ATT SKRIVA REFERENSER ENLIGT APA-STILEN Om referenshantering i akademiskt skrivande inom socialt arbete Avdelningen för socialt arbete Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Eskilstuna 2011-10-11 (Reviderad, 2012-08-27)
Förord Referenshantering på ett enhetligt och korrekt sätt är en av de centrala aspekterna i vetenskapliga texter. Referenserna är viktiga för att en text skall vara transparant dvs. att det skall vara synligt vad den studerande bygger sina påståenden och idéer på. De skall vara lätta att hitta om någon skulle vilja läsa samma bok eller artikel som författaren läst. Det har därför utvecklats några olika, men mycket strikta refereringsstilar, exempelvis APA, Harvard, Oxford och Vancouver, för hur referenser skall skrivas. I referensstilarna ingår många detaljer exempelvis vart punkt och kommatecken skall sitta. Avdelningen för socialt arbete använder APA-stilen för referenshantering i samtliga uppsatser, examinationsuppgifter och andra former av inlämningsuppgifter. För övriga frågor om formalia och layout (typsnitt, radavstånd, rubriksättning etc.) gäller anvisningar i respektive studiehandledning. APA-stilen är utarbetad av American Psychological Association (APA) och används världen över i vetenskapliga tidskrifter framförallt inom psykologi och olika samhällsvetenskapliga ämnen där socialt arbete är ett av ämnena. Socialvetenskaplig Tidskrift, som den mest etablerade vetenskapliga tidskriften inom området socialt arbete i Sverige, publicerar vetenskapliga artiklar med fyra nummer per år. Socionomen är en annan tidskrift som två gånger per år ger ut ett forskningssupplement. I forskningssupplementet liksom i Socialvetenskaplig Tidskrift granskas de vetenskapliga artiklarna av minst två externa bedömare som är experter inom sitt område. Tidskriften utgår från APA-stilen när det gäller referenssystemet, men med vissa undantag bl.a. när det gäller att ange författarens hela förnamn och inte bara initialer. Syftet med detta är bl.a. att synliggöra författarens kön. Avdelningen för socialt arbete har däremot beslutat att göra som APA-stilen när det gäller förnamn med bara med initialer. APA-stilen innehåller inte bara ett referenssystem utan även en mängd andra rekommendationer för hur en vetenskaplig rapport skall skrivas. Dessa anvisningar som gäller för alla former av akademiskt skrivande i socialt arbete baseras främst på den sjätte upplagan (2009) av Publication Manual of the American Psychological Association. Men omfattar inte alla möjliga överväganden, utan ett antal centrala aspekter som anses skapa en tillräcklig bra grund för den studerandes akademiska skrivande. Den studerande skall vara noggrann med att referenser till litteratur och övriga finns både i den löpande texten och i referenslistan på slutet av uppsatsen. I princip skall den studerande undvika att använda noter eller fotnoter. Finns den typ av referens den studerande vill skriva inte med i de följande anvisningarna så får hon/han titta i Publication Manual of the American Psychological Association och/eller i länkarna under avsnittet, Mer lästips om APA-stilen, i vilka uppdateringen är kontinuerlig, samt det finns svar och tips om olika frågor om referenshantering. Observera att angivna stödböcker och källor inte ersätter de här
anvisningarna och vid saknaden av exemplifieringar i dessa anvisningar får angivna stödböcker och källor användas. Dessa anvisningar har sammanställts och utarbetats av: Elinor Brunnberg, professor i socialt arbete Osman Aytar, universitetslektor i socialt arbete Eskilstuna 2012-08-27
Innehåll 1. ATT REFERERA I LÖPANDE TEXT... 1 1.1. Vid ett arbete av en författare... 1 1.2. Vid flera arbeten av samma författare... 2 1.3. Vid arbeten med två eller flera författare... 2 1.4. Vid flera arbeten som har visat samma sak... 2 1.5. Vid grupper som författare... 3 1.6. Vid lagar, författningar eller liknande... 4 1.7. Vid sekundära källor... 4 1.8. Vid personlig kommunikation... 4 2. ATT HANTERA CITAT I LÖPANDE TEXT... 5 3. ATT HANTERA SIFFROR I LÖPANDE TEXT... 5 4. ATT HANTERA TABELLER, FIGURER, DIAGRAM ELLER LIKNANDE... 6 5. ATT SKRIVA EN REFERENSLISTA... 6 5.1. Monografier... 6 5.2. Antologier... 7 5.3. Tidskriftsartiklar... 8 5.3.1. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter... 8 5.3.2. Artiklar i fackpress... 9 5.4. Tidningsartiklar... 10 5.5. Encyklopedier, lexikon, ordbok eller liknande... 10 5.6. Lagar, författningar eller liknande... 11 5.7. Övriga elektroniska källor... 12 5.8. Ytterligare råd när en referenslista skrivs... 12 6. MER LÄSNINGSTIPS FÖR APA-STILEN...12 REFERENSER...13
