Fördjupad dokumentation av statistiken

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(30) Fördjupad doumentation av statistien Arrendepriser på jordbrusmar 2008 Referensperiod: 2007-2008 Produtod(er): JO 1002 Senast uppdaterad: 2009-08-24 Innehåll 1. KORT OM DOKUMENTATION OCH UNDERSÖKNING... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Undersöningens syfte... 2 1.3 Undersöningens flöde... 3 Flödesschema... 4 2. ANVÄNDARE OCH ANVÄNDARBEHOV... 5 2.1 Nationell användning... 5 2.2 Internationell användning... 6 3. UPPGIFTSINSAMLING... 6 3.1 Population och ram... 6 3.2 Urvalsförfarande... 6 3.3 Mätinstrument... 9 3.4 Insamlingsförfarande... 16 3.5 Åtgärder för förenlad uppgiftslämnande... 17 4 STATISTISK BEARBETNING OCH REDOVISNING... 18 4.1 Sattningar, modeller, beräningar... 18 4.2 Redovisning... 21 4.3 Kvaliteten i redovisade data... 22 5. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 24 5.1 Ifylld utvärderingsmall... 24 5.2 Plan för analysrapporter... 30 6. DOKUMENTATION AV OBSERVATIONSREGISTER FÖR ARKIVERING... 30 7. LÄNKAR TILL YTTERLIGARE DOKUMENTATION... 30-1 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 2(30) 1. Kort om doumentation och undersöning 1.1 Inledning Besivning av statistien, som åtföljer varje Statistist Meddelande, ger en ortare besivning av undersöningens syfte samt hur undersöningen gått till. Besivning av statistien finns på Jordbrusverets hemsida, på samma plats som det vanliga Statistisa Meddelandet. Det är reommenderat att först läsa igenom besivning av statistien, för att se om den informationen täcer läsarens behov. Om behov sedan finns, läser man denna rapport, som ger en mer detaljerad information om undersöningen för de personer som har ett sådant behov. 1.2 Undersöningens syfte Undersöningen syftar till att ta fram statisti för genomsnittliga arrendepriser på jordbrusmar i Sverige. Det finns ingen EU-reglering som styr detta men det föreligger en informell överensommelse (s.. gentleman agreement) mellan medlemsstaterna och Eurostat att genomföra undersöningen. Från och med år 1996 har det gjorts en urvalsundersöning varje år men sedan år 2002 (avsåg 2001-2002) har den gjorts vartannat år. Följande ommer att redovisas: Genomsnittliga arrendepriser per hetar för följande regioner (regionsammansättning redovisas längre ner i doumentet): Sydsverige Småland med Öarna Västsverige Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige Riet totalt De redovisade variablerna är Genomsnittligt arrendepris för jordbrusmar per hetar inl. gratisarrenden Genomsnittligt arrendepris för jordbrusmar per hetar el. gratisarrenden Genomsnittligt arrendepris för åermar per hetar inl. gratisarrenden Indetal över utveclingen av arrendepriser 1996-2008 (1994=100) Andel gratisarrenden Total jordbrusmar i hetar 2007 Total arrenderad jordbrusmar i hetar 2007 Totalt antal företag som arrenderar jordbrusmar 2007 Genomsnittligt antal arrendeavtal per företag Genomsnittlig arrenderad areal per företag - 2 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 3(30) Arrendepriser för jordbrusmar i EU-länderna 1995-2003 1.3 Undersöningens flöde Här presenteras det flöde som Arrendeprisundersöningen har. 1. I september det sista referensåret undersöningen sa avse påbörjas arbetet med arrendeprisundersöningen. Det är här bra att gå igenom produten och fundera på om det föreligger behov på effetiviseringar för beräningsmetoden, urvalsmetoden eller enäten. Enäten uppdateras så att datum och andra uppgifter stämmer. Eventuellt tas frågor bort, ändras eller att det tillommer nya frågor. Ett följebrev sivs där seetessregler och huruvida undersöningen är frivillig eller ej framommer. För denna undersöning sammanställs ocså ett A4 med resultatet av föregående arrendeprisundersöning. Denna sicas med till företagarna så de får ortversionen av vad deras svar resulterar i. Dessa doument sicas sedan till NNR (Näringslivets Regelnämnd) för samråd. NNR företräder företagen som vi sicar ut enät till och sa ta tillvara deras intressen. Man vill t.e. se till att det inte sicas ut onödiga enäter och att frågorna som ställs i enäten är adevata för det som man sa undersöa. 