INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december 1910. I, Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1910_1
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1910 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. AREAL OCH FOLKMÄNGD FÖR SÄRSKILDA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1914 [121630]
STATISTISKA CENTRALBYRÅNS BIBLIOTEK
Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen 3* B) Areal och folkmängdstäthet 4* C) Kommunala, administrativa och judiciella områdens antal, storlek och folkmängd... 13* Tab. A. Antal landskommuner (köpingar ej inräknade) fördelade efter landarealen år 1910.... 14* Tab. B. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden år 1910.. 16* Tab. C. Antal köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden år 1910 18* Tab. D. Antal bärad, fördelade efter folkmängden år 1910 19* Tab. E, Antal länsmansdistrikt, fördelade efter folkmängden år 1910 20* Tab. F. Antal fögderier, fördelade efter folkmängden år 1910 21* Tab. G. Antal tingslag, fördelade efter folkmängden år 1910 22* Tab. H. Antal domsagor, fördelade efter folkmängden år 1910 23* D) Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift 25* Tab. I. Antal församlingar stiftsvis vid början av år 1911 26* Tab. K. Antal pastorat, fördelade efter landarealen år 1910 27* Tab. L. Antal pastorat, fördelade efter folkmängden år 1910 28* Tab. M. Antal kontrakt, fördelade efter folkmängden år 1910 30* E) Areal och folkmängd i de gamla landskapen 32* F) Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet 33* G) Register 35* Tabeller. Tab. 1. Areal, folkmängd och hushåll i härad, landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom församlingar den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 1 1) Stockholms stad 1 2) Stockholms län 4 3) Uppsala län 11 4) Södermanlands län 15 5) Östergötlands län.... 19 6) Jönköpings län 27 7) Kronobergs län 32 8) Kalmar län 36 9) Gottlands län 41 10) Blekinge län 44 11) Kristianstads län 47 12) Malmöhus län 53 13) Hallands län 63 14) Göteborgs och Bohus län 67 15) Ålvsborgs län 73 16) Skaraborgs län 81 17) Värmlands län 89 18) Örebro län 94
II Sid. 19) Västmanlands län 99 20) Kopparbergs län 103 21) Gävleborgs län 108 22) Västernorrlands län 112 23) Jämtlands län 116 24) Västerbottens län 120 25) Norrbottens län 123 Tab. 2. Areal och folkmängd i fögderier och länsmansdistrikt den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 127 Tab. 3. Areal och folkmängd i domsagor och tingslag den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 157 Tab. 4. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910. Sammandrag länsvis... 176 Tab. 5. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i landstingsområden... 177 Tab. 6. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i hushållningssällskapsområden 179 Tab. 7. Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 180 1) Uppsala ärkestift 180 2) Linköpings stift. 187 3) Skara stift 193 4) Strängnäs stift 198 5) Västerås stift 202 6) Växjö stift 207 7) Lunds stift 211 8) Göteborgs stift 219 9) Kalmar stift 224 10) Karlstads stift 226 11) Härnösands stift 229 12) Luleå stift 233 13) Visby stift 236 14) Stockholms stad 238 Tab. 8. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1910 240 Tab. 9. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i de gamla landskapen... 242 Tab. 10. Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet år 1910 243 Register över rikets administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar 246 Karta över Sveriges kommuners folkmängstäthet år 1910. Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Les irrégularités de la division administrative 3* B) Superficie; densité de la population 4* C) Nombre, superficie et population des circonscriptions administratives, judiciaires et communales 13* Tabl. A. Nombre des communes rurales, classées par superficie (terre ferme), en 1910 14* Tabl. B. Nombre des communes de la campagne, classées par population, en 1910....... 16* Tabl. C. Nombre des bourgades et des quasi-bourgs (»municipalsamhällen»), classés par population, en 1910 18* Tabl. D. Nombre des cantons, classés par population, en 1910 19* Tabl. E. Id. des sousbailliages.. 20* Tabl. F. Id. des bailliages 21* Tabl. G. Id. des cercles judiciaires 22* Tabl. H. Id. des juridictions 23*
Pages. D) Superficie et population des cures, des prévôtés et des diocèses 25* Tabl. I. Nombre des paroisses, par diocèses, en 1910 26* Tabl. K. Nombre des cures, classées par superficie (terre ferme), en 1910 27* Tabl. L. Nombre des cures, classées par population, en 1910 28* Tabl. M. Nombre des prévôtés, classés par population, en 1910 30* E) Superficie et population des anciennes provinces 32* F) Superficie, population et densité de la population des grandes îles 33* G) Index des communes 35* Résumé en français 36* Tableaux. Tabl. 1. Superficie, population et nombre des ménages dans les communes, les villes, les paroisses et les cantons le 31 déc. 1910 1 Col. 1: communes, villes, cantons. Col. 2: superficie (totale) en kilom. carrés. Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population totale. Col. 5: enfants (au-dessous de 15 ans). Col. 6: adultes célibataires, Col. 7: mariés (-ées). Col. 8: veufs et veuves. Col. 9: divorcés (-ées). Col. 10: sexe masculin. Col. 11: sexe féminin. Col. 12: habitants par kilom. carré (terre). Col. 13: nombres des ménages. Tabl. 2. Superficie et population dans les bailliages et les sousbailliages, le 31 déc. 1910 127 Col. 1: bailliages et sousbailliages. Col. 2: superficie (totale). Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population. Col. 5: habitants par kil. c. Tabl. 3. Superficie et population dans les juridictions et les cercles judiciaires, le 31 déc. 1910.. 157 Col. 1: juridictions et cercles judiciaires ruraux. Col. 2 5: voir ci-dessus Tabl. 2. Tabl. 4. Superficie, population et densité de la population, en 1910. Résumé par préfectures 176 Col. 1: préfectures. Col. 2 4: superficie (dont 2: terre ferme; 3: eaux; 4: total). Col. 5 7: population (dont 5: sexe masculin; 6: sexe féminin; 7: total). Col. 8: habitants par kil. c. Tabl. 5. Superficie, population et densité de la population dans les districts des conseils généraux, en 1910. 177 Col. 1: districts des conseils généraux. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4. Tabl. 6. Superficie, population et densité de la population dans les districts des sociétés d'économie rurale. 179 Col. 1: districts des sociétés d'économie rurale. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4 Tabl. 7. Superficie et population dans les cures, les prévôtés et les diocèses, le 31 déc. 1910 180 Col. 1: paroisses, cures, prévôtés. Col. 2: superficie (totale). Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population. Col. 5: l'année où échoit la fixation des appointements. Tabl. 8. Superficie et population par diocèses et par préfectures 240 a) Superficie. b) Population. Col. 1: préfectures. Col. 2 15: diocèses. b) Col. 16: adhérents de confessions étrangères en paroisses avec des registres légaux. b) Col. 17 (= a) col. 16): total. Tabl. 9. Superficie, population et densité de la population dans les anciennes provinces, en 1910 242 Col. 1: provinces. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4. Tabl. 10. Superficie, population et densité de la population des grandes îles (de 20 kilom. carrés et au-dessus) 243 Col. 1: mer ou lac, où l'île est située; nom de l'île. Col. 2: communes ou paroisses de l'île. Col. 3: superficie en kilom. carrés (y compris îlots et étangs). Col. 4: population. Col. 5: habitants par kilom. carré. Col. 6: superficie en kilom. carrés de l'île principale. Index alphabétique des communes, villes, paroisses et autres divisions administratives, communales, judiciaires et ecclésiastiques 246 Carte de la densité de la population. III
IV Tillägg och rättelser. Under tryckningen har följande kommit till Statistiska centralbyråns kännedom. Sid. 3, anm. 4. Jämlikt K. brev d. 31 dec. 1913 skall beslutet om Katarina församlings dolning gå i verkställighet den 1 maj, som infaller året närmast efter det, varunder församlingshus av viss föreskriven beskaffenhet blivit av den odelade Katarina församling för Sofia församlings räkning uppfört och godkänt. Sid. 3, anm. 8, sid. 9, anm. 17, och sid. 199. Jämlikt K. brev d. 31 dec. 1913 skall Brännkyrka församling den 1 maj 1914 utbrytas från Huddinge pastorat och utgöra eget gäll ävensom skiljas från Södertörns kontrakt och Strängnäs stift samt i ecklesiastikt hänseende förläggas till Stockholms stad och lyda under Stockholms stads konsistorium. Sid. 13. Jämlikt K. brev d. 7 nov. 1913 har Tierps municipalsamhälle blivit utvidgat. Uppgift om den nuvarande arealen saknas emellertid. Sid. 16. Jämlikt K. brev d. 7 nov. 1913 har Katrineholms municipalsamhälle blivit betydligt utvidgat. Det omfattar nu en areal av 1069 kv.km., varav 902 kv.km. land. Sid. 48 samt sid. 51, anm. 7. Genom nåd. brev d. 19 dec. 1913 har K. Maj;t förunnat Hässleholms köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. den 1 januari 1914; dock»kall Hässleholms stad tillsvidare i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Västra Göingo domsaga och tingslag. Sid. 49. Jämlikt K. brev d. 14 nov. 1913 har vid Tollarps järnvägsstation i Västra Vrarns socken bildats ett municipalsamhälle. Sid. 53 Bamt sid. 59, anm. 2. Jämlikt K. brev d. 12 dec. 1913 skall med ingången av år 1915 Limhamns köping i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlivas med Malmö stad. I fråga om de ecklesiastika förhållandena föreskrevs i detta sammanhang ej annan förändring, än att staden och köpingen skola efter införlivningen hava fullständig gemensamhet i avseende å skolväsendet. Jfr här nedan tillägg till sid. 211. Sid. 55. Jämlikt K. brev d. 21 nov. 1913 har inom Burlövs och Tottarps socknar bildats ett municipalsamhälle benämnt Alcarp, med en areal av 3'37 kv.km., varav inom Burlöv 2'86 kv.km., inom Tottarp 052 kv.km. Sid. 04 och Bid. 65, kol. 1 och anm. 6. Enligt K. brev d. 12 dec. 1913 skola lägenheten Tranelyckan, 1/4 mtl Klastorp nr 17 Andors Nilsgård samt 1 mtl Apelvik nr 1 Anders Götarsgård, tillika med därinom belägna järnvägssträckor, allt i Träslövs socken, med ingången av år 1915 i allo införlivas med Varoergs stad. Sid. 84. Jämlikt K. brev d. 21 nov. 1913 har inom Kvänttms socken bildats ett municipalsamhälle benämnt Kvänum, med en areal av 0'2» kv.km. land. Sid. 91. Jämlikt K. brev d. 29 aug. 1913 har vid Haga i Arvika socken bildats ett municipalsamhälle. Sid. 105. Ludvika municipalsamhälles areal uppgives till 3'67 kv.km. Samhället omfattar även ett helt litet område inom Norrbärke socken. Genom K. brev d. 28 nov. 1913 har medgivitb, att municipalsamhällct, dock med undantag av den till Norrbärke socken hörande delen, må på vissa villkor, från tid som framdeles kommer att bestämmas, såsom en kommun för gig bilda en även i fattigvårdshänseende från Ludvika socken avbkild köping, benämnd Ludvika. Sid. 109 samt sid. 111, anm. 9. Jämlikt K. brev d. 12 dec. 1913 träda de åt Ljusdals municipalsamhälle boviljade köpingsrättigheter i kraft med 1914 års ingång. Sid. 113. Jämlikt K. brev d. 27 nov. 1913 har Nylands municipalsamhälle blivit utvidgat. Det torde nu omfatta en areal av 0'69 kv.km. land. Sid. 171. Jämlikt K. brev d. 22 juli 1910 och d. 31 jan, 1913 utgör Medelpads västra domsaga fr. o. m. den 1 jan. 1914 ondast ett tingslag. Sid. 183, kol. 1, rad 10. Står: Öster-Våla; läs: Östervåla. Sid. 196, kol. 1, rad 6. Står: Frölene; läs: Fölene. Sid. 211. Enligt K. brev d. 12 dec. 1913 skall Limhamns församling den 1 maj 1915 utbrytas från Bunkefio pastorat till ett eget gäll.
TILL KONUNGEN. Redogörelsen för 1910 års folkräkning är, såsom Statistiska centralbyrån redan en gång förut haft tillfälle att framhålla, fördelad i flera häften eller avdelningar. Emellertid motsvara dessa avdelningar icke helt och hållet av- 1* 121630.
2* FOLKRÄKNINGEN 1910. delningarna av 1900 års befolkningsstatistik. Den första avdelningen av sistnämnda statistik innehöll, jämte en summarisk uppgift å länens och kommunernas folkmängd samt å befolkningens åldersfördelning, den sedvanliga redogörelsen för befolkningsrörelsen under året; denna avdelning motsvaras för år 1910 av den berättelse, som redan offentliggjorts såsom årgången 1910 av litt. A) (Befolkningsstatistik) i den gamla serien Bidrag till Sveriges officiella Statistik. Det första häftet av Folkräkningen år 1910, vilket härmed i underdånighet framlägges, motsvarar i det hela den andra avdelningen av 1900 års befolkningsstatistik, i det att detsamma, liksom nyssnämnda publikation, redogör för areal och folkmängd inom olika förvaltningsområden. Emellertid hava denna gäng uppgifterna om främmande trosbekännare uteslutits ur redogörelsen i fråga och komma att publiceras i ett senare häfte. Däremot inrymmer tab. 1 i den föreliggande berättelsen en summarisk uppgift å befolkningens fördelning efter kön och civilstånd, ävensom å antalet hushåll, inom varje kommun. Dessutom är redogörelsen för rikets indelningar utvidgad i vissa hänseenden. I olikhet mot förhållandet i tidigare liknande berättelser har kommunen och icke församlingen valts till enhet för den tabellariska uppställningen. Dock äro så vitt möjligt uppgifter meddelade även om de särskilda församlingarna. Å landsbygden sammanfaller för övrigt i regeln kommunen såväl med den lika benämnda församlingen eller kyrkosocknen som ock med jordebokssocknen. Dock inträffar stundom, att även en landskommun omfattar flera församlingar, vanligast när till socknen hör en kapellförsamling (eller flera). Motsatt förhållande, d. v. s. att församlingen omfattar tvenne eller flera kommuner, inträffar ock, t. ex. där församlingen omfattar tvenne gamla jordebokssocknar eller där från socknen utbrutits en köping med egen kommunalförvaltning. I jordeboken äro kapellförsamlingarna nästan alltid upptagna under moderförsamlingen, vadan en sådan förening ej särskilt omnämnes i anmärkningarna till tab. 1. De större städerna omfatta naturligen ganska ofta flera församlingar. Förutom kommuner och församlingar upptager tab. 1 även municipalsamhållen. I rätt många fall har dock ingen arealuppgift för ett sådant samhälle kunnat erhållas. Även beträffande folkmängden har stundom samhället ej kunnat noggrant skiljas från den övriga kommunen, och centralbyrån har fått nöja sig med en approximativ uppgift å folkmängden, utan möjlighet att fördela densamma i civilståndsgrupper. I anmärkningarna till tabellerna redogöres för de vid 1910 års slut bestående oregelbundenheterna i rikets indelningar, för regleringar eller beslut om sådana under perioden 1901 1910 samt för de förändringar, om vilka sedan dess intill utgången av oktober månad 1913 beslut blivit av Kungl. Maj:t fattat. De i anmärkningarna till tab. 1 omförmälda förslag till överflyttningar, vilka varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning men utan att vinna nådigt bifall, ingå, där ej annorlunda säges, bland de regleringsförslag, som återfinnas i Underdånigt betänkande angående reglering av oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar, avgivet d. 9 okt. 1882 av den därtill förordnade kommittén. På grund av nådiga cirkuläret d. 28 nov, 1912 angående stavningssättet i från
OREGELBUNDENHETER I DEN ADMINISTRATIVA INDELNINGEN. 3* trycket utkommande officiella skrifter har beträffande t-ljudet och v-ljudet stavningen av åtskilliga ortnamn ändrats. Då emellertid i fråga om några namn stavsättet icke utan vidare syntes givet, ingick centralbyrån till K. Maj :t med anhållan om faatställelse av rätta stavsättet för dessa ortnamn; och har K. Maj:t genom beslut den 31 okt. 1913 fastställt stavningen av namnen Alfshög, Fivlered, Fridlevstad, Hovsta, Nävlinge, Revsund, S:t Olof, Stafsinge, Säfsnäs och Välluv, på sätt de här blivit stavade. Efter dessa inledande förklaringar får Statistiska centralbyrån övergå till den sedvanliga kommenterande framställningen av innehållet i tabellerna. A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen. Som en av de största anomalierna i fråga om rikets indelning får väl det förhållandet betraktas, att åtskilliga kyrkosocknar äro delade på flera län. År 1900 ägde detta förhållande rum med 8 socknar. I ett fall har sedermera visat sig, att oregelbundenheten saknat rättslig grund, nämligen beträffande Avesta församling, som ansetts vara fördelad på Kopparbergs och Västmanlands län. Kungl. Maj:t har nämligen d. 30 aug. 1907 förklarat, att egendomen Bjurfors församlingens Västmanlandsdel även i kyrkligt hänseende tillhör Norbergs socken, dit egendomen i kommunalt hänseende redan förut ostridigt hörde. De återstående 7 socknarna, som äro belägna var och en i tvenne län, äro följande : Harbo, i Uppsala och Västmanlands län; Söderfors, i Uppsala och Gävleborgs län; Västra Ny, i Östergötlands och Örebro län; Hishult, i Kristianstads och Hallands län; Kölingared, i Älvsborgs och Skaraborgs län; Nysund, i Värmlands och Örebro län; Lillhärdal, i Kopparbergs och Jämtlands län. De kommuner, som äro delade på flera län, äro dock endast tre, nämligen Hishult, Kölingared och Nysund. Med övriga här uppräknade delade kyrkosocknar äger det förhållandet rum, att den mindre länsdelen är i kommunalt hänseende förenad med en annan socken, som helt och hållet tillhör länet, nämligen Uppsala länsdel av Harbo med Eälinge, Gävleborgs länsdel av Söderfors med Hedesunda, Örebro länsdel av Västra Ny med Hammar och Kopparbergs länsdel av Lillhärdal med Mora. Åtskilliga territoriella församlingar omfatta både stads- och landområde, vanligen så att församlingen innesluter två kommuner, varav den ena stad. Dylika på stad och land delade församlingar äro Vaxholms, Motala, Hakarps, Rogberga, Västra Sallerups, Borås och Torpa, Kopparbergs samt Skellefteå. Stundom hava ock Lunds, Hälsingborgs, Ronnebys och Sölvesborgs pastorat betraktats såsom utgörande vartdera en enda församling, vilken i sådant fall skulle omfatta både stad och land. I Statistiska centralbyråns publikationer hava dock dessa områden behandlats som särskilda stadsförsamlingar och landsförsam-
4* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. lingar, och denna uppfattning vinner stöd av formen för gällande löneregleringsresolutioner, Själevads församling har omfattat så väl Själevads kommun som örnsköldsviks stad, men sedan år 1908 utgör staden en egen församling. Att en församling ofta omfattar en köping och en landskommun, är redan i det föregående omnämnt. Med en sockens fördelning på län följer ock dess fördelning på olika härad, tingslag, länsmansdistrikt, fögderier och domsagor. Åtskilliga socknar äro ock på samma sätt styckade utan att vara fördelade på olika län. Dock är splittringen mindre nu än för ett par årtionden tillbaka, och numera förekommer det exempelvis icke att någon socken tillhör flera än två härad. Ej heller finnes något härad, tingslag, länsmansdistrikt, fögderi eller någon domsaga, som tillhör flera län. Vadsbo härad i Skaraborgs län är delat i tvenne fögderier, men det enas område utgöres av tvenne av de tingslag, häradet omfattar, medan det andra fögderiet sammanfaller med det tredje av häradets tingslag. Det nuvarande inysätra tingslag i "Västerbottens län är ock delat på tvenne fögderier; nämnda tingslag bildades år 1902 genom sammanslagning av tre förutvarande tingslag, av vilka tvenne tillhörande ett fögderi och det tredje ett annat. Trenne härad i Hallands län, nämligen Halmstads, Faurås och Viske äro ock delade på olika fögderier. Eljest omfatta fögderierna alltid ett eller flera odelade härad (eller, där härad ej finnas, tingslag). Det ovan omtalade Vadsbo härad är delat på två domsagor. Annars ingå häraden (liksom naturligtvis alltid tingslagen) odelade i domsagor. Länsmansdistrikten däremot omfatta antingen ett eller flera härad (tingslag) eller blott några socknar därav; ja stundom är redan socknen för stor för ett sådant distrikt, och utgör då vardera sockendelen antingen ensam eller i förening med andra socknar var sitt distrikt. Pastoraten omfatta icke så sällan socknar i olika län. Mera underligt är, att det ännu gives två pastorat, som vart för sig tillhöra tvenne stift: Hishults och Fagerhults pastorat, där moderförsamlingen hör till Göteborgs och annexförsamlingen till Lunds stift, samt Amnehärads och Södra Eåda pärtorat, med den förra församlingen hörande till Skara, den senare till Karlstads stift. B) Areal och folkmängdstäthet. Då kunskapen om arealen utgör en väsentlig fyllnad till de många upplysningar, som vinnas genom folkräkningen, har Statistiska centralbyrån plägat i sina folkräkningsberättelser även meddela arealsiffror för landets olika förvaltningsområden, ända ned till kommunerna (socknar och städer). Till alla de omständigheter, som göra en tillförlitlig kännedom om arealen lika önskvärd från administrativ som från vetenskaplig synpunkt, har under tiden efter den nästföregående folkräkningsberättelsens publicering kommit ännu en, nämligen lagen av den 2 december 1910 angående reglering av prästerskapets avlöning. På grund av denna lag kan nämligen (land)arealen av ett pastorat få en rent pekuniär betydelse för vissa befattningshavare.
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 5* Statistiska centralbyrån har därför nedlagt mycket arbete på att erhålla så tillförlitliga arealsiffror som möjligt, utan att likväl resultatet kan anses ha blivit i allo tillfredsställande. Det innebär dock väsentliga förbättringar i jämförelse med 1900 års arealstatistik. I folkräkningsberättelsen för nyssnämnda år uppgavs rikets hela ytvidd till 447 864-48 kvadratkilometer, med inräknande av insjöar, älvar och åar, men icke av havets vikar och sund. Siffran grundade sig, vad beträffar 8 län, helt eller delvis på den ekonomiska kartläggningen i skalan 1: 20 000 (utförd av Ekonomiska kartverket eller, efter dess förening år 1894 med Generalstabens topografiska avdelning, av Rikets allmänna kartverk); för flertalet av de övriga länen på Generalstabens kartor (i skalorna 1: 100 000 eller 1: 50 000), men för ett par av de nordligare länen pä äldre kartor i ganska liten skala. Härvid är att märka, att för trenne norrländska län, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens, angavs hela länsarealen i enlighet med år 1893 av Generalstabens topografiska avdelning gjorda bestämningar, men sockenarealerna voro till allra största delen uträknade å äldre kartor, varom berättelsen närmare upplyser. Mellan summorna av dessa sockenareajer å ena sidan och de nyare bestämningarna av länsarealerna å den andra visade sig en ganska betydande differens, vilken i tabellerna uppfördes såsom tillägg till länets areal, då den icke kunde fördelas på de särskilda socknarna. Uppenbarligen voro alltså arealstatistikens brister störst i fråga om de norrländska länen. Statistiska centralbyrån vände sig, för att ernå bättre uppgifter, till Rikets allmänna kartverk, och har genom dess försorg erhållit nya arealuträkningar för hela Gävleborgs och Norrbottens län, flertalet socknar i Jämtlands län samt några socknar i Västerbottens och i Kopparbergs län. För en del socknar i Jämtlands län kunde dock sådana uträkningar icke nu erhållas, utan hava för dem de gamla arealuppgifterna måst användas. Vad beträffar det återstående norrländska länet, Västernorrlands, grundade sig arealuppgifterna i 1900 års berättelse på en nyare och mera tillförlitlig karta och hava därför fått kvarstå oförändrade. Den lilla ökning i länets areal, som kommer till synes i föreliggande berättelse, beror därpå, att Örn sköldsviks stad fått sin areal utvidgad, till en del genom överflyttning från Själevads kommun (som därför minskats), men till en del även genom uppgrundningar och utfyllningar i den angränsande havsfjärden. Om vissa trakter i mellersta och södra Sverige, särskilt i Örebro och Kristianstads län, var det känt, att förhållandet mellan vatten- och landareal undergått en icke alldeles oväsentlig förskjutning, på grund av omfattande sjösänkningsoch torrläggningsarbeten i nyare tid. Härom sökte centralbyrån inhämta upplysningar från skilda håll. Att erhålla fullt säkra arealbestämningar har dock icke varit möjligt, men de här publicerade arealsiffrorna äro så noggranna, man för närvarande kan få. Om municipalsamhällenas areal förekomma stundom uppgifter i de Kungl. brev, jämlikt vilka de blivit bildade; oftare saknas dock dylika uppgifter i breven. I sådant fall har centralbyrån tillskrivit municipalnämndernas ordförande, av vilka likväl många varit ur stånd att lämna några upplysningar
6* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. härom. För kapellförsamlingar o. dyl. saknas vanligen särskild arealuppgift. Genom den ekonomiska kartläggningen hava, under tiden efter offentliggörandet av 1900 års folkräkningsberättelse, nya arealbestämningar verkställts för vissa delar av Stockholms, Malmöhus och Västmanlands län. I fråga om Värmlands läns areal har en obetydlig justering vidtagits för att göra centralbyråns siffra överensstämmande med sammandraget av beskrivningarna till de ekonomiska kartorna för länet. De särskilda länens arealtal, sådana de beräknats för år 1900 och år 1910, ävensom de för 1910 års arealuträkning huvudsakligen använda kartorna synas av följande uppställning: ') E = Ekonomiska kartverkets eller Rikets allmänna kartverks kartor 1 skalan 1:20000, G 1 = Generalstabens kartor i skalan 1: 50 000, G- 2 = Generalstabens kartor i skalan 1:100 000. ') Södra More härad. 8 ) Luggudo, Torna, Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härad helt eller delvis. 4 ) Snevringc, Tuhundra, Sieiide och Yttertjnrbo bärad. 6 ) Till stor del endast ett sammandrag av andra kartor. ) I några fall stomkartor, på vilka fältmätningen ännu ej verkställts. ') Karta i skalan 1:200 000 av C. E. Dahlman. 8 ) Karta i skalan 1: 250 000 av P. A. Kjollerstedt. B ) För Vänern Sjökarteverkets kartor i skalan 1:200 000, för de andra sjöarna samma kartverk som för angränsande län.
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 7* I olikhet mot förhållandet under årtiondet 1891 1900 hava under åren 1901 1910 inga områdesregleringar länen emellan ägt rum. Förändringarna i länens arealsiffror bero således denna gång uteslutande på nya uppgifter. Att förändringarna likväl kunnat vara så omfattande, visar huru bristfällig kännedomen om Sveriges areal hittills varit. Att ännu åtskilligt brister i detta hänseende, framgår av det redan anförda samt av det förhållandet, att i flera fall en kommuns område ej kunnat noggrant skiljas frän en annans (så att i den uppgivna arealsiffran för den förra kommunen ingår ett litet område som rätteligen tillhör den senare; förhållandet har i tab. 1 utmärkts genom ett t framför båda kommunernas arealsiffror), samt att i ett par fall areaiuppgift kunnat lämnas endast för tvenne kommuner gemensamt. Vad de stora mellansvenska sjöarna beträffar, har arealen för Vänern, Vättern och Mälaren här upptagits oförändrad, ehuruväl det är troligt, att vissa jämkningar i arealuppgifterna för dessa sjöar komma att få vidtagas, när den ekonomiska kartläggningen av angränsande län blir fullbordad. Däremot har Hjälmarens arealsiffra ändrats, då det av upplysningar från flera håll synts uppenbart, att den hittills angivna siffran varit för låg. Genom Sveriges Geologiska undersöknings försorg har Centralbyrån erhållit den här använda arealsiffran, 493-05 kvadratkilometer. 1 ) Vid beräkning av folkmängdslätheten, eller det tal som angiver, huru många människor över huvud taget inom ett område bo på en viss ytenhet, plägar man i de flesta länder lägga till grund områdets areal i dess helhet, och således med inräknande av därinom befintliga sjöar och andra vattendrag, men i Sverige däremot, där innanvattnen utgöra en betydande del av hela ytan, plägar folkmängdstätheten bestämmas endast efter fasta marken. Skillnaden mellan de tal, som framkomma, allteftersom det ena eller andra beräkningssättet användes, kan för vissa mindre områden bliva ganska stor. I kol. 12 av tab. 1 samt kol. 5 av tab. 2 och 3 angives, huru många människor öfver huvud taget finnas å var kvadratkilometer land, under antagande att folkmängden vore jämnt fördelad över ytan av det område, för vilket folkmängdstätheten beräknats. Ju större områdena tagas, desto jämnare tyckes naturligtvis folkmängden vara utbredd, åtminstone vid jämförelse mellan närliggande områden, men i själva verket kan en sådan stor yta, t. ex. ett helt län, vara mycket ojämnt bebyggd. En karta över folkmängdstätheten i Sverige tager sig helt annorlunda ut, allt eftersom den är uppgjord efter län eller efter kommuner. Den senare metoden återspeglar naturligtvis noggrannare skiftningarna i folkmängdstätheten och har därför även blivit använd å den karta, som åtföljer denna berättelse. Härvid har man åtskilt sju olika gradationer av folkmängdstäthet, nämligen: mindre än 1 inv. pr kv.km. (land), 1 4, 5 9, 10 14, 15 24, 25 49 samt slutligen 50 personer och däröver, allt pr kv.km. land. 2 ) Uppdelningen i ') En preliminär uträkning inom Ekonomiska kartverket lär hava givit det härifrån föga avvikande resultatet 49275 kv.km. s ) Grupperingen är gjord i anslutning till tab. 1, där antalet inv. pr kv.km. angives i hela tal, utan decimaler (annat än för do allra glesast befolkade trakterna, med mindre än 4 inv. pr kv.km.). En kommun med exempelvis 146 inv. pr kv.km. är därför räknad till den grupp, vars folkmängdstäthet angives såsom 15 24.
8* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. regioner är, såsom redan nämnts, gjord med ledning av talen för varje kommun. Vid kartans uppgörande hava dock några avvikelser från kommunindelningen skett. Så har folkmängdstätheten beräknats i de norrbottniska gruvsocknarna särskilt för municipalsamhällena (Kiruna, Gällivare kyrkostad, Malmberget) och för socknarna i övrigt, likaledes särskilt för några kapellförsamlingar, vilka icke äro egna kommuner (t. ex. Muonionalusta), särskilt för Fårön och för Gotska Sandön, vilka tillsammans bilda Fårö kommun, och slutligen hava de jämtländska renbetesfjällen, vilka ej hysa andra inbyggare än ett fåtal nomadlappar, skilts från socknarna i övrigt och betecknats med färgen för den glesaste folkmängden, enär kartan för Jämtlands del eljest skulle blivit tämligen missvisande. Den glesast befolkade regionen sträcker sig från hörnet av gränserna mot Norge och Finland såsom ett brett bälte utefter den förstnämnda gränsen. Vid den jämtländska mellanriksbanan tränger kilformigt en tätare befolkad bygd in i denna region, som därför avsmalnar; söder om järnvägen breder den glesaste regionen åter ut sig, omfattar större delen av det gamla landskapet Härjedalen ävensom det nordligaste hörnet av Dalarne och når sålunda, om än obetydligt, in i Svealand. öster om ovan angivna region vidtager den andra, omfattande kommuner med 1 4 inv. pr kv.km. Denna region upptager större delen av gränsbygden mot Finland och sträcker sig sedan som ett vanligen ganska brett bälte genom hela Norrland och in i Dalarne, som å kartan är till stor del belagt med motsvarande färgbeteckning; även ett par socknar i Värmland höra hit. Den tredje zonen, med en folkmängdstäthet av 5 9 personer pr kv.km., är ej så sammanhängande som de båda förstnämnda. Hit höra i allmänhet kusttrakterna i övre Norrland, dock stundom avbrutna av tätare befolkade bygder. I det inre av Gävleborgs och Kopparbergs län upptager denna zon rätt stora områden. För övrigt påträffas spridda socknar med denna folkmängdstäthet längre söderut, på Kolmården, på Tiveden, i Dalsland, i Småland och på Gottland. Den fjärde täthetsgraden, 10 14 inv. pr kv.km., skulle motsvara det abstrakta medeltalet för hela Sverige. Denna täthet anträffas redan i Norrbotten i ett par kustsocknar, likaledes i ett par Västerbottenssocknar, blir sedan i Ångermanland vanligare, men tillika redan där avbruten av trakter med ännu tätare befolkning. Ifrågavarande täthetsgrad förekommer i ett stort antal kommuner i Svealand, Dalsland, Småland och Gottland. Den femte täthetsgraden, 15 24 kv.km., förekommer redan i några socknar i Ångermanland och något oftare i södra delen av Norrlands kustland, i större sammanhängande områden först i sydöstra Dalarne och kring Mälaren; den blir sedan den vanligast förekommande täthetsgraden i Götaland norr om Malmöhus län. En täthet av 25 49 inv. pr kv.km. den sjätte graden förekommer sporadiskt redan i Västernorrlands sågverksbygder, men blir först i Mälardalen allmännare. En stor del av Skaraborgs län är belagd med motsvarande färgbeteckning och likaså östgötaslätten. Bortsett från några undantagsfall
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 9* torde denna folktäthet vara den högsta, som kan förekomma i en svensk jordbruksbygd norr om Skåne. Med den högsta täthetsgraden, 50 inv. och däröver pr kv.km., är man däremot i allmänhet inne pä industrikommunernas område. Även denna gradation är representerad på den norrländska landsbygden genom några socknar, alla starkt industrialiserade. I Mälarlandskapen uppträder denna täthetsgrad sparsamt, vanligen i socknar, som innesluta en järnvägsknut, ett större bruk el. dyl. Något oftare förekommer den i Götaland; vanligen antyder även där dess förekomst, att andra näringar än lantbruket spela huvudrollen. Endast i södra Skåne anträffas en sammanhängande jordbruksbygd, som är så tätt befolkad. Däremot höra till denna gradation rikets samtliga städer och köpingar, vidare industriorter och slutligen de kommuner, vilka huvudsakligen utgöras av stora fiskelägen. Befolkningens fördelning sammanhänger, åtminstone vad jordbruksdistrikten beträffar, ganska nära med Sveriges geologiska beskaffenhet. Det har därför sitt intresse att jämföra kartan över folkmängdstätheten med en geologisk karta. I nyare tid har dock industrien, oberoende av markens beskaffenhet, framkallat åtskilliga förskjutningar av befolkningen, exempelvis i Norrlands sågverksbygder. En gruppering av hela antalet kommuner efter folkmängdstäthet lämnas i nedanstående tabellariska översikt: Vid denna gruppering är kommunindelningen noggrant följd; vid färgläggningen av kartan har man däremot, säsom ovan nämnts, i några fall avvikit från kommungränserna, och den glesast befolkade zonen upptager därför a kartan en något större andel av rikets areal än enligt tabellen. Drygt hälften av Sveriges areal är alltså befolkad med mindre än 5 inv. pr kv.km., och på detta område bo sammanlagt blott omkring 300 000 människor, eller inemot 51/2 procent av rikets folkmängd. Den andra hälften inrymmer omkring 5 200 000 inbyggare, eller mer än 94 procent av folkmängden. De glesast befolkade kommunerna, vilka icke nå upp till en person på kvadratkilometern, voro enligt ovanstående tabell 18, nämligen: 1 ) Nybro köpings areal, varom särskild uppgift saknas, är här antagen = 2 kv.km.
10* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. i Kopparbergs län: Särna (0.6) ; i Jämtlands län: Storsjö (0"3), Frostviken (0-e), Lillhärdal (Oe), Hede (O-s), Tännäs (O-s), Kall (O-s), Vemdalen (0 9), Linsäll (O-as); i Västerbottens län: Tärna (O-4, Sursele (0-s), Stensele (0'9), Vilhelmina (0 a); i Norrbottens län: Arjeplog (0-2), Karesuando (0.2), Jokkmokk (0-3), Jukkasjärvi (0.9), Täreudö (0-9). I 1900 års berättelse upptogos 18 kyrkosocknar såsom ägande mindre än 1 inv. pr kv.km.; Stensele och Tärna dåvarande kapell räknades som en socken. Till dessa 18 eller 19 borde emellertid hava lagts Kall (i Jämtlands län), enär den nya kartläggningen visat, att denna sockens areal är avsevärt större, än som förut antagits, och folkmängdstätheten i följd därav mindre. Tvenne bland de socknar, som år 1900 hade mindre än 1 inv. på kv.km., nämligen Arvidsjaur och Gällivare, hava nu överskridit denna gräns. De ovan uppräknade 18 kommunerna äro till omfånget stora, omfattande sammanlagt mer än en femtedel av Sveriges hela areal, och skulle, om de vore lika tätt befolkade som riket i genomsnitt, tillsammans innesluta en folkmängd på åtskilligt mer än en miljon, medan de nu blott räkna inemot 55 000 inbyggare. Inom detta vidsträckta, ytterst glest befolkade område ligger emellertid det stora gruvsamhället Kiruna. De tätast bebodda landskommunerna i riket, eller de som hade mer än 200 inv. på kvadratkilometern, voro vid 1911 års ingång följande 20 (köpingskommunerna oräknade) : i Stockholms län: Brännkyrka (244), Solna (816); i Kristianstads län: Båstad med Båstads köping (205); i Malmöhus län: Viken (218), Södra Vram (253), Kävlinge (286), Burlöv (295), Raus (388), Höganäs (1 871); i Göteborgs och Bohus län: Käringön (333), Malmön (364), Kungshamn (514), Nya Varvet (655), örgryte (1 064), Klädesholmen (2 048), Fiskebäckskil (4 892), Grundsund (7 287); i Älvsborgs län: Trollhättan (957); i Skaraborgs län: Karlsborg (315); i Västernorrlands lan: Skön (244). Minst 100 men mindre än 200 människor på kvadratkilometern hade år 1910 följande landskommuner: i Stockholms län: Nacka (113), Spånga (163), Bromma (193); i Östergötlands län: Motala landskommun (109), Östra Eneby (150); i Blekinge län: Sturkö (114), Hasslö och Aspö (133), Tjurkö (175); i Kristianstads län: Simris (115), Östra Hoby (121), Västra Broby (130), Björnekulla (137); i Malmöhus län: Vällinge (101), Kattarp (101), Tygelsjö (101), Svedala (103), Hököpinge (107), Skurup (111), Östra Grevie (112), Örsjö (112), Västra Klagstorp (114), Nevishög (120), Ekeby (132), Skivarp (132), Lunds landskommun (141), Norra Skrevlinge (144), Fosio (147), S:t Ibb (149), östra Torp (160), Lackalänga (172), Lomma (193), Bjuv (195); i Göteborgs och Bohus län: Gullholmen (126), Styrsö (131), Västra Frölunda (147), Fässberg (154), Mollösund (176), öckerö (181); i Älvsborgs län: Fuxerna (140); i Skaraborgs län: Falköpings västra landskommun (153); i Västernorrlands län: Alnö (101).
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 11* Denna grupp omfattar således 41 landskommuner, vartill skulle kunna läggas Tuhundra häradsdel av S:t Ilian (164) i Västmanlands län. En direkt jämförelse med förhållandena år 19UU försväras genom den redan påpekade omständigheten, att i sistnämnda års berättelse kyrkosocknen var lagd till grund för redogörelsen. Å ena sidan upptagas i 1900 års förteckning å de tätast befolkade socknarna 20 till antalet några vilka omfattade en köping jämte en landskommun. Å andra sidan bliva nu några (särskilt bohuslänska) smärre kommuner medräknade, vilka år 1900 väl i verkligheten voro tillräckligt tätt befolkade, men för vilka särskilda uppgifter om areal och folkmängdstäthet då saknades. Bland de 20 kyrkosocknar, som år 1900 upptogos såsom räknande mer än 200 inv. pr kv.km., voro två köpingar. Två andra (Hyllie och Avesta) hava sedan dess förvandlats till köpingar; fyra (ForB, Västra Skrevlinge, Trälleborgs landsförsamling och Lundby) hava införlivats med städer. Av de återstående hava tvenne, Tjurkö och Lomma, icke kunnat bibehålla sina platser, utan sjunkit ned i den andra gruppen (100 200 inv. pr kv.km.); vad Tjurkö beträffar, beror nedgången delvis därpå, att en del av socknens forna område införlivats med Karlskrona. Tio landssocknar stå fortfarande kvar i listan över de tätast befolkade. De tio landskommuner, som nu, men ej år 1900, upptagits i den tätast befolkade gruppen, voro antingen år 1900 upptagna såsom ingående i någon glesare befolkad kyrkosocken, eller ock hava de ryckt upp ur gruppen med 100 200 inv. pr kv.km. Ehuru här ovan endast talats om landskommuner i inskränktaste mening, och således de köpingar, som äro egna kommuner, i detta sammanhang lämnats utom räkningen, må anmärkas, att de tätast befolkade kommunerna svårligen äro att hänföra till landsbygd i den betydelse, i vilken detta ord tages i dagligt tal. Eör de båda tätast befolkade, Fiskebäckskil och Grundsund, gälla byggnadsstadgan för rikets städer m. fl. s. k. stadsstadgar. De återstående äro huvudsakligen antingen förstäder, industriorter eller fiskelägen. Detta gäller även om de flesta av kommunerna med 100 200 inv. pr kv.km.; högst få av dem, om ens några, kunna räknas som jordbrukssocknar. De köpingar, som bilda egna kommuner, hava på två undantag när en tätare vanligen mycket tätare befolkning än 200 pr kv.km. De båda undantagen äro Lidingö köping (148) och den vid 1911 års början nytillkomna köpingen Nynäshamn (185). Särskilt Lidingö avviker från den vanliga köpingstypen, och en del av dess område bär ännu prägel av landsbygd. Ännu tätare befolkade än köpingarna äro vanligen municipalsamhållena. Detta förhållande är också ganska förklarligt, när man betänker, att ett municipalsamhälle i regeln endast består av det lilla område, vars täta bebyggelse framkallat behovet av de s. k. stadsstadgarnas tillämpning, medan en köpingskommun kan vid sidan av de egentliga tomterna innesluta mera lantliga områden. Detta är i ännu högre grad fallet med städerna. Om ock städernas områden i r e g e 1 u äro väl små att jämföras med socknarna, finnas dock åtskilliga städer med vidsträckta s. k. stadsjordar; andra städer hava i nyare tid fått med sig inkorporerade landssocknar eller större eller mindre delar därav. Då vid beräkningen av folkmängdstätheten invånarna fördelats å hela området,
12* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. blir följden den, att städer med små eller inga dylika lantområden förete en relativt tätare befolkning än andra, som eljest kunde antagas vara fullt så tätt befolkade. Såsom kontraster i detta hänseende kunna anföras östhammar (folkmängdstäthet 881) och öregrund (228), samt bland något större städer Oskarshamn (5 245) och Västervik (403). Oskarshamn har tidigare (år 1890, före några sedermera verkställda utvidgningar) varit Sveriges tätast befolkade kommun. Åren 1900 och 1910 intogs däremot första platsen av Stockholm (med 10 579 inv. pr kv.km. år 1910). «Närmast huvudstaden följa i detta avseende om man bortser från den förut nämnda lilla landskommunen Grundsund Norrköping (6 049), Motala (5 287) och Oskarshamn (5 245). Göteborg räknade endast 3 214 inv. pr kv.km., men för det gamla stadsområdet enbart, d. v. s. utan Lundby, skulle siffran blivit 6 088; Malmö vid 1911 års ingång 3 178 på kvadratkilometern, det gamla stadsområdet (utan Västra Skrevlinge) 4 679. Eskilstuna hörde före den vid 1907 års ingång skedda utvidgningen till Sveriges tätast befolkade städer och dess gamla stadsförsamling hade år 1910 att uppvisa den höga täthetssiffran 8 569; för hela staden (med Fors och Kloster) blir emellertid motsvarande tal endast 336. Bland tätt befolkade städer kunna även nämnas Hälsingborg (3 869) och Arvika (3 671). Den motsatta ytterligheten bilda de städer, som icke ens nå upp till 100 inv. på kvadratkilometern och vilka således äro mindre tätt bebyggda än åtskilliga landssocknar. Lägst bland dessa städer står Skanör med Falsterbo (62 pr kv.km.), varefter följa Piteå (74) och Mariefred (94). Mellan 100 och 200 inv. på kvadratkilometern hava Sala (102), Haparanda (102), Säter (113), Vimmerby (117), Sigtuna (145), Strängnäs (148), Skänninge (152), Laholm (196) och Hedemora (198). 1 ) Beträffande folkmängdstätheten i de större förvaltningsområdena, såsom häraden, fögderierna och länsmansdistrikten ävensom domsagorna och tingslagen, blir denna naturligtvis icke så mycket växlande inom varje trakt, som då man håller sig till de särskilda kommunerna. Tab. 2 innehåller detaljupplysningarna i detta hänseende för fögderier och länsmansdistrikt och tab. 3 för domsagor och tingslag, medan tab. 4 lämnar en översikt för själva länen liksom för hela riket. Då Stockholms stad ej inräknas bland länen, blir Malmöhus län (med talet 97) det folktätaste, varemot såsom andra ytterlighet står Norrbottens län (1-5). Eikstalet är nu 13-5, mot 125 år 1900. Beräknas folkmängdstätheten å hela arealen (land och vatten), blir den 12-3. De svenska förhållandena torde bäst belysas, om de jämföras med följande tal, gällande för år 1910 eller närmast därintill: ) Av de forna landssocknar, som i nyaste tid införlivats med vissa stader, hava ett par en lägro folkmängdstäthet än 100 pr kv.km.. nämligen Ljungarum (62) och S:t Lars (75). Mellan 100 och 200 hava Klosters förs. (123) och Kogberga församlingsdol (143) av Huskvarna stad.
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 13* Malmöhus län (med 97 inv. på kv.km.) ur alltså tätare befolkat än Schweiz (91) ehuru icke så tätt som Preussen (115), Göteborgs och Bohus län (78) fullt så'tätt som Österrike-Ungern (76), och Sveriges rike (12-3) har obetydligt större folkmängdstäthet än den, vilken beräknas för hela jorden (11). Jämföres Sverige i detta avseende med sina närmaste grannar, så visar det sig, såsom naturligt är, mycket underlägset Danmark (hela den danska monarkien i Europa, således med inräknande av Färöarna och Island, har emellertid endast en folkmängdstäthet av 20 inv. på kv.km. att uppvisa). Gentemot Norge eller Finland är Sverige överlägset, men denna övervikt kan sägas vara helt och hållet beroende av den del av Sverige, som skjuter söder om dessa grannländer, ty om nämnda del eller Götaland frånräknas, blir återstoden, eller Svealand och Norrland, såväl till areal och folkmängd som folkmängdstäthet ungefär lika med Norge eller Finland vart för sig. Den del av Sverige åter, som är närmast jämförlig med Danmark, eller Skåne, stannar (med 62 inv. på kv.km.) något under den folkmängdstäthet, som angivits för det egentliga Danmark. C) Kommunala, administrativa och judiciella områdens antal, storlek och folkmängd. De särskilda landskommunerna, för vilkas areal, folkmängd m. m. redovisas i tab. 1, äro i här efterföljande tab. A fördelade länsvis efter landarealens storlek, ill grupper. Det visar sig därvid, att skillnaden i storlek mellan de olika kommunerna är alldeles ofantlig. Medelstorleken av en landskommun skulle utgöra i det närmaste 172 kvadratkilometer land; men under det att å ena sidan ej färre än 27 kommuner hava en landareal om minst 2 000 kv.km. Jokkmokk ensamt har 18 144 och Gällivare 15 996 kv.km. finnas fyra landskommuner, vilkas landareal ej ens når upp till 1 kv.km. Dessa fyra äro alla belägna i Göteborgs och Bohus län. En av dem, Nya Varvet, kan betraktas som en förstad till Göteborg; de tre andra äro fiskelägen. Från 1 till 10 kv.km. land hava 121 kommuner, de flesta belägna å Skånes eller Västergötlands slättbygder; några bohuslänska fiskelägen höra ock till denna storleksgrupp. Nästa grupp, 10 20 kv.km., har redan representanter inom de flesta län. Ju längre man kom-
14* KOMMUNER. Tab. A. Antal landskommuner (köpingar ej inräknade) fördelade efter landarealen år 1910. 1 ) (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) mer norrut, dess större bliva socknarna; kommuner med 1 000 kv.km. landareal eller mer förekomma endast i Dalarne och Xorrland. Av skäl, som redan hava berörts under avdelningen om folkmängdstätheten, är municipalsamhällenas areal (vilken naturligtvis är inräknad i vederbörande kommuns) i regeln mycket liten. Bland de 118 dylika samhällen, för vilka arealuppgift kunnat erhållas, falla ej färre än 7G under gränsen 1 kv.km. Det största av de vid 1911 års ingång befintliga samhällena, Skönsmon, nådde ej upp till 5 kv.km., men det sedermera tillkomna municipalsamhället Hesselby villastad är något större. Även bland köpingarna hava de flesta ett mycket litet område. Av dem, för vilka arealuppgift erhållits, är Pataholm den minsta (0-06 kv.km.) och Lidingö den största (30-14 kv.km. land). Att sistnämnda kommun rätt mycket avviker från den vanliga köpingstypen, är redan påpekat. ') Kommnncr, delado pa län, tiro upptagna helt och hållet pä det län, som omfattar den störro länsdelen, varför den mindre delen ej är särskilt räknad.
KOMMUNER. 15* Städerna förete, liksom landskommunerna, stora variationer i fråga om ytvidden; och bero dessa variationer mindre på det egentliga stadsplanområdets olika storlek, ehuru även denna spelar en roll, än fastmer på den olika utsträckningen av stadens jordar, ävensom huruvida och i vilken omfattning inkorporeringar skett i nyare tid. Den minsta av rikets städer är Motala, med en landareal av endast 0-56 kv.km. Tvenne andra städer, Borgholm och östhamnar, hava mindre areal än 1 kv.km. Till ytvidden den största av Sveriges städer var länge Sala, med 75-58 kv.km. land. Vid den tid, denna berättelse avser, var emellertid Eskilstuna, som efter införlivningen är 1907 av Fors och Klosters socknar mäter en landareal av 84-43 kv.km., den största av rikets städer. Den tredje platsen i detta avseende intogs vid 1911 års början av Linköping (60-71 kv.km. land), och den fjärde av Gävle (59-28 kv.km. land). I femte rummet kom Göteborg (52-2l), varefter följde Söderhamn, Härnösand, Luleå och Piteå. Först i tionde rummet kom Stockholm, med 32-36 kv.km. land. Från och med ingången av år 1913, då Brännkyrka införlivades, är emellertid huvudstaden även den till arealen största (107-05 kv.km. land) bland rikets städer. Efter folkmängd finnas landskommunerna, grupperade i tab. B. Fördelas landsbygdens befolkning, 4129 761, på 2 377 landskommuner jämte 32 köpingar, som bilda egna kommuner, erhålles i medeltal 1 714. Växlingarna äro emellertid även här mycket stora, om ock ej fullt så kolossala som i fråga om arealen. Den minsta kommunen, efter folkmängden räknat, var Borrie i Malmöhus län, med endast 122 invånare. Åren 1890 och 1900 intogs den lägsta platson av Bjärshög (102 inv. år 1900), men denna socken har nu ökat sin folkmängd till 137, eller lika mycket som Kestad i Skaraborgs län och något mer än Akebäck (135 inv.) i Gottlands län. Socknar med endast några hundra invånare finnas på mångfaldiga ställen i riket, men i synnerhet å Gottland, i Skåne och i Västergötland, där de rent av utgöra flertalet. De folkrikaste socknarna så väl som de till arealen största förekomma mest i de nordliga delarna av riket, och är Skellefteå landskommun i Västerbottens län, med 22 336 inv. år 1910, den största av alla. Mellan 15 000 och 20 000 inv. hade 9 landskommuner, nämligen Piteå landskommun (19 640) i Norrbottens län, Stora Tuna (19 453) i Kopparbergs län, örgryte (19 377) i Göteborcrs och Bohus län, Brännkyrka (18 379) i Stockholms län, Umeå landskommun (17 758) i Västerbottens län, Gällivare (16 245) i Norrbottens län, Karlskoga (15 867) i Örebro län, Solna (15 373) i Stockholms län och Nederkalix (15 365) i Norrbottens län. Av de Jtöpinr/ar, som bilda egna kommuner, räknade endast en, Limhamn, mer än 5 000 invånare, nämligen 9 126; tre hade mellan 4 000 och 5 000, en mellan 3 000 och 4 000, fyra över 2 000 men ej 3 000, fjorton mellan 1 000 och 2 000 och nio under 1 000 invånare. Bland de (sju) köpingar, som icke bilda egna kommuner, och vilkas areal och folkmängd följaktligen är inräknad i vederbörande landskommuns, funnos endast två, som hade mer än 1 000 invånnre; vad de övriga beträffar växlade folkmängdssiffrorna mellan 618, i Båstads köpinsr, och 97, i Kristianopels köping. En gruppering av städerna efter folkmängden vid 1911 års ingång, under
16* KOMMUNER. Tab. B. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) 1 ) Kommuner, delado pil liin, äro upptagna helt och hållet pä det län, som omfattar den större länsdelen, varför den mindre delen ej är särskilt räknad.
STÄD ER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. 17* jämförelse med förhållandet enligt den vid 1910 års slut gällande administrativa indelningen ävensom förhållandet tio är tidigare, utfaller sålunda: 1 ) Under tioårsperioden 1901 1910 tillkommo två nya städer, nämligen Lysekil under år 1903 och Tidaholm vid början av år 1910. Med ingången av år 1911 ökades städernas antal med ytterligare tre, Huskvarna, Eslöv och Arvika; vid samma tid utvidgades Linköping, så att dess folkmängd kom att överstiga 20 000. Fördelas rikets hela stadsbefolkning vid 1911 års början, 1 392 642 personer, pa de då befintliga 97 städerna, kommer i medeltal på var och en av dem 14 357, under det att högsta och lägsta folkmängdstalen voro 342 323 och 669. Sistnämnda tal tillkom Sigtuna, som nu liksom är 1900 var den till folkmängden minsta kommunen bland Sveriges städer. De förenade Skanör och Falsterbo hade tillsammans 1 023 invånare, varav Falsterbo ensam 384, så att Falsterbo skulle, om den räknades som en stad för sig, vara den minsta i riket. Köpingarnas antal, som vid 1900 års slut var 24, ökades under de följande åren ganska raskt genom tillkomsten av nya köpingar: vid 1901 års ingång Djursholm, Älmhult och Hässleholm, sedermera Sollefteå år 1902, Àhus år 1905, Limhamn och Bollnäs år 1906, Huskvarna, Kungsör och Avesta år 1907, Mellerud, Hallsberg, Kopparberg och Morastrand år 1908, Saltsjöbaden, Vetlanda och Töreboda år 1909 samt Lidingö och Stocksund vid början av år 1910, eller i allt 19 under tioårsperioden 1901 1910. Å andra sidan inträdde under samma period de förutvarande köpingarna Lysekil och Tidaholm i städernas klass. Antalet köpingar vid 1910 års slut var därför 41. Av dessa erhöllo, såsom redan är nämnt, trenne, nämligen den under tioårsperioden nytillkomna köpingen Huskvarna samt Eslöv och Arvika, stadsrättigheter med 1911 års ingång. Yid samma tid tillkom i stället en ny köping. Nynäshamn, vadan hela antalet köpingar då var 39. Om deras klassifikation efter folkmängden se här ovan samt tab. B och C. Flera andra samhällen hava fått sig köpingsrättigheter beviljade, ehuru dessa icke trätt i kraft. Dessa samhällen voro vid slutet av oktober 1913: Nässjö i Jönköpings län (som emellertid mimera fått stadsriittigheter åt sig beviljade): Tomelilla i. Kristianstads län: Svedala i Malmöhus län: Skurup i samma län: Smedjebacken i Kopparbergs län: Ljusdal i Gävleborgs län. Municipalsaml\ollen hava i tab. C upptagits till ett antal av 149: antalet är dock beroende på vilka orter man anser rätteligen börn räknas som municipalsamhällen. Här har. på grund av lydelsen av 80 mom. 1 i ') Skanör orh Falsterbo hava härvid räkniits s>asom nn stad. 2» f 2/8.70. Folkräkning 1910.
18* KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. Kungl. förordn. den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, såsom municipalsamhälle upptagits varje område å landet, som ej utgör egen kommun, och för vilket en eller flera av de i åberopade mom. nämnda stadgar äga tillämpning. Således hava kommunerna Fiskebäckskil och Grundsund, trots tillämpning därstädes av berörda stadgar, icke räknats såsom municipalsamhällen, medan däremot Drottningholm, Torekov, Axvall och Norrböle redovisats som sådana, ehuru enligt särskilda bestämmelser den i ovan åbero- Tab. C. Antal köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) AllUl. Folkmängden i dessa köpingar och inunici ials:unhiillen iir inräknad i de i tab. B upptagna koramuucrnns folkmängd. 1 Kalmar län saknas muuicinalsamhiillen.
