Segerstaskolans lokala elevhälsoplan läsåret 2013/2014 Vad är elevhälsa? Hälsa och lärande kan ses som två sidor av samma mynt. De är beroende av varandra. För att kunna utvecklas och lära sig måste individen må bra och känna trygghet. Elevhälsa i det vardagliga arbetet innebär både förebyggande och åtgärdande arbete och är allas gemensamma ansvar. Det betyder att elevhälsan börjar i klassrummet, i korridorerna, i matsalen, på skolgården och i det nära samarbetet med elever och deras familjer. En väl fungerande klassrumsmiljö med en bra undervisning av en engagerad lärare, som skapar en relation till sina elever och lyssnar på dem, ett trivsamt klimat på skolan med en väl förankrad värdegrund om individers olikheter, ett positivt förhållningssätt till varandra, är en viktiga hälsofrämjande faktor. Utveckling av ett gott elevhälsoarbete grundar sig på gemensamma värderingar i arbetslag och Elevhälsoteam, samt arbetsformer och rutiner som är kända och formaliserade. Mål Alla barn på Segerstaskolan ska få det stöd som behövs, för att kunna utvecklas och må bra i skolan. Utgångspunkter och fokus eleven i centrum den lärande miljön Hatties forskning om de viktigaste faktorerna för elevernas lärande; pedagogens förmåga att skapa relationer till eleven, betydelsen av feed-back både till vuxna och elever., tydliga mål och förväntningar tidigt uppmärksamma elever Knivsta kommuns Barn- och elevhälsoplan ett tvärprofessionellt teamarbete skollagen och Lgr-11 Postadress: Knivsta kommun, Segerstaskolan 741 75 KNIVSTA Besöksadress: Vårsångsvägen 7 Telefon: 018-34 79 20
2 (8) Faktorer som innebär att en elev ska uppmärksammas når inte kunskapskraven utanförskap vantrivs i skolan drar sig undan hög/långvarig frånvaro tal- och språksvårigheter koncentrationssvårigheter utagerande svårt att fungera i grupp svårt med det sociala samspelet psykosociala besvär har inte knäckt läskoden under år 1 fysisk sjukdom annat modersmål Särskilt stöd Ett centralt begrepp i elevhälsans arbete är särskilt stöd. För att kunna sätta in lämpliga insatser behövs ett grundligt underlag när det handlar om mer genomgripande åtgärder. När en elev uppmärksammas ska en utredning/kartläggning göras enligt Skolverkets föreskrifter. Varje skola ska ha en tydlig arbetsgång för denna process Uppmärksamma Utreda Dokumentera Åtgärda och följa upp Utvärdera
3 (8) Processgång vid elevärende Steg 1 - åtgärder av klasslärare annan personal Steg 2 åtgärder på rektor- /EHTnivå Steg 3 - åtgärder extern nivå Kartläggning av situationen Vad är problemet? Vad skall göras? Utvärdering Vad har genomförts? Vad återstår? Vad skall göras? Utvärdering Vad har genomförts? Vad återstår? Vad skall göras? Utvärdering Reagera och uppmärksamma tidigt. Kontakta elevens vårdnadshavare för dialog om elevens situation. Kartlägg och analysera för att hitta åtgärder. Dokumentera med de blanketter som finns för detta. Tag upp i arbetslaget för att diskutera: Vad kan arbetslaget bidra med? Diskutera med specialpedagogen kring de resultat som kartläggningen gett. Akuta behov av åtgärder ska meddelas rektor/elevvårdssamordnaren direkt. Om åtgärder i Steg 1 inte haft önskvärt resultat kontaktas elevvårdssamordnaren, som tar ärendet till EHT. Läraren kommer till EHT för att diskutera situationen. EHT kan hjälpa till att utreda behovet av stöd, på ett tvärprofessionellt sätt. Förbereder, och kallar till EVM (elevvårdsmöte) Elevhälsoteamet samlas varje tisdag 13.00 14.30. Rektor är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas utifrån den kartläggning som läraren gjort, att det följs och utvärderas. Rektor är ytterst ansvarig men kan delegera vissa frågor. Om kompletterande kompetenser behövs, kontaktas SoK (=Stöd- och konsultationsteamet), VITS (= Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan), BUP, Habiliteringen, IFO eller andra externa resurser