2. Gör ett urval. Rampopulationen hämtas från LBR och är alla företag som arrenderar mar el. de företag där vi imputerat värden på arrenderad areal. I antal ca 32 000 st. Ett urval på 1 800 görs från dessa. När svar ommer från NNR så följs deras förslag så långt det är möjligt. Därefter är det dags för utsic. Sen ser gången ut som följer: A. Utsic av undersöning (början av november). B. Instansning av enäter (löpande under undersöningens gång). C. Påminnelse till dem som ej svarat på undersöningen (början av december) D. Telefonuppföljning (början av januari) E. Upprättning och imputering i enäter (mitten av januari). F. Sivande av SM (februari). G. Publicering av SM (12 februari). 3. Företagen får lite drygt tre vecor på sig att besvara enäten. Efter att dessa vecor gått, sicas en påminnelse ut till de företag som inte sicat in enäten. Denna går ut i början av december (slutet v 49). Med påminnelsen bifogas enäten igen och tet om att vi motser svar snarast. Även här finns seetessreglerna och att undersöningen är frivillig med i teten. - 3 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 4(30) 4. Kort efter att det första utsicet av enäten sicats ut, börjar det strömma in svar till Jordbrusveret. Instansning av uppgifterna görs allt eftersom de ommer in. Uppgifterna stansas in i datorprogrammet Ecel, varifrån det är lätt att göra vidare beräningar. Svarar ett företag att de lagts ned plocas de bort från populationen? 5. I början av januari görs en sammanställning av vila företag som inte svarat på enäten. Nu startar arbetet med att försöa nå företagen via telefon. Telefonerandet fouseras på de strata där medelfelen är som störst. Samtidigt som telefoninsamlandet ser görs även imputeringar. Dessa görs för partiellt bortfall, där företagaren t.e. ej sivit in antal arrenden företagaren har utan bara fyllt i Arrende nr 1-3. 6. Ett Statistist Meddelande (SM) börjar sivas i början av februari. Tabeller och diagram tas fram, tet som sa ingå i SM sivs. SM orreturläses sedan av några personer på enheten som går igenom tet, tabeller och diagram samt ger sina synpunter på hur det ser ut. Om fel eller olarheter upptäcs, rättas dessa till. 7. SM publiceras i februari på Jordbrusverets och SCB s webbplats. SM publiceras både som ett webb-sm samt i en PDF-fil. En notifiation sicas ut till de personer som anmält att de vill veta när ny statisti från Jordbrusveret publiceras. Flödesschema Samråd Utsic Insamling Påminnelse Telefonuppfölj. SM 08-ot 08-nov 08-dec 08-jan 08-feb - 4 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 5(30) 2. Användare och användarbehov I Sverige produceras efter undersöningen ett Statistist Meddelande (SM), som redovisar resultaten från undersöningen. SM publiceras på Jordbrusverets och SCB s webbplats. I vissa fall går även ett pressmeddelande ut i samband med publiceringen. Förutom att resultaten används för prodution av Officiell statisti så används de även för Jordbrusverets och näringens organisationers planeringsversamhet. Ensilda företag använder statistien för att få ett ritmäre för hur stor arrendeavgift de an begära av en arrendator. Även blivande arrendatorer efterfrågar denna typ av statisti då man vill försäa sig om att man går in i ett avtal där priset är rimligt. Även advoater som sitter i tvister angående arrendepriser inommer med frågor. Ett antal frågor ommer varje