HÄRAD. 19* pade stadgade organisationsform icke äger tillämpning på dem. Även visst område i Trollhättans kommun är rätteligen att anse såsom municipalsamhälle; av skäl, som framgå av anmärkning till tab. 1, har det dock ej i tab. C upptagits som sådant. Störst bland municipalsamhällena var Liljeholmen, med en folkmängd av 9 131, medan Tingstad endast hade 37 invånare. I allt funnos 79 municipalsamhällen med en mindre folkmängd än 1 000, medan 40 hade mellan 1 000 och 2 000 samt 30 över 2 000 invånare, såsom tab. C närmare utvisar. Klassifikationer efter folkmängden av de administrativa och judiciella förvaltningsområdena på landsbygden härad, länsmansdistrikt, fögderier, tingslag och domsagor äro gjorda i här intagna tabeller D H. Dessa tabeller äro uppställda med hänsyn endast till folkmängden, men för den, som skulle vilja göra en dylik uppställning även efter arealen, innehålla tab. 1 3 nödigt material. Samtliga uppställningarna avse indelningen den 1 januari 1911. Beträffande särskilt häraden, för vilka redovisas i tab. D, är att erinra, det Tab. D. Antal härad, 1 ) fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) 1 ) Bland häraden äro inräknade skeppslag och bergslag samt tingslag, där motsvarande härad ej finnas.
20* HÄRAD. LÄNSMANSDISTRIKT. sådana ej finnas i något av de fem norrländska länen, ej heller i Kopparbergs län, med ett enda undantag, Tolkare härad. I tabellen hava därför motsvarande tingslag räknats som härad, likasom det skett med sex s. k. skeppslag i Stockholms län och ett s. k. bergslag i Västmanlands län. Antalet härad i denna mening var vid 1910 års slut 302 och hade under det gångna årtiondet minskats (från 315 år 1900) genom åtskilliga sammanslagningar av tingslag, varom se närmare under redogörelsen för tingslagen. Det folkrikaste häradet var år 1910 Luggude härad i Malmöhus län, med 55 699 inv.; därnäst kom, med 54184 inv. år 1910, Vadsbo härad i Skaraborgs län. vilket härad år 1900 hade den största folkmängden av alla. Det till folkmängden minsta var östra Hisings härad i Göteborgs och Bohus län, med endast 737 invånare. Fördelas landsbygdens hela folkmängd vid 1911 års ingång pä de 302 häraden, erhålles i medeltal för vart och ett en summa av 13 675. Länsmansdistriktens antal, som år 1900 var 517, har ökats genom utbrytningar inom Östergötlands och Norrbottens län, men å andra sidan minskats genom regleringar i Kalmar län och Västmanlands län, så att vid 1911 års in- Tab. E. Antal länsmansdistrikt, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.)
FÖGDERIER. 21* gång antalet endast var 516 förutom två extra länsmansdistrikt. De folkrikaste distrikten, båda belägna inom Stockholms län, voro Danderyds skeppslags länsmansdistrikt med 28 700 och Svartlösa härads norra distrikt med 26 556 invånare. De minst folkrika distrikten åter voro Vens länsmansdistrikt i Malmöhus län med 1110 invånare, Karesuando distrikt i Norrbottens län med 1 198 invånare och Visingsö distrikt i Jönköpings län med 1 270 invånare. Grupperingen efter folkmängd länsvis synes av tab. E. Folkmängden i ett länsmansdistrikt utgjorde i modeltal 8 003. Fögderierna, för vilkas klassifikation efter folkmängden redogöres i tab. F, voro vid 1900 års slut 117. Med 1901 års ingång blev visserligen antalet ökat, i det att Norra Ångermanlands fögderi delades i tvenne, Norra Ångermanlands nedre fögderi och Norra Ångermanlands övre fögderi; men å andra sidan har antalet minskats, därigenom att de förutvarande två fögderierna å Öland under år 1910 sammanslogos till ett. Hela antalet fögderier är därför återigen 117. Till fögderierna (ehuru ej till länsmansdistrikten) höra även de städer, som sakna egen jurisdiktion, nämligen Huskvarna, Borgholm, Eslöv, Tidaholm, Arvika och Haparanda. Om folkmängden å landsbygden och i Tab. F. Antal fögderier, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.)
22* TINGSLAG. nyssnämnda städer fördelas lika å fögderierna, erhållas ett medeltal av 35 498. Det folkrikaste fögderiet var Gästriklands, med 66 777 inv.; minsta folkmängden, 19 269, förekom i Jämtlands södra fögderi. Av tingslagen, vilka ar 1900 voro till antalet 266, hava under årtiondet flera sammanslagits, för vinnande av en snabbare rättskipning. Sålunda hava förenats: inom Stockholms län Lyhundra härad, Sjuhundra härad, Bro och Vätö skeppslag samt Frötuna och Länna skeppslag till ett tingslag; Färentuna härad, Sollentuna härad, Danderyds skeppslag, Åkers skeppslag och Värmdö skeppslag till ett tingslag; inom Uppsala län: Håbo, Bro, Trögds och Åsunda härad till ett tingslag; Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo härad till ett tingslag; inom Östergötlands län: Hammarkinds härad (med Stegeborgs skärgård) och Skärkinds härad till ett tingslag; Björkekinds och östkinds samt Lösings, Bråbo och Memmings tingslag till ett tingslag; Aska, Dals och Bobergs Ii ärad till ett tingslag; inom Hallands län: Årstads och Faurås härad till ett tingslag; inom Göteborgs och Bohus län: Tanums, Kville och Bullarens härad till ett tingslag; inom Ålvsborgs län: Nordals och Sundals härad till ett tingslag: inom Skaraborgs län: Skånings och Valle härad till ett tingslag; Kinnefjärdings, Kinne och Kållands härad till ett tingslag; inom Örebro län: Tab. G. Antal tingslag, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.)
TINGSLAG. 23* Glanshammars och Örebro härad till ett tingslag; Askers och Sköllersta härad till ett tingslag; Kumla, Grimstens och Hardemo härad till ett tingslag; Nora och Hjulsjö härad samt Grythytte och Hällefors härad till ett tingslag; inom Västmanlands län: Åkerbo och Skinnskattebergs härad till ett tingslag; inom Kopparbergs län: Hedemora och Garpenbergs, Säters, Stora Skedvi samt Husby tingslag till ett tingslag; Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslag till ett tingslag; inom Gävleborgs län: Bergsjö och Forsa tingslag till ett tingslag; inom Västernorrlands län: Säbrå, Gudmundrå och.nora tingslag till ett tingslag; Själevads och Arnäs tingslag till ett tingslag; inom Jämtlands län: Revsunds, Brunflo samt Hackas och Näs tingslag till ett tingslag; inom Västerbottens län: Bygdeå, Nysätra och Lövångers tingslag till ett tingslag. Sammanlagt hava således under tioårsperioden 68 tingslag hopslagits till att utgöra endast 24, och härtill kom vid 1911 års början ännu en sammanslagning, i det att Jönåkers och Eönö härad då förenades till ett tingslag. Hela antalet tingslag uppgick därför vid 1911 års ingång endast till 221. Efter nämnda tidpunkt hava ytterligare ett par sammanslagningar ägt rum, varom anmärkningarna till tab. 3 närmare upplysa. Antalet tingslag blir genom dessa förändringar allt mera underlägset antalet härad eller såsom härad räknade områden. Fördelas på de 221 tingslagen folkmängden vid 1911 års ingång å lands- Tab. H. Antal domsagor, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.)
24* ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA OMRÅDEN. bygden jämte de under landsrätt lydande städerna (Huskvarna, Borgholm, Eslöv, Tidaholm, Arvika och Haparanda), kommer i medeltal på varje tingslag 18 793, växlande mellan å ena sidan folktalet 1198, som tillkommer Karesuando lappmarks tingslag i Norrbottens län, samt å andra sidan talet 75 090 för Södra Koslags domsagas tingslag i Stockholms län. Angående tingslagens gruppering efter folkmängdens storlek hänvisas i övrigt till tab. G. I tidigare berättelser av Statistiska centralbyrån finnes redogjort även för folkmängden i s. k. gamla tingslag. Anledningen härtill var den, att då, enligt Kungl. brevet den 3 mars 1884, förordningen den 17 maj 1872, på grund av vilken förut berörda hopslagningar av tingslagen skett, icke avsåge någon rubbning i de äldre häradens eller tingslagens egenskap av valkretsar vid landstingsmannaval, borde de förutvarande tingslagen anses fortfarande äga bestånd såsom dylika valkretsar. Men då numera efter de förändringar, som förordningen om landsting undergick genom lagen den 26 maj 1909, de s. k. gamla tingslagen måste anses sakna all betydelse, hava de uteslutits ur centralbyråns redogörelser. Den gamla indelningen av häraden å Gottland i»ting» har intill nyare tid ägt bestånd, dock icke i någon judiciell betydelse, utan endast i administrativt hänseende, så att vart länsmansdistrikt omfattade tvenne ting. Sedan numera genom reglering av länsmansdistrikten flera ting söndersprängts, torde tingsindelningen å Gottland icke hava annan betydelse, än att för varje ting finnes ett hushållningsgille (för Rute ting två dylika gillen). Rikets indelning i domsagor har under tioårsperioden undergått följande förändringar: den förutvarande Västerdalarnes domsaga har delats i tvenne, nämligen Nås och Malungs domsaga samt Smedjebackens eller, som den numera benämnes, Västerbergslags domsaga; av de förutvarande Södra Hälsinglands domsaga och inorra Hälsinglands domsaga hava bildats trenne, Bollnäs, Sydöstra Hälsinglands och Norra Hälsinglands; Norra Ångermanlands domsaga har delats i två, Nätra och Nordingrå domsaga samt Själevads och Arnäs domsaga; genom utbrytning av vissa tingslag från Kalix och Torneå domsagor har bildats en ny domsaga, Gällivare. Genom dessa förändringar har hela antalet domsagor ökats från 117 till 121. Medeltalet invånare i en domsaga (när även folkmängden i de under landsrätt lydande städerna medräknas) blir 34 325. Variationerna om vilka se tab. H äro naturligen här ej sä stora som i fråga om tingslagens folkmängd men i alla fall betydande nog: den minst folkrika domsagan, Härjedalens, räknade 19 269 personer. Södra Roslags domsaga däremot 75 090. Även länen äro rätt olika till areal och storlek, såsom av tab. 4 framgår. Norrbottens län är mer än trettio gånger så stort som Blekinge, vilket är det minsta (Stockholms stad kan naturligtvis icke i fråga om arealen jämföras med länen). Malmöhus län räknar drygt åtta gånger så många invånare som Gottlands. T modeltal skulle på varje län (ifall Stockholms stad lämnas utom räkningen, samt oavsett vissa läns andelar av de stora mellansvenska sjöarna) år 1910 hava kommit en areal av 18 288-99 kv.km. samt en folkmängd a\- 215 837.
LANDSTING. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP. FÖRSAMLINGAR. 25* Tab. 5 innehåller uppgifter om areal och folkmängd i landstingsområden och tab. 6 motsvarande uppgifter för hushållningssällskapsområden. Enligt 1 i nådiga förordningen om Landsting den 21 mars 1862 med ändring av den 31 dec. 1894 skall i varje län finnas ett landsting, dock att detta stadgande icke äger tillämpning â stad, som liar en folkmängd av minst en etthundrafemtiondedel av rikets hela invånarantal eller à stad, som utträtt ur landsting och vars invånarantal ej minskats under del, som berättigat staden till utträde. I följd härav skulle i riket finnas tjugufyra landsting, ett för vart län. mon dâ jämlikt nådiga förordningens 63 Kalmar län blivit genom Kungl. brev den 30 dec. 1864 fördelat i tvenne landstingsområden, finnas i riket 25 landsting, omfattande vartdera ett helt län (landsbygd och städer), utom i Kalmar län, där två landsting finnas, och utom i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län, där städer med så stor folkmängd, som i förordningens 1 angives, äro frånskilda landstingsområdena, i följd varaf dessa fyra län, vart för sig, hava större areal och folkmängd än motsvarande landstingsområden. De städer, som icke deltaga i landsting, äro fem, nämligen Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg och Gävle. Hushållningssällskapen, vilka tid efter annan vart för sig erhållit sina stadgar av Kungl. Maj:t fastställda, äro till aulalet 26, omfattande vartdera sällskapet ett län (landsbygd och stader), med undantag av att Kalmar län och Älvsborgs län äro delade i tvenne hushållningssällskap, det förra länet genom Kungl. brev den 23 april och den 15 oktober 1858 samt det senare genom Kungl. brev den 1 oktober 1844, allt på sätt de till tab. (5 här fogade anmärkningarna närmare utvisa. Såsom ovan är nämnt, är Kalmar län även fördelat i tvenne landstingsområden, men dessa sammanfalla ej med motsvarande hushållningssällskaps områden, i det att Aspelands härad hör till norra landstinget men till södra hushållningssällskapet (jfr anm. 3 å sid. 179). För övrigt kan erinras, att Älvsborgs län, som är fördelat i tvenne hushållningssällskap, har blott ett landsting, i följd varav hushållningssällskapen äro till antalet 1 mera än landstingen. Stockholms stad tillhör icke något hushållningssällskap, dock kunna enligt stadgarna för Stockholms läns hushållningssällskap i Stockholm boende personer väljas till ledamöter av nämnda sällskap. D) Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift. Efter den redogörelse, som i tab. 1 iir lämnad länsvis för varje särskild kommuns och, där kommunen ej sammanfaller med församlingen, varje församlings areal och folkmängd, äro forsatnligarna i tab. 7 sammanförda stiftsvis på grund av indelningen i pastorat och kontrakt, med angivande av deras storlek och omfång såväl hela arealen som särskilt landavealen och invånarantal.
26* FÖRSAMLINGAR. över antalet församlingar i varje stift meddelar nedanstående tab. I upplysning, varmed kan jämföras den i tab. A länsvis gjorda klassifikationen av kommunerna efter folkmängdsbeloppet. Redan i det föregående är framhållet, att på landsbygden församlingen och den borgerliga kommunen i regeln sammanfalla till område och folkmängd, men att dock undantagen från denna regel äro tämligen talrika. För samtliga dessa undantag är redogjort i tab. 1 eller anmärkningarna till nämnda tabell. En gruppering av landsförsamlingarna efter areal och folkmängd skulle emellertid i stört sett te sig ungefär som motsvarande gruppering av landskommunerna (tab. A och B). Hela antalet landsförsamlingar vid 1911 års början beräknas i tab. I till 2 362, vartill kommo 63 kapell-, bruks- eller lappförsamlingar. Emellertid råder icke så liten osäkerhet om särskilt vad som är att räkna som kapellförsamling. Statistiska centralbyrån har såsom sådana upptagit endast kapell, för vilka särskilda kyrkoböcker föras. Antalet stadsförsamlingar var 131, däri inräknad Karlskrona Amiralitetsförsamling. Hov- och garnisonsförsamlingarna voro 17. Sammanlagda antalet församlingar i riket skulle således utgöra 2 573. I medeltal utgjorde folkmängden i en församling 1 758; för landsbygden särskilt skulle medeltalet, da landsbygdens befolkning (med vederbörlig korrigering för sådana församlingar, som äro delade å land och stad) fördelas på landsförsamlingarna med tillägg av kapellförsamlingar o. dyl. samt två på landsbygden förlagda garnisonsförsamlingar, utgöra 1 705, för städerna åter 9 479. Ben minsta landsförsamlingen i riket var Borne (122 inv.) i Tab. I. Antal församlingar stiftsvis vid början av år 1911. l ) Av sådana församlingar, som ilro delade pit land och stad, hava Motala, Hakarps, Rogberga, Västra Sallerups, Kopparborgs och Skellefteå församlingar här räknats som landsförsamlingar, däremot Vaxholm samt Borås med Torpa som stadsförsamlingar. Till stadsförsamlingarna har ock hiinförts Karlskrona K. Amiralitetsförsamling.
FÖRSAMLINGAR. PASTORAT. 27* Malmöhus län (eller samma socken, som även var den minsta kommunen), men om G-ålsjö bruk (i Västernorrlands län) räknas som en särskild församling, blir denna (med 90 personer) den minsta av alla. Vad städerna beträffar var den i Sala förlagda K. Västmanlands trängkårs församling (202 pers.) den minsta; men om man inskränker jämförelsen till de egentliga stadsförsamlingarna, blir Falsterbo (384 pers.) minst. Bland stora församlingar å landsbygden märkas främst Skellefteå församling, vilken i allt räknade 23 778 personer (därav 22 336 i landskommunen, 1 442 i staden). Av de församlingar, som, belt och hållet äro landsförsamlingar, var Piteå landsförsamling, med 19 640 inv., den folkrikaste. Stora Tuna kyrkosocken (i vilken jämväl Borlänge köping ingår) hade i allt 20 969 invånare; men om man frånräknar Amsbergs kapellförsamling (2 415), kommer på själva moderförsamlingen en folkmängd av 18 554, och Stora Tnna blir då något underlägset såväl Piteå landsförsamling som Örgryte (19 377 inv.). Av stadsförsamlingar voro Katarina (52 344 pers.), Maria Magdalena (43 296) och Kungsholms (41 759), alla tre belägna i Stockholm, de största; den folkrikaste stadsförsamlingen utanför Stockholm var Gävle stadsförsamling med 35 136 personer. Beträffande pastoraten och kontrakten lämnas i tab. K, 1/ och M grupperingar stiftsvis, vad pastoraten beträffar med gruppering såväl efter landarealen som folkmängden. I tab. K och L är pastoratens antal hopsummerat till att år 1910 hava ut- Tab. K. Antal pastorat, fördelade efter landarealen år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) 1 ) Bland pastoraten liar oj inräknats Nya Varvet, som väl utgör en självständig församling, men saknar kyrkoherde.
28* PASTORAT. gjort ett antal av 1413. Detta antal kan dock utfalla olika efter olika beräkningsgrunder, om man nämligen avser uteslutande ett visst territorium eller jämväl en av territoriet mera oberoende pastoralvård. Såsom pastorat hava i tabellerna räknats ej blott de territoriella, utan ock de garnisons- och andra församlingar, vilkas pastoral vård besörjes av egna prästmän. En på lika sätt utförd räkning av pastoratens antal år 1900 gav summan 1 390, och har sålunda antalet under tioårsperioden 1901 1910 ökats med 23. Denna ökning betingas därav, att såsom nya pastorat tillkommit: i Uppsala ärkestift Lidingö och Gustavsberg; i Linköpings stift Törnsfall; i Västerås stift K. Västmanlands trängkårs församling; i Lunds stift Malmö S:t Johannes församling; i Göteborgs stift Oskar Fredriks, Annedals och Vasa församlingar i Göteborg, Lysekil; i Karlstads stift Norra Råda, Arvika stad; i Hernösands stift Ytterlännäs, Fjällsjö, Tåsjö, Örnsköldsvik, Hällesjö, Frösön; i Luleå stift Piteå stad, Tore. Tärna; i Stockholms stad: Gustav Vasa, Matteus, Johannes, EngelbrektS och Oskars församlingar. Genom vederbörande regementens förflyttning har antalet pastorat i Uppsala stift dessutom ökats med K. Upplands artilleriregementes församling och i Strängnäs stift med K. Svea trängkårs församling (båda flyttade från Stockhohn), men dessa förflyttningar inverka icke på hela antalet pastorat. Detta antal har däremot minskats så till vida. att den i 1900 års redogörelse såsom ett självständigt pastorat upptagna s. k. Vaxholms garnisonsförsamling anses rätte- Tab. L. Antal pastorat, fördelade efter folkmängden år 1910. (Enligt indelningen den 1 januari 1911.) l ) Bland pastoraten har ej inräknats Nya Varvet, som väl utgör en självständig församling, men saknar kyrkoherde.
PASTORAT. KONTRAKT. 29* ligen ingå i Vaxholms församling och pastorat, varjämte 'Nya Varvet här ej inräknats bland pastoraten. Under tioårsperioden har K. Östgöta trängkårs föisamling både tillkommit och upphört. Efter är 1910 hava, såsom de till tab. 7 för varje stift fogade anmärkningarna närmare utvisa, ett par nya pastorat tillkommit, varjämte beslut fattats om bildande av ytterligare ett par andra. Den s. k. prästlöneregleringskonimittén har avgivit förslag såväl om sammanslagning, i ett stort antal fall, av förutvarande pastorat som ock om bildande av nya sådana. För dessa förslag redogöres i anmärkningarna till tab. 7. Av den i tab. K intagna klassifikationen av pastoraten framgår, att ungefär hälften av pastoraten hava en landareal understigande 100 IcA-.km., eller den gräns, ovanför vilken fyllnadsbelopp i ill grundlönen åt pastoratets innehavare beräknas på grund av arealen. Över 1 000 kv.km. landareal hade i allt 64 pastorat och över 2 000 kv.km. hade 31. Störst av alla var Jokkmokks pastorat med 18 144 kv.km. Även Gällivare, Jukkasjärvi och Arjeplogs pastorat hade vartdera mer än 10 000 kv.km. Medelarenlen (land) för ett pastorat utgör 294-79 kv.km., om man bortser I'rån de icke territoriella församlingarna. Efter folkmängden finnas pastoraten grupperade i tab. L. Av densamma framgår, att 138 pastorat, däri inräknade nästan alla garnisonsförsamungarna, hade mindre än 1 000 personer; 697 pastorat, eller inemot hälften av hela antalet, hade mellan 1 000 och 3 000, 481 mellan 3 000 och 10 000 samt 97 över 10 000. Det minsta pastoratet var K. Västmanlands trängkårs församling med sndast 202 medlemmar, men om man bortser från de såsom egna pastorat räknade militärförsamlingarna, blir Atlingbo pastorat å Gottland det minsta i riket, med ett invånarantal av endast 239. Så mycket folkrikare äro vissa stadspastorat. Främst stå Katarina församlings pastorat med 52 344, Maria Magdalena församlings pastorat med 43 296 och Kungsholms eller Ulrika Eleonora församlings pastorat med 41 759 personer, alla dessa pastorat i Stockholm, samt vidare Gävle pastorat med 35 136 och Hälsingborgs pastorat med 34 934. Det största av de helt och hållet på landsbygden belägna pastoraten var Stora Tuna pastorat i Västerås stift, med en folkmängd av 20 966. Skellefteå pastorat, vilket omfattade en lands- och en stadsdel och som för övrigt numera är delat, hade en folkmängd av 23 778, varav i landskommunen 22 336. Folkmängden i ett pastorat beräknas i medeltal Ull 3 905; om endast de territoriella pastoraten avses, blir siffran 3 943. Uti de till tab. 7 fogade anmärkningarna lämnas upplysningar om bland annat, huruvida församlingarna begagna kyrka gemensamt med annan församling. Antalet kontrakt har under tioårsperioden ökats med 2. Det nytillkomna Luleå stift omfattade till en början fem kontrakt, men den 6 oktober 1905 fastställdes, att gälla. fr. o. m. den 1 maj 1906, en ny indelning av stiftel i sju kontrakt. Hela antalet kontrakt eller prosterier i riket år 1910 var 188. Inom Lunds stift, där kontrakten ' i allmänhet sammanfallit med häraden, rådde länge det egendomliga förhållandet, att åtskilliga annexförsamlingar, såsom belägna i annat härad i in deras moderförsamlingar, tillhörde olika kontrakt
30* KONTRAKT. STIFT. Tab. M. Antal kontrakt, fördelade efter folkmängden år 1910. mot dessa sistnämnda. På grund av nåd. brev d. 22 maj 1891 blevo likväl dessa oregelbundenheter efter hand upphävda; den sista försvann år 1904, då Fågeltofta annexförsamling överflyttades från Albo och Järrestads kontrakt till Färs kontrakt, dit moderförsamlingen Lövestad sedan gammalt hör. Däremot kvarstår ännu det missförhållandet, att i riket förefinnas två pastorat så beskaffade, att pastor lyder under två biskopar, nämligen Hishults pastorat, varav moderförsamlingen tillhör Göteborgs stift och annexförsamlingen Fagerhult Lunds stift, samt Amnehärads pastorat, med moderförsamlingen hörande till Skara stift och annexförsamlingen Södra Råda till Karlstads stift. Såsom av tab. M framgår, där kontrakten äro klassificerade efter folkmängdens storlek, hade 1 kontrakt (Hagunda kontrakt i ärkestiftet) mindre än 5 000, men däremot 12 kontrakt mera än 50 000 invånare. Bland dessa senare kontrakt ställer sig Göteborgs domprosteris södra kontrakt allra främst med den synnerligen höga folkmängdssiffran 212 252; därnäst kommo Oxie kontrakt i Lunds stift med 110 565 och Norrbottens södra kontrakt med 89 351 invånare. Stockholms stad står utanför kontraktsindelningen. I medeltal utgjorde folkmängden i ett kontrakt 27 542. Stiftens antal ökades vid 1904 års ingång, i det att då från Härnösands stift utbröts Luleå stift, omfattande församlingarna i Västerbottens och Norrbottens län. Samtidigt bestämdes, att när någon av de dåvarande innehavarna av biskopsämbetena i Växjö och Kalmar stift frän sin befattning avginge, det stiftsområde, som den avgångne innehaft, skulle tilläggas det andra stiftet, som därefter skulle bära benämningen Växjö stift och hava biskopssäte i Växjö. Då biskopen i Kalmar stift avlidit under år 1913, kommer antalet stift, som år 1910
STIFT. FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARES FÖRSAMLINGAR. 31* ännu var 13, att genom sammanslagning av Växjö och Kalmar stift åter nedbringas till det hävdvunna tolvtalet. I tab. 8 lämnas ett sammandrag över areal och folkmängd stifts- och länsvis. Med 13 stift och 24 län, i båda fallen Stockholms stad ej medräknad, skulle vid en jämn fördelning ett stift i regeln upptaga två län, men i själva verket ställa sig förhållandena ganska olika, och Luleå stift är det enda, som jämnt motsvarar två län; Härnösands stift omfattar två län och en liten sockendel av ett tredje. Det ännu är 1910 befintliga Kalmar stift upptog endast en del av ett enda län. Visby stift motsvarar jämnt ett län. Växjö stift, i den utsträckning det hade år 1910, omfattade ett helt län och större delen av ett annat län; efter föreningen med Kalmar stift kommer det att omfatta ett helt län och större delen av två andra. Skara, Västerås, Lunds och Karlstads stift upptaga vartdera tre län, antingen helt och hållet eller delvis, under det att Uppsala, Linköpings och Gröteborgs stift på samma sätt upptaga fyra län eller delar därav, och Strängnäs stift sträcker sig genom fem län. Till omfånget var Luleå stift avgjort det största, med 164 455 kv.km. Därnäst kom Härnösands stift med 77 088 kv.km. och i tredje rummet Västerås stift med 38 798 kv.km. Efter folkmängden räknat stod Lunds stift främst med 833 923 inv. Såväl till areal (3160 kv.km.) som till invånarantal (55 217) var Visby stift det minsta av alla. I stiftens folkmängd hava icke inräknats medlemmarna i församlingar av främmande trosbehännare med egen kyrkobokföring. Genom den nya kyrkobokföringsförordningen av den 23 december 1910, vilken trädde i kraft med ingången av år 1911, föreskrevs bl. a., att samtliga främmande trosbekännare skola bokföras i resp. territorialförsamling av svenska kyrkan. Men vid 1910 års utgång funnos ännu personer bokförda i 13 främmande församlingar med egen kyrkobokföring, nämligen fyra romersk-katolska, i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle, samt nio mosaiska, i Stockholm, Norrköping, Växjö, Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona, Malmö, Göteborg och Sundsvall. Av dessa hade församlingen i Sundsvall tillkommit under tioårsperioden, nämligen år 1903 Ungefär vid samma tid bildades även i Halmstad en mosaisk församling med egen kyrkobokföring, men densamma upphörde redan med utgången av år 1905. Antalet personer, som år 1910 tillhörde dessa främmande församlingar, uppgives till 4 640, nämligen 1 952 i de katolska församlingarna och 2 688 i de mosaiska. Emellertid omfatta dessa tal icke på långt när hela antalet romerskkatolska, resp. mosaiska trosbekännare i riket. I svenska kyrkans församlingar voro nämligen upptagna dels alla romersk-katolska och mosaiska trosbekännare, vilka voro bosatta å andra orter än där resp. församlingar med egen kyrkobokföring förefunnos, och dels utländska mosaiska trosbekännare i Stockholm och Göteborg, vilka icke tillhörde de därstädes bildade mosaiska församlingarna. Angående hela antalet mosaiska och katolska bekännare, ävensom angående legaliserade församlingar (men utan egen kyrkobokföring) av andra främmande trosbekännare får därför hänvisas till ett följande häfte av folkräkningsberättelsen.