1. Att referera i löpande text 1.1. Vid ett arbete av en författare I den löpande texten anges författarens namn, årtal och eventuella sidhänvisningar inom parentes enligt följande: Brunnberg (2003) menar att som Hellertz (1999) visar i sin avhandling med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999) gäller det... Vill den studerande ange sidhänvisning, vilket ibland är relevant att göra, kan det göras på det här sättet: med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999, s. 32) gäller det Vill den studerande istället hänvisa till ett kapitel: med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999, kap. 7) gäller det Om det är ett kapitel i en antologi den studerande refererar till i den löpande texten skall den studerande skriva på samma sätt som vid monografier dvs. efternamn på kapitelförfattaren och årtal: Kullberg (2007) hävdar att det finns dilemman för män som befinner sig på Men kapitlet i fråga hanteras på ett visst sätt i en referenslista där nödvändig information om kapitlet och antologin framgår (se nedan för hur kapitel i antologier hanteras i en referenslista). 1
1.2. Vid flera arbeten av samma författare Vid flera arbeten av samma författare under samma år anges detta med att ge arbeten ett bokstavstillägg (Hellertz, 1999a, 1999b, 1999c). Vid flera arbeten av samma författare skall årtalen komma i ordningen att den äldsta placeras först (Hellertz, 1999, 2004). 1.3. Vid arbeten med två eller flera författare Om det bara är två författare skall bådas namn alltid anges i löpande text. Om det är tre, fyra eller fem författare skall alla namnen vara med första gången de refereras. Det kan vara så här: Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback (2002) menar att Eller så här: Enligt en studie (Eriksson, Lindberg, Flygare, & Daneback, 2002) Vid andra tillfället när den studerande i texten hänvisar till samma författare och samma arbete skrivs refereringen så här: Eriksson m.fl. (2002) eller (Eriksson m.fl., 2002). Vid refereringen till samma arbete i ett och samma stycke anges årtal vid första gången i stycket och därefter anges författarnamn utan något årtal. Om det är sex eller fler författare skrivs refereringen enligt följande struktur: Den första författarens namn med följd av m.fl. (vid studier på svenska) eller et al. (vid studier på engelska). 1.4. Vid flera arbeten som har visat samma sak Vid flera arbeten som visat samma sak och som den studerande samtidigt refererar till skrivs referenserna inom parentesen i alfabetisk ordning med ett semikolon mellan arbetena: 2
One of the religious behaviors that has been shown to be related to health and well-being is prayer (Finney & Maloney, 1985; McCullough, 1995; Paloma & Pendleton, 1991). bekräftas av flera studier (Dellgran & Höjer, 1999; Hellertz, 1999; Sjöström, 1980). 1.5. Vid grupper som författare Vid arbeten där organisationer, institutioner och grupper står som författare refereras sådana arbeten enligt följande exempel: Om organisationen i fråga inte är känd med sin förkortning eller saknar en förkortning ser refereringen i löpande text ut som följer: Socialstyrelsen (2001) kräver att Enligt gällande krav (Socialstyrelsen, 2001) Om organisationen i fråga är känd även med sin förkortning kan refereringen i löpande text se ut som följer: Europeiska unionen (EU, 2009) beslutade att (vid första referering) Enligt det tidigare nämnda beslutet från EU (2009) (vid andra och följande refereringar i samma text) Eller kan refereringen se ut som följer: Enligt nya krav på kandidatländerna (Europeiska unionen [EU], 2009) (vid första referering) Men kandidatländer är kritiska mot nya krav (EU, 2009) vilka anses vara (vid alla följande refereringar i texten) Vid arbeten som saknar namngiven författare samtidigt som det inte är möjligt att ta en organisation, institution eller annan grupp som författare kan den studerande gå exempelvis till http://www.apastyle.org/ för referenshantering. 3