år in till Jordbrusveret, där ensilda företag efterfrågar statisti på arrendepriser för ett visst område. Jordbrusveret försöer ta hänsyn till de förfrågningar man fått och ändra publiationen så att den an tillgodose även de företag som ringt in och efterfrågat statisti som inte finns tillgänglig på webbplatsen. Studenter och forsare använder statistien för att studera hur arrendepriserna i Sverige har sett ut, hur den ser ut i dagsläget samt hur den sulle unna se ut i framtiden. Statistien används ocså av Jordbrusveret som underlag för marnadsbedömningar, alyler, prognoser och utredningar. För att ta få reda på vad användarna av statistien har för uppfattning om den statisti som produceras, anordnar Jordbrusveret så allade användarråd. Detta är sammanomster, där delar av användarna av statistien bjuds in för att delge Jordbrusveret sina synpunter på den statisti som produceras. Jordbrusveret har som mål att där det så är möjligt tillgodose användarnas behov. Jordbrusveret har som mål att anordna ett användarråd en gång om året. 2.1 Nationell användning Privatpersoner, företag och andra marägare använder statistien för att få ett ritmäre för hur stor arrendeavgift de an begära av en arrendator. Blivande arrendatorer, advoater, studenter och forsare efterfrågar ocså statistien. Statistien används ocså av Jordbrusveret, departementet och andra institutioner och företag som underlag för marnadsbedömningar, alyler, prognoser och utredningar. - 5 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 6(30) 2.2 Internationell användning DG AGRI, EU s svar på jordbrusveret, använder prisstatistien för olia ostnadsstrutursberäningar och jämförelser mellan medlemsländerna. 3. Uppgiftsinsamling 3.1 Population och ram Den population som en viss undersöning är tänt att studera allas för målpopulation. För att unna undersöa målpopulationen måste dess enheter doc finnas i en s. rampopulation. Arrendeprisundersöningens rampopulation utgörs av de företag som enligt Lantbrusregistret (LBR) år 2007 arrenderar mar. Målpopulationen för arrendeprisundersöningen är de företag som arrenderar mar elusive de företag där vi gjort imputeringar i LBR vad gäller arrenderad mar. Undersöningen omfattade 1 800 företag. 3.2 Urvalsförfarande Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från tidigare års arrendeprisundersöningar. Även vid denna arrendeprisundersöning fortsatte vi med stratifierat urval. Ett stratifierat slumpmässigt urval av storleen 1 800 företag har dragits bland företag som arrenderar mar enligt lantbrusregistret för 2007. Urvalet är alloerat för att minimera variansen för arealerna i varje stratum. Variansen i en väntevärdesritig puntsattning är ett mått på sattningens precision ju lägre varians desto högre precision. Ett stratifierat urval ger öad precision eftersom man delar in populationen i delpopulationer utifrån egensaper på undersöningsvariabeln och ränar variansen inom denna delpopulation. Vi har ej uppgifter på företagsnivå angående företagens arrendeavgifter så vi får stratifiera efter en variabel som är start orrelerad med undersöningsvariabeln. Vi vet sedan tidigare orrelationsanalyser att storleen på arrenderad areal och dess avgift är start orrelerade. Då vi har tillgång till arrenderad areal i förväg så används den som en variabel att stratifiera efter. Och eftersom vi alloerat urvalet för att minimera variansen för arealerna så borde variansen för avgiften approimativt bli minimerad med. Den andra variabeln som vi använder för stratifiering är region. Då vi redovisar mycet av vår statisti på NUTS2-nivå så vill vi även här göra det. Vi har sedan länge tyvärr tvingats slå ihop några regioner med varandra för att unna bilda regioner där det i var och en finns tillräcligt med