Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Copyright 2007 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik, 1 mantal under Årsta, hör till en av de äldsta och en av de större gårdarna på Gålö. I husförhörsböckerna, den äldsta från perioden 1746 1769, har gården varit noterad på två sidor. Från 1821 har det stått östra resp. västra i rubriken. Från 1855 till 1875 var rubriken Askvik, östra o. västra på samma sida. Från 1875 har det bara stått Askvik. När jag sedan tittat i mantalsläng-derna, står det Askvik 1 och 2. Även i mantalslängderna började man kalla gårdarna för östra resp. västra. Där framgår också att respektive bonde varit hälftenskriven till gården, d.v.s. ½ mantal vardera. På en karta från 1718 finns det två bostadshus inritade. Av deras placering att döma låg östra på den plats där nuvarande huset ligger. Västra låg på den kullen där det numera ligger en gammal vedbod. Vid ett samtal med nuvarande innevånaren, Mats Eriksson, berättade han att det legat ett gammalt hus där. Östra övergavs 1847, och bonden på västra brukade sedan hela Askvik. Nuvarande bostadshuset byggdes på 1870-talet, förmodligen där gamla östra låg. Familjen flyttade in i nya huset, och från 1876 har gården bara hetat Askvik. I den första husförhörsboken, som innehåller noteringar över en period på 23 år, är uppgifterna ganska kortfattade. För många av personerna står inte födelseåret, utan åldern, skriven. Det står inte var de är födda, sällan varifrån de kom, eller vart de flyttade. Dessutom ströks namnen över på de personer som flyttade från. Sammantaget innebär det att boken är ganska svår att med säkerhet tyda. Med hjälp av födelse-, vigsel- och dödböcker-na, som finns från 1665, och alla är ganska tydliga efter 1751, har jag ändå fått en någorlunda klar bild av vilka personer som bodde på gården under 1700- talet. Dessutom har mantalslängderna, som finns från 1650-talet, och någorlunda läsbara en bit in på 1700-talet, varit till god hjälp. Följande har jag lyckats komma fram till med ganska god säkerhet. Askviken Östra Ur mantalslängden kan jag läsa att på Askvik 1, senare kallad östra, år 1735 var Olof Jacobsson arrendator där. Han var född 2 maj 1709 på Sunnansund, och hade gift sig i december 1734 med Maria Andersdotter. Maria avled dock den 30 februari 1736, 21 år gammal. Olof gifte om sig med änkan Brita Johansdotter på Frönäs i oktober 1738 och flyttade dit. Olofs bror, Anders Jacobsson, hade också bott på östra från omkring 1734, med sin fru. Han delade dock inte arrendet med Olof. Anders hade tidigare varit arrendator på Sunnansund, som han övertagit efter deras föräldrar 1721. Den 10 maj 1737 blev även Anders änkling. I januari 1738 gifte Anders om sig och flyttade till Berget. Han avled där den 18 december 1740. Arrendet på östra övertogs av komminister Simon Grimsten. Åldern på Simon känner jag inte till. Han var troligtvis inte född i församlingen. Hans föräldrar hade kommit till Österhaninge 1689, och då var han redan född. Hans far, Jonas Grimsten, blev pastor i församlingen 1690, och förblev så till 1715. Simon hade flyttat till Beteby 1717, och gift sig i februari 1719 med Margareta Widman. När de kom till Askvik hade de med sig en dotter, som senare flyttade hemifrån. Kommi-nister Simon Grimsten avled i april 1747. Änkan flyttade till Stockholm. År 1749 stod bonden Olof Larsson med hustru och en piga skatteskrivna på gården. På raden ovanför står noterat: cominister Simon Grimstens änka flyttat till Stockjholm. Olof Larssons namn står också med 1750, men med en konstig notering som jag inte kan tyda. Det finns dock ingen markering i kolumnerna för resp. person, vilket antyder att huset stod obebott i november 1749. I mantalslängden 1751 hade Askvik östra fått en ny