32* LANDSKAP. E) Areal och folkmängd i de gamla landskapen. Ehuru den gamla historiska indelningen av Sverige i landskap saknar varje slags administrativ betydelse, spelar den ännu en sa betydande roll inom det allmänna föreställningssättet, att en beräkning åv landskapens areal och folkmängd (se tab. 9) torde försvara sin plats i denna redogörelse. Det kan ej nekas, att landskapen i flera fall äro mera naturliga och bättre avgränsade områden än närmast motsvarande län. Icke dess mindre är det vad några landskap beträffar svårt att bestämma deras omfattning, dä gränserna mellan dem pläga allt efter olika synpunkter dragas något olika. Den här föreliggande beräkningen ansluter sig tämligen nära till länsindelningen. Det har exempelvis ej varit möjligt att här taga. hänsyn till de överflyttningar av smärre sockendelar, som tid efter annan skett mellan vissa län (särskilt Örebro, Östergötlands, Jönköpings och Skaraborgs). Genom att låta den antagna landskapsgränsen följa den nuvarandes länsgränsen rubbar man i själva verket något på det gamla området av landskapen Närke, Östergötland, Småland och Västergötland m. fl., men denna oegentlighet rör sig endast om obetydliga arealer och det skulle vara ganska svårt att avlägsna den. De särskilda landskapen hava här ansetts omfatta följande län eller länsdelar: Uppland: hela Uppsala liin, Stockholms län utom Södertörns fögderi och Södertälje stad, Torstuna, Simtuna och Våla härad i Västmanlands län och större delen av Stockholms stad; Södermanland: hela Södermanlands län, Södertörns fögderi och Södertälje stad av Stockholms liin, Kung Karls, Torpa och Kungsörs kommuner av Västmanlands län, Kvarsebo socken av Östergötlands län samt Södermalm (Katarina och Maria Magdalena territorialförsamlingar) av Stockholms stad; Västmanland: Västmanlands län utom de till Uppland eller Södermanland räknade delarna samt av Örebro län Lindes fögderi, Nora och Hjulsjö härad, Grythytte och Hällefors härad samt städerna Nora och Lindesberg; Närke: Östernärkes och Västernärkes fögderier samt städerna Örebro och Askersund, allt i Örebro län; Värmland: Värmlands län samt Karlskoga härad av Örebro län; Dalarne: Kopparbergs län och Hamra kapell (»Orsa finnmark») i Gävleborgs län; Östergötland: Östergötlands län utom Kvarsebo socken; Småland: Jönköpings och Kronobergs län samt fastlandsdelen av Kalmar liin; Skåne: Kristianstads och Malmöhus län; Bohuslän: Västra Hisings härad, Inlands, Orusts och Tjörns, Suunervikens och Norrvikens fögderier samt städerna Kungälv, Marstrand, Lysekil, Uddevalla och Strömstad, allt i Göteborgs och Bohus län; Västergötland: Askims, Östra Hisings och Sävedals härad samt Göteborgs stad av Göteborgs och Holms liin; Väne, Kullings, Marks samt Redvägs och Kinds fögderier jämte städerna Vänersborg, Alingsås, floras och Ulricehamn av Älvsborgs län samt hela Skaraborgs län; Dalsland: Sundals och Vedbo fögderier samt Åmåls stad i Älvsborgs län; Gästrikland: Gästriklands fögderi och Gävle stad; Hälsingland: Södra Hälsinglands och Norra Hälsinglands fögderier, Västra Hälsinglands fögderi utom Hamra kapell samt städerna Söderhamn och Hudiksvall i Gävleborgs liin; Yttcrhogdals socken i Jämtlands län;
LANDSKAP. STÖRRE ÖAR. 33* Härjedalen: Svegs tingslag utom Ytterhogdals socken och Hede tingslag, allt i Jämtlands län; Jämtland: Jämtlands län med undantag av de till Härjedalen eller Hälsingland räknade områdena; Medelpad: Medelpads västra och östra fögderier samt Sundsvalls stad, allt i Väster norrlands län; Ångermanland: Västernorrlands län utom Medelpad samt av Västerbottens län Nordmalings och Bjurholms tingslag; Västerbotten: Umeå, Degerfors, Nysätra, Burträsks och Skellefteå tingslag, Norsjö socken samt städerna Umeå och Skellefteå, allt i Västerbottens län; Norrbotten: Piteå, Älvsby, Nederluleå, Överluleå, Råneå, Nederkalix, Överkalix, Nedertorneå (inräknat staden Haparanda), Övertorneå, Korpilombolo och Pajala tingslag samt städerna Luleå och Piteå, allt i Norrbottens län; Lappland: Lycksele lappmarks tingslag, Åsele lappmarks tingslag och Mala socken i Västerbottens län; Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Jukkasjärvi och Karesuando (socknar eller tingslag) i Norrbottens län. Det gamla landskapet Västerbotten har alltså här fördelats i två, det egentliga Västerbotten och Norrbotten, i enlighet med inom själva orten numera allmänt vedertaget bruk. Blekinge och Halland hava ansetts sammanfalla med de lika benämnda länen, ehuruväl i nyare tid smärre gränsregleringar skett mellan dessa län och de angränsande. Gottland sammanfaller naturligtvis med det liknämnda länet och landskapet Öland har likaledes sin omfattning given. Vid en jämförelse mellan tab. 9 och tab. 4 visar det sig, att ojämnheterna i areal och folkmängd äro ännu större mellan de gamla landskapen än mellan länen. Det största landskapet, Lappland, med 117 984 kv.km, är mer än 70 gånger så stort som det minsta, Öland, vilket knappt omfattar 1 346 kv.km. Den minsta folkmängden, 11 270 pers., förekommer i Härjedalen, medan Skåne räknade 685 521 invånare, eller mer än 60 gånger så många som i Härjedalen. Utav de tre huvuddelar, i vilka Sverige brukar indelas, är Norrland större än Svealand och Götaland tillsammantagna. Lappland ensamt är större än Svealand eller Götaland vart för sig. Däremot innesluter Götaland ensamt mer än hälften, eller noga räknat 51-45 %, av Sveriges befolkning, Svealand (i den utsträckning vari det här tages) 31-46 % och Norrland endast 17-09 fo. F) Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet. I likhet med förhållandet i föregående redogörelser lämnas även i denna i tab. 10 några uppgifter om de större öarna. Uti den i 1876 års årgång av Statistisk tidskrift intagna redogörelsen om Sveriges areal, beräknad av Generalstabens topografiska avdelning, är skillnad gjord ej allenast mellan fastland och vatten, utan äro även öar, holmar och skär särskilt beräknade, dock endast de som äro belägna i havet och i de fyra e. k. stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren), varemot öar och holmar uti de mindre insjöarna och i älvarna inräknades i fasta landets areal. Enligt dessa beräkningar utgör arealen för samtliga öar och holmar: 3* 121630.
34* STÖRRE ÖAR. vartill kommer den sannolikt ej alldeles obetydliga arealen av de öar, som äro belägna i andra vattendrag. Någon beräkning av antalet invånare, som bebo alla dessa öar och holmar, har veterligen aldrig blivit gjord och skulle för övrigt möta synnerligen stora svårigheter, om man skulle taga varje, även den minsta, holme med i beräkningen. Problemet bliver något lättare, om man fäster sig endast vid de större öarna. Ehuru det varit önskligt att kunna utsträcka översikten något längre, har den här, liksom i 1890 och 1900 års berättelser, begränsats till sådana öar, som hava en areal av minst 20 kv.km. Tab. 10 upptager samma öar som voro upptagna i tab. 4 av 1900 års berättelse med tillägg av en, nämligen den i Revsundssjön i Jämtland belägna Ammerön, om vilken arealuppgift nu erhållits och som hör till de ansenligaste bland Sveriges insjööar. Alldeles otroligt är icke, att en mera detaljerad kartläggning av de nordligaste länen kommer att utvisa, att där finnas ytterligare några öar, som hava en större ytvidd än 20 kvadratkilometer. För de i tabellen upptagna öarna med tillhörande småöar bliva emellertid areal- och folkmängdstalen är 1910 följande: Jämföras dessa större öars arealer (bortsett från öarna i Bolmen m. fl. sjöar) med ovan uppgivna arealtal för samtliga öar en jämförelse, som visserligen icke är fullt korrekt, alldenstund arealsiffrorna för en del större öar nu blivit i följd av den ekonomiska kartläggningen något, om än i regeln helt obetydligt, ändrade så skulle de öar, som äro större än 20 kv.km., i anseende till ytvidden utgöra vid pass 85 % av samtliga till Sverige hörande öar, holmar och skär i omgivande hav och i de fyra stora insjöarna. Detta procenttal motsvaras av 87 % i fråga om öarna i Östersjön, 78 % av öarna i Öresund, Kattegatt och Skagerack samt 73 % beträffande öarna i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De stora öarnas sammanlagda areal, 7 523-31 kv.km., utgör 1-8 % av hela rikets landareal (410 353-60 kv.km.). Dessa öar beboddes år 1910 av 198 779 människor, motsvarande 3-6 % av rikets folkmängd. Härav torde man dock Q.g ej få draga den slutsatsen, att öarna voro i allmänhet j^ eller 2 gånger så tätt bebyggda som riket i övrigt, enär i riksarealen ingå Norrlands vidsträckta obygder, vartill öarna icke hava någonting motsvarande. Jämför man däremot de
REGISTER. 35* i kol. 5 av tab. 10 angivna folkmängdstätheterna för varje särskild ö med de i kol. 12 av tab. 1 för närliggande socknar å fastlandet beräknade täthetstalen, skall man i det stora hela finna ganska nära överensstämmande förhållanden, måhända dock med en ringa övervikt för öarna. Sveriges största ö, Gottland, hyser 1 stad och 91 socknar eller, om Fårö även inräknas, 92 socknar. Öland, som kommer i storlek därnäst, har ock 1 stad samt 33 socknar. Den till storleken tredje i ordningen är Orust, som med kringliggande småöar omfattar i allt 13 kommuner. Värmdö, Hisingen, Tjörn och Väddö komma härnäst, om vilka likasom om övriga stora öar tab. 10 lämnar närmare upplysningar. G) Register över samtliga i denna underdåniga redogörelse omförmälda administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar är slutligen till redogörelsen fogat, varigenom denna kan tjäna till uppslagsbok uti ifrågavarande hänseenden. Stockholm den 14 november 1913. E. AROSENIUS. Underdånigst LUDVIG WIDELL.
Résumé. Le présent rapport constitue le premier fascicule du rapport sur le recensement de la Suède en 1910. Ce rapport-ci traite principalement la superficie et la population par divisions administratives. De plus, le tableau 1 du rapport donne, pour chaque commune, la répartition de la population en quelques grands groupes: enfants, célibataires adultes, mariés, veufs et veuves, divorcés. Pour une répartition détaillée de la population par sexe, par âge et par état civil voir le 21"» 8 fascicule qui a déjà paru (en avril 1913). Dans le rapport de 1900, la superficie totale de la Suède a été indiquée principalement d'après les calculs de l'état-major ft 447 864'48 kilom. carrés. Dans la même publication, déjà, on a prédit, qne la continuation des travaux cartographiques modifierait ce chiffre un peu. Aussi, ces travaux ont donné des chiffres qui différent des anciennes évaluations, surtout pour les préfectures les plus septentrionales (voir page 6*). Pour le royaume entier, la superficie est indiquée maintenant à 448 091-47 kil. c, ou 226-99 kil. c. de plus que le chiffre de 1900. Peut-être, même le nouveau chiffre se montrera un peu trop bas. De la superficie totale, la terre ferme occupe 41035860 kil. c, les eaux 37 73787 kil. c. La population, au 31 décembre 1910, était de 5 522 403. La Suède a donc compté, à cette date, 12'3 habitants par kil. c. (en 1900: 11.5); si l'on calcule la densité de la population sur la terre ferme seulement, comme c'est l'nsage dans notre pays, la densité monte à 135 hab. par kil. c. Cependant, les diverses parties du pays présentent de très grandes variations. Ainsi, la préfecture la plus septentrionale, celle de Norrbotten, ne compte que l'5 habitants par kil. c. (terre ferme), tandis que dans la préfecture la plus méridionale, celle de Malmöhus, la densité monte à 97. La carte jointe au rapport, construite en 7 teintes, d'après un calcul fait pour chaqne commune, montre combien la densité de la population est extrêmement faible dans les régions montagneuses du nord et comme elle augmente graduellement vers la côte et vers le sud. Les tableaux 1 6 donnent les détails sur les divisions communales, administratives, judiciaires etc.; les tableaux 7 et 8, sur la division ecclésiastique. La col. 16 du tableau 8 b ne renferme pas les adhérents des dénominations étrangères qni étaient inscrits dans les généraux registres de popnlation, mais seulement ceux qui adhéraient à des paroisses de dissidents avec ses propres registres légaux de population. Le nombre total des dissidents sera indiqué dans un autre fascicule.
Tab. 1. Areal, folkmängd och hushåll i härad, landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom församlingar den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911. 1 121630. Folkräkningen 1910. 1.
2 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 1) STOCKHOLMS STAD. ') Genom K. brev d. 15 april 1904 förordnades, att Hedvig Eleonora församling skulle, sedan vissa Tillkor blivit uppfyllda, delas i trenne församlingar, vilka skulle benämnas Hedvig Eleonora, Engelbrekts och Oskars församlingar; genom K. brev d. 2 Juni 1905 förordnades om uppdelning av Adolf Fredrika församling i likaledes trenne församlingar, vilka skulle benämnas Adolf Fredriks, Gustav Vasa ooh Matteus församlingar, samt om uppdelning av Jakobs och Johannes församling i tvenne församlingar, Jakobs församling och Johannes församling. Dessa regleringar trädde i kraft, beträffande Adolf Fredriks ooh Hedvig Eleonora församlingar, d. 1 ma] 1908 och beträffande Jakobs ooh Johannes församling d. 1 ma] 1907. Stockholms stads hela område var sålunda vid 1910 ars utgång delat i 13 territorialförsamlingar. omfattande tillsammans 29 rotar. Inom dessa äro boende ej allenast territorialförsamlingarnas medlemmar utan även de, som tillhöra Hov- och garnisonsförsamlingarna jämte de övriga icke territoriella församlingarna, vartill även räknas de främmande trosbekännarnas församlingar. Vid stadens första indelning i rotar enligt K. brevet d. 10 nov. 1876 bildades 16 rotar, men sedermera hava genom uppdelningar och omr&desregleringar nya tillkommit intill är 1890, ytterligare 5 intill ar 1900 samt än ytterligare i intill är 1910, varvid do nya erhållit sina nummer efter de äldres, vilket är orsaken till att ordningsföljden för rotarna inom samma församling ioke alltid är fortlöpande. Folkmängdens och hushallens fördelning pa rotarna ooh territorialförsamlingarnas omr&den var ar 1910 följande: Anmärkningar till Stockholms stad.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 1) STOCKHOLMS STAD. 3 Etter Är 1910 hava Inom stadens gamla områdo två nya rotar inrättats, den ena inom Matteus och den andra inom Maria Magdalena församling, samt dessutom 2 i Brännkyrka. För närmare detaljer angående rotarnas gränser m. m. hänvisas till Stockholms stads statistik. s ) Enligt K. brev d. 16 mars 1906 är Helgeandsholmen från d. 1 maj s. à. överflyttad till Storkyrkoförsamlingen från Klara samt dåvarande Jakobs och Johannes församlingar. 3 ) Hedvig Eleonora kyrka har stundom benämnts Ladugårdslands eller Östermalms efter den stadsdel, där kyrkan är belägen, ooh som numera kallas Östermalm. 4 ) Enligt K. brev d. 10 juni 1912 skall den del av Katarina församling, som begränsas av Stadsgarden, Danviken, Hammarbysjö, Götgatan, Ringvägen och Eenstjernasgatan, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, avskiljas från församlingen för att under namn av Sofia församling bilda eget gäll. 6 ) K. Svea trångkårs församling blev år 1907 överflyttad från Stockholm till Örebro. K. Andra Svea I arhueriregemenies, numera K. Upplands artilleri- ' regementes församling överflyttades år 1901 från Stockholm till Uppsal». e ) Genom K. brev d.» deo. 1910 har medgivits rätt för vissa inom Solna ooh Lovö kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i K. Hovtörsamlingen. Vid 1910 års slut voro 16 personer, tillhörande Solna kommun, kyrkoskrivna i K. Hovförsamlingen, men däremot inga tillhörande Lovö kommun. 7 ) Av K. Svea ingenförkdrs församling, vilken till största delen tillhörde Stockholms stad, hörde ännu vid 1910 års utgång en mindre del (55 pors.) till Vaxholm, men är numera kåron i sin helhet förlagd till Stockholm, Till församlingen har även räknats K. Fälttelegratkårens personal, vilken dock rätteligen torde böra betraktas såsom utgörande en egen församling, K. Fälttelegrafkdrens församling. 8 ) Enligt K. brev d. 22 mars 1912 är Brännkyrka socken fr. o. m. år 1913 i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlivad med Stookholms stad. (Jfr. anm. 17 under Stookholms län.) Stockholms stads areal efter överflyttningen: 113'4s kv.km., varav 107'e6 kv.km. land, 9 ) I vattenarealen är Stockholms andel av Mälaren (med Norrström) icke inräknad. Brunnsviken har betraktats som insjö, icke som havsvik, och Stookholms andel av densamma här medräknats. Uppgiften & landarealen för hela Stockholm är hämtad ur Bikots allmänna kartverks beskrivning. Om arealerna av de särskilda territorlalförsamlingarna Unnas uppgifter i Stockholms stads statistik, men en del av arealen är endast approximativt uppmätt. 10 ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten har här medräknats hela (den kyrkoskrivna) folkmängden å vederb. territorialförsamlings område (jfr. anm. 1), alltså även medlemmarna av icke territoriella församlingar. ") Hushållen hava här fördelats på do olika territorialförsamltagarnas områden även i de fall då medlemmarna i hushållet (eller några av dem) tillhört en icke territoriell församling. ls ) I Gustav Vasa församlings folkmängd är inräknad även personalen vid Sabbatsbergs ålderdomshem, i Matteas församlings folkmängd personalen vid Borgerskapets änklms och i Katarina församlings folkmängd personalen vid Danviks hospital, Dessa tre inrättningar hava tidigare i fråga om kyrkobokföringen betraktats som fristående, jämförliga med egna församlingar; jfr anm. till tab. 7.
4 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 5
6 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 7
8 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. Ett f framför en arealsiffra angiver, att områdets areal ej kunnat noggrant skiljas frän ett annat områdes. So härom vidare de särskilda anmärkningarna. Ofta använda förkortningar äro: förs. = församling, kap. = kapell, k:g = köping, m:e = munlcipalsamhällo. Enligt regel angivas i anmärkningarna icke hemmanens nummer, där antagligen endast ett sådant (n:r 1) förekommer. Allmänna anmärkningar till tab. 1. De här omförmälda företag till oinrädcsregleringar, vilka varit föremal för Ki Maj:ts prövning, utan att vinna nådigt bifall, inga, där ej annorlunda säges, bland de rogleringsförslag, som återfinnas i Underdånigt betänkande angående reglering av oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar, avgivet d. 9 okt. 1882 av den därtill i nåder förordnade kommitté. AnniBrkningar till Stockholms län. ') S:t Olof ooh S:t Per hava gemensam kommunalförvaltning, men utgöra tvä skilda församlingar ooh jordeboksaocknar. Förslag att sammanföra socknarna till en sooken, benämnd Sigtuna socken, har av K. Maj:t d. 88 mars 1887 ej bifallits. 2 ) Av Vallentuna kommun ooh kyrkosocken, som till största delen tillhör Vallentuna härad, höra 2mtl Lövsätra med underlydande torp till Danderyds, skeppslag ooh upptagas i Jordeboken inom Täby socken. Hela Vallentuna kommun ar 1910: 67 - a kv.km., varav 63 - eo kv.km. land; 1 621 Inv.; 25 folkm.-täthet. ä ) Össeby-Oarn består av de två forna sooknarna össeby (ösby) och Garn. j tade frän BSrstils sooken till östhammars stad. I 5 ) Bockholmssätro, Vs mtl, ehuru beläget inom! Salem» eocktfn av Svartlösa härad, hör likväl i alla : avseenden till Ekerö socken av Färentuna härad. Förslag att överflytta Bookholmssätra till Salem» Bocken ooh Svartlösa härad har av K. Maj:t d. 8 aug. 1885 ej bifallits. ") Enligt K. brev d. 2 april 1909 är Bromma församling fr. o. m. d. 1 maj 1909 delad i tvonne, nämligen Bromma församling, omfattande Bromma kommun, ooh Sundbybergs församling, omfattande Sundbybergs köping. 7 ) Enligt K. brev d. 5 okt. 1900 äro frän ingången av är 1901 dels 2 mtl Djursholm, 2 mtl ösby, V mtl Nyby mod Nybytorp, 1 mtl Ekeby och V mtl Rlnkaby, med undantag av den de tvä sistnämnda hemmanen tillhörande s. k. Santarara-täppan, dels även 4 ) Enligt K. brev d. 3 mors 1905 äro frän 1906 ars det frän a /t mtl Svalnas avsöndrade omrädet Djurs ingang dois >/» mantal Gammelbyn n:r 2, med undan-! tog av därtill hörande hemskogsskifte, och dels sju ; delar av hemmanet Gammelbyn n:r 1 i allo överflyt- i holms villastad n:r 4 ooh 5 och frän Djursholmsgodset avsöndrade lägenheten Skärviken ävensom övriga frän nu nämnda hemman avsöndrado lägenheter ooh särskilt skattlagda torp, avskilda frän Danden/ds sooken till en köping, benämnd Dfursholm, och utgörande, Jämväl i fattlgvärdshänscende, en kom-
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 9 mun lör sig. Genom K. brev d. 13 juni 1013 har Djursholms köping erhållit staderättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1914; dook skall Djursholms stad tillsvidare i judioiellt hänseende bibehållas under landbrätt och tillhöra Södra Roslags domsaga. 8 ) Enligt K. brev d. 31 dec. 1900 utgör Stocksunds villastads municipalsambälle, med undantag av 0" a a har av 0-09 o 8 mtl Stockby n:r 1 litt Aa II, från 1910 ftrs ingång såsom en kommun för sig, vilken jämväl bildar-eget skoldistrikt, on även i fattigvårdshänseende från Danderyds socken avskild köping, benämnd Stocksund. Jämlikt K. brev d. 31 dee. 1912 är den öster om Stockholm Rimbo järnväg belägna delen av kronoegendomen l 1 /» mtl Mörby frän 1913 ars ingång i kommunalt hänseende ävensom beträffande fattigvårdsväsendet skild frän Danderyds kommun ooh införlivad med Stocksunds köping, varemot i avseende pä skolväsendet området tills vidare är fortfarande förenat med Danderyd. Aroal eftor överflyttningen: Danderyds kommun Ifrn kv.km., varav 16-88 kv.km. land; Stocksunds köping r&i kv.km., alltsammans land. ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Djursholms köping och Stocksunds köping. Hela församlingen ar 1910: 26 - oi kv.km., varav 26'88 kv.km. land; 5 534 inv. ; 210 folkm.-täthot. 10 ) Enligt K. brev d. 23 dec. 1909 utgör Lidingö Bocken frän 1910 åra början en köping, benämnd Lidingö. ") Av K. Hovtörsamlingen, vilken till största delen tillhör Stockholms stad, hör en mindre del till Solna kommun. Se härom anm. 6 under Stockholms stad. 1! ) öarna 2 mtl Rindön, 1 mtl Skarpön, 2 mtl Ramsön och 2 mtl Tynningön blevo, enligt Kungl. brev d. 25 maj 1860, under är 1869 i kyrkligt men Icke 1 övriga avseenden skilda frän Värmda och tillagda Vaxholms pastorat. Detta till Vaxholm i kyrkligt i hänseende lagda område har ansetts såsom en med etadsförsamlingen förenad landsförsamling, men torde Vaxholms pastorat rätteligen böra betraktas som en församling, vilken är delad pä Vaxholms stad och Värmdö landskommun. Förslag att i allo förena de! ovannämnda öarna mod staden blev av K. Maj:t j d. 28 febr. 1890 ej bifallet. Hela Vaxholms försam-j ling ar 1910: lo'oo kv.km., varav 14"eo kv.km. land; 3 486 inv. ; 236 folkm.-täthet. Enligt K. brev d. 15 nov. 1912 äro hemmanen 2 mtl Rindö n:r 1 ; ooh 2 frän 1913 ta ingång i judiciellt, kommu- j nalt och administrativt avbeende överflyttade frän Värmdö socken till Vaxholms stad och sålunda uteslutna ur landets jordebok. Areal efter överflyttningen: Värmdö kommun 194'eo kv.km., varav 188'i5 kv.km. land; Vaxholms stad C'is kv.km., varav 6.14 kv.km. land. I ") Enligt K. brev den 1 nov. 1901 är frän 1902 ärs ingång det förut till Värmdö kommun hörande, Farsta med Qustavsberg och Orminge fjärdingar omfattande område, vilket begränsas i västor av Bo kommun och Baggensfjärden, i söder av Ingarö kommun, 1 öster av Grisslingefjärden, sundet vid Alstäket och I Torsby fjärd samt i norr av sistnämnda fjärd och Höggarnstjärden, avskilt till en särskild kommun, församling och jordebokssooken, benämnd Qustavsberg. u ) Komminlsterboställot för Dalarö, yt mtl ö. Hesselmara, är beläget ä Ornön, i vars jordebok och församlingsbok det ock finnes upptaget. ") Enligt K. brev d. 23 dec. 1910 äro frän ingången av är 1911 hemmanen i/i mtl Norrvik n:r l,3/28 Grönvik n:r 1, V Grönvik n:r 2, Vio Sandhamn n:r l.a/so Sandhamn n:r 2, 1/4 Estö n:r 1 och >/i Hamnvik n:r 1 ävensom de frun 2 mtl Nynäs n:r 1 m. fl. hemman för alltid avsöndrade lägenheterna Nynäs villastadstomt n:r 101, Kullsta hage n:r 1 ooh Nynäs Epidemisjukhus n:r 1 avskilda frän ösmo sooken till en köping, benämnd Nynäshamn, ooh utgörande jämväl i fattigvärdshänseende en kommun för sig, vilken även bildar eget Bkoldistrikt. ösmo församling omfattar ösmo kommun och Nynäshamns köping. Hela församlingett ar 1910: 159'oa kv.km., varav 156'<2 kv.km. land; 3 982 inv.; 25 folkm.- täthet. ls ) Hemmanot 1/4 mtl Runsten, 1 allo tillhörande Orödinge socken av Svartlösa härad, är beläget inom Sotholma härad, pä gränsen mellan Sorunda och Västerhaninge socknar. Förslag att överföra hemmanot till sistnämnda socken och härad blov av Kungl. Maj:t d. 30 aug. 1884 ej bifallet. ") Genom K. brev d. 22 mara 1912 har förordnats, att Brännkyrka socken mod de därinom belägna aranioipalsamhällena Liljeholmen och örby skall från ingången av år 1913 i administrativt, kommunalt och Judiciellt avseende vara införlivad med Stockholms siad och sålunda utesluten ur landets jordebok; i fråga om de eoklesiastika förhållandena har K. Maj:t däremot ej funnit skäl att för närvarande föreskriva annan ändring än den, som föranlodes därav, att, jämlikt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm d. 15.maj 1903, folkskoloväsendet utgör en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom en kommun har att vårda. le ) Enligt K. brev d. 22 maj 1908 bilda från 1909 års början vissa,deiar av hemmanen Neglingo n:r 1, 2 ooh 3 samt Skogsö inom Nacka socken såsom en kommun för sig en även i fattigvårdshänseende från Nacka sooken avskild köping, benämnd Saltsjöbaden. Nacka församling omfattado ännu år 1910 Nacka kommun och Saltsjöbadens köping. Hela församlingon s. å.: 64'ui kv.km., varav 60'44 kv.km. land; 8 177 inv.; 135 folkm.-täthet. Enligt K. brev d. 4 april 1913 är Saltsjöbadens köping fr. o. m. d. 1 maj s. å. avskild till egen församling och pastorat.,9 ) Östcrtälje och Västertälje kommuner, vilka ävon i jordeboken äro åtskilda, bilda tillsammans Södertälje landsförsamling. Hela församlingen år 1910: 49.a kv.km., varav 45'«kv.km. land; 1 847 inv.; 41 folkm.-täthet. Ehuru båda kommunorna i jordebokon upptagas under öknebo härad, räknas dook endast Västertälje till Öknebo tingslag, varemot östcrtälje hör till Svartlösa tingslag. Förslag om överflyttning av Östortäljo sookon till öknebo tingslag har av I. Maj:t d. 15 nov. 1884 ej bifallits. De Hknämnda häraden och tingslagen sammanfalla sålunda icke. ao ) Inom Södertälje stads område hava varit belägna 1/2 mtl Rosonborg ellor Fogdetorp, tillhörando östcrtälje Bocken, och i/a mtl SaltBkog av Västertälje socken, varomot fyra stadens jordar, varav tre kallas Skogsängen, Barnangen och Olofsskog, äro belägna inom Västertiiljo socken. Förslag att överflytta des-