underlag. Stocholm slog vi ihop med Östra Mellansverige och mellersta Norrland med Övre Norrland. Så den modifierade regionsindelningen ser ut som följer (totalt se regioner): SE 01 + SE 02 Östra Mellansverige SE 09 Småland med öarna SE 04 Sydsverige SE 0A Västsverige SE 06 Norra Mellansverige SE 07 + SE 08 Norra Sverige - 6 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 7(30) Då vi vet med erfarenhet att Norrland har stora varianser på grund av bland annat mycet gratisarrenden har vi utöat urvalsstorleen här manuellt och minsat lite i de övriga. Antalet i urvalet är ändå fortfarande 1800. Urvalet stratifierades på följande sätt: Arrenderad jordbrusmar ha NUTS 0-10 >10-50 >50-100 >100 - SE 01,02 11 12 13 14 SE 09 21 22 23 24 SE 04 31 32 33 34 SE 0A 41 42 43 44 SE 06 51 52 53 54 SE 07,08 61 62 63 64 För varje strata n i (i = 11,12,13,14.,64) har följande formel använts vid alloeringen: n i = n N i s i ( N i s i ) s i = standardavielsen för arealen i stratum i n = urvalstorleen 1800 N i = Antal företag totalt i stratum i - 7 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 8(30) Vilet resulterade i följande urvalsfördelning (efter viss manuell förflyttning för att få fler i Norrlandsstratumen): Arrenderad jordbrusmar ha NUTS 0-10 >10-50 >50-100 >100 - Summa SE 01,02 13 77 37 306 433 SE 09 15 68 33 158 274 SE 04 12 53 26 257 348 SE 0A 22 87 34 133 276 SE 06 16 50 17 132 215 SE 07,08 15 51 20 168 254 Summa 93 386 167 1 154 1 800 Så här stor andel, av det totala antalet företag i varje stratum, täcte urvalet: Arrenderad jordbrusmar ha NUTS 0-10 >10-50 >50-100 >100 - SE 01,02 0,7% 2,8% 3,5% 29,6% SE 09 0,8% 2,7% 3,7% 33,1% SE 04 0,8% 2,8% 4,1% 51,6% SE 0A 0,8% 2,8% 4,0% 29,0% SE 06 0,9% 3,2% 4,4% 61,7% SE 07,08 1,0% 3,3% 4,4% 91,3% - 8 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 9(30) Karta över NUTS2: SE 01 SE 02 SE 09 SE 04 SE 0A SE 06 SE 07 SE 08 Stocholm Stocholms län Östra Mellansverige Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Småland med öarna Jönöpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Sydsverige Såne län Bleinge län Västsverige Västra Götalands län Hallands län Norra Mellansverige Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Mellersta Norrland Västernorrlands län Jämtlands län Övre Norrland Västerbottens län Norrbottens län Vi tillger sedan varje företag ett undersöningsid bestående av siffrorna 1-1800 som även återfinns på varje sida på respetive enät. Detta för att lätt unna identifiera inomna svar och därmed ej sica ut påminnelse till dem som redan svarat. 3.3 Mätinstrument Materialet för denna undersöning samlas in via enät. Genom åren har denna enät sätt annorlunda ut från år till år då olia interna intressenter fått vara med och bestämma enätens utformning. Detta medför jämförbarhetsvårigheter över tiden. Framförallt har förändringar sett när det gäller hur hänsyn tagits till ice marnadsmässiga arrenden. Vi ville i år fortsätta med en enät som i så stor utsträcning som möjligt hade samma frågor som föregående undersöning. Nytt för denna undersöning är dels att vi tagit bort frågan angående stödrätter då den blev för omplicerad och gic därmed ej att använda vid beräningarna sedan. Vi har även lagt till en fråga angående arrendets avtalsform, muntligt eller siftligt. Detta på grund av att vid enätframtagningen så fanns det disussioner om - 9 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 10(30) att arrendepriser eventuellt unde omma i utredningsatalogen för 2009. Då vi frågade om avtalsformen 1994 så an man i en eventuell utredning bland annat göra denna jämförelse. Så därför bestämdes det att denna fråga sulle få plats på enäten. Frågor på årets enät blev således: Antal arrenden år 2007 och år 2008 För de åtta arealmässigt största