invånare. Det var Lars Olsson med hustru och en dotter. De finns med i husför-hörsboken. Där framgår att Lars var 56 år, gift med Anna Larsdotter, 48 år. Dottern hette Brita och var troligtvis född 1739. Lars och Anna flyttade till Kärrmaräng 1753. I 1754 års mantalslängd fanns Eric Jöransson med hustru och drängen Lars på gården. Barn under 15 år noterades inte före mitten av 1760-talet. I husförhörsboken finner jag att Eric var 39 år och gift med Elisabeth, 29 år. De hade barnen Jöran, 13 år, Erik, 11 år, och Anna 2 år. De hade kommit till Askvik redan 1753. I födelseboken står nämligen att Eric Jöransson och Elisabeth på Askvik fick sonen Anders den 22 november 1753. Han dog 1
fem veckor senare. Eric och Anna fick en son till, Lars, den 24 maj 1758. Familjen flyttade till Kärrmaräng 1759. Eric avled där den 15 juli 1760, 45 år gammal. Ny bonde på östra blev Anders Jöransson, född 1712, och hans hustru Anna Mattsdotter, född 1722. De hade barnen Jan, född 1738, Maria, född 1742, Karin född 1752, och lilla Matts, född 1759. Inget av deras barn går att finna i Österhaninge församling s födelsebok, vilket betyder att de kom från någon annan för-samling, tidigast i mitten av 1759. De hade pigan Stina Mattsdotter, född 1732. Kanske en syster till fru Anna. Hustrun avled i lungsot 15 oktober 1769. Anders och barnen flyttade däri-från 1770. Ingen uppgift om vart. I november 1770 hade Eric Ersson, född 1727, och hans hustru Brita Ersdotter, född 1729, tillträtt. De hade barnen Erik och Anna som båda var över 15 år, samt en pojke och två flickor under 15 år. ( I mantalslängderna efter mitten av 1760-talet redovisas personerna i olika åldersgrupper. 1: vuxna och barn över 15 år, 2: vuxna över 63 år, och 3: barn under 15 år. Dessutom fanns en kolumn för skattebefriade, som oftast var inhysingar eller sjuklingar av olika slag.) I husförhörsboken står det att de flyttade till Rudan 1773. De följande åren på 1770-talet blev det flera olika brukare av östra. Några mantalslängder finns inte mellan 1771 och 1781. Husförhörsboken, som omfattar åren 1770-1779, är något kluddig. Med hjälp av födelseboken och dödboken har jag kommit fram till följande: I mitten av årtiondet fanns där bonden Jonas Pärsson med hustrun Catharina Andersdotter. Ingen ålder eller födelseår noterat på dem. De hade sex barn födda 1755-1764. Det framgår inte varifrån de kom, men de flyttade till Ornö 1776 eller -77. Den familjen efterträddes kortvarigt av Johan Swensson med hustrun Anna Ersdotter. De hade inga barn tidigare, men hustrun födde sonen Johan den 5 januari 1777 på Askvik. Han blev bara sex veckor gammal. Ingen uppgift vart de tog vägen sedan. Nästa innevånare blev Jan Svensson, född 1750, med hustrun Anna Jansdotter, född 1755. De kom till Askvik 1777 och fick sitt första barn,anders, den 26 maj 1778. Anders blev bara fem månader, och dog den 25 oktober. De fick sedan dottern Hedvig den 9 januari 1780. Hedvig dog tre veckor gammal den 4 februari. Det barnlösa paret flyttade till Nämdö 1781. Nästa bonde hade kommit till Askvik östra redan 1779. Eric Pärsson, född 1753, och Anna Eriksdotter, född 1755. I vigselboken står det att Eric i Frönäs och Anna i Hasslinge hade gift sig den 2 november 1777. De fick sitt första barn, Maria, på Askvik den 8 september 1779. Sedan kom Christina den 21 februari 1782, också hon på Askvik, men blev bara en månad gammal. Eric Pärsson stod mantalsskriven på östra 1781, men flyttade därifrån året efter. Samma år, 1782, flyttade skomakaren Lars Ersson, född 1746, dit. Han kom från Säfnäs, och hade tidigare varit gift med Anna Olofsdotter, med vilken han hade barnen Eric, född 26 augusti 1770, och Anna Brita, född 23 februari 1772, båda födda på Säfnäs. Anna Olofsdotter hade dött den 8 juni 