10 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. sa hemman oob jordar dit, där de oro belägna, blev ar K. Maj:t d. 16 mars 1880 ej bifallet; men numera har genom K. brev d. 6 dec. 1912 lörordnats, att Rosenborg jämte därifrån avsöndrade lägenheter i östertälje socken, Saltskog i Väetertälje socken samt 1/4 mtl Bränninge Strom eller Strömmen i Tteta»ooken skolo fr. o. m- ar 1913 rara i alla avseenden införlivade med Södertälje stad. Areal efter overflyttningen: Östertälje 25'to kr.km., varar 23'es kv.km. land; Västertälje 22'si kv.km., varav 20'es kr.km. land; Tveta M'a kr.km., rarar 39'oa kr.km. tond; Södertälje stad 20'M kr.km., rarar 20'is kv.km.. land. al ) Till Turinge socken hörande hemmanet Lövdal skiljes frän den övriga socknen genom en smal.jordremsa tillhörande Taxinga socken i Södermanlands län. ' ) Till NorrtäHe stad i alla hänseenden hörande Ägorna Langgarn, Frästdaln, Langgarnstorp, Grinddato, Härka äng, Asplund ooh Sundet, Rostockäng samt Björknäs äng äro belägna inom Frötuna socken. Förslag att överflytta dessa ägor till Frötuna socken har ar Kungl. Maj:t d. 26 Juli 1889 ej bifallits. Enligt K. brer d. 18 april 1902 äro de frän I/S mtl Bältartorp i Frötuna socken arsöndrade lägenheterna Hamnplatsen n:r 1, 2 ooh 3 med 1903 ars ingång i alla avseenden förlagda frän Frötuna till Norrtälje stad. 23 ) Av K. Svea ingenjörkårs församling, vilken till -största delen tillhörde Stockholms stad, hörde ännu vid 1910 års slut en mindre del till Vaxholm, men är numera karen i sin helhet förlagd till Stockholm. M ) Inom Solna kommun har, förutom de rid 1910 ars slut befintliga munioipalsamhällena, jämlikt K. brer d. 10 nor. 1911 bildats ännu ett dylikt samhälle, benämnt Rotunda, med en areal av 1'17 kr.km. land. S6 ) Inom överjärna kommun har jämlikt K. brer d. 8 sept. 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Järna, med en areal ar 0'u kr.km. land. ae ) Angående rätt för vissa personer 1 Lovö att kyrkobokföras i K. Hovförsamlingen, se anm. 6 till Stockholms stad. 27 ) Enligt K. brev d. 11 juli 1913 skola öarna Björkö, Arholma, Idö oob Krokholmen jämte några därintill belägna holmar ooh skär fr. o. m. d. 1 januari 1914 utbrytas frän Valö församling till en annexförsamling benämnd Björkö-Arholma. (I kommunalt hänseende skola de bada församlingarna dook fortfarande rara förenade.) Den nya församlingens areal beräknas till 46'io kv.km., varav 45'83 kr.km. land. ") Inom Spdnoo kommun har jämlikt K. brev d. 7 mars 1913 bildats ett municipalsamhälle, benitat Hesaelby villastad, med en areal ar 5'M kr.km. land. S9 ) Hemmanet 1 mtl Utanä i Väta socken har en del ägor belägna inom Väddö socken.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN. 11
12 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN. 13
14 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN. Anmärkningar till Uppsala län. Angående förelag till områdosregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm, å sid. 8. 1 ) Bro och Loua kommun är delad på tvä församlingar. Bro och Lotsa. Förslås att för erhållande av redigare sookengräns överföra 4 mtl Ullevl och 2 mtl Spånga frän Bro till Lossa socken har av K. Maj:t d. 16 ma) 1884 ej bifallits. 2 ) Till Veckholms sooken hörande tyn mtl av Y. Dalby n:r 2 är beläget Inom Lots sooken. Förelag att överflytta hemmansdelen Ull Löt har av K. Maj:t d. 17 april 1885 e] bifallits. 3 ) Till Vdsterdkers sooken hörande 1/4 mtl Grävsta är beläget inom Dalby sockens område. Förslag att överflytta Grävsta till Dalby sooken har av K. Ma]:t d. S Juni 188S ej bifallits. 4 ) Värnat och Läby utgöra enligt K. brev d. 28 febr. 1890 en församling, men i kommunalt hänseende och i lordeboken äro socknarna e] förenade. Hela församlingen ar 1910: 68-ei kv. km., varav 67'<s kv.- km. land; 1 032 lnv.; IS folkm.-täthot. 5 ) Av Jumkile kyrkosooken hör till Bälinge härad en del, 14 V» mtl, varav V» mtl Kullviken n:r 11 Jordeboken upptages under Bälinge sooken. Till Ulleråkera härad hör den andra delen, 8»/io mtl, bestående av Vi» mtl Anderabo, i /i Fågelbo, 1 Holmsta, V> Stora Huset, i's Jonsund, VsKorsebo, Vs Källsveden, '/ Lffla Huset, V» Lumpebo, 1 Näset, 1»/ Skulla, 1 V» Ubby, 1 Ullbolsta, V«örnsätra och Vs Bolandet samt skogvaktarbostället Himbran eller Himbratorp. Förslag att i Jordoboken överflytta hemmanet Kullviken till Jumkils socken och hemmanet L. Bolandet till Bälinge socken, ävensom att till Ulleråkers härad förlägga den till Bälinge härad hörande delen av Jumkils socken, blev av K. Ma]:t d. 2 mars 1894 ej bifallet. Hela Jumkils socken ar 1910: 84-77 kv.km., varav 83-ss kv.km. land; 693 lnv.; 8folkm.- täthet. ) Bälinge kommun bestar utom av kyrkosocknen även av 1/4 mtl Vissbo av Harbo sooken, av vilken sistnämnda sooken återstoden tillhör Västmanlands län. Förelag att förlägga hemmanet Vissbo till Jumkils sooken har av K. Maj:t d. 2 mars 1894 ej bifallits. ') Till Bälinge kyrkosocken räknas V«mtl Lilla Bolandet eller Vrotarne n:r 1, som även i mantalslängderna föres till denna sooken, men som i jordeboken upptages Inom Jumkils sockendel av Bälinge härad. e ) Genom fördelning av Bälinge härads allmänning pä hemmanen i häradets samtliga socknar ävensom pä Åtskilliga hemman i Gamla Uppsala sooken, hava gränserna mellan Åkerby, Jumkils, Bälinge och Skuttunge socknar samt hithörande del av Harbo blivit i högsta måtto oregelbundna. Förslag att i allo förlägga delarna av forna häradsallmänningen till de socknar, dit delarna höra, blev av K. Maj:t d. 7 april 1893 ej bifallet. ') Av Gamla Uppsala sooken i Vaksala härad är byn Stjärna, 25/8 mtl. belägen väster om Fyrisan invid Årentuna sooken t Norunda härad. Förslag att överflytta byn till sistnämnda sooken och härad har av K. Maj:t d. 6 febr. 1891 ej bifallits. 10 ) Ängsmarker, tillhörande Jädra utjord och hemmanen Slavsta i Vaksala sooken, äro belägna i Danmarks sooken. Förslag att överflytta lägenheterna till sistnämnda sooken har av K. Maj:t d. 18 juni 1888- ej bifallits. ") Viksta sooken är delad i två delar av mellanliggande Björklinge sooken. IS ) Av Söderfors kyrkosocken hör en mindre del» nämligen 1 mtl Görtsön n:r 1, till Hedesunda kommun och Gävleborgs län. Se härom anm. 1 under Gävleborgs län. Hela Söderfors kyrkosooken ar 1910: 106'«4 kv. km., varav 82-04 kv. km. land; 2 352 inv.; 29 folkm.-täthet. ") Till Tierp» socken höra dels Vi mtl Grimsarbo (gamla) n:r 3 ooh 31/2 mtl Mehede by, vilka skilja» från socknen i övrigt genom Söderfors sooken, ooh dels torpen Östanas. Siggeboda och Mellanbrunn, vilka äro belägna inom Tolfta sooken. Förslag att överflytta dessa torp till Tolfta sooken har av K. Maj:t d. 19 ma] 1885 ej bifallits. Likaledes har förslag att överflytta Grimsarbo (gamla) n:r 3 ooh Mehede by från Tierp till Söderfors av K. Maj:t d. 16- mars 1889 ej bifallits. ") Jämlikt K. brev d. 4 deo. 1908 är fr. o. m. d. 1 maj 1909 utan rubbning i bestående kommunala, förhållanden från Älvkarleby socken utbruten Skutskärs kapellförsamling, bestående av lägenheterna. Härnäs n:r 1 4, Leijels odling, Medora, Morödjningen ooh Han-ängen samt hemmanen 1/4 mtl Hårstan, 1/4 Kullen, 1/4 Marn Västra, 1/4 Myrbo, Va Näsboda, 1/4 Rotskär, >/» Siggeboda ooh V» Tebo, mod rätt för denna att med Älvkarleby församling fortfarandehava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende. 1S ) Väskinge by ligger delvis inom Ekeby ooh delvis Inom Alunda socken samt har sammanblandade ägor. Förslag att reglera detta genom överflyttning till Ekeby av Alunda sockendel blev av K. Maj:t d. 22 febr. 1889 ej bifallet. le ) A den till Films socken hörande Dannemora norra gruvallmänning är belägen ängen Flororna, som tillhör Tegelsmora sooken. Förslag att överflytta, gruvallmänningen till Tegelsmora socken har av K. Maj.-t d. 5 sept. 1884 ej bifallits. ") Uppsala stad tillhörande Bärbyhage är belägen inom Gamla Uppsala socken. Förslag att överflytta Bärbyhage till landssocknen har av K. MaJ:t d. 18- Juni 1886 ej bifallits. 18 ) Enligt K. brev d. 20 Jan. 1905 äro från 190ft års ingång lotterna n:r 8, 9, 10 ooh 11 av den s. k. Uppsala hovstalläng i allo överflyttade från Danmarks sooken till Uppsala stad. I0 ) K. Upplands artilleriregemente (före år 1902 benämnt K. Andra Svea artilleriregemente) blev år 1901 förlagt från Stockholm till Uppsala.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. 15
16 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. 17
18 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. AnmSrkningar till Södermanlands län. Angående fönlag Ull omrädesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a Bid. S. 1 ) Till Spelvika Bocken horande ängen Ny- ellei Lillängen är belägen Inom Ludgo socken. Förslag att överflytta lägenheten till Ludgo har av K. Maj:t d. 22 febr. 1889 e] blfalllte. 2 ) Till Trosa socken hörande hemmanen V» mt] Klubben, M Maräng, 13/4Stensund och 1 Torpa äro belägna inom Vagnhärads rågång. Förslag att överflytta dessa hemman till Vagnhärads socken har av K. MaJ:t d. 12 tull 1889 ej bifallits. Skogstrakten Klubbskogen, vilken ligger inom den del av Trosa socken, sou själv ligger inom VagnMrads socken, är enligt K. brev d. 22 nov. 1889 med 1891 ars ingång 1 allo överflyttad frän Trosa stad till Vagnhärads sooken. Lägenheten Jungtrutomten, i allo tillhörande Trosa sooken, är belägen inom Trosa stads område ; förslag att överflytta lägenheten till staden har av K. Maj:t d. 7 Juni 1889 e] bifallits. ') IAlla Malma och Malmköpings kommuner bilda tillsammans Lilla Malma församling. Hela kyrko- ooknen är 1910: 81'i4 kv.km., varav 76.44 kv.km. land; 2097 inv.; 27 folkm.-täthet. 4 ) Till Torshälla landskommun hörande brukstorpet Holmen Jämte Torehälla laxfiske och kvarn tro belägna Inom Torshälla stads område. Förslag att Införliva dem med staden har av K. Ma]:t d. 13 mars 1891 ej bifallits. ) Av Broby by hör större delen till Tvmbo sooken ) Södermanlands län ooh en mindre del till Torpa sooken 1 Västmanlands län. Förslag att överflytta sistnämnda del till Tumbo sooken ooh Södermanlands län har av K. MaJ:t d. 21 man 1890 ej bifallits. ) Till Vättermo socken i Södermanlands län hörande V» mtl Gälhammar mr 1 har sammanblandade ägor med det till Arboga socken i Västmanlands lån hörande '/ mtl Galhammar n:r 1, sa att här saknas redig sooken-, härads- ooh länsgräns. Förslag att överflytta förstnämnda hemman till Arboga sooken ooh Västmanlands län har av K. Maj:t d. 4 juli 1887 j bifallits. ') A v säteriet Heby räknas i jordebokshänbeende 2 mtl Heby n:r 1 3 jämte underlydande torpen Barnängen med Ramängsstugan, Alsjötorp, Kärret och Sandbrink till Odsinge socken, men V» mtl Heby- Yttorby n:r 1 till JMllnäs socken. Aboarno ä hela säteriet (24 pers. ar 1910) hava likväl kyrkoskrivits i Dillnäs. Förslag att 1 kyrkligt avseende förlägga de nämnda torpen frän Dillnäs till Gasinge blev av K. Maj:t d. 27 maj 1898 ej bifallet, enär ej med säkerhet kunnat utrönas till vilken sockendel av säteriet de rätteligen höra. ") Enligt K. brev d. 31 juli 1903 äro frän 1904 ars ingång hemmanen Kärrsäter och Långvik såväl i kyrkligt ooh kommunalt hänseende som 1 jordeboken överförda frän Oäsinge socken till Orvts socken, dit de förut i kyrkligt hänseende räknats, varemot bestämdes att hemmanet Sandtorp, som förut ock räknats i kyrkligt hänseende till Gryt, skulle i alla hänseenden tillhöra Gäsinge. ") Genom fördelning av Daga härads allmänning pä häradets samtliga socknar hava gränserna mellan Odsinge, Dillnäs, Frustuna, Kattnäs, Björnlunda ooh Gryts socknar blivit i hög grad oregelbundna. '") De till Nyköpings stad donerade öarna Femören, Gersbeten, Hasselö, Alön och andra kringliggande öar, belägna i skärgarden invid Oxelösund, hava nägon gäng inräknats 1 stadens areal, men höra i verkligheten till S:t Nikolai församling och kommun. u ) Enligt K. brev d. 3 aug. 1906 äro frän ingången av är 1907 Fors socken, inberäknat Nyfors munioipalsamhälle, samt Klosters socken med hela deras områden i kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende införlivade med Eskilstuna stad och sålunda uteslutna ur landets jordebok. ") Pastors i Trosa stad boställslägenheter. V» mtl Tomta och >/> mtl Bräta, upptagas i jordeboken för Hölebo härad inom Vagnhärads socken, varest de ock äro belägna, men boställsäboarne kyrko- ooh mantalsskrivas i Trosa stad och äro sålunda här 1 dess folkmängd inräknade. Förslag att införliva Tomta och Bräta med staden blev d. 22 nov. 1889 av K. Maj:t ej bifallet. n ) Angående det inom Taxinge socken belägna hemmanet Lövdal av Turinge socken, Be sid. 10, anm. 21. u ) Torpen Berglund, Oxtorpet, Skogshall och Strand, i jordebokshänseende hörande till Fogdö socken, höra 1 kyrkligt och kommunalt hänseende till Vansö.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 19
20 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 21
22 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 23
24 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Anmärkningar till Östergötlands län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. & sid. 8. ') Av Maltxanders socken bör endast större delen, 16»/» mtl Ull Y dre härad, varemot Ull G östrings härad höra hemmanen 1 mtl- Basteberg, 1/4 Bränna, 1 Danskebo, Vi Ekeberg, 1 Enshult, Vi Gökshult, V«Hallinggfall, Vi Langstorp, >/> Mellansjö, >/«Mo, V«Ormsjötorp, Vi Sjöbo, V» Skurebo, 1 Skärlunda, 1 Somvik, Vs Spakarp, 1 Stjärnsand, Vi Taskebo och 1/4 Uppsalatorp. Förslag att överflytta den till Ydro härad hörande delen av socknen till Göstrings härad ävensom att socknen mätte förklaras skola hädanefter benämnas Malgesanda har av K.MaJ:t d. 22 okt. 1807 ej bifallits. Hela Malexandera kommun är 1910: 200-io kv. km., varav 152-j«kv. km. land; 1 147 inv.; 8 folkm.-täthet. 2 ) En utjord Ull N. Karleby hemman 1 Nonnlöaa socken har, Jämte utjordar Ull hemman Inom Härberga och Veta socknar, Ingätt i skifteslag med GotUösa by 1 Veta Bocken. Förslag att överflytta förstnämnda utjord Ull Härberga blev av K. Ma]:t d. 19 febr. 1892 ej bifallet. 3 ) Inom Björkebergs och Västa-lösa socknar hava byarna Linkelösa och Lind gärdar och ägor sammanblandade, varjämte lägenheterna Anderstorp och Hunnerstorp, tillhörande Björkebergs socken, äro belägna inom Västerlösa sooken. Förslag att reglera dessa oregelbundenheter har av K. Ma]:t d. 28 nov. 1890 ej bifallits. 4 ) Till Gammalkils sooken hörande '/ m l Häggebo är beläget inom NykiXs sooken. Förslag att överflytta hemmanet till Nykils sookon blev av K. Maj;t d. 28 maj 1886 ej bifallet. 5 ) Till Sjögestads socken hörande Tollsta n:r 6, en äng i Betseberg, är belägen i Vikingstads sooken. Förslag att överflytta densamma till Vikingstad blev av K. MaJ:t d. 21 juni 1889 oj bifallet. ) Hemmanet Södra eller Lilla Vänge n:r 1 i Vårdibergs socken har ett område, Långängen, beläget inom livstads Booken. Förslag att till sistnämnda socken överflytta hemmanet jämte en Utjord har av K. MoJ:t d. 0 maj 1886 ej bifallits, j 7 ) Genom K. brev d. 22 maj 1903 har förordnats, att Svinstads socken från 1901 års ingång skall benämnas Bankekind. 8 ) Enligt K. brev d. 31 deo. 1901 är frän 1902 års ingång lägenheten Äbbelyckan n:r 1 i kommunalt hänseende samt i jordeboken överförd från S:t Lars till Slaka socken. 9 ) V«niU Stacka jämte kvarn av Kaga socken 1 Hanekinds härad är därifrån skilt genom hemman i Ledebergs socken av Valkebo härad. Förslag att överflytta hemmanet jämte kvarn till Ledebergs socken blev av K. Maj:t d. 22 dec. 1886 ej bifallet. 10 ) Hälla kvarn med 3 par stenar och grynverk är belägen inom Skönberga sooken, men för 1 par stenar erläggas kyrkliga och kommunala utskylder till Mogata socken, under det den övriga delen av kvarnen räknas till Skönberga socken. Förslag att räkna kvarnen i dess helhet till Skönberga sooken blev av K. Maj:t d. 24 okt. 188S ej bifallet. H ) Skönberga socken har stundom även benämnt» Skinberga. ") Valdemarsviks samhälle, av ålder benämnt köping, har i sta trängsta omfattning ansetts endast innefatta ett område om 0"ai kv.km. inom Ringarums sooken. Dock har ofta till samhället hänförts även ett område om ungefär O'ii kv.km., med 151 invånare år 1910, av hemmanet Grännas i Tryserums sooken i Kalmar län. I tabellen har detta senare område ioko räknats till Valdemarsvik. Genom K. brev d. 3 juni 1904 har förordnats, att Valdemarsviks samhälle må, sedan de i området ingående fastighetsdelarna blivit var för sig genom ägostyckning eller på annat behörigt sätt för alltid avsöndrade frän de Btamhemman, dit de höra, såsom en kommun för sig bilda en jämväl i fattigvårdshänseendo från Ringarums och Tryserums kommuner avskild köping, benämnd Valdemarsvik, varvid även den del av köpingsområdet, som tillhör Tryserums kommun, skall jämväl i administrativt, ecklesiastikt ooh judiciellt avseende förläggas från Kalmar län, Tryserums föraam-
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 25 Ung, Norra Tjusta härad samt Norra ooh Södra Tjusts [ härads domsaga Ull Östergötlands län, Ringarums församling, Hammarkinds härad. Hammarkinds nä- I rads med Stegeborgs skärgård (numera Hammarkinds ooh Skärkinds härads) tingslag samt HammarkindB härads med Stegeborgs Bkärgärd ooh Skärkinds hä- l rads (numera Hammarkinds, Stegeborgs ooh Skär- kinds) domsaga. Enligt K. brev d. 20 deo. 1912 ' skall denna förändring träda i verkställighet d. 1 jan. 1914, ooh bestämdes tillika, att köpingsområdet skall omfatta utav Ringarums sooken Jämväl 1/48 mtl Fifalla n:r 1 litt. Aa med därifrån avsöndrade lägenheter, 0-os mtl Vammar n:r 1 Södergard, 0-sws mtl V ammar n:r 2 Norrgard ooh 1 mtl Valdemarsmåla n:r 1 med åtskilliga lägenheter, med en sammanlagd are- ' al av 1.87 kv.km. för hela Bingamms-delcn, samt utav Tryserums sooken hemmanen i/a mtl Grannäs n:r 1, l/a mtl Grännas n:r 2,»/ia mtl Grannäs u:r 3 ooh l/is mtl Valdemarsvik n:r 1 Jämte därifrån avsöndrade lägenheter, med en sammanlagd areal av 3'Z> kv.km. (ooh 196 inv. är 1910). I tabellen hava areal ooh folkmängd angivits för Ringarums-delen av Valde- j marsvik sådan denna del blivit bestämd genom ovannämnda K. brev, enär pastorsämbetet 1 Ringarum i sina summariska redogörelser fr. o. m. ar 1909 upptagit folkmängden i överensstämmelse härmed. 13 ) En till Fallingeberga by i Ringarums sooken hörande ooh till denna sooken i kyrkligt mon ej i kommunalt hänseende lydande del av utjorden Algerum i Tryserums sooken av Kalmar län har ingått i skifte med byns övriga ägor utan att numera kunna & marken återfinnas. Förslag att i allo överflytta i denna del av utjorden till Ringarum blev av K.! MaJ:t d. 20 okt. 1893 ej bifallet., u ) Enligt löneregleringsresolution d. 23 okt. 1868 I sooken har en del ägor inom llogstads sookon, dit övriga delen av Stora Ljuna by hör. Förslag att Bkulle 1 mtl Korsnäs (om l - so kv.km.), nu tillhörande I överflytta hemmanet till Hogstad blev av K. Maj:t Skättviks församling, utgöra pastorsboställe i S:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet. Enligt K. brev d. 4 deo. Anna, när denna församling frånskiljes Skällvik till ' 1903 or frän 1905 års ingång lägenheten Brännbalskärr n:r 1, även benämnd Rensborg, 1 kyrkligt ooh särskilt pastorat. Delningen trädde i kraft den 1 ma] 1912. Någon överflyttning av Korsnäs hado dook i kommunalt hänseende samt i jordobokon överförd ännu vid 1912 ars utg&ng ioke skett. S:t Anna 1 frän Rinna till Ekeby socken. Enligt K. brev d. upptages i Jordeboken under Skällviks sooken. i ") Enligt K. brev d. 26 sept. 1902 är fr. o. m. ar- 1904 utjorden LJungdatorp n:r 1 med Hospitalsplatsen enligt jordeboken eller Ljungdalen enligt j mantabälängden överförd i Jordeboken frän Skedevt ' sooken ooh Finspånga läns härad till Simonstorps socken ooh Bräbo härad, dit lägenheten i kyrkligt : ooh kommunalt hänseende redan förut räknats.! 18 ) Till Kuddby sooken hörande 1 mtl Hageby ; Västergärden hor sammanblandade ägor med 2 mtl ', Hageby n:r 1 ooh 2 i östra Ny sooken, varinom! den till Kuddby likaledes hörande utjorden Kapperstad n:r 3 eller Goboende äng dessutom är belägen. Förslag att reglera dessa oregelbundenhoter blev av K. MaJ:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. ") 1 mtl Skansby n:r 1 Skaffaregärden, tillhörande A sooken, är beläget inom Kuddby sooken, och de till Kuddby hörande 2 mtl Kapperstad omslutas nästan av A socken. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 oj bifallet. i») Ängen Rävegrav ooh Harsholmen samt torpet : Uppsalatorp, tillhörande Rönö socken, oro belägna inom Östra Ny sooken. Förslag att överflytta lägenheterna till östra Ny blev av K.Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. ") Till Jonsbergs socken hörande ryttaretorpet Sandskogen och båtsmanstorpet Utsätcr eller BJörnbomstorpet äro belägna inom Häradshammars socken. Förslag att överflytta torpen till Häradshammar blev av K. MaJ:t d. 11 juni 1886 ej bifallet. so ) Till östra Husby socken hörande V» mtl Falketorp jämte åtskilliga ängar ooh torp uppgivas vara belägna inom Håradshammars sooken. Förslag att överflytta hemmanet Jämte lägenheter till Häradshammar blev av K. Maj:t d. 15 juni 1893>ej bifallet. Rätta belägenheten synes ej vara till fullo utrönt. al ) Till Krokeks sooken hörande»/«mtl Fjällmossen är beläget inom Kvarsébo sooken. 22 ) Gränserna mellan Kvillingt och Östra Eneby socknar äro mycket oregelbundna. Förslag om reglering härutinnan blev av K. Maj:t d. 21 Juni 1889 ej bifallet. 23 ) Av Svanhals kyrkosocken äro '/«mtl av Kvarntorp och V«mtl av Särtsöga n:r 2 ooh av KuirUa kyrkosocken V» mtl av Gärdslösa Lillegård belägna inom Väderstads socken. Väckta förslag att överflytta hemmansdelarna dit, där de äro belägna, blevo av K. Maj:t d. 21 febr. 1890 oj bifallna. 24 ) Hemmanen Amundeby, Gammalby, Stora Morlejan, Tingstad och Torp, tillhörande Stora Aby sooken, äro belägna helt ooh hållet ollor till en dol inom Ödeshögs sooken, varjämte byn Aby, som är delad pä bägge socknarna, har ägorna sammanblandade. Förslag att reglera dessa oregelbundenheter blev av K. Maj:t d. 21 juni 1889 ej bifallet.!6 ) Hemmanet 1 mtl Stora Ljuna n:r 1 i Rinna 30 sept. 1904 äro frän 1905 ars ingång 1 mtl Bjersjö, 1/4 mtl Finnarp, 2 mtl Göteryd n:r 1 2, '/e mtl Kättestorp, Ve mtl Nyarp, 8 /g mtl Skrångstorp, Va mtl Stutarp samt torpen Jägersborg, Klämmcsmålen ooh Backen ävensom ängen Slättmossen eller Klämmesmålen i allo förlagda från Rinna sookon och Göstrings härad till Trehörna sooken ooh Lysings härad. M ) Till Hagby sooken hörande 1/4 mtl Gullstigon är beläget mellan Hogstads och Mjölby socknar. Förslag att överflytta hemmanet till Hogstads socken blev av K. Maj:t d. 23 nov. 1888 ej bifallet. ") Utjorden Olofstorp eller Ullevidsmo, tillhörande J ur stads sooken, ligger inom Hagby sooken. Förslag att överflytta utjorden till Högby blev av K. Muj:t d. 2 nov. 1883 ej bifallet. 28 ) Hagebyhöga kommun och kyrkosooken motsvarades tillförne i jordeboken av Hagebyhöga socken, men i senaste jordebok har socknens namn förändrats till Hageby. Förslag att i jordeboken återupptaga namnet Hagebyhöga blev av K. MaJ:t d. 5 aug. 1892 ej bifallet. 20 ) Va mtl Borstad n:r 4 Södergård, tillhörande Fieelstads socken, är beläget inom Orlunda socken. FörBlag att överflytta hemmanet till Orlunda blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet.