arrende fic de även ange: Typ av mar som arrenderades och dess arealstorle Total arrendeavgift för dessa år 2007 och år 2008 Är avgiften genom självägt bolag eller på annat sätt ej marnadsmässig Avtalets utformning (muntlig/siftligt) Tillsammans med blanetten sicades även en sammanfattning från förra arrendeprisundersöningen samt ett följebrev. Följebrevet besiver undersöningens syfte, under vilen seetesslag inlämnade uppgifterna råder under samt att deltagande i undersöningen är frivilligt. I följebrevet upplystes företagen ocså om att senaste inlämningsdatum var satt till den 28 november. Ett antal dagar efter sista svarsdatum sicades en påminnelse till de företag som ännu inte svarat på undersöningen. Följebrevet till påminnelsen var en bantad variant av det ursprungliga brevet och med besed om att sica in snarast möjligt istället för ett sista datum. Nedan visas följebrev, enäten samt sammanfattningen som sicades ut i första steget. Därunder sedan visas även påminnelsen. - 10 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 11(30) - 11 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 12(30) Enäten sicas tillbaa i bifogat svaruvert till Jordbrusveret senast den 28 januari 2009. Statistienheten Vi ber er att fylla i uppgifter avseende antal arrendeavtal under 2007 och 2008. Dessutom vill vi att ni fyller i uppgifter för vart och ett av era åtta arealmässigt största arrenden. Med arrende avses såväl siftliga som muntliga arrendeavtal. Även gratisarrenden, arrenden genom t.e. självägda företag eller av nära anhörig sa redovisas. Antal arrendeavtal Både muntliga och siftliga avtal avses. Även arrenden utan avgift, s.. gratisarrenden sa ingå. 2007 st 2008 st Om ni inte arrenderar mar 2007 och/eller 2008 så fyll i 0 i rutorna Antal arrendeavtal och sica in enäten. Arrende nr 1 Arrenderad areal enligt detta avtal? Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? åermar... ha betesmar... ha övrig mar... ha Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Arrende nr 2 Arrenderad areal enligt detta avtal? Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? åermar... ha betesmar... ha övrig mar... ha Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 3 Ja, på annat sätt 3 Ja, genom självägt bolag Ja, på annat sätt Arrende nr 3 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha Arrende nr 4 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha övrig mar... ha övrig mar... ha Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Summa... ha Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens år 2007 (el. moms) storle för detta avtal? (inte /ha) år 2008 (el. moms) Form av arrendeavtal? 1 Siftligt 2 Muntligt 2 Muntligt Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag - 12-3 Ja, på annat sätt Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag 3 Ja, på annat sätt

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 13(30) Statistienheten Arrende nr 5 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha Arrende nr 6 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha övrig mar... ha övrig mar... ha Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 3 Ja, på annat sätt 3 Ja, genom självägt bolag Ja, på annat sätt Arrende nr 7 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha Arrende nr 8 Arrenderad areal enligt detta avtal? åermar... ha betesmar... ha övrig mar... ha övrig mar... ha Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Hur stor är eller var den totala arrendeavgiftens storle för detta avtal? (inte /ha) Form av arrendeavtal? Summa... ha år 2007 (el. moms) år 2008 (el. moms) 1 Siftligt Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag Arrenderas maren genom självägt bolag, av nära släting eller på annat sätt så att priset ej an anses som marnadsmässigt? 