1.6. Vid lagar, författningar eller liknande Refereringar till lagar, författningar eller liknande i löpande text beror på var de är hämtade. Om lagtexten är hämtad från databas (exempelvis från Riksdagens databas) skall refereringen till Socialtjänstlagen (2001: 453) i löpande text skrivas enligt följande exempel: Enligt 1 i 1 kap. av Socialtjänstlagen (2001: 453) skall socialtjänsten För hantering av denna källa i en referenslista se avsnitt 5.6 om lagar, författningar eller liknande. Vid referering till Socialtjänstlagen (2001: 453), som exempelvis är med i Norström och Thunved (2010), skall den studerande skriva referensen i löpande text enligt följande exempel: Enligt 1 i 1 kap. av Socialtjänstlagen (2001: 453) (Norström & Thunved, 2010) skall socialtjänsten För hantering av denna källa i en referenslista se avsnitt 5.6 om lagar, författningar eller liknande. 1.7. Vid sekundära källor I princip skall den studerande använda en original källa vid refereringen. I de fall en sekundär källa trots detta måste användas kan refereringen skrivas enligt följande: Henry Sidgwiks formulering av utilitarismen (citerad i Rawls, 1999) 1.8. Vid personlig kommunikation Privata brev, minnesanteckningar, e-mail, telefonsamtal och liknande, vilka betraktas som personliga kommunikationer, kan refereras i löpande text. Dessa källor skall inte skrivas i en referenslist utan enbart i löpande text enligt följande exempel: Enligt T. Lundqvist (personlig kommunikation, 14 september, 2011) En av konferensdeltagarna (T. Lundqvist, personlig kommunikation, 14 september, 2011) har föreslagit att 4
2. Att hantera citat i löpande text Vid citat så ska det se ut enligt följande om citatet innehåller 40 ord eller mer. Citatet synliggörs gärna genom att använda indragen text (1,25 cm) och mindre textstorlek (Georgia, 10p): Hellertz (2007) menar att sedan socialt arbete 1977 blev en vetenskaplig disciplin har: kontroversen mellan den vetenskapliga skolningen och de professionsförberedande momenten märkts i diskussioner och utredningar. Denna kontrovers är dock inte enbart paradigmatisk. Paradigmen styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (s. 168). Vill den studerande göra ett citat som är kortare än 40 ord kan hon/han ha det i den löpande texten: Hellertz (2007) för en diskussion om en paradigmatisk kontrovers som styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (s. 168). Om citatet är kortare än 40 ord kan den studerande också göra så här: Hon menar att paradigmen styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (Hellertz, 2007, s. 168). In Sweden girls and boys with disabilities, 15 16 years of age, report a significantly higher rate of sexual debut than adolescents with no disabilities (Brunnberg, Lindén Boström, & Berglund, 2009, p. 139). 3. Att hantera siffror i löpande text Den generella regeln är att antalet 10 och däröver utrycks med siffror medan text uttrycker antal under 10 ett, två, tre osv. Börja dock aldrig en mening med siffror. Skriv INTE så här: första gången det skedde var 2008. 75 personer kom bärande på var sin gryta 5
Skriv istället så här: första gången det skedde var 2008. Sjuttiofem personer kom bärande på var sin gryta 4. Att hantera tabeller, figurer, diagram eller liknande Enligt APA-stilen skall rubriker skrivas ovanför tabeller, figurer, diagram eller liknande. Själva formen av dessa visuella presentationer kan variera beroende på de utvalda sätten att konstruera dessa. Den studerande kan använda båda färdiga mallar och anpassa mallarna till sin egen text. Om dessa visuella presentationer tas från andra källor skall källan stå nedanför dem i stil med Källa: Referens (samma som refereringar i löpande text beroende på typ av källan). Korta förklaringar till dessa visuella presentationer skall också stå under presentationerna. Det viktiga här att den studerande är konsekvent i sin användning av rubriker, format och referenser till källor. För övriga användbara tips kan den studerande gå exempelvis till http://www.apastyle.org/ 5. Att skriva en referenslista Referenslistan placeras efter texten och då på en ny sida. Varje referens har ett hängande format med indrag på 1,25 cm utom den första raden. Citatet synliggörs genom