1772, men skomakaren gifte om sig på hösten samma år. Så när han kom till Askvik var han gift med Ingrid Ersddotter, född 1748, och hade dottern Greta, född 7 januari 1774, och sonen Pär, född 10 januari 1781, med henne. Även de barnen var födda på Säfnäs. Året 1783 stod Lars Ersson mantalsskriven på östra med sin familj, piga, dräng samt en man över 63 år. Sammanlagt var de 10 pers. där. Dessutom bodde änkan Elisabeth Christoffersdotter, född 1727, tillfälligt på gården. Hon kom närmast från Frönäs, men avled på Askvik den 25 december 1783. Hon blev 56 år 9 mån 1 vecka och 6 dagar gammal, enligt dödboken. Lars och Ingrid fick ett barn till, Anders, på östra den 24 februari 1784. När skomakaren, som i husförhörsboken stod som sockensko-makare, flyttade därifrån är svårt att säga. De fick ju barn i februari -84, men i mantals-längden -84 stod han inte med. (Den avsåg förhållandet i nov året före.) Där stod nämligen, på raden för brukare, brukas till Årsta. Vart Lars Ersson tog vägen finns ingen uppgift om. Efterträdare på östra blev i alla fall Anders Johansson, född 1747. Kom antagligen 1784-85. Han var gift med Brita Mattsdotter, född 26 december 1749. I vigselboken står det att Anders Johansson i Simpvik och Brita Mattsdotter, dotter i Käfveråker hade gift sig den 12 oktober 1777. De hade fått första barnet, Matts, den 5 april 1778 på Simpvik. Deras nästa barn, Greta 4 april 1780, och Brita, 28 januari 1783, var födda på Lilla Liåker. Någon mantalslängd för åren 1785-92 finns inte, men de fick dottern Beata 2
den 11 dec. 1786 på Askvik, alltså måste de ha bott där det året. De fick även sonen Jan den 21 september 1792 där. Familjen hade också drängar och pigor. I slutet av 1780-talet flyttade även änkan Brita Mattsdotter, född 1746, in. Hon var född på västra, varit gift och bott på västra till hon blev änka 1780. Med undantag för några få år blev hon kvar på östra till 1797, då hon flyttade till Simpvik. Bonden Anders Johansson avled den 27 juli 1799 på gården. Familjen splittrades. Hustrun Brita tog yngsta barnet, Jan, med sig och flyttade först in på Tomta båtsmanstorp. Äldsta sonen, Matts, flyttade först till Stora Liåker. Han blev senare bonde på Dyvik, och hans mor, änkan Brita, flyttade också dit från båtsmanstorpet. Hon avled där den 6 november 1816, 67 år gammal. Döttrarna Greta till Stegsholm, Brita till Bihagen, och 14.åriga Beata till Havstornsudd. Bouppteckningsprotokollet efter Anders inleds som följer: År 1799 den 2 november förrättades bouppteckning efter avlidne Anders Johansson i Askvik, Österhaninge socken, som med döden avled den 24 juli och lämnade efter sig tillika med änkan Brita Mattsdotter 5 barn. 2 söner, myndige Matts och omyndige Jan, 3 omyndiga döttrar, Greta, Brita och Beata. Sedan följer nästan 6 sidor poster med husge-råd, kläder, möbler redskap, kreatur m.m. Jag har vissa svårigheter att tyda all text, men under rubriken kreatur kan jag konstatera att det fann 16 djur på gården. Av dessa var förmodligen 2 hästar, värderade till 10 resp 6 riksdaler, 3 kor, Hiertros, Majros och Sommarlöf, om 8 riksdaler var, samt förmodligen ett ungnöt eller gris för 2 riks-daler. Det fanns 4 får + 1(?) sammanlagt 4 riksdaler 40 skilling. 3 st (något) sammanlagt 5 riksdaler och 3 något annat, troligtvis höns, värt 1 riksdaler 24 skilling. Tillgångarnas sammanlagda värde var 119 riksdaler 1 skilling och 7 rundstycken. Skulder redovisas till 13 riksdaler. Boets behållning blev 106 riksdaler 1 skilling och 7 rund-stycken. ( Värden angavs i riksdaler specie. 