2 Muntligt 1 Nej 2 Ja, genom självägt bolag 3 Ja, på annat sätt 3 Ja, på annat sätt Övriga upplysningar - 13 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 14(30) Statistienheten Så har arrendepriserna utveclats Priser för både jordbrusmar och arrenden av jordbrusmar har öat ontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. För Sverige totalt ligger priserna på arrenden 2006 mer än 38 % över den nivå de låg på 1994. Taten på arrendeprisöningen har doc avtagit under de senaste åren. Arrendepriserna har sedan EU-inträdet stigit mest för jordbrusmar i områden med höga prisnivåer medan mar i områden med lägre priser, framför allt Norrland, inte öat nämnvärt. Arrendeprisundersöningen visar ocså att åermar betingar ett högre arrendepris än betesmar i de jordbrusdominerade södra landsdelarna medan priset i de nordligare områdena är ungefär lia högt för åer- som för betesmar. Vid jämförelser med andra EU-länder framommer att Sverige har de lägsta statistist redovisade arrendepriserna bland jämförbara länder. Olia beräningsmetoder försvårar doc jämförelser mellan länder och resultaten bör tolas med försitighet. Utvecling av arrendepriser på åermar inl. gratisarrenden 1994-2006 /ha 2 800 2 400 2 000 Sydsverige 1 600 1 200 800 400 Västsverige Östra Mellansverige Småland med öarna Norra Mellansverige Norra Sverige 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Genomsnittspriset för att arrendera en hetar åermar var 1 285 år 2006 jämfört med 1263 år 2005. Ett genomsnittspris för betesmar har ocså beränats. Eftersom beräningsunderlaget är mycet litet bör resultaten tolas mot bagrund av detta, varför endast siffror för hela riet presenteras här. Det beränade arrendepriset för betesmar inl. gratisarrenden var 642 /ha för år 2005 och 648 /ha för år 2006. Hela statistisa meddelandet finns på www.sjv.se/amnesomraden/statisti. - 14 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 15(30) 2008-12-05 Statistienheten e-post: statisti@sjv.se «b» «c» «d» «e» «f» «g» Påminnelse Arrendeprisundersöning 2008 För en tid sen fic ni en enät som avser arrendeprisundersöningen 2008. Vi är väldigt tacsamma om ni snarast möjligt fyller i enäten och sicar in den med det franerade svarsuvertet. Nya blanetter och svarsuvert bifogas. Har ni sicat in enäten de senaste dagarna an ni bortse från detta brev. För att undersöningsresultatet sall bli tillförlitligt och användbart är det av största vit att enäten besvaras. Därav denna påminnelse. Uppgifterna som ni fyller i är seetessyddade enligt 9 ap 4 i seetesslagen (1980:100) och ommer endast att användas för statistisa ändamål. Deltagandet är frivilligt och samråd om denna undersöning har sett med Näringslivets Regelnämnd. Eventuella frågor rörande enäten an ställas till (tel 036-15 63 42) eller Tomas Erisson (tel 036-15 56 98). Tac för din medveran! Kontatperson, Jordbrusveret - 15 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 16(30) 3.4 Insamlingsförfarande År 2009 ommer arrendeprisundersöningen att behandla år 2007 och år 2008 och urvalet omfattar 1 800 företag. Till dessa sicades en enät, följebrev samt sammanfattning av arrendeprisundersöningen 2006. I följebrevet framgic att sista svarsdatum var satt till den 28 november samt att deltagande i undersöningen var frivilligt. Undersöningen sicades den 5/11 2008 och bör ha nått samtliga företag i början av veca 46. Svaren stansas in i ett Ecelar varifrån vidare beräningar lätt an göras. Svaren stansas in eat som de ser ut och varje svar som inommit ges ett löpnummer som ocså sivs på blanetten. Besvarade enäter sätts sedan in i pärmar i löpnummerordning. Detta för att det sa gå lätt att unna gå tillbas till enäten sen om man vill ontrollera något i ett senare sede. Då det är en del företagare som ringer in med frågor var ontatpersonerna överens om eventuella avgränsningar på vanliga frågor så man svarar lia oavsett vem av ontatpersonerna som svarar. 