4 (8) Arbetslaget Innan ett elevärende lyfts till Elevhälsoteamet ska frågan tas upp i arbetslaget. Arbetslaget är ett kollegialt bollplank där den samlande erfarenheten ska tas tillvara. Arbetslaget ska vara ett forum för kollegialt lärande där goda exempel och framgångsfaktorer tas fram. Hur gör du? är en fråga som ska kunna ställas. Ett första steg för att detta ska fungera är att man är överens om att arbetslaget har en gemensam uppgift och ett gemensamt ansvar. Allmänna diskussioner kring ämnen som inkludering, individanpassning, värderingar, förhållningssätt och kunskapssyn bidrar också till att utveckla arbetslaget medlemmar. Arbetslaget får inte fastna i att administrera elevhälsofrågor, dvs. att ta upp ärenden för rutinens skull, innan elevhälsoteamet kopplas in, utan ska fungera som en viktig del i det egna lärandet för att finna lösningar till vardagssituationerna. Om detta utvecklingsarbete fungerar i arbetslaget kommer elevernas måluppfyllelse att påverkas positivt, i synnerhet för elever i behov av stöd. Elevhälsoteamet I elevhälsoteamet ingår skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska, specialpedagog/elevvårdssamordnare och annan personal vid behov. Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsan men har delegerat uppdraget att leda det operativa elevhälsoarbetet samt vissa beslut till elevvårdssamordaren. Elevårdssamordnare och rektor har kontinuerligt informationsutbyte i aktuella ärenden. EHT har en fast mötestid varje vecka, tisdagar kl. 14.00 15.30, men kan även samlas vid behov. Segerstaskolans EHT har som målsättning att finnas till hands närhelst det behövs. Eftersom elevhälsa börjar i klassrummet, i det dagliga arbetet, är en ökad närvaro och tillgänglighet hos EHT en faktor som gynnar ett framgångsrikt elevhälsoarbete. Genom att flexibelt och kontinuerligt intervenera i skolans verksamheter, bland elever och personal, ökar möjligheten hos EHT att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Rektor, skolsköterska och specialpedagog finns på skolan i stort sett dagligen och vår intention är att även kurator och psykolog ska ha en fast heldag på skolan. Syfte Att utveckla goda lärmiljöer för alla elever Att ha blick för utsatthet - elevers rätt till stöd Att samverka kring elever med svårigheter
5 (8) Uppdrag och förutsättningar Vara en stödfunktion för pedagogerna Se till att åtgärder vidtas Samordna och fördela elevhälsoresurserna Fatta beslut om särskilda insatser Arbeta tillsammans Vara grupporienterad Vara involverade i lärandet Röra sig i elevernas miljöer Handleda pedagogerna Vad gör EHT Akuta ärenden Pågående ärenden Förebyggande/hälsofrämjande arbete Vem gör vad Organisation Organisation Rektor T.Hugo Arbetslagsledare Viktoria Anstrell Arbetslagsledare Erik Blom Samordnare Elevvården Lena GG Arbetslagsledare Tomas Blideskog Skolassistent Pia Holgersson Arbetslag Arbetslag EHT Arbetslag
6 (8) Ledningsgruppen består av rektor, tre arbetslagsledare F-3, 4-6 samt fritids och en elevvårdssamordnare. Rektor/ledningsgruppen kommer att lägga fokus på det pedagogiska ledarskapet och elevvården som två parallella processer. Rektor deltar i verksamheten på lektioner och raster. Förebyggande samtal med pedagoger och elever Deltar i möten med föräldrar och externa funktioner vid behov. Elevvårdssamordnare/ Specialpedagog Leder elevhälsoteamets arbete Kontinuerligt informationsutbyte med rektor Deltar vid EVM Uppföljning av elever i behov av särskilt stöd Uppföljning av att åtgärdsprogram skrivs och utvärderas av klasslärare Samverkar med SoK-teamet och andra externa resurser Äskar riktad resurs (BBSS-pengar) Uppföljning av Likabehandlingsplanen årligen Arbetsledning specialundervisning Arbetsledning elevassistenter Uppföljning av undervisning i