12 rundstycken =1 skilling, 48 skilling = 1 riks-daler.) Ny bonde på östra år 1800 blev Jan Månsson, född 1751 i Ösmo. Han kom från Muskö församling, bott på Vitsgarn, och var gift med Carin Bengtsdotter, född 1745 i Muskö förs. Carin hade varit gift tidigare, men blivit änka, och hade sonen Olof Olsson, f.1773 på Muskö med sig. Tillsammans hade de sonen Magnus, född 1784. Magnus hade bott i Västerhaninge men kom till Askvik samtidigt med föräldrarna. Magnus gifte sig senare med en flicka från Lundby. De bosatte sig på Bihagen och fick en dotter 1816, innan de omkring 1818 var tillbaks på Askvik för något år. Carins son Olof gifte sig 24 oktober 1802 med Catharina Ersdotter. Hon var född 16 juni 1779 på Stegsholm, men bodde på Berget när de gifte sig. Olof och Catharina tog över arrendet på östra 1802. De fick barnen Magnus 14 december 1803, Anna Catharina 18 april 1805, Eric 16 september 1807 och Carl Olof 31december 1809. Familjen övergav Askvik 1811 och flyttade till Blista. De fick en dotter till 1812. Olof avled 1813 och änkan Catharina kom tillbaks till Gålö 1814 och bosatte sig på Spjutsund. Nästa bonde på östra kom 1811 från Ösmo. Han hette Måns Månsson, var född där 1757. om Måns var bror till tidigare bonden Jan Månsson har jag inte kunnat kontrollera, men det låter sannolikt. Han var i alla fall gift med Brita Andersdotter, född 1761 (?) i Ösmo. De hade barnen Catharina född 7 oktober 1790, Anders 13 november 1793, Brita 1 april 1801 och Magnus 5 augusti 1805. Måns Månsson och Brita Andersdotter blev kvar på östra till 1816. Deras äldsta son, Anders, stannade ytterligare 2 år innan han flyttade till Nor. Övriga familjen flyttade till-baks till Ösmo. Mellan åren 1816 och 1823 hette arrenda-torn på östra Lars Larsson. Han var född på granngården Huset den 29 mars 1789. Lars hade gifte sig den 6 oktober 1816 med Catharina Pärsdotter, född 8 oktober 1794 på Frönäs. Den 23 juli 1817 fick de sitt första barn, Maria Christina. Som hjälp på gården hade de pojken Erik Olsson, född 1807, och flickan Anna Catharina Olsdotter, född 1805. De två var födda på Askvik, och barn till Olof och Catharina som hade flyttat till Blista 1811. Även deras lillasyster som kom till världen 1812 fanns med på gården. År 1823 flyttade allihop över till Askvik västra som då stod utan arrendator. 3
Den nye bonden på östra samma år blev Anders Andersson, född 21 oktober 1778 på Valsta. Anders var gift med Anna Andersdotter som var född 2 september 1784 i Tyresö. De hade inga egna barn, men hade fostersonen Anders Nilsson, född 19 mars 1809 på Tjursta, med sig. I husförhörsboken står det att foster-sonen har bråck. Den anmärkningen följer honom sedan genom livet. Förutom foster-sonen hade de också flickan Brita Cajsa Pehrsdotter hos sig. Hon var född 15 november 1814 på Tomta båtsmanstorp. Brita Cajsa blev senare piga, och kvar till mitten av 1830-talet. I oktober 1828 fick de hjälp av Anders Andersson, född 1781 på Blista, Han hade blivit änkeman på Rysses i september, och hade tre barn med sig, Anna Maria född 1821, Anders född 1824, och Carl Erik född 1826. Alla tre barnen var födda på Rysses. De flyttade tillbaks dit 1830. Sonen Carl Erik kom dock tillbaks till Askvik några år senare och blev kvar till 1847. Inhysingen änkan Anna Ersdotter, född 1755 i Västerhaninge, hade bott på östra i ett tiotal år. Varifrån hon kom vet jag inte. Hon avled 1829. År 1834 fick de hjälp av drängen Nils Nilsson från Huddinge och hans hustru Lena Andersdotter, som var född i Tyresö. De fick dottern Anna Catharina den 4 december 1837 på gården. De flyttade 1838 till Kärrmaräng. Därutöver hade familjen ovanligt många tjänstegossar (10-15 åringar) boende hos sig under andra halvan av 1830-talet. Någon förklaring till det går ej att utläsa. Förutom det sedvanliga skiftandet av drängar och pigor, kom Maria Christina Nilsdotter 1835. Hon var född 11 november 1811 på Blista, men när hon kom till Askvik var hon dotter på Bondäng. Maria Christina gifte