543 svar (30 %) hade ommit in till och med den 28 november. Ca en och en halv veca efter sista svarsdatum sicades en påminnelse ut bestående av följebrev samt enäten. Följebrevets innehåll var en bantad variant av det ursprungliga brevet där företagen ombads besvara blanetten snarast möjligt. Påminnelsen sicades 8 december och bör ha varit samtliga företag till handa runt den 11:e december. I mitten av januari hade ca 950 svar inommit vilet motsvarar ca 53 %. Det bestämdes att vi sulle omma upp i ca 65 % mha av att ringa upp företagen. Efter ett jättebra jobb av två telefonister så fic vi in ytterligare 363 svar och om därmed upp i en svarsfrevens på ca 73 %. Deadline för insamlingen sattes till 23 januari. Diagrammet nedan visar inomstflödet av blanetterna. Det var en gansa ojämn ström av inomna svar. Diagrammet visar att antalet inomna blanetter var som högst dagarna efter det att undersöningen först ommit ut för att lite rycigt sedan sjuna ner till noll och sedan gå upp igen litegrann för att sedan sjuna igen under början av december. När påminnelsen gic ut runt den 10 december blev det ett uppsving igen i inomna svar för att sedan igen rycigt sjuna ner mot noll. I mitten av januari började vi ringa till företagen för att hämta in uppgifterna och då pear urvan spiat upp igen. - 16 -

Antal svar Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 17(30) Inomna svar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20081111 20081117 20081121 20081127 20081203 20081209 20081215 20081219 Datum 20081230 20090108 20090114 20090120 Serie1 3.5 Åtgärder för förenlad uppgiftslämnande Undersöningen är en urvalsundersöning vilet i sig underlättar då inte alla företagen behöver besvara enäten. 1 800 är doc den nedre gränsen för hur litet urval man an ha utan att äventyra den statistisa säerheten? Rent generellt gjorde vi enäten en sida ortare genom att på ett tydligt och struturerat sätt ändra utformningen på rutan där information fylls i angående vart och ett av de åtta arealmässigt största arrendena. Vi minsade ocså ner antalet frågor i varje till denna undersöning jämfört med den förra. Vi efterfrågade inte om totalt antal hetar åermar respetive betesmar samt varav hur många hetar av dessa som var arrenderad åermar respetive betesmar. Detta eftersom vi redan har dessa uppgifter via register. Dessutom togs dubbelfrågan i varje ruta bort angående om arrendeavgiften inluderade betalning av stödrätter och i så fall med hur mycet. Däremot lades det till en fråga, i rutan, angående avtalsform, muntligt eller siftligt. - 17 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 18(30) 4 Statistis bearbetning och redovisning 4.1 Sattningar, modeller, beräningar Imputeringar: Vi har enbart använt uppgifter om arrenden som är fullständigt ifyllda. Imputeringar har ej sett. Däremot har vi gått igenom materialet och ollat efter så allade felinstansningar och outliers. Dessa har manuellt gransats gentemot enät samt med hjälp av LBR och har ändrats där det var uppenbara fel. I apitlet 4.3 an du läsa mer om detta. Modellantaganden: För att ej få för omplet underlag att beräna medelfel på så har vi valt att använda LBR s arealer när vi ränat fram de vitade priserna per region och på risnivå, istället för att räna med de arealer som anges i enäterna. Med erfarenhet vet vi att om vi ränar ut den totala arealen för riet mha den angivna arealen från enäterna med uppräningsfatorerna så är vi ej i närheten av den arrenderad areal som finns i LBR. En liten bidragande orsa till detta är att vi bara efterfrågade information om de åtta största