modersmål/studiehandledning Uppföljning av SvA-undervisningen Uppföljning av Rutiner för nyanlända Specialpedagogens yrkesuppgifter utförs på tre nivåer: individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Hon/han skall i pedagogiskt arbete beakta såväl medicinska förhållanden som psykologiska, sociala och organisatoriska. Specialpedagogiken kan tjänstgöra som en kopplingspedal mellan individens psykologiska och biologiska förutsättningar och omgivningens sociala och fysiska anpassning. Det är i samspelet mellan individ och miljö som specialpedagogiken uppstår och den bygger på attityder och förhållningssätt. Specialpedagogen förväntas ha beredskap för arbete inom en specialpedagogisk funktion med övergripande ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram i samarbete med kollegor och med tydlig knytning till skolans ledning. Specialpedagogen kan i utformandet av stöd till elever i behov av särskilt stöd samverka med andra institutioner för att dra nytta av nödvändig/annan kunskap. Specialpedagogen har en viktig funktion vad gäller att påverka, analysera och utvärdera hur det särskilda stödet gestaltar sig i undervisningens utformande. En annan viktig funktion är att utveckla samarbete och samverkan med arbetslagen samt med familjen och eleven i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar med kvalificerade pedagogiska uppgifter som kartläggningar/utredningar, klassrums-elev/observationer, samt utvecklar åtgärdsprogram utifrån elevernas behov och kunskaper. Specialpedagogen har en central roll i skolans kvalitets- och utvecklingsarbete, t ex projekt på fritids om språkutveckling.
7 (8) Specialpedagogen skall utgöra garant för att de elever som av olika skäl riskerar att få eller har svårigheter under skolåren får goda betingelser för lärande oberoende av orsakerna till svårigheterna. Specialpedagogen kan delta övergripande när man diskuterar policyfrågor, elevsammansättningar, och skolans samlade behov av kompetensutveckling Stöd- och Konsultationsteamet (SoK) Teamet finns centralt i Knivsta kommun och består av specialpedagoger, kuratorer, psykologer och Skoldatateket. Medlemmar i SoK-teamet arbetar konsultativt gentemot personalen i förskola och skola, men deltar även i de lokala elevhälsoteamen. VITS-teamet (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) VITS är en samverkansmodell mellan kommunen och Uppsala Läns Landsting i arbetet runt familjer som har barn 0-18 år med koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter som kan antas ha en neuropsykiatrisk grund till exempel ADHD eller annat. VITS är ett professionellt team bestående av samordnare, psykolog, specialpedagog, barnpsykiater, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast och socialsekreterare. Syftet med VITS är att i samarbete med hem och skola bidra till tidig upptäckt och tidigt insatta stödåtgärder Rutiner Vid behov av stöd från EHT kontaktas samordnaren som för ärendet vidare Beslut om utredning inför åtgärdsprogram sker i EHT. Beslut om åtgärdsprogram görs av rektor. Lättillgängligt informationsutbyte/uppdatering t ex Elevmappar på R och i arkivskåp Arbetsgång vid basutredning, dyslexiutredning och särskoleutredning finns på Intranätet under Handböcker Klassgenomgångar varje termin Frånvarolistor lämnas till skolsköterskan varje terminsslut. Utvärdering EHT och arbetslag följer upp sitt arbete kontinuerligt och utvärderar vid varje terminsslut.
8 (8) Kontakt Thomas Hugo, rektor Tel: 018-34 78 40 thomas.hugo@knivsta.se Lena Gerdin Gustavsson, specialpedagog och EHT-samordnare Tel: 018-34 79 24 lena.gerdin.gustavsson@knivsta.se Anna Hedenskog, skolsköterska Tel: 018-34 71 93 anna.hedenskog@knivsta.se Anna Wretler Björk, kurator i den centrala elevhälsan Tel: 018-34 78 69 Mobil: 076-798 50 30 anna.wretler-bjork@knivsta.se