sig med fostersonen Anders Nilsson i november samma år. De fick dottern Anna Catharina den 13 augusti 1837. Den flickan blev dock bara 29 dagar gammal. Därefter kom Anna Maria 18 februari 1841 och Nils Erik 16 februari 1844. Exakt vilket år går ej att säga, men under senare delen av 1830-talet ändrades foster-faderns ställning som bonde till inhysing. Fostersonen Anders Nilsson tog över arrendet och blev bonde på östra. Om det var den stigande åldern eller sjukdom som föranledde den förändringen går ej att säga. Anders Andersson avled, 64 år gammal, den 10 mars 1843. Hans hustru Anna levde ytterligare två år. Hon dog, 60 år gammal, den 2 januari 1845. Det framgår av bouppteckningen att hon fått skötsel och vård under sjukdomstiden i 45 dagar I bouppteckningen efter Anders framgår att de, förutom det sedvanliga husgeråd, kläder, möbler och redskap, hade 1 ko och 1 får. Det sammanlagda värdet av tillgångarna uppgick till 165 riksdaler banco och 14 skilling. Deras skulder uppgick till 59 riksd. 43 skilling och 2 rundstycken. Behållning var således nästan 106 riksdaler. Det förelades ett testamente daterat 27 oktober 1825. Det fanns inga bröstarvingar, utan boet tillföll hustrun i sin helhet. Bouppteckningen efter Anna visar inte på några större förändringar. Kon var borta, men fåret fanns kvar. I övrigt förändringar bara bland fiskeredskapen. Däremot fanns det flera dödsbodelägare. Anna hade flera syskon och syskonbarn, några av dem omyndiga. Deras rätt bevakades av Jan Jansson i Småhamra. Summa tillgångar uppgick till 126 riksd. Skulder och kostnader bestod av: Begravningskostnader 59 riksd. 16 skilling För skötsel o vård under sjukdomstid 45 dygn á 32 skilling = 30 riksd. Bouppt.kostn. 6 riksd. Skulder 6 riksd. 27 skilling Summa behållning 24 riksd. 15 skilling Dessutom betalades fattigprocenten med 8 skilling. Fostersonen, bonden Anders Nilsson, flyttade med sin familj till Dyvik 1847 Någon ny arrendator, bonde, eller andra innevånare på Askvik östra blev det inte. Bonden på västra tog över och blev ensam brukare av Askvik västra och östra. Nuvarande bostadshuset, som byggdes på 1870-talet, ligger förmodligen på den plats där östra låg. Anders Nilsson avled på Dyvik 1852. Hustrun Maria Christina gifte om sig året efter med drängen på gården, Anders Pährsson, född 1 januari 1824 på Simpvik. 4
I mars 1862 tog de arrendet på Hasslinge. Anders Pährsson avled där den 8 februari året efter. Maria Christina blev änka igen. Men sonen Nils Erik bodde kvar hos sin mor och tog över arrendet. Han gifte sig 1868 med Anna Kristina Larsdotter, född 24 juni 1838 på Sunnansund. Änkan Maria Christina blev 83 år gammal innan hon dog på Hasslinge den 11 april 1894. Nils Erik och Anna Kristina köpte in sig på 1/16 på Sunnansund 1897. Deras dotter Anna Charlotta, född 1870, gifte sig med kusinen Nils Oskar Karlsson, född 1 december 1867 på Nedre Bihagen, och övertog senare ägarande-len. Nils Oskar var son till faderns syster Anna Maria. Nils Erik och Maria Christina dog på 1920-talet. De blev båda ca, eller drygt, 80 år gamla. Dottern och mågen var kvar på Sunnansund 1930. Anders Nilsson och Maria Christina Nils-dotter s dotter Anna Maria gifte sig i februari 1859 med Carl Peter Ersson, född 11 juli 1835 på Hasslinge. De flyttade först till Stymningevik, men kom i mars 1862 till Nedre Bihagen som arrendator. De fick flera barn. En av dem var ovan nämnda Nils Oskar. Anna Maria avled den 28 december 1878 när sista barnet föddes. Även barnet som fick namnet Sofia avled samma dag. De sista 97 åren på östra föddes det 18 barn. Av dem avled 5 i späd ålder. Historien om Östra Askvik fortsätter i Västra Askvik Mauritz Henriksson 2008 Nuvarande bostaden Askvik ligger där tidigare Östra Askvik låg. Foto: Mauritz 2008 5