arrendena. De med fler arrenden än åtta tappar vi en del arealer ifrån. Vi tror därför att det vi ommer närmare sanningen på de vitade medelhetarpriserna för regionerna och riet på detta sätt. För medelhetarpriset per företag har arealerna som angetts i enäten däremot använts. Beräningar: Medelhetarpris: Vi ränar ut medelhetarpriser inlusive och elusive gratisarrenden för jordbrusmar. Vi presenterar även medelhetarpriser på åermar och betesmar. När vi beränat medelhetarpriset på jordbrusmar så ingår alla arrenden oavsett ägoslag. Inlusive och elusive gratisarrenden innebär att vi tar bort alla arrenden där avgiften på enäten är ifylld med 0 där vi beränar elusive gratisarrenden och tar med dessa när vi beränar inlusive gratisarrende. Följande formler gäller för alla olia priser vi ränat fram. När vi beränar priset för åermar respetive betesmar så omfattas bara de arrenden där det bara är åermar respetive betesmar som ingår i arrendet. Så nedan när det i variabelbesivningen står te a i = arrenderad areal för arrende i så omfattar den arealen bara åermar när vi beränar medelhetarpriset för åermar. Först ränas ett medelhetarpris per företag: m j = s a i i i = 1,2,,8 j = 1,2,,n Där: m j = medelarrendepris per hetar för företag j s i = avgiftsumma för arrende i - 18 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 19(30) a i = arrenderad areal för arrende i Därefter ränas ett medelhetarpris ut för varje strata genom att summera alla medelhetarpriser för företag och dividera med antal företag i stratumet: y = m j n j j = 1,2,,n = 1,2,,24 Där: y j = medelarrendepris per hetar för stratum m j = medelarrendepris per hetar för företag j i stratum n = antal företag i stratum Vi har fyra stratum per region. Medelhetarpriset per region är ett vitat medelvärde och ränas ut som följer: z r = y a a = 1,2,,4 r = 1,2,,6 Där: z r = medelarrendepris per hetar för region r y = medelarrendepris per hetar för stratum i region r a = total arrenderad areal enligt LBR 2007 i stratum i region r För att räna ut medelhetarpriset för hela riet som ocså är ett vitat medelhetarpris har vi gjort beräningar enligt nedan formel: u = r r y a a = 1,2,,4 r = 1,2,,6 Där: u = medelarrendepris för hela riet y = medelarrendepris per hetar för stratum i region r a = total arrenderad areal enligt LBR 2007 i stratum i region r Andel gratisarrenden Alla gratisarrenden dvs alla arrenden som ej arrenderas genom självägt bolag och där uppgifter är ifyllda i enäten, dvs avgift = 0 samt att arrenderad areal >0. Alla dessa divideras med alla arrenden som ej arrenderas genom självägt bolag och där det finns ifyllda uppgifter om avgiften i ombination med en areal >0. Först beränas det för alla 24 stratum: - 19 -

Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 20(30) g = t = 1,2,,24 där: g = andel gratisarrenden i stratum = antal gratisarrenden i stratum t = antal arrenden i stratum För varje region ränas en vitad andel ut (fyra stratum i varje region): v r = t g t = 1,2,,4 r = 1,2,,6 där: v r = är andelen gratisarrenden i region r t = antal arrenden i stratum i region r g = andel gratisarrenden i stratum i region r Därefter på risnivå : p = r r t g t = 1,2,,4 r = 1,2,,6 där: p = är andelen gratisarrenden i Sverige t = antal arrenden i stratum i region r g = andel gratisarrenden i stratum i region r Antal arrendeavtal i snitt per företag Till grund för denna beräning ligger enbart de enäter som är helt fullständigt ifyllda. Sen har ett rat medelvärde beränats på antalet arrendeavtal per företag i varje region och på risnivå. Andel siftliga/muntliga avtal Här ingår alla enäter där det är fullständiga uppgifter på arrendeavgift, arrenderad areal samt vilen avtalsform använts. Först beränas andelen per stratum: w = h t = 1,2,,24-20 -