26 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. w ) 1 mtl Altorp, tillhörande Orlunda Booken, har ägor inom Strå sooken. Forslas att överflytta hemmanet till Strå blev d. 21 man 1890 av E. Maj:t e] bifallet. ") Varvê och Styra kommuner bilda tillsammans en församling. Varv och Styra. Till bada kommunerna hörande Vinborga by har sammanblandade ägor. Förslag att förena kommunerna till en kommun och sooken eller att förlägga hela Vinborga by till Varvs kommun blev av K. Ma]:t d. 18 april 1890 ej bifallet. Hela Varv och Styra kyrkosooken är 1910: 32.18 kv.km., varav 32-io kv.km. land; 1 030 inv.; 32 folkm.-täthet. 32 ) I Vättern belägna ön Stora Rökneö med Röknohuvud hör hel och hallen till Vältra Ny församling, men 1 kommunalt hänseende räknas endast Röknohuvud till V. Ny (Nykyrka) sooken och Stora Rökneö till Hammar» Bocken av Sundbo härad 1 Örebro län, och blir i följd härav V. Ny församling (men oj kommun) delad på tvenne län. Förslag att förlägga Stora Rökneö och Röknehuvud till Hammars socken och Örebro län Wev av K. MaJ:t d. 28 mars 1890 ej bifallet. Hela V. Ny kyrkosocken ar 1910: 97-i» kv.km., varav 91 - «7 land; 1 815 lnv.; 16 folkm.- täthet. 33 ) Svälinge by av Herrestads socken skiljes därifrån gonom utjordarna Lilla Broby n:r 2 6 1 Strå Booken. Förslag att överflytta utjordarna till Herrestads socken blev av E. Maj:t d. 22 nov. 1889 ej bifallet. 34 ) Av Strå socken, 1 sin helhet tillhörande Dals härad, är en mindre del belägen inom Göstrings härad, nämligen l'/j mtl Bond-Orlunda Södergärd och Storgård, Bom ligger inom Hovs Bookens rågång. Till Strå sooken hörande områden av s /< mtl Fylla n:r 1 hava ägor tillsammans med övriga Fylla by 1 S:t Pers sockon. Förslag att förlägga ovannämnda hemman Bond-Orlunda till Hovs sooken och Fylla n:r 1 till S:t Fors socken blev av E. Maj:t d. 22 mara 1893 ej bifallet. 35 ) Hemmanet 2/8 mtl E vissberg, i allo tillhörande S:t Pers socken, är beläget inom Vadstena stads område. De inom S:t Pers sooken belägna jordlägenheterna Stora och Lilla Lötcn hava ansetts höra till staden, men är nu utrönt, att do, ehuru de ägas av staden, i allo höra till S:t Por. (Arealon synes i tidigare redogörelser icke hava räknats till staden). Do Btaden tillhörande lägenheterna Kvlssbergajorden n:r 1 6 och Klosterjorden hava upptagits 1 jordeboken för S:t Pers sooken och Aska härad, men jämlikt E. brev d. 24 nov. 1899 äro de nr jordeboken uteslutna. Samtidigt bestämdes, att ' a mtl E vissberg skulle med ingången av år 1001 överflyttas fr&n Aska härad till Dals härad, dit således S:t Pers sooken numera odelad hör. M ) Klockrik» och Brunneby utgjorde intill 1868 en gemensam kommun, men äro sedermera i kommunalt hänseende åtskilda, och hava socknarna ägor inom varandras områden. Förslag att förena dessa looknar till en sooken eller att på annat sätt reglera oregelbundenhetenia mellan socknarna blev av E. Maj:t d. 30 aug. 1881 ej bifallet. ") Till Fornäsa Booken i allo hörande 2 mtl Hageby jämte en utjord och 1 mtl Rå ävensom ägor till Bobergs by äro belägna inom <5fwds sooken. En del ar hemmanet Mårtorp i Lönsåa ligger inom nyssnämnda ägor. Förslag att reglera dessa oregelbundenheter blev av E. Maj:t d. 25 juli 1884 ej bifallet. M ) Enligt E. brev d. 30 sept 1910 är från ingången av år 1911 S:t Lan Booken i kommunalt, administrativt och judiciellt avseende införlivad med Linköpings stad och sålunda utesluten ur landets jordebok. Beträffande ecklesiastika förhållanden har förordnats, att tillsvidare ej skall ske annan ändring, än att i fråga om folkskoleväsendet S:t Lars församling skall anses Båsom en till Btaden hörande församling. M ) Efter underdånig framställning av stadsfullmäktige i Söderköping d. 11 Jan. 1902 om fastställande av stadens område hor E. Moj:t d. 8 sept. 1911 resolverat, att staden i judiciellt, kommunalt, administrativt ooh ecklesiastikt hänseende skall omfatta, förutom tomterna i staden, det område, som den år 1815 verkställda och ave. Kammarkollegium d. 31 juli 1816 fastställda förrättning med däröver upprättad korta utvisar. (Nämnda förrättning åsyftade att skattlägga och till hemmantal utföra all under stadens jurisdiktion lydande jord, varav salpeterskatt in naturs, borde utgå.) 40 ) Motala landskommun och Motala stad bilda tillsammans Motala församling. Hela församlingen år 1910: 90-es kv.km., varav 85-os kv.km. land; 12 125 inv.; 143 folkm.-täthet. 41 ) Den forna Tiospitalsförsamlingen i Vadstena kon numera anses hava upphört. Det fåtal till densamma hörande personer, vilkas kyrkoskriv nlngsort i annan församling icke kunnat ådagaläggas (år 1910: 3 pers.) hava här inräknats i stadsförsamlingen. 42 ) Den till Skänninae stad hörande åkern Brotorpsängen är belägen inom Allhelgona sooken. Förslag att överflytta densamma till sistnämnda -socken blev av E. Maj:t d. 29 maj 1893 ej bifallet. 43 ) Boxholms municipalsamhälle är delat på Ektbv ooh Åsbo socknar. Hela munioipalsamhället år 1910: O-is kv.km.; 732 inv.; 5 631 folkm.-täthet. ") I den år 1912 utgivna redogörelsen för «Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1910» uppgives genom tryckfel folkmängden i Herrestad till 381; bör vara 387, såsom i denna berättelse angivits. ") Vid beräkningen av folkmängdstätheten i Norrköpings territoriella församlingar hava icke medräknats medlemmarna av den mosaiska församlingen, vilkas tördelntng a de särskilda territorialförsamllngarnas områden icke är känd. Folkmängdstäthetssiftrorna för de särskilda församlingarna (men oj för hela staden) bliva därför något litet för låga. 4e ) Tirserum benämnes i Jordeboken TIdersrum.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. 27
28 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. 29
30 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. Anmärkningar till Jönköpings län. Angocndo förelag till omradosregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. & sid. 8.») Genom K. bror d. 17 okt. 1890 blevo ät Nässjö stationssamhälle (numera municlpalsamhälle) inom Nätsjö socken tillförsäkrade köpingsrättigheter under vissa villkor. Villkoren blevo dock ieke uppfyllda. Ansökan om erhållande av stadsprivilegier at samhället blev av K. Maj:t d. 27 maj 1904 för det dåvarande ej bifallen. Numera har emellertid genom K. brev d. 31 okt. 1913 at ett område, bestående av Nässjö municlpalsamhälle, den utom samhället belägna delen av hemmanet 1 mtl Runneryd, hemmanen 1/4 mtl Handskeryd, Vt mtl Åoker Norrgarden och 1/4 mtl Acker Södergarden jämte vissa lotter av säteriet Ingarp eller Ingeberg n:r 1 förunnats stadsrättighetcr att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1914; dock att Nässjö stad skall tillsvidare i judlclellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag samt i ecklesiastikt avseende fortfarande tillhöra Nässjö församling. 2 ) Hakarps församling omfattar HakarpB kommun och Btörre delen av Huskvarna Btad; Rogberga församling omfattar Rogberga kommun och återstoden av Huskvarna. (Jfr anm. 15.) Hakarps församling ar 1910: 40-M kv.km., varav 40"«i kv.km. land; 7 176 inv.; 178 folkm.-täthet. Rogberga församling ar 1910: 76'«kv.km., varav 73'ea kv.km. land; 2 046 inv.; 28 folkm.-täthet. 3 ) Säby kommun ooh Tranås köping bilda tillsammans Säby församling. Hela församlingen är 1910: 218-05 kv.km., varav 197'ss kv.km. land; 8 557 inv.; 43 folkm.-täthet. 4 ) Passemàlen n:r 1, l /s mtl skatte, tillhörande Hulls socken, är beläget inom Ingaiorps socken. Förslag att överflytta hemmanet till Ingatorp blev av K. Maj:t d. 21 dec. 1883 ej bifallet. 5 ) Vetlanda köping utgör enligt K. brev d. 3 okt. 1903 och 20 nov. 1808 sedan 1909 àrs ingang en egen kommun. Vetlanda kommun och Vetlanda kö-
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. 31 ping bilda tillsamman» Vetlanda jörsamling. Dock ut«ör köpingen enligt K. brev d. 17 nov. 1911 trän 1912 ars början eget skoldistrikt. Hela Vetlanda församling ar 1910: 110'«kv.km., varav 107/eo kv.km. land; 4 415 inv.; 41 folkm.-täthet. ) Enligt K. brev d. 20 april 1906 överflyttades vid Ingången av ar 1907 Holma by, bestående av hemmanen 3 /4 mtl Holma Norregård n:r 1, '/' > m tl Holma Södregard n:r 2 och Va mtl Holma Mellangärd n:r 3 jämte frän nämnda hemman avsöndrade lägenheter, i kommunalt, ecklesiastikt och administrativt hänseende frän Norra Sandsjö till Almesdkra socken. ') Värnamo kommun och Värnamo köping bilda tillsammans Värnamo församling. Hela församlingen är 1910: 20T'»7 kv.km., varav 187'«6 kv.km. land; 5 447 inv.; 29 folkm.-täthet. Enligt K. brev d. 16 okt. 1903 skola & tid, som av K. Maj:t framdeles bestämmes, vissa invid Värnamo köping belägna områden, omfattande tillhopa en nära dubbelt sa stor areal som köpingsområdet, under vissa villkor överflyttas frän Värnamo kommun till köpingen. 8 ) Hemmanen Torstabo, Segelsbo, Gallingsbo, Mashult och Visslebo i Ldngaryds socken hava ägor inom Färgat i/ds socken, väsentligen omslutna av V» mtl Jakobsbo och 1/4 mtl Lintalund. Förelag att i allo överflytta hemmanen Jakobsbo och Lintalund från Färgaryds till Längaryds Booken blev av K. Ma]:t d. 19 okt. 1883 ej bifallet. 9 ) Till Södra Hestra socken hörande V» mtl Bössingshult och 2 mtl Eindhult ligga inom Oryteryds sockenområde. Förslag att i allo överflytta hemmanen till Gryteryds socken blev av K. MaJ:t d. 19 okt. 1883 ej bifallet. 10 ) Enligt K. brev d. 21 aug. 1908 överflyttades vid ingången av är 1909 den s. k. Kruvebo by, omfattande 1 mtl Kruvebo n:r 1 Norra och V» mtl Kruvebo n:r 2 Södra, 1 kommunalt, ecklesiastikt och administrativt hänseende frän Villstads till Bwseryds socken. ") Enligt K. brev d. 11 juni 1909 är frän 1910 ära ingång Ljungarums sockens hela område 1 kommunalt, administrativt, ecklesiastikt och judiclellt hänseende införlivat med Jönköpings stad och sålunda uteslutet ur landets jordebok. 1% ) Av Jönköpings stads.ägor ligga två områden, det ena mod stadslägenheterna Anderstorp, Häggeberg, Hernunslund och Bergängen, det andra med Lilla Tokeryd och Botarp, inom Järstorps socken. Förslag att överflytta lägenheterna till Järstorp blev av K. Maj:t d. 13 mars 1885 ej bifallet. u ) Enligt K. brev d. 23 okt. 1903 är med 1905 års ingång ett från kyrkoherdebos Uillet avsöndrat område om 2.8 hektar i alla avseenden förlagt från Eksjö socken och Södra Vedbo härad till Eksjö stad. H )K. Östgöta trangkdrs jörsamling i Eksjö, som tillkom under år 1907, ehuru utan K. förordnande, upphörde redan år 1908. ") Genom K. brev d. 20 april 1906 förordnadeb, att de till Hakarps socken hörando hemmanen 1 mtl Huskvarna Södorgård n:r 1 ooh 1 mtl Roserdal n:r 1 jämte lägenheten Huskvarna n:r 2 skulle fr. o. m. år 1907 såsom en kommun för sig, vilken också skulle utgöra säiäkilt skoldistrikt, bilda en jämväl i fattigvårdshänsoende från Hakarps socken avskild köping, benämnd Huskvarna. Enligt K. brov d. 31 dec. 1908 överflyttades vid ingången av år 1909 till köpingen från tlogberga socken i kommunalt hänseende samt 1 avseende på fattigvård ooh skolväsen hemmanen 1 mtl Tormonås n:r 1 ooh 1 mtl öxnehaga n:r 1 jämte därifrån avsöndrade lägenheter. Genom K. brev d. 28 okt. 1910 erhöll Huskvarna köping statsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 Jan. 1811; dook skall Huskvarna stad tills vidare 1 judiclellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Tveta, Vista ooh Mo domsaga ooh tingslag. 16 ) 2 mtl Gränna prästgård n:r 2, '/a mtl Husaby Hibbogård n:r 4, tomterna för Gränna landskommuns fattighus och en kvarn samt några jordlyckor vid Röttle ström höra i allo till Oränna landskommun utom i fråga om brottmål, beträffande vilka da lyda under Gränna stads domvärjo, inom vilkens område de ockfi.ro till större delen belägna. Däremot äro Gränna stads utmark ooh två staden tillhörande lägenheter, Påsatorpet och Båtshagen, belägna inom landskommunen. Förslag att reglera dessa oregolbundenheter blev av K. Maj:t d. 15 aug. 1684 ej bifallet. ") K. Andra Göta artilleriregemente erhöll år 1904 benämningen K. Smålands artilleriregemente'.,e ) Sävsjö municipalsammlle är delat på Vallsjö ooh Norra Ljunga socknar. Hela munloipalsamhället år 1910: 1'BO kv.km., varav Vu kv.km. land; 1 442 inv.; 924 folkm.-täthet. > 9 ) Vid beräkningen av folkmängdbtätheten i JSnköpings territoriella församlingar har hänsyn icke kunnat tagas till medlemmarna av K. Smålands artilleriregementes församling, vilkas fördelning å de särskilda terrltorlalförsamlingarnas områden ioke är känd. Folkmängdstäthetssiffrorna för do särskilda församlingarna (men ej för hela staden) bliva därför något för laga. 20 ) Inom Byarums kommun har jämlikt K. brev d. 28 juli 1911 bildats ett municipalsammlle, benämnt Vaggeryd.
32 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN. 33
34 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN. Anmärkningar till Kronobergs lan. Angående förslag till områdesregloringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a eld. 8. 1 ) Hemmesjö och Tegnabv kommuner bilda tillsammans on församling, Hemmesjö med Teonaby. Hela församlingen ar 1910: 101-«3 kv.km., varav 02'30 kv.km. land; 1 821 inv.; 18 folkm.-täthet. a) Till Växjö landskommun hörande lägenheten Lövsjökärr är belägen inom Hemmesjö socken. Förslag att i allo överflytta lägenheten till sistnämnda socken blev av K. MaJ:t d. 10 juni 1885 ej bifallet. Enligt K. brev d. 4 sept. 1896 äro fr. o. m. 1897 ars början "/B mtl Lokamensgärdet, l lt mtl Själakorsgärdet och V< mtl Ookonomie Tompligärde ävensom en till hemmanet Växjö biskopssäte lydande äng i allo förlagda frän Växjö sooken och Konga härad till Växjö stad. Uppgift & arealen av Själakorsgärdet ooh Ockonomie Templigärde har ej kunnat erh&llas. 3 ) Nottebäcks ooh OranhiUtê kommuner bilda tillsammans en församling. Nottebäck med Granhult. Hela församlingen är 1910: 211-22 kv.km., varav 197-»» kv.km. land; 2 373 inv.; 12 folkm.-täthet. 4 ) Av Skatelövs socken räknas till Allbo härad större delen, eller 37'/u mtl; till Kinnevalds härad åter hänföras 28 6,8 mtl, bestaondo av hemmanen l 1 /» mtl Skatclöv, 4 1 /4 Huseby, 2 1 /» Osby, 1/4 Hassle, 1 /t Kroxtorp, '/«Aplaryd, 7 s /4 Odensjö, 4'/a Skuggalösa, ';4 Jularclyckc, 1 Sunnanvik, 1 Bonas, 2 3 s Vrankunge, 1 Silkesnäs,. 1 Agnas, Ve Vevik, V» Bjurkärr ooh Va Hössö samt lägenheterna Odensjö n:r 12, Odensjö n:r 13 och Timmerön. Av Allbohäradsdelen ligga tvenne områden, benämnda östra och Västra Skogen, inom Västra Torsås sooken. Förslag om överförande av den del av Skatelövs socken, som tillhör Kinnevalds härad, till Allbo härad samt av östra och Västra Skogen till Västra Torsos socken blev av K. Maj:t d. 29 mars 1889 ej bifallet. Hela Skatolövs socken är 1910: 150-84 kvkm., varav 123.68 kv.km. land; 2 656 inv.; 21 folkm.-täthet. 6 ) Jäts socken har på södra sidan om sjön Åsnen tvenno avskilda delar, Va mtl Björkoryd ooh '/» mtl Grimsvlk, belägna mellan Urshvlis och Väcktlsdngs socknar. Förslag att överflytta hemmanen till Urshult blev av K. Maj:t d. 81 aug. 1885 ej bifallet. 0) Ålfisket Havbältan, 1 allo Ullhörande Urshult» socken, är beläget inom Almundsryds socken. Förslag att överflytta, fisket till Almundsryd blev av K. Maj:t d. 9 okt. 1885 oj bifallet. 7 ) Ägor till hemmanen Sänneshult Norrgärd, Södergård och Östergård^ Hyltan Yttre (övre-)gord, Gemön, Laokhult NÖJT- ooh Södergård, Godhulfc, Allamala samt Barkhult, öster- och Västergftrd i Virestads socken äro belägna inom Härlunda sockens
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN. 35 område och nära intill dess kyrka. Förelag att överflytta dessa ägor till Härlunda aockon blev av K. Maj:t d. 9 nov. 1883 ej bifallet >) Enligt K. brev d. 28 sept. 1900 utgör med ingången av ar 1901 Almhults munloipalsamhälle ävensom övriga delen av 1 mtl Älmhult n:r 1, Bosom en kommun för sig, en jämväl i fattigvardshänscende frän Stenbrohults socken avskild köping, benämnd Älmhult. Enligt K. brev d. 8 dec. 1901 avskildes under ar 1905 köpingsomr&det frän Stenbrohults församling titl en särskild församling, benämnd Almhults kapellförsamling. I lordeboken upptages Älmhult fortfarande under Stanbrohult. Enligt K. brev d. 30 april 1909 skulle & tid, som framdeles komme att bestämmas, viss del (om 12 hektar) av 1/24 mtl Froafälle överflyttas frän Stenbrohults socken till Almhults köping, och enligt K. brev d. 19 sept. 1913 träder detta i verkställighet d. 1 Jan. 1914. ) Utom Oötergda sockens gräns äro belägna dels vid gränsen mellan HalUtryda ooh Markoryds socknar ägor till hemmanen Slagersköp Söderg&rd samt Burhult Södergärd och Mellangard i Göteryds socken, dels ock vid gränsen mellan Hallaryds och Traryds sooknar ägor till hemmanet Prästabygd i Göteryds Booken. Förslag att överflytta dessa ägor dels till Hallaryd ooh dels till Traryd blev av K. MaJ:t d. 31 deo. 1886 ej bifallet. 10 ) I Ljungby kommun ingår Ljungby köping, för vilken nådigt reglemente utfärdades d. 28 mars 1829. Enligt K. brev d. 5 maj 1905 överflyttades vid 1906 ars ingång frän Ljungby Gästgtvaregärd ooh Ljungby Eskilsgard i Ljungby sooken till köpingen ett söder om densamma vid Laga ä beläget område om 22 hektar 5 ar 28 kvm. ") Enligt K. brov d. 18 sept. 1908 förlades hemmanet 1 mtl Hö n:r 1 (utgörande en ö i sjön Möckeln) vid 1909 ars början i allo frän Agunnaryds socken ooh Sunncrbo härad till Stenbrohults socken och Allbo härad.
36 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. 37
38 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. 39 Anmärkningar till Kalmar län. Angående fördag till områdesregleringar, använda förkortningar in. ra. se Allmänna anm. à sid. 8. 1) Angående Valdemars/viks köping, se anm. 12 till 6 ) Mönsterås kommun oeh Mönsterås köping bilda Östergötlands län; och angående utjorden Algoritm tillsammans Mönsterås församling. Hela församlingen i Tryserum, so anm. 13 till Östergötlands län. år 1910: 107-82 kv.km., varav 167 - oo kv.km. land; 2 ) Misterhults kommun oeh Figeholms köping bilda 4 570 inv.; 27 folkm.-tiithet. I Jordeboken har tillsammans Misterhults församling. Hela församlingen socknen benämnts Mölstadås, men genom K. beslut ar 1910: 404.49 kv.km., varav 390-81 kv.km. land; 5 786 inv.; 15 folkm.-täthet. d. 9 maj 1913 har namnot Mönsterås blivit fastställt. ) Enligt K. brev d. 31 mars 1882 skola 7 /s mtl 3 ) Mdlilla och Gdrdveda kommuner bilda tillsammans Bockekulla, 7,s Brändsgärdo ',2 Broms, '/< Ebbe- en församling, Mdlilla med Gdrdveda. Hela långsö, l'/a Gate, 1 Grisbäck, % Gränskulla, Va församlingen år 1910: 289-62 kv.km.. varav 269-eo Högoryd, 1 Ingo, Va Järnsida, 3 Kabbetorp, V kv.km. land; 3 151 inv.; 12 folkm.-täthet. Kofsekulla, 6,8 Korpavik, 6 /s Kärr, ', Kärrabo, S /B 4 ) Till Dörby socken hörande 1 mtl Dansbo, '/> mtl Kärret, l'/a Laduryd, l 1 /4 Lökaryd, 3 0 /s Rotavik, 1 ödeho oeh '/«mtl Röstorp äro belägna inom ett Sandiyoke, '/a Skorrö, 1 '/a Skubbebo, '/'a Skäppevik, särskilt område, begränsat av Förlösa m. fl. socknar. '/i Susekulla, l'/a Torstorp, VB Tången, Va Törne- Körslag att överflytta hemmanen till Förlösa ryd och '/a öningaryd eller tills. 20 '/s mtl inom Söder- blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1884 ej bifallet. dkra kyrkosockon utgöra, sodan kyrka blivit färdigbyggd, en särskild annexförsamling, benämnd ") Inom Kalmar stads område äro belägna do till Kalmar landskommun lydande % mtl Ilagebynäs Fridhem. Dolningcn har dock ännu icke trätt 1 verkställighet. och halvön Stensö, tillhörande kungsgården Skällby ooh Perstorp. Förslag att överflytta HagebynäB 8 ) Från Madesfö socken skall enligt K. brev d. 11 och Stensö till staden blev av K. Maj:t d. 20 nov. maj 1888, sedan kyrka blivit byggd ooh övriga 1885 ej bifallet. villkor blivit fullgjorda, utbrytas en särskild annex-
40 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. församling vid namn Viktoria, bestående av a /s mtl Appleryd, V» Blomkulla, 1 Bondetorp n:r 2, Vi Brixlöt, '/< Brunseryd, V» Bråtemåla, 1/4 Ekaryd, ','a Flemmlngeland, 'A Flemmlngelandsmåla, 1 Flögstorp, 1 5/ Gangsmad n:r 1 2, 1 Glslatorp, 1 Gummemåla, 1 Ingemundsmåla, B /s Jonsryd, 1 Knalltorp n:r 1 8, 1 Kolla, 1 Köpstaden, V» Ljusaberg; V» Markustorp, '/«Kvarnegarden, /«Kvarnekulla, Vs Ravelsbygd, V» Rlsemåla, V» Raddemala, 1 Bås, Vs Råsemåla, '/a Sigislaryd, 3 Skedebäokehult n:r 1 3, : /s Smedjevik, V» Smedstorp, V» Toratorp och "a öjersmåla, eller tills. 23 V» mtl. Denna delning bar dook ännu loke trätt i verkställighet. 2 )Madesjö kommun och Nybro köping bilda tillsammans Madesjö församling. Enligt K. brev d. 36 ma» 1909 överflyttades vid ingången av àx 1910 1 kommunalt hänseende och i avseende pä skolväsendet trän Madesjö socken till Nybro köping hemmanen Göljemåla n:r 1 ooh Kvarnslätt n:r 1 Jämte sådana därifrån för alltid avsöndrade lägenheter, som icke fornt tillhörde köpingen. Uppgift a arealen för vardera kommunen särskilt har e] kunnat erhållas. 10 ) S:t Sigfrids socken delas 1 två delar genom V» mtl Uddabo, som tillhör Ljungby socken. Förslag att överflytta hemmanet till S:t Sigfrid blev av K. MaJ:t d. 16 febr. 1884 ej bifallet. ") I Lots församling kyrkoskrivas personer (är 1910: 45) boende & inom församlingen belägna områden av byarna Kalleguta ooh Vannberga, som i allo Ullhöra Köpings socken av Slättbo härad, ooh kan sålunda icke hela Lots församling räknas till Runstens härad. I kommunalt hänseende oro nämnda personer att hänföra till Köpings kommun. Förslag att i allo överflytta områdena till Lots socken blev av K. MaJ:t d. 20 mars 1885 e] bifallet. ") I Alböke församling kyrkoskrivas personor (är 1910: 29) boende ä inom församlingen beläget område av byn Kalleguta, som i allo tillhör Köpings sooken, dit ock nämnda personer böra i kommunalt avseende räknas. Förslag att i allo överflytta området till Alböke sooken blev av K. Ma]:t d. 20 mars 1885 ej bifallet.! ") Av Nedra Alebäoks by tillhör med sammanblandade ägor en del Odrdby sooken ooh en del Sandby sooken. Förslag att överflytta förstnämnda del till Sandby blev av K.Maj:t d. 12 sept. 1884 ej bifallet. u ) Åtskilliga lägenheter. Bom äro uppodlingar till hemmanen Skärlöf n:r 1 och n:r 3 10 i Hulterstads sooken, äro belägna inom Segerstads socken. Förslag att överflytta hemmanen till Segerstads socken blev av K. MaJ:t d. 25 febr. 1887 ej bifallet. Likaledes bifölls ej ett i sammanhang härmed väckt förslag att till Segerstads socken överflytta den del av Säby by, som lyder till Gräsgdrds socken, men med sina ägor är belägen inom byns skifteslag, som utom nämnda del tillhör Segerstads socken. ") Mörbvlånga kommun och MörbyUnga köping bilda tillsammans Mörbvlånga församling. Hela församlingen är 1910: 28-»» kv.km., allt land; 1 089 inv.; 38 folkm.-täthet. > ) Näsby utjord. tillhörande As kyrkosooken, upptages inom Ventlinge sookens jordebok, men är till belägenheten okänd. Förslag att överflyttat utjorden till Ventlinge kyrkosooken blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1884 ej bifauet. ") Ägor till hemmanet Hammarby n:r 3 i Smedbv socken äro belägna inom Södra Möckleby sooken. Förslag att förlägga ägorna till sistnämnda sooken blev av K. Maj;t d. 30 deo. 1885 ej bifallet. 18 ) Kalmar stadsföraamling (domkyrkoförsamling) ooh slottsförtamling äro enligt K. brev d. 1 febr. 1884 förenade till en församling, med villkor att gudstjänst fortfarande såsom hittills förrättas såväl i slottskyrkan som i domkyrkan. 19 ) Enligt K. brev d. 15 maj 1908 och 23 sept. 191» överflyttades vid resp. 1909 och 1911 ärs ingång de trän kungsladugarden Skälby n:r 1 avsöndrade områdena VerkBtadstomten n:r 1 ooh Industriområdet n:r 1 i allo frän Kalmar landskommun ooh Norra Möre härad till Kalmar stad. ">) Enligt K. brev d. 10 mars 1911 överflyttades vid ingången av är 1912 i allo frän Döderhults socken till Oskarshamns stad 5 As mtl Humlekärrshult n:r 1 litt. B, '/oo mtl Kikebo n:r 1 litt. B ooh '»/«o mtl Nyenäs n:r 1 litt. B ävensom 6 hektar 88 ar av hemmanet Fredriksberg oller Solborga n:r 1 m. fl. til) samma. skifteslag hörande hemman. Arealen efter överflyttningen: Oskarshamn 3'oe kv,km., alltsammans land; Döderhult 292"oo kv.km., varav 291'o» kv.km. land. 21 ) Enligt K. brev d. 7 okt. 1904 äro vid 1906 ära ingång frän Lotta socken till Västerviks stad i allo överflyttade dels ön Luoernan med några smärre holmar, dels ä fastlandet belägna Västerviks tändsticksfabriks område samt ett i stadens ägo befintligt, frän hemmanet 1 mtl Strömmen n:r 1 utbrutet område. ss ) Till Vimmerby stad hörande jordområdena Södra Fjärdingsskogen, östra Fjärdlngsskogen, Vimmerby allmännings kärr och Humpen äro belägna Inom Vimmerby landskommuns område. Förslag att överflytta områdena till landskommunen blev av K. Maj:t d. 15 aug. 1884 ej bifallet. ") Staden Borgholm lyder i judieiellt hänseendeunder landsrätt, Ölands domsaga ooh Ölands Norra mots tingslag, samt i fråga om kronouppbördsväsendet under Ölands fögderi, men har, jämlikt K. reglemente d. 30 juli 1875, en särskild stadsstyrelse, vilken det tillkommer ätt i magistrats ställe handhava polisärenden m. m. I tidigare redogörelser har Borgholm även räknats till Slättbo härad, men anses tillräcklig grund härför icke förefinnas. M ) Enligt K. brev d. 17 maj 1907 äro från 190» ärs ingång lägenheterna Stadstorpet n:r 1 ooh 2, avsöndrade frän kungsladugården Borgholm n:r 1 6. och därunder lydande lägenheten Borgholm n:r 7, 1 kommunalt, administrativt och ecklesiastikt hänseende överflyttade frän Räpplinge socken till Borgholms stad. m ) Ekbv sookon benämnes även Egby. f I arealen för Söderåkra, Halltorps, Växtorps, Hagby, Ljungby, Hossmo och Högsrums socknar torde inga någon vattonareal, vilken dock loke kunnat skiljas frän landarealen.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 9) GOTTLANDS LÄN. 41
42 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 9) GOTTLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 9) GOTTLANDS LÄN. 43 Anmärkningar till Gottland» län. Angående förslag till omradesregleringar, använda förkortningar in. m. so Allmänna nnm. à sid. 8. 1 ) Enligt K. brev d. 25 febr. 1910 överflyttades i allo i 5 ) Den gamla indelningen av häraden a Gottland i vid ingången av är 1911 önfjaugen frän Othems till \ ting» har intill nyare tid ägt bestand, dock icko i Hellvi socken. någon judiciell betydelse, utan ondast i administrativt hänseende, sä att vart länsmansdistrikt omfat 2 ) Till Fdrö kommun ooli församling hör Gotska ' Sandön. I tade tvenne ting. Sedan numera genom reglering 3 ) Enligt K. brev d. 8 dec. 1904 överflyttades i allo av länsmansdistrikten flora ting söndersprängts, torde vid inganson av ar 1900 en från s/ e «mtl Sippmanna n:r 1 avsöndrad lägonhot om 1 hektar 8 ar frän Hamra till Vam ingbo sooken.! 4 Enligt K. brov d. 15 juli 1905 överflyttades vid J 1900 ars början den förra hospitalslägonheten n:r III Kohagen, numera Kohagen n:r 1, i allo frän Västerhejde socken till Visby stad. tingsindelningen a Gottland icko hava annan betydelse, an att för varje Ung finnes ett hushållningsgille, utom för Rute ting, där tvä sådana gillen finnas, ett för Färö och ett för övriga i tinget ingående socknar.