att använda indragen text på 1,25 cm och mindre textstorlek (exempelvis Georgia, 10p). Kursivering sker enligt exemplen nedan. Observera att referenserna placeras i alfabetisk ordning med utgångspunkt i första författarens efternamn och det gäller för samtliga referenser. Referenslistan skall inte vara uppdelad i monografier, antologier osv. var för sig. Den kommande uppdelningen är bara för att ni skall få exempel på de olika typerna av referenser. Referenserna ser i princip likadana ut oavsett om det är tryckt eller elektroniskt medium. Det som i första hand skall anges är författare och årtal. Saknas uppgift om författare används myndighetens eller organisationens namn som författare eller titel till publikationen. Vid online-versioner av referenser anges även datum för inhämtning av referensen och länken till referensen i enlighet med Hämtad den xx (dag) xxxxxxx (månad) xxxx (år) från http://www... (länken till referensen). Exempel: Hämtad den 14 september 2011 från http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager Observera att inte avsluta länken med en punkt eftersom en sådan punkt kan tolkas att den tillhör länken i fråga. 5.1. Monografier Monografier skrivs enligt nedanstående exempel i en referenslista. Observera att monografins namn skall kursiveras. 6
Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsår inom parentes). Titel (kursiverad). Förlagsort: Förlag. Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Brunnberg, E. (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljön. Örebro: Örebro Universitet, Örebro Studies in Social Work. Lindén Boström, M., & Persson, C. (2007). Tonåringars psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005. Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten. Det kan hända att en monografi inte har någon person utan en myndighet eller organisation som författare, det vill säga grupper som författare. Till exempel kan en rapport från Barnombudsmannen som är tillgänglig på nätet refereras enligt nedanstående exempel: Barnombudsmannen. (2007). Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad den 20 december 2009 från http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/klarafardiga070309_72dpi.pdf 5.2. Antologier Referenser till kapitel i antologier skrivs enligt nedanstående exempel. Observera att det är bokens titel som skall vara kursiverad och att redaktörens förnamn (med initialer) skall stå före efternamnet. Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsår inom parentes). Titel på kapitlet (ej kursiverad). I Förnamn (med initialer) Efternamn (Red.), Bokens titel (kursiverad). (Sidhänvisning). Förlagsort: Förlag. Kullberg, C. (2007). Icke-traditionella män på traditionellt kvinnliga områden? Dilemman för män på socionomutbildningen och i socialt arbete. I E. Brunnberg (Red.), Socionomutbildning i omvandling 1967 till 2007 En jubileumsskrift (s. 217-238). Örebro: Örebro Universitet, Proceedings in Social Work. Blennberg, E. (2007). Etik för socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson, & H. Svärd (Red.), Socialt arbete. En grundbok (s. 227-246). Stockholm: Natur och Kultur. Om den studerande vill referera till en antologi som helhet skrivs detta enligt följande exempel: 7
Meeuwisse, A., Sunesson, S., & Svärd, H. (Red.). (2007). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur. 5.3. Tidskriftsartiklar Tidskriftsartiklar som är tillgängliga på Internet skall, enligt APA-stilen, skrivas i en referenslista på olika sätt beroende på om de är med DOI-nummer (Digital Object Identifier), eller utan DOI-nummer. I dessa anvisningar för akademiska texter i socialt arbete görs ett undantag för DOI-nummer, så att datum anges för samtliga referenser. Den studerande skall skriva referenser för tidskriftsartiklar (oavsett artiklar hämtade från vetenskapliga-, populärvetenskapliga- eller facktidskrifter) enligt nedanstående exempel. Observera att tidskriften namn skall vara kursiverat. 5.3.1. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter Vid artiklar som är hämtade vetenskapliga tidskrifter (samtliga artiklar granskas av minst två externa bedömare som är experter inom sitt område) skrivs referenser enligt nedanstående exempel: Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsår inom parentes). Titel på artikeln (ej kursiverad). Tidskriftens namn (kursiverat), volym/årgång och nummer inom parentes, mellan vilka sidor. Billquist, L., & Johnsson, L. (2007). Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig Tidskrift, 14(1), 3-18. Om samma artikel är en online-version skrivs referensen enligt nedanstående exempel: Billquist, L., & Johnsson, L. (2007). Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig Tidskrift, 14(1), 3-18. Hämtad den 14 september 2011 från http://svt.forsa.nu/documents/forsa/documents/socialvetenskaplig%20tidskrift/ar tiklar/2007/sociala%20akter%20som%20empiri.%20om%20möjligheter%20och%2 0svårigheter%20med%20att%20använda%20socialarbetares%20dokumentation%20 i%20forskningssyfte%20av%20leila%20billquist%20och%20lisbeth%20johnsson.p df Observera att artikeln har samma sidnumrering såsom i tryckt version på grund av att formatet av artikeln är samma som i tryckt version. 8
En artikel som har hittats i MDH:s databaser skall skrivas i referenslista enligt följande exempel: Breton, M. (2010). Citizenship Consciousness, Nonbounded Solidarity, and Social Justice. Social Work With Groups, 34 (1), 35-50. Hämtad den 13 augusti 2011 från http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01609513.2010.520103 Observera att länkar till artiklar som är hittade genom MDH:s databaser fungerar under förutsättningen att den studerande använder antingen MDH:s datorer eller sina inloggningsuppgifter för att komma åt artikeln i fråga. Denna begränsning är inte aktuell för artiklar som är tillgängliga för alla på någon webbsida. 5.3.2. Artiklar i fackpress Vid artiklar som är hämtade från populärvetenskapliga tidskrifter, medlemstidskrifter, månads- och veckomagasin och liknande (inga principiella krav på granskning av minst två externa bedömare som är experter inom sitt område) skrivs referenser enligt nedanstående exempel: Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsår, månad inom parentes). Titel på artikeln (ej kursiverad). Tidskriftens namn (kursiverat), volym/årgång och nummer inom parentes, alternativt enbart nummer utan någon parantes om uppgifter om volym/årgång saknas, mellan vilka sidor. Fredriksson, A., & Korpskog, M. (2011, januari). I Sverige fryser folk också ihjäl. Socionomen, nr. 1, 6-9. Om samma artikel är en online-version skrivs enligt nedanstående exempel: Fredriksson, A., & Korpskog, M. (2011, januari). I Sverige fryser folk också ihjäl. Socionomen, nr. 1. Hämtad den 14 september 2011 från http://www.socionomen.nu/text/i-sverigefryser-folk-ocksa-ihjal Observera att sidnumreringen finns när artikeln är i tryckt form (pappersversion eller kopia av den). Vid publicering online finns det ofta inte sidnummer. 9
5.4. Tidningsartiklar Referenser för tidningsartiklar i tryckta versioner skrivs enligt nedanstående exempel. Observera att tidskriften namn skall vara kursiverat. Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsår, dag månad inom parentes). Titel på artikeln (ej kursiverad). Tidningens namn (kursiverat), mellan vilka sidor. Berglund, M., Jakobsson, K., & Aleklett, K. (2011, 14 september). Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger. Dagens nyheter, s. 5. Om samma artikel är en online-version skrivs referensen enligt nedanstående exempel: Berglund, M., Jakobsson, K., & Aleklett, K. (2011, 14 september). Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger. Dagens nyheter. Hämtad den 14 september 2011 från http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager Observera att sidnumreringen försvinner när artikeln inte är i tryckt form (pappersversion) även om innehållet är samma. 5.5. Encyklopedier, lexikon, ordbok eller liknande Referenshanteringen vid encyklopedier, lexikon, ordböcker eller liknande är samma som vid monografier och antologier. Om det finns författare till det begrepp, ord eller namn som den studerande vill referera till skrivs referensen enligt följande exempel: Schmid, H. (1998). Social grupp. I T. Brante, H. Andersen, & O. Korsnes (Red.), Sociologiskt lexikon (s. 283-284). Stockholm: Universitetsförlaget. Refereringen till denna källa i löpande text skrivs enligt följande exempel: Schmid (1998) definierar social grupp Referenser till begrepp med författare, men utan årtal i Nationalencyklopedins nätversion skrivs i referenslistan enligt följande exempel: 10