44 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 10) BLEKINGE LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 10) BLEKINGE LÄN. 45 Anmärkningar till Blekinge län. Angående förslag till omrädesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 8. 1 ) Enligt K. brev d. S sept. 1902 är med 1901 ars ingång ön Kungsholmen i kyrkligt, kommunalt, administrativt ooh judioiellt hänseende överflyttad från Tfurkö sooken till Karlskrona stad. Däremot bifölls ej väckt förslag om införlivande med staden av Sturkö ooh Tiurkö socknar i deras helhet. 3 ) Av Latent sooken avskiljes ett område, bestående av 2 5/i» mtl SHletorp n:r 1 7, varav n:r 4 benämnes Kosenholm, och a /s mtl Fåglaaång, genom Augerums «ooken. Förslag att överflytta samtliga nämnda hemman till Augerums sooken blev av K. Maj:t d. -9 sept. 1887 ej bifallet. De till Lösens sooken hörande /s mtl Qullberna n:r 1 ooh 1 Vu mtl Gullbernatorp ti:r 2 4 Jämte utjorden Kungslyckan utgöra en del av Karlskrona stads jord, varför inbyggarna & dessa hemman lära hava kyrko- ooh mantalsskrivits än i Lösen, än i staden, men enligt K. brev d. 6 sept. 1902 äro med 1904 ars ingång hemmanen Jämte utjorden uteslutna ur jordeboken för Lösens «ocken samt i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt ooh judioiellt hänseende överflyttade till -Karlskrona stad. 3 ) Enligt K. brev d. 22 jan. 1886 har vid ingången av ar 1908 genom utbrytning frän Augervms sooken bildats Flymens kapell, bestående av 2 /s mtl BJurabygget. V» Röramäla, a /s Granemåla, V«Brändahall, "/» Kallgardsmåla, V«Bökegöl, Va Brunsmo, V» JKrogsmåla, 2/3 Fjärsmåla, l 1 Via Danskefly n:r 1 3, a /s Persgöl, V» Mörtenabben, V«Ulvasjömåla n:r 1 2 ooh a /< Allsjömåla eller ttllsammans 8 1/4 mtl. 5/8 mtl Hästö tillhör Augerums sooken både i kyrkligt och kameralt hänseende, men detta hemman är skilt frän socknens övriga hemman genom en inskjutande del av Karlskrona stads ägor. 4 ) Enligt K. brev d. 3 nov. 1905 är vid 1906 ars ingång lägenheten Ekholmen i eokleslastikt, kommunalt, administrativt ooh judioiellt hänseende överflyttad från Nättraby socken till Karlskrona stad. B ) Hemmanen Eskilsmåla ooh Holmamala, om1/4 mtl vartdera, tillhöra FricUevstads sooken, men skiljas därifrån genom omgivande delar av Sillluivda ooh Rödeby Booknar. Förslag att överflytta hemmanen till Slllhövda blev av K. Maj:td. 13 febr. 1885 ej bifallet. 6 ) Hasslö ooh Aspö utgöra skilda församlingar men hava gemensam kommunalförvaltning. 7 ) 6,'s mtl Qjö, som tillhör Edestads sooken, ligger skilt från donna sockens övriga hemman genom mellanskjutande delar av Listerbv socken, ooh förekomma i övrigt flera oregelbundonhoter i sockengränserna mellan ägorna till byarna Anglemåla, Blnga, Heaby ooh Leråkra ävensom utjordarna Aspan och Vlsängen. Förslag om reglering av allt detta blev av K. Maj:t d. 12 deo. 1884 ej bifallet. 8 ) Knlifft K. brev d. 6 sept. 1902 är med 1904 års ingång lägenheten Västra Hästholmen eller Häst-
46 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 10) BLEKINGE LÄN. holmen n:r 2 1 kyrkligt, kommunalt, administrativt Eringsboda av mellanliggande till Tving hörand» och judiclellt hänseende överförd frän FÖrkärla Vs rati Bergsmala och '/» mtl Skilllngsmala blev av Booken till KarWcrona stad. K. Maj:t d. 13 febr. 1885 ej bifallet. ) Vs mtl Stora höanemua och V< mtl «killings- ) MjäUbv socken kallas stundom MeUby. Förslag» boda av Eringsboda socken ligga inom Tvinas socken, att socknen matte benämnas Stora Mellby, blev av Förslag att reglera detta genom förläggande till K. Maj:t d. 1? april 1885 ej bifallet.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. 47
48 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. 49 4 J2IÖ.W. Folkräkningen WW. 1.
50 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. 51 Anmärkningar till Kristianstads län. Angående föralag till omradesregleringar, använda förkortningar m, m. Be Allmänna anm. a Bid. 8. ') Till Norra Åsbo härad ooh Kristianstads län höra av BlshuUa kommun och kyrkosocken 27/s mtl, varav 1 mtl IAngalt n:r 1 4 ooh 7 /«mtl Boalt n:r 5 8 i Jordeboken föras under Orkelljunga socken, men 1 mtl Smedhult n:r 7 10 under Faoerhv.lt. Återstående 42Vs mtl av Hishults kommun och kyrkosooken höra till Höks härad i Hallands län. Förslag att i allo forma antingen hemmanen Boalt med orkelljunga socken och hemmanen IAngalt och Smedhult med Fagerhults woken, eller ock samtliga hemmanen med Hishults ooken blev av K. MaJ:t d. 1 mars 1895 oj bifallet. Hela Hishults kyrkosocken ar 1910: 108'60 kv.km., varav 104-19 kv.km. land; 1939 inv.; 19 folkm.- tftthet. 2 ) Enligt K. brev d. 22 mars 1901 har ett till Heagärden i Munka-Ljungbv socken hörande område inom Bjäre härad 1 allo förlagts till Munka-Ljungby socken, dit det delvis förut räknats. 3 ) 6 /o4 mtl av Norra Ktaagärda by, tillhörande Tostarps socken av Norra Åsbo härad, är beläget inom Hjärnorpa sooken i Bjäre härad. Förslag att överflytta hemmanet till Hjärnarp blev av K. Maj:t d. 3 juli 1885 ej bifallet. 4 ) Till Västra Broby socken hörande 3 /ie mtl av Humlemölla n:r 1 omslutes till större delen av Biörnekulla locken. Förslag att överflytta hemmansdelen till Björnekulla blev av K. Maj:t d. 13 febr. 1885 ej bifallet. 6 ) Vi«mtl Lönshus, tillhörando Stencstads socken, är beläget p& gränsen mellan Kvidinge ooh Norra Vrams socknar, den senare numera i Malmöhus län, men förr uti Kristianstads län. Förslag att överflytta hemmanet till Norra Vram blev av K. Maj:t d. 23 sept. 1887 ej bifallet. Ehuru i allo tillhörande Kdgerödt socken i Malmöhus län, åtnjuter ändock l /< mtl Bauscröd n:r 1 s. k. kyrkorätt, bestående i nattvards- och begravningsrätt, samt erläggcr kyrkotionde i Stenestad. e ) Till Torckors socken hör ön Hallands Väderö. 7 ) Enligt K. brev d. 8 sept. 1893 och d. 12 sept. 1900 är med 1901 ars ingång Hässleholms stationesamhälle avskilt, Jämväl i fattigvardshänseende, frän Stoby och Vankiva socknar för att bilda en särskild kommun och köping, benämnd Hässltlwlm. Fr. o. m. d. 1 maj 1910 utgör köpingen, Jämlikt K. brev d. 4 febr. s. a., en särskild församling, Hässleholm, annex till Stoby. 8 ) K. Skånska trängkärens jörsamling (227 pers.), vilken under är 1907 förlades frän Landskrona till Kristianstads län, var är 1910 fördelad pä följande kommuner: Stobil (6 pers.), Hässleholms köping (73 pers.) och Vankim (148 pers.) ) Tvä större bebodda områden, tillhörando Gulastorps by i Ignaberna socken, äro belägna inom Siobv socken. Förslag att överflytta omrftdena till Stoby blev av K. MaJ:t d. 10 april 1885 ej bifallet. "») Enligt K. brev d. 31 dec. 1897 och d. 23 okt. 1903 är frän 1905 ars ingång ett visst område av Alius by och hamnplats skilt i kommunalt och fattlgvardshäiireende frän Ahus socken och utgör Ahus köping- Alius församling omfattar Ahus kommun och Alius köping. Hela församlingen är 1910: 77-27 kv.km., varav 72'oo kv.km. land; 3 931 inv.; 55 folkm.-täthet. ") Ahus municipalmmhälle omfattar Ahus köping och en mindro del av Ahus kommun. Hela municipalsamhället är 1910: 1'56 kv.km.; 1 840 inv.; 1 191 folkm.- täthet.
52 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. u ) Byn örraatofta är med sammanblandade ägor delad ' pa Vä och Träne socknar. Förslag att överflytta Vä-dolen till Träne blev av K. Maj:t d. 16 nov. 1883 ej bifallet. 13 ) Byn Homontorp är mod sammanblandade ägordelad pä Lyngsjö och östra Vram» socknar. Förslag att överflytta även don till östra Vram hörande delen till Lyngsjö blev av K. Maj.fc d. 18 april 1884 ej bifallet. ") Aldrätten Tittuteättet, i allo tlllhörandesctfra Mellby socken, är belägen inom Vitabv socken. Forsla» att överflytta flskeriot till Vitaby blev av K. MaJ:t d. 19 maj 1885 ej bifallet. 16 ) Kiviks municipalsamhälle är delat pä Södra Mellby och Vitaby sooknar. Hela municlpalsamhiulet är 1910: 0-»J kv.km.; 716 inv.; 2 167 folkm.-täthet. M ) lagenheten Tuveholm, tillhörande Tosterups Bocken, är belägen mellan Olemminge och Bollerups socknar. Förslag att överflytta lägenheton till Olemminge blev av K. Maj:t d. 19 maj 1885 ej bifallet. Tosterups socken, vilken såsom kyrkosocken och kommun ofta benämnts Tostarp, synes rätteligen böra kallas Tosterup, såsom socknen I Jordeboken benämnes. ") östra Hoby socken räknas till Järrestada länsmansdistrikt. Förelag att överflytta socknen till Järrestada härad hava av K. Maj:t d. 19 maj 1885 och d. 29 mars 1899 avslagits. 13 ) Enligt K. brev d. 21 dee. 1806 raâ, sedan vissa villkor blivit uppfyllda. Tomelilla municipalsamhälle i Tryde socken Jämto visst omräde av Ullstorps socken såsom en kommun för sig blida en Jämväl i fattigvärdshänseende frän Tryde och Ullstorps sooknar avskild köping, benämnd Tomelilla. ") Utjordon Simris n:r 34, börande i allo till Simris sockan, är belägen inom Simrishamns stads område. Förslag att överflytta utjordon till staden blev av K. MaJ:t d. 5 Juni 1885 ej bifallet. ") Branteviks municipalsamhälle är delat pä Simris ooh östra Nöbbelöos socknar. Hela municipalsamhället ar 1010: 0»» kv.km.: 1 021 Inv. 1 Säfi folkm.-tuthct. ") Av byn Gröstorp, tillhörande Gladsax och Järrestada socknar, är den delen, som tillhör Jarres tads socken, huvudsakligen belägen inom Oladsax socken. Förslag att förlägga byn helt och hållet till Oladsax blev av K. Maj:t d. 29 maj 1885 ej bifallet. 22 ) Byn Karlaby är fördelad pä de tro socknarna Olodsax, östra Tommarp och östra Vemmerlöv, men har hemmanen och ägorna blandade om varandra. Samma är förhällandet med Virestods by, som tillhör do tvä sistnämnda socknarna. Förslag att helt och häljet förlägg» Karlaby by till östra Tommarp och Virestods by till östra Vemmerlöv blevo av K. MaJ:t d. 29 maj 1885 ej bifallna. n ) En till Tommarps by i östra Tommurps socken i allo lydande ängsmark, kallad Ingelstads eller Tommarps ängar, är belägen inom östra Ingelstads socken. Förslag att överflytta ängsmarken till östra Ingelstod blev av K. Maj:t d. 5 juni 1885 ej bifallet. u ) Till östra Vemmerlövs socken hörande 1,i mtlförse eller Forsemölla n:r 1 2 omslutes av Rörums socken. Förslag att överflytta hemmanet till Rörum blev av K. Maj:t d. 13 april 1886 ej bifallet.,5 ) Enligt K. brev d. 30 maj 1902 är frän 1903ärsbörjan 1 kommunalt, ecklesiastikt, administrativt och Judiclellt hänseende med Ängelholms stad förenat ett intill stadens norra sida gränsande omräde, bestående dels av den s. k. Norra planteringen, som förut varit belägen i Rebbelberga socken, dels av lägenheterna Danielslund och den s. k. Lilla planteringen, som förut delvis tillhörde staden. Detta område (62-17 har) bar redan i föregående berättelse varit inräknat i stadens areal, varför denna här redovisas oförändrad. M ) Inom Östra Broby kommun har Jämlikt K. brev d. 27 jon. 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Broby kyrkoby. 31 ) Inom örkelljunga kommun har jämlikt K. brev d. 4 aug. 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt örkelljunga.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 53
54 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 55
56 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 57
58 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 59 Anmttrkningar till Malmöhus län. Angående förslag till omridesregleringar, använda förkortningar in. in. se Allmänna anm. à sid. 8. ') Ehuru Jordlägenheterna Månstorp n:r 1 9 i allo tillhöra Mellan-Qrevie socken, betalas ändock av lägenheterna enligt löneregleringaresolution d. 18 febr. 1870 spannmalsavgift till kyrkoherden i Västra InoeUtads pastorat. Förslag att överflytta lägenheterna till Västra Ingelstads socken blev av K. Maj:t d. 26 mars 1886 e] bifallet. s ) Genom K. brev d. 15 sept. 1905 har förordnats, att dåvarande Limhamns municipalsamhälle. beläget inom Hyllie ooh Fosie socknar, ävensom övriga delen av Hyllie, skulle fr. o. m. år 1906 såsom en kommun lör sig bilda en jämväl 1 lattigvårdsh&nseendefran Fosie socken avskild köping, benämnd Limhamn. D. 25 april 1902 hade av K. Maj:t medgivits, att en särskild kapellförsamling finge under namn av Limhamns kapellförsamling bildas av den del av dåvarande Limhamns municipalsamhälle, som 14g inom Hyllie församling. Vid 1907 ars ingäng förenades med denna kapellförsamling, Jämlikt K. brev d. 16 nov. 1906, de delar av Fosie församling, som i kommunalt hänseende tillhörde Limhamns d. 1 jan. 1906 bildade köping, varjämte do samtidigt i jordeboken överflyttades frän Fosie till Hyllie samt i administrativt hänseende från Oxie härads östra länsmansdistrikt till samma härads västra länsmansdistrikt. Enligt K. brev d. 24 april 1908 ftr fr. o. m. d. 1 maj 1908 den till Limhamns köping hörande del av Hyllie församling, som dessförinnan icke ingått i Limhamns kapellförsamling, i ecklesiastikt hänoeende förenad med denna till en försam-
60 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. ling, som under namn av Limhamns jörsamling är annex till Bunkeflo. På grund av dessa förotdnanden finnes Hyllie numer endast som jordebokssocken. a ) Till Svedala socken hörande 6, i» mtl Lilla Svedala n:r 20 och 1 mtl n:r 21 äro avskurna frän socknen 1 övrigt genom hemman, hörande till Västra Kärrstorps socken. Förslag att i allo förlägga hemmanen till Västra Kärrstorp blev av K. Maj:t d. 30 dec. 1885 ej bifallet. 4) Genom K. brev d. 28 april 1911 har medgivits, att Svedala munioipalsamhälle ma, frän tidpunkt, om framdeles bestämmes, såsom en kommun för ig bilda en Jämväl i fattigvårdshänseende från Svedala socken avskild köping, benämnd Svedala, med rätt Jämväl att utgöra Bärskilt skoldistrikt. 6 ) Lagenheten Hästhagen n:r 1, i allo tillhörande Hälsingborgs landskommun, är belägen inom Rous socken. Förslag att överflytta lägenheten till Raus blev ar K. Ma]:t d. 10 nov. 1890 avslaget. ) Enligt K. brev d. 29 Jan. 1904 äro frän 1905 års Ingång 1 allo förlagda från Hälsingborgs landskommun till Hälsingborgs siad kvarntorpen Bagaremölla n:r 1, Kopparmölla n:r 1, HJälmhultsmölla n:r 1, Röamölla n:r 1 och Troedsmölla n:r 1 samt torpet Ladugårdshus n:r 2 och gatuhuset Ringstorp, vilka Jämte torpet Ladugårdshus n:r3 bildade Hälsingborgs landsförsamlings munlcipalsambälle. Enligt K. brev d. 2 mars 1900 är även sistnämnda torp fr. o. m. ingången av år 1907 1 allo införlivat med Hälsingborgs stad. Enligt K. brov d. 23 maj 1013 skola med ingången av ftv 1914 hemmanen Pålsjö och Senröd i allo överflyttas från Hälsingborg» landskommun till Hälsingborgs stad. Areal efter denna överflyttning: landskommunen 17'7i kv.kin., varav 17 - e6 kv.km. land; staden 11'67 kv.km., varav ll'es kv.- km. land. ') Hjorthögs by, delad på Kropps och Mörarps socknar, har sammanblandade ägor. Förslag att för åstadkommande av redig sockengräns överflytta vissa hemman av byn mellan socknarna blev av K. MaJ.t d. 28 mars 1884 ej bifallet. ) Höganäs socken utgöres av från Väsby socken utbrutna hemman, vilka dock, därest Höganäs stenkolsverk skulle upphöra, skola återgå till Väsby socken, och inneslutes ett av dessa, Väsby n:r 3, särskilt av Väsby socken. Å en del av '4 mtl Hultabo n:r 1 har stenkolsverket störro delen av sina verkstäder och många av sina arbetarebostäder uppförda, men hör hemmanet till Väsby socken. Förslag att Överflytta Väsby n:r 3 till Väsby socken och Hultabo n:r 1 till Höganäs socken blov av K. MaJ:t d. 5 okt. 1889 ej bifallet. På båda socknarna delade Västra Klappe by ligger helt och hållet avskild från dessa socknars övriga område ooh inneslutes av Allerums och Vikens socknar samt av några till Farhults och Jonstorps socknar hörande områden. Höganäs munictpalsamhällc är delat på Höganäs och Väsby kommuner. Hela municipalsamhället år 1910: 2'i7 kv.km.; 5 186 luv.; 2 390 folkm.-täthet. ) Inom Vikens sockenområdo ligga åtskilliga Jordlägenheter, benämnda strandmalslotter, vilka rätteligen tillhört dels Kattarps, dels Välinge, dels Allerums, dels Flenninge ooh dels Väsby socknar, men de innehavas av personer tillhörande Vikens Bocken, dit de ock i själva verket räknats. I avseende på dessa strandmalslotter har K. Maj:t d. 8 nov. 1901 förordnat, att den vid fiskeläget Lerberget belägna, till Välinge socken hörande strandmalsjorden skall i kyrkligt och kommunalt avseende från d. 1 Jan. 1903 överflyttas till Väsby socken samt att de övriga, strandmalsmarkerna likaledes såväl i kyrkligt som i kommunalt hänseende skola från nämnda tidpunkt överflyttas från de socknar, till vilka de hört, till Vikens socken, dock att härigenom någon ändring icke sker i de för prästerskapet i vederbörande församlingar fastställda löneregleringar, så länge dessa äro gällande. 10 ) Av Brunnby socken ligger omkring ','«mil från sockengränsen och mellan Väsby och Vikens socknar ett område, benämnt Allmänningen eller Rödmåsen och omfattande 15 hemman eller hemmansdelar samt därjämte lägenheter, vilket före år 1839 hörde till Väsby. Av Brunnby socken ligga dessutom 6 hemmansdelar inom Jonstorps sockenområde. ") Av Farhults socken äro i sydligaste delen av Väsby socken på gränsen mot Vikens m. fl. socknar belägna tvenne områden, det ena, benämnt Klappe, bestående av 8 hemmansdelar och det andra, kallat Brännan, omfattande utägor till 5 hemman. ls ) Jonstorps socken har tvenne avskilda områden, varav det ena, kallat Täppeshusen, begränsas av Väsby, Kattarps, Allerums m. fl. socknar ooh omfattar 15 hemmanadelar samt det andra, beläget i den s. k. Brännan och Allmänningen invid fiskeläget Lerberget i Väsby socken på gränsen mot Vikens socken, upptager 5 hemmansdelar samt ägolotter till 24 hemman. 13 ) Ett till Kattarps socken hörande område, omfattande 4 hemmansdelar jämte kyrkojordar, skiljes därifrån genom Flenninge och Ströuelstorps socknar, den sistnämnda tillhörande Kristianstads län. Förslag att överflytta området till Flenninge blev av K. Maj:t d. 26 okt. 1888 ej bifallet.,4 ) Norra Vram och Södra Vram äro i kommunalt hänseende samt i jordeboken åtskilda, men bilda tillsammans en församling, Norra Vram. Förslag att förena båda socknarna till en enda kommun blev av K. Ma):t d. 23 sept. 1887 ej bifallet. Hela församlingen år 1910: 5OM.1 kv.km., varav 50'u kv.km. land; 4 528 inv.; 90 folkm.-täthet. Ett område, benämnt Hästabackarna, omfattande delar av Södra Vrams by samt torp under Billesholms kungsgård, avskiljes från sin socken genom Risekatslösa socken. Förelag att överflytte Höstabackarna till Risekatslösa blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet. 16 ) Ehuru i allo tillhörande Kdgeröds socken åtnjuter ändock 1/4 mtl Bauscröd n:r 1 s. k. kyrkorätt, bestående i nattvards- och begravningsrätt, i annexförsamlingen Stenestad i Kristianstads län, dit därför även hemmanets kyrkotionde erlägges. te ) Kvistofta socken är delad på två härad, nämligen på Rönnebergs härad med 11 48 mtl (Kvistofta Östersocken), bestående av Kvistofta by, Södra Vallåkra, Olstorp ooh Krokstorp, och på Luggude härad med övriga 15 1D,99 mtl (Kvistofta Västorsocken). Förslag (av Kommitterade) att av Kvistofta socken överflytta Luggude-delen till Rönnebergs härad (eller Rönnebergs-delen till Luggude härad, enligt förslag av Hovrätten över Skåno och Blekinge) blev av K. MaJ:t d. 20 febr. 1891 ej bifallet. Hela Kvistofta socken år 1910: 20 - ae kv.km., varav 20"so kv.km. land; 1605 inv.; 79 folkm.-täthet. ") Av Nilstorp eller L. Råby n:r 2 hör /u mtl, kallat Råbyängar (om Ou kv.km., med 6 inv. år 1910), i kyrkligt hänseende till Hardcberga socken men enligt jordebok och i kommunalt avseende till Lunds landskommun.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 61 18 )En lönlngsjord. Klosterängen, tillhörande S:t Peters klosters socken, är belägen inom Lunds landskommun. Förslag att överflytta Klosterängen till Lands landskommun blev av K. Maj:t d. 28 mars 1884 e] bifallet.,s ) Inom Vallkärra socken äro belägna största delen av ägorna till a /'s mtl Lackalftnga n:r 1 av Lackalänga socken Bamt till '/ mtl StAngby n:r 16 och till " 96 mtl av StAngby n:r 18 ävensom lägenheterna Heahuset och Felsmossen av Stângbv socken. Förslag att överflytta hemmanen till Vallkärra blev av K. Maj:t d. ä okt. 1889 el bifallet.,0 ) 3 /8 mtl av V. Hoby n:r 15 av Västra Hoby socken ligger till största delen inom Vallkärra socken. Förslag att överflytta hemmanet till Vallkärra blev av K. Maj:t d. 5 okt. 1889 ej bifallet. ") Enligt K. brev d. 11 okt. 1912 äro vid 1913 ars ingång en del av hemmanet 3/i mtl Helgonagärd, vissa frän hemmanen l /t mtl Nilstorp n:r 1, l h intl Lilla Råby n:r 1 och»/» mtl Lilla Råby n:r 16 avsöndrado lägenheter m-m. samt alla ägorna till 3 s mtl Gylleholm n:r 1 jftmte gatehuset n:r 5 och torpen u:r 11, 12 och 13 under Lilla Råby, ävensom vissa mellan eller invid berörda omr&den belägna gator och vägar i allo överförda från Lunds socken till Lunds stad. Nägra av de nämnda områdena voro, ehuru tillhörande socknen, belägna inom stadens område. Areal efter överflyttningen: Lunds landskommun 12«o kv.km., varav 12'8«kv.km. land; Lunds stad <Jfr anm. 54) 12 - io kv.km., varav 12 - os kv.km. land. ss ) Gårdslänga socken är delad pä tvenne härad, 1 det 16 "Vna mtl höra till Frosta härad ooh 4 mtl, Gettage by, till Torna härad. Förslog att överflytta Torna häradsdel till Frosta härad blev av K. Ma]:t il. lö dee. 1887 e] bifallet. Hela Gardstanga socken Ar 1910: 16'»«kv.km. varav 16-«o kv.km. land; 837 inv.; «1 folfcm.-täthet. "I Till Knästorps socken hörande akademi jorden Tlunnerup n:r 7 är belägen inom Stora Vppåkra socken. Förslag att överflytta jorden till sistnämnda socken blev av K. Maj:t d. 18 lan. 1884 ej bifallet. sl ) Av önbvalla by ligger en del i Mölleberga ooh en del i Nevishögs socken, sä att redig sockengrans saknas. Förslag att reglera detta genom omflyttning av vissa hemman blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. 3B ) Stora Vppåkra och Flackarps socknar, vilka förut ansetts bilda en enda församling, ha genom Lunds domkapitels utslag d. 18 nov. 1903 förklarats i verkligheten utgöra tvenne församlingar. M ) Av Hörby socken är ett område, tillhörande Hörby n:r 4 ooh n:r 12, beläget mellan Fulltofta, ö. Åspingc och S. Rörums sooknar, ooh ett annat, utgörande en skogstrakt»timan», tillhörande 9 byar i Hörby socken, mellan ö. Äsplnge och Svensköps socknar. Förslag att överflytta områdena till ö. Äsplnge blev av K. Maj:t d. 9 sept. 1887 oj bifallet. Hörby kommun och Hörby köping bilda tillsammans Hörby församling. Hela församlingen ar 1910: 64-80 kv.km., varav 61 -m kv.km. land; 3 682 inv.; 60folkm.-täthet. ") Lbberöds municipalsamhälle är delat pä Högseröds och Hammarlunda socknar. Hela municipalsamhället år 1910: O'oo kv.km., 556 inv.; 812 folkm.- täthet. M ) '.'«mtl av L. Kyrkhult n:r 1 av Bosiöklosters socken ligger inom Högseröds Bocken. Till Bosjöklosters socken höra även. men omslutna av Hörs socken, dels \s mtl TJuvaröd, dels 3.» mtl Sövröd jämte delar av Sätofta by, vilken senare hor hemman tillhörande bada socknarna. Förelag att överflytta V 4 mtl av L. Kyrkhult till Högseröds socken blev d. 4 juli 1884 och förslag att överflytta hela Sätofta by till Bosjöklosters socken sumt Tjuvaröd till Hörs socken d. 10 april 1885 av K. Maj:tej bifallet. SB ) Av TeugelsAs by, tillhörande Hnmmarlunda och Holmhy socknar, har vid skifteslagguiug den till förstnämnda socken hörande andelen, varav en dol benämnes Kristinctorp, blivit förlagd inom sistnämnda sockcndel. Förslag att reglera detta blev av K. Maj:t d. 9 sept. 1887 el bifallet. s0 ) Förslag att överflytta ' j mtl Finnhult n:r 1, tillhörando Gudmnndtorps socken, men liggande inom Bosjöklosters socken, till Bosjökloster blev av K. Maj:t d. 10 april 1885 ej bifallet. >l ) TID Borrlunda socken hörande b u\ mtl Skrubbarp är särskilt beläget mellan Skarhults och V. Sallerups socknar. Förslag att överflytta Skrubbarp Ull Skarhult blev av K. Maj:t d. 4 april 1884 ej bifallet. ) En under i/4 mtl Pantaregarden i 1'oldnga socken brukad,' ehuru ej bebtämt till hemmanet hörande, utjord är belägen pä gränsen mollan Rödinge ooh Sövde socknar, och en inom Rödinge socken belägen skog Floen tillhör Hörrs by i ToMnga maken ; men ott ä skogen befintligt skogvaktaretorp tillhör Ingvardstorps by oeh Rödinge socken, där ock de ä torpet boende (8 pers. är 1910) kyrko- och mantalsskrivas. Förslag att reglera dessa förhållanden blev av K. Maj:t d. 8 Juni 1888 ej bifallet. ss ) ',' mtl Duvarp och l /t mtl Skavarp, tillhörande Sövde socken i Färs härad, ligga pa gränsen mellan Ljunits och Torna härad, omslutna av X'illie oeh Btentarps socknar, och inom Ilödinge socken ligga åtskilliga torplägenheter under Snogeholms och Sövdeborgs gods, vilka torp likaledes tillhöra Sövde socken. Förslag att överflytta hemmanen Duvaro ooh Sk&varp frän Sövde till Villie socken blev av K. Maj:t d. 11 dec. 1885 ej bifallet. M ) Hemmanen Varmlösa n:r 6, 8, 13 och 14 jitmte gatohuset n:r 7 samt delar av hemmanen Södra Villio n:r 2, 4, 28, 29 och 30, tillhörande Villie socken, äro belägna inom Katslösa socken. Förslag att överflytta hemmanen till KatsUtea blev av K. Mn]:t. d. 26 febr. 1886 ej bifallet. 86 ) 6 /i» mtl Stora Beddinge n:r 15 och lägenheterna n:r 26 och 27 samt lägenheterna Stora Beddlngo n:r 41 och 42 eller Jordberga, tillhörande Källstorps socken, äro belägna i Tullstorps socken. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter till sistnämnda socken blev av K. Maj:t d. 16 nov. 1888 ej bifallet. M ) Till Skivarps socken hörande utjordon Hörtehus och kvarntorpet llörtemölla ligga inom ö. Vemmenhögs sockenomrade. Förslag att förlägga dessa lägenheter till sistnämnda socken blev av K. Maj:t d. 10 sept. 1886 oj bifallet. ") Av Skurups socken äro tvenne områden belägna inom Slimminge socken, av vilka det ena, omfattande hemmanen Vs mtl Kakan, a Gravstorp, ',g! Lercd och '» Jydarp, skiljer Slimmitige socken i tva delar, och det andra omfattar ' 4 mtl Kämparp Vi Purrarp, Vs Jordboden, ' < Stocklaröd, l /s Gyllen och torpet Täckarelmsct. Förslag att överflytta områdena till Slimminice blev av K. Maj:t d. 29 april 1887 ej bifallet. D8 ) Genom K. brev d. 1» april 1907 medgavs att Skurups mxiuiripalsamhullc finge frin tidpunkt, som framdeles skulle bestämmas, SAHOIII en kommun
62 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. for tig bilda en Jämväl i fattigvårdshänseende trän Slcurupt socken avskild köpino benämnd Slrurup. Enligt K. brev d. 31 okt. 1913 träder detta i kraft med 1914 års ingång. ") ön Ven utgör S:t Ibbs socken. 40 ) Lägenheten övra Glumslöv n:r 18, tillhörande Glvmelovs socken, är belägen inom Kvisto/ta socken, men sammanhänger med örra Glumslövs by. Förslag att överflytta lägenheten till Kvistofta blev av K. Maj:t d. 4 ma] 1888 ej bifallet. 41 ) Södra Möinge by, varav n:r 7 11 tillhöra Saxtorpi socken och n:r 1 6 tillhöra Billeberga socken, har sammanblandade ägor. Förslag att överflytta hemman i byn mellan socknarna blev av K. MaJ:t d. 23 aug. 1889 e] bifallet. ") 15 41 /«mtl av Norrvidinge socken tillhöra Onslö härad, och socknens övriga 5 7,8 mtl, nämligen 4'/s mtl Norrvidinge by och 1 mtl Torup, höra till Har- Jageri härad. Förslag att överflytta socknens Onsjöhäradsdel till Harjagers härad blev av K. MaJ:t d. 6 tebr. 18B7 ej bifallet. Hela Norrvidinge sooken år 1910: 18-9! kv.km. land; 1 056 inv.; 56 «olkm.-täthet. ) Kells-Nöbbelövs socken, som i Jordeboken benämnts Nöbbelöv, skall enligt K. bue v d. 26 sept. 1902 bära den förra benämningen. ) Gtaleberga by, som tillhör dels Norra Skrevlinge socken, dels Norrvidinge sockendel av Onsjö härad, har ägorna så förlagda, att redig sockengräns här ej tinnes. Förslag att av Oisleberga by överflytta mr 6 och 8 till Norra Skrevlinge sooken samt n:r 1, 4 ooh 5 till Norrvidinge socken blev av K. Maj:t d. 5 febr. 1897 ej bifallet. ) Till Trollenäs sooken hörande lägenhoten Sunnantorp eller Ångsgården omslutes av Bemmarlövs socken i Harjagers härad. Förslag att överflytta lägenheten till Remmarlov blev av K. Maj:t d. 30 Juli 1886 ej bifallet. u )Stehaga socken är delad pä tvenne härad, nämligen pä Onsjö härad med 231/ s mtl och på Harjagers härad med l 18 /i8 mtl, bestående av l 3,'io mtl Evnaröd (Kmnaröd) ooh % mtl BJörkeröd. Förslag att förena socknen pä ett enda härad genom överflyttande av nämnda hemman till Onsjö härad hava av K. MaJ:t d. 25 febr. 1887 ooh d. 29 mars 1899 ej bifallits. Socknens Harjagershäradsdel hör Ull Onsjö härads södra länsmansdistrikt, men Onsjöh&radsdelen till häradets norra dibtrikt. TM atehags socken ooh Onsjö häradsdel hörande 8 /s mtl Kärrstorp n:r 8 är beläget inomi?osa>-p«sockenomrade. Förslag att överflytta hemmanet till Bosarp blev av K. Maj: t d. 16 okt. 1885 ej bifallet. HelaStehags sooken är 1910: 36'17 kr.km., varav 35'34 kv.km. land; 1398 inv.; 40 folkm.-täthet. 4T ) '/» mtl Särslöv n:r 3, tillhörande Södervidinge sooken, är beläget inom Dagstorps socken, varemot det till sistnämnda socken hörande '/ mtl Dagstorp a:r 13 omslutes av Södervidinge. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. MaJ:t d. 30 dec. 1885 ej bifallet. ) Genom K. brev d. 3 maj 1901 ooh 22 Juni 1906 förordnades, att Malmö stad fr. o. m. d. 1 okt. 1906 skulle Indelas i fyra territoriella församlingar, nämligen Malmö S:t Petri, Karoli, S:t Pauli och S:t Johannes, vilka dock skullo hava gemensam kyrklig ekonomi. Enligt K. brev d. 8 april 1910 är fr. o. m. är 1911 Västra Skrevlinge socken 1 kommunalt, administrativt ooh Judiclellt hänseende införlivad med Malmö stad och sålunda utesluten ur landets Jordebok, varemot i fråga om de ecklesiastika förhållandena tills vidare ej skall ske annan ändring, än att staden och socknen i avseende pä folkskoleväsendet hava fullständig gemensamhet. Bulltofta by, tillhörande V. Skrovlinge församling, omslutes av Malmö stads gamla område samt Huait och Burlövs socknar. Den forna hospitalslôrsamlingen i Malmö kan numera betraktas som upphörd. 48 ) Den forna Landskrona gamisonsförsamling, som efter är 1897 omfattade endast K. Skånska trängk&ren, har under är 1907 upphört, dä nämnda kär förlades till Kristianstads län. Se närmare anm. 8 under Kristianstads län. 60 ) Ystads S:t Marias och S:t Petri församlingar äro enligt K. brev d. 25 Juli 1884 förenade till en enda församling, benämnd Ystads siadsjörsamling, ooh skola kyrkoböckerna vara gemensamma för bada församlingarna, men äktenskapslysningar och andra kyrkliga kungörelser avkunnas frän bada kyrkornas predikstolar. M ) Enligt K. brev d. 22 febr. 1907 äro vid ingången av är 1908 hela Trälleborgs socken samt av Kgrkoköpinge socken V» mtl Kyrkoköpinge n:r 7, Kyrkoköpinge n:r 12, ett gatehus, och M6 M0 /i e»owm mtl Mellanköpinge n:r 9 och 10 i kommunalt, administrativt, ecklesiastikt och Judiclellt hänseende införlivade med Trälleborgs stad och sålunda uteslutna ur landets Jordebok. ") Jämlikt K. brev d. 23 dec. 1908 avskildes vid ingången av är 1909 Västra Sallerups munioipalsamhälle samt visst däromkring beläget omrftde i kommunalt hänseende trän Västra Sallerups socken och införlivades med dåvarande Eslövs köping. Genom K. brev d. 16 dec. 1910 förunnades Eslövs köping stadsrättigheter att UllgodonJutas fr. o. m. d. 1 Jan. 1911, dock att staden skulle 1 judiclellt hänseende bibehållas under landbtätt och tillhöra Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads domsaga och tingslag. I kyrkligt hänseende tillhör Eelövs stad fortfarande Västra Sallerups församling. Hela församlingen är 1910: 37'oa kv.km., varav 37 - oi kv.km. land; 6 921 inv.. 187 folkm.-täthet. Fr. o. m. d. 1 Jan. 1912 är hemmanet Vs mtl Grydby n:r 3, enligt K. brev d. 1 dec. 1911, i allo överflyttat frän Borrlunda socken och Frosta härad och tingslag till Eslövs stad och sälunda uteslutet ur landets Jordebok. Areal etter denna överflyttning: Borrlunda 14i5 kv.km., alltsammans land; Eslöv Ssi kv.km., varav 5'64 kv.km. land. M ) Skanör och Falsterbo hava, fastän de i forntiden utgjort tvä skilda städer, sedermera sammansmält, under benämning av än endast Skanör ooh än Skanör med Falsterbo. Frän Bekler tillbaka hava de styrelse, prästerskap, stadsjord, publika byggnader och stadsräkenskaper gemensamma och således även gemensam kommunalförvaltning. De bada stadsområdena, ehuru belägna pä 2 3 kilometers avstånd frän varandra och försedda med var sin kyrka, torde därför rättast böra betraktas som en enda stad, Skanör med Falsterbo, med tvenne församlingar. ") Enligt K. brev d. 15 aug. 1913 skall med Ingången av år laii S:t Peters kloster i administrativt, kommunalt och judiclellt avseende Införlivas med Lunds stad samt tillsammans mod staden utgöra ett gemensamt skoldistrikt. Efter denna inkorporering bliver Lunds stads hela areal 19'?9 kv. km., varav 19'os kv.km. land.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN. 63
64 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN. 65 Anmttrkningar till Hallands län. Angående förslag till omrâdesregleringar, använda förkortningar in. in. se Allmänna anm. A, sid. 8. l ) Av Hishidta socken höra till Hallands lan och Höks härad 42 Va mtl ooh till Kristianstads län och Norra Åsbo härad 2 '/ mtl; Jfr anm. 1 till Kristianstads län. Hela Hishnlts socken or 1910: 108'eo kv.km., varav 104'1» kv.km. land; 1 939 Inv.; 19 folkm. -täthet. ) Byn Brunskog, tillhörande Eldsberga ooh Tönnersjö socknar, har sammanblandade ägor med byn Perstorp i Eldsberga socken. Förslag att förlägga hela Brunskog till Eldsberga blev av K. Maj:t d. 30 deo. 1885 e) bifallet. ) Av Englövs kommun och kyrkosooken räknas till Tönnersjö härad 50 7«mtl ooh till Halmstads härad 11 V» mtl, eller 4 mtl FJällgimo, 4 Spänstad, 1 Heljarp, V» Lunnaslätt och 1 '/«österby, varande dessa 11 V«mtl i Jordeboken upptagna under namn av FJällgime fjärdiiig. Förelag att i Jordeboken utesluta fjärdingen och att förlägga dess hemman i Jordeboken under Enslövs socken i Tönnersjö härad blev av K. MaJ.-t d. 1 mars 1889 ej bifallet. Hela Enslövs sooken år 1910: 192-95 kv.km.; varav 189-48 kv.km. land; 3 654 inv.; 19 folkm.-täthet. 5 121630. Folkräkningen 1910. 1. 4 ) Av Torups socken höra till Halmstads härad 31 '"/no mtl och till Tönnersjö härad 27 >»/> mtl. Förslag att överflytta sistnämnda häradsdel till Halmstads härad blov av K. MaJ:t d. 1 mars 1889 ej bifallet. Hela Torups socken är 1910: 222'<J kv.km., varav 212 - s» kv.km. land; 3 0G2 Inv.; 14 folkm.- täthet. ) Villshärads by tillhör Söndruma ooh Harplinça socknar. Förslag att överflytta Harplingedelen till Söndrum blev av K. Maj:t d. 29 Juli 1887 ej bifallet. 6 ) Till Träalövs socken hörande lägenheter, benämnda Fiskeläget och 2 mtl Gamla Köpstad, skiljas frän socknens egentliga område genom ägor till byn Ytter- Ås i Tvddkers socken. Förslag att reglera detta genom överflyttning av Gamla Köpstad till Tvaokers socken och delning av Ytter-As pä bada socknarna blov av K. Maj:t d. 14 okt. 1887 oj bifallet. ~ Till Träslövs socken likaledes hörande 1 mtl Apelvik omslutos helt och hället samt lägenhoton Tranelyokan till största delen av Varberga stods ägor, som även genom landeriot Holmagärde avskära frän Träslövs sockonomräde hommanot Kvarnagärd ooh delar ar
66 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN. Träslövs och Klastorps byar, vilka avskurna delar i hörlg avsöndring, frälse jordlägenheten Falkenbergs in ordning skilja» trän varandra genom den till tegelbruk n:r 1, tvä frän denna lagenhet avsöndrade IÅndbergs socken börande lagenheten Barnabro. Förslag att överflytta Apelvik och Tranelyckan till Varbergs stad och Holmagärde till Träelövs socken blev av K. Maj:t d: 28 maj 1886 ooh att överflytta Barnabro till samma socken d. 25 Juni 1886 ej bifallet. områden, det ena tillhörigt statens järnvägar, det andra av Falkenbergs stad använt till begravningsplats, Falkenbergs laxfiske n:r 1, ävensom Falkenbergs tullbro n:r 1 med tillhörande Jordområde. 2) En Falkenbergs stadsmark tillhörig torvmosse ') Banhals socken skiljes i tva delar genom det till med torkplats är belägen inom Stallinge socken. Gåsevadsholms säteri 1 Tölö socken hörande Inlagshed, Förslag att överflytta mossen med platsen till varjämte lagenheten Uddholmen eller Kolla Stafsinge blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. n:r t, tillhörande Tölö socken, omslutee av Hanhals ) Den Kungabacka stad tillhörande Svinholmen ooken. Förslag att överflytta Inlagshed och Uddholmen till Hanhals socken blev av K. Maj:t d. 5 febr. socken. Förslag att överflytta Svinholmen till Tölö skiljes trän staden genom ägor, tillhörande Tölö 1886 ej bifalllet. socken blev av K. Maj:t d. 21 maj 1886 ej bifallet. ) Enligt K. brev d. 22 nov. 1907 äro vid ingången av år 1908 följande hemman ooh lagenheter i allo ") Oakareströms municipalsamhälle är delat pä Slätldkra och Enslövs socknar samt pä sistnämnda överflyttade trän Skrca socken till Falkenbergs sockens bftda häradsdelar. Hela munioipalsamhället ilad, nämligen 1 mtl skatte Hertinge n:r 1, en frän är 1910: 3ea kv.km.; 2 345 inv.; 646 folkm.- detta hemman upplåten, statens järnvägar till- J täthet.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 67
68 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 69
70 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 71 Anmärkningar till G ii teborgs och Bohus län. Angående föralag till omradesrogleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a sid. 8. ') 3/100 mtl av Alvered n:r 1, tillhörande Fässbergs socken, ligger Inom KdUereds socken. Förelag att överflytta hemmansdelen till K&llered blev av K. Maj:t d. 4 Juli 1884 ej bifallet. ') Ängslägonheten Brata n:r 3 tillhör Råda socken mon ttr belägen inom Fässbergs socken. Förslag att överflytta lägenheten till Fassberg blev av K. Maj:t d. 1 Juli 1884 ej bifallet.
72 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. ") Nya Varvel utgör enligt K. brev d. 6 maj 1878 «Us vidare en särskild församling och kommun. K y a Varvets ooken omfattar enligt Jordeboken lör Askims härad 7/M mtl Skir ellor P&velund, torr tillhörande Västra Frölunda sooken, och lagenheten Kronovarvot, som förut tillhört Orgryte sooken av Sävedala härad. 4) Enligt K. brev d. 21 aug. 1903 äro s/5 mtl av Stora Änggarden samt vissa delar om sammanlagt eoi/iso» mtl av Lilla Ånggarden med 1901 ars ingång i allo överflyttade frän Orgryte socken till Göteborgs stad samt Haga församling. D. 1 Jan. 1909 överflyttades därjämte, enligt K. brev d. 12 Juni 1908, frän Orgryte socken till Göteborgs stad samt Oamleslads församling 7/i«mtl litt. Ca KAlltorp n:r 1 Nederg&rd, o/«mtl litt. Ba och 1/720 mtl litt. Aa Källtorp n:r 2 övergård, lagenheten Kalltorp n:r 3 ävensom vissa andra omr&den. ) Ar det till Säve sooken hörande Tagened n:r 3 Norgarden är»/«mtl förlagt inom Backa socken, till vilka båda sooknar Tageneds by hör. Förslag att överflytta hemmanet till Backa blev av K. MaJ:t d. 18 april 1884 ej bifallet. ) Av de Ull Morlanda sooken hörande 1/2 mtl Ralandsberg ooh»/< mtl Otteslätt n:r 2 inneslutas det förstnämnda v Tegneby socken, och det senare har f ätt sammanblandade ägor med Otteslätt n:r 1 1 Tegneby socken. Förslag att överflytta de förstnämnda hemmanen till Tegneby blev av K. MaJ:t d. 25 Juli 1884 oj bifallet. GtullAolmm, Käringön ooh Mollösund, vilka i kyrkligt avseende äro kapellförsamlingar, äro i Jordeboken upptagna under moderförsamlingen Morlanda. T ) Skaltö, Fiskebäckskils ooh Grundsunds kommuner bilda tillsammans Skaftö församling (ooh Jordebokssooken). Hela församlingen ar 1910: 25'4i kv.km., allt land; 2 973 lnv.; 117 folkm.-täthot. ) Stenkyrka socken samt Rönnängs och Klädesholmens kapell hava varit föronado om gemensam kommunalförvaltning. Fran 1903 ars början utgör Klädesholmen egen kommun. I Jordeboken upptagas bada kapellförsamlingarna fortfarande under Stenkyrka. ) Enligt K. brev d. 6 nov. 1908 har med 1909 ars ingång av hemmanen Hunnebo n:r 1 med Hunnebostrands znunlolpalsamliäue, Bögebaoka n:r 1, Elleno n:r 1 ooh 2, Svensoröd n:r 1 samt Uleberg n:r 1 och 2 med XJlebergshamn, Jämte Södra ooh Norra Grötö ooh samtliga till förenämnda hemman hörande öar och holmar, allt i Tossene sooken, bildats en särskild kapellförsamling, benämnd Hunnebostrande kapellförsamling, med rätt för denna att med Tossene församling fortfarande hava gemensam kyrklig ekonomi ooh gemensamt skolväsende. ">) Enligt K. brev d. 9 okt. 1908 är med 1909 Ars ingång Malmön 1 kommunalt ooh ecklesiastikt hänseende amt i Jordeboken utbruten från Askurna socken och bildar en egen kommun ooh församling, Malmön. Tills vidare ooh intill dess annorlunda kan varda förordnat skall Malmöns församling utgöra annex till 2owen«församling. 11 ) Kungshamn, även kallat Gravarne eller Gustav Adolf, upptages i jordoboken under Askvms socken men utgör särskild kommun. Förslag att 1 jordeboken utbryta Kungshamn till särskild sooken blev av K. MaJ:t d. 3 febr. 1888 ej bifallet. Dä gränsen mellan Askum och Kungshamn ej finnes angiven & kartorna, har de bada kommunernas sammanlagda areal (65'17 kv.km., varav 64'ss kv.km. land) endast helt ungefärligt kunnat fördelas & vardera kommunen. 15 ) li/a mtl Holma n:r 1 2 och l/a mtl Renshagen tillhöra Skee socken, men äro belägna 1 Lurs socken. Förslag att överföra hemmanen till Lur blev av K. Maj:t d. 13 april 1886 ej bifallet. ") Genom K. brev d. 23 febr. 1906 har medgivits, att Oräbbestads municipolsamhalle ma under vissa villkor frän tid, som framdeles bestämmes, såsom en kommun för sig bilda en jämväl i fattigvärdshänseende frän Tanums socken avskild köping. u ) Enligt K. brev d. 3 mars 1905 är med 1906 ars Ingång Lundbv kommuns hela område i administrativt, 1 kommunalt och Judiolellt hänseende införlivat med Göteborgs stad, till vars folkskolestyrelse även förlagts Lundby folkskoleväsende varemot i övrigt Lundby församling i kyrkligt hänseende fortfarande är skild frän Göteborg. Fr. o. ni. d. 1 Jon. 1908 är Göteborgs stad (utom Lundby), enligt K. brev d. 27 april 1906 ooh d. 13 sopt. 1907, indelad i nio territoriella församlingar: Gustavi, Krisiine, Gamlestads, Haga, Oskar Fredriks, Masthuggs, Karl Johans, Annedals och Vasa. Göteborgs garnisonsförsamling omfattar K. Göta artilleriregemente. 16 ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten i Göteborgs territoriella församlingar hor ioke tagits hänsyn till de icketerritoriolla församlingarnas, modlemmar, vilkas fördelning pä de olika områdena man icke känner, och bliva i följd härav folkmängdstäthetssiffrorna för de särskilda församlingarna (men ej för hela staden) något litet för laga. 16 ) At dåvarande Lysekils köping har K. Maj:t d. 6 juli 1900 förunnat stadsrättigheter mod egen Jurisdiktion, sedan r&dstuvurätt och magistrat inrättats, ooh Bkulle kommunen fr. o. m. månaden näst efter den, i vilken borgmästare blivit utnämnd, skiljas frän Tunge, Stängenäs, Sörbygdens ooh Sotenäs härads tingslag ooh i stallet lyda under egen r&dstuvurätt och magistrat. Borgmästare utnämndes d. 13 mors 1903, och inträdde följaktligen Lysekil med april manad 1903 i åtnjutande av Btadsrättighetor. ") Inom Fässbergs kommun har jämlikt K. brev d. 7 juli 1911 bildats ett munioipolsamhälle, benämnt JUölndal. 18 ) Inom JJyse kommun har jämlikt K. brev d. 6 okt. 1911 bildats ett munioipolsamhälle, benämnt Slätten. 19 ) Inom Tanums kommun har jämlikt K. brev d. 1 dec 1911 bildats ett muniaipalsamhälle, benämnt Sannäs.,0 ) Inom Styrsö kommun hava jämlikt K. brev d. 1 deo. 1911 bildats tvenne municlpalsamhällen, benämnda Brännö ooh Donsö. 21 ) Inom Skaftö kommun har Jämlikt K. brev d. 30 aug. 1912 bildats ett munioipolsamhälle, benämnt Östersidan. 22 ) Folkmängdssiffrorna för Hagens ooh för Bleketsmunicipalsamhällen äro endast approximativa.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 73
74 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 75
76 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 77
78 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. Anmärkningar till llvsborgs lan. Angående förslag till omr&desregleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anm. i sid. 8. ') Å Hunneberg Inom Västra 2'unAems sookenomrade belägna skogvaktarbost&llet Högsäter räknas i allo till Norra Björke sookon. Förslag att överföra bostället till V. Tunhem blev av K. Mai:t d. 30 okt. 1885 oj bifallet. 2) Genom resolution d. 20 sept. 1911 bar K. Maj:t förunnat stadsrättigheter At Trollhättans sookon samt vissa delar av Västra Tunhems, Vassända- Naglums och Gärdhems socknar att tillgodonjutas frän tidpunkt, som framdeles kommer att bestämmas, dock att staden, vilken skall benämnas Trollhättan, skall 1 judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt ooh tillhöra Flundre, Väne och Bjärke häraders domsaga och tingslag. Folkmängden dr 1910 à dot område av Trollhättans kommun, inom vilket jämlikt K. brev d. 5 juni 1896 ordningsstadgan för rikets städer ni. fl. stadgar förklarats gällande, har ioko kunnat ens tillnärmelsevis angivas.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 79 Pa grund av ett särskilt Kungl. brev (d. 16 Juni 1899) har området ioke blivit organiserat som munioipalsamhälle. 3) Vassända-Naglums socken har stundom kallats Gustaf Adolf efter den gemensamma sockenkyrkans namn. 4) I arealen för Rommele socken ingå ägorna till 1 mtl Alestad med utjord 1 Fors socken, enar nämnda hemman har ägoblandning med Ålestads by i Rommelod. 6 ) Till S:t Peters socken hörande '»e mtl av Backa n:r 1 ar beläget inom Ale-Skövde socken. Förslag att överflytta denna hemmansdol till Ale- Skövde blev av K. Maj:t d. 29 april 1886 ej bifallet. ) Brdtiensbv och Landa äro i kyrkligt hanseende samt i Jordeboken åtskilda, men hava gemensam kommunalförvaltning. 7 ) Vid en verkställd fördelning av kronoparken Edsmären tillföll en del därav, som ligger inom Hällestads socken av Oasene härad, bland andra flera hemman i den genom fem mellanliggande socknar darifràn skilda Bråitensbv socken av Kullings härad, och hava sedan dess inbyggarna a denna del mantals- och skattskrivits i Brättensby men kyrkoskrivits i Hallestad, 1 följd varav en mindre del [51 pers. ar 1910] av sistnämnda församlings kyrkoskrivna folkmängd är att räkna till Kullings härad och Brdtiensbv och Landa kommun. Hela Hällestads kyrkosookon är 1910: 28as kv.km., varav 28'ia kv.km. land; 417 inv.; 15 folkm.-täthet. 8 ) Skogsbygdens socken i Kullings härad har gemensamma kyrkoräkenskaper med Nårunga ooh Liurs socknar 1 Oäsene härad. Förslag att överflytta Skogsbygden Ull Gäsene härad blev av K. MaJ:t d. 17 okt. 1890 ej bifallet. 9) Alingsås ooh Jtödene socknar, vilka enligt K. brev d. 5 okt. 1869 Bkulle fr. o. m. 1871 utgöra skilda kommuner, äro fortfarande 1 kommunalt hänseende förenade. Förslag att förena socknarna till en kommun och en socken, Alingsås, med uteslutande i Jordeboken av Rodene, blev av K. MaJ:t d. 31 Juli 1885 oj bifallet. 10 ) Till Alingsås socken hörande Ve mtl Fjällåsen och V» mtl Ekäsaryd äro belägna inom Bälinge sooken. Förslag att överflytta dessa hemman till Bälinge blev av K. MaJ:t d. 31 Juli 1885 