Hessle, S. Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 15 september 2011 från http://www.ne.se/lang/socialt-arbete Refereringen till denna källa i löpande text skrivs enligt följande exempel: Enligt Hessles definition av socialt arbete i Nationalencyklopedin Referenser till begrepp utan angiven författare och årtal i Nationalencyklopedins nätversion skrivs i referenslistan enligt följande exempel: Empati. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 15 september 2011 från http://www.ne.se/lang/empati Refereringen till denna källa i löpande text skrivs enligt följande exempel: Empati definieras i Nationalencyklopedin Enligt APA-stilen skrivs n.d. (förkortning för no date ) inom parantes när ett begrepp saknar ett specifikt årtal. Men i dessa anvisningar görs undantag för detta och skrivs referenser som ovan (exempel om socialt arbete och empati ) utan något årtal. 5.6. Lagar, författningar eller liknande Referenser till lagar, författningar eller liknande skrivs enligt följande exempel: Socialtjänstlagen (2001: 453). Hämtad den 4 oktober 2011 från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453 Om samma lag skall refereras till från en tryckt publikation där ett antal lag- och författningstexter ingår ser referenshantering annorlunda ut. Det skall vara enligt följande: Norström, C., & Thunved, A. (2010). Nya sociallagarna. Med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari 2010. Stockholm: Norstedts Juridik. 11
5.7. Övriga elektroniska källor Som nämns ovan refereras källor på Internet på samma sätt som referenser till tryckta källor. Ett av problemen är att all information som är tillgänglig och kan användas på Internet har inte en författare. Exempelvis finns en del fakta och statistik på hemsidor utan att någon författare anges. Om den studerande till exempel refererar till en presentationstext på Barnombudsmannens webbsida för att skriva om vad Barnombudsmannen är kan detta skrivas i löpande text enligt följande exempel: Barnombudsmannen har som uppgift att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen (Barnombudsmannen, 2011). I referenslistan anges källan sedan enligt följande: Barnombudsmannen. (2011). Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt. Hämtat den 14 september 2011 från http://www.barnombudsmannen.se/adfinity.aspx?pageid=42 5.8. Ytterligare råd när en referenslista skrivs Det är ytterst viktigt att den studerande kommer ihåg dessa råd vid skrivande av en referenslista: Alfabetisk ordning i referenslistan. Undvik att avstava Internetadresser. Måste avstavning ske så gör det mellan adressens huvuddelar, inte mitt i den. Ingen sortering efter om det är monografier, antologier etc. Publikationer av samma författare sorteras kronologisk efter utgivningsår. Publikationer av samma författare och med samma utgivningsår skiljs åt med hjälp av ett bokstavstillägg: 2009a, 2009b, 2009c. Publikationer där författaren har medförfattare kommer i referenslistan efter publikationer som ensam författare. Alla författarnas förnamns initialer och fullständiga efternamn skall anges, när dessa finns angivna. 6. Mer läsningstips för APA-stilen Använd den 6:e upplagan, Publication Manual of the American Psychological Association (2009) som uppslagsbok. 12
Den studerande kan tills vidare även använda den 5:e upplagan, Publication Manual of the American Psychological Association (2001). Utöver de två senaste upplagorna (5. och 6.) av Publication Manual of the American Psychological Association, kan den studerande också hitta information om APA-stilen på Internet: http://www.apastyle.org/ http://www.vanguard.edu/faculty/ddegelman/detail.aspx?doc_id=796 APA-stilen har använts även i en hel del metodböcker, exempelvis i Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Referenser American Psychological Association. (2001). Publication Manual of the American Psychological Association. Washington, DC: American Psychological Association. American Psychological Association. (2009). Publication Manual of the American Psychological Association. Washington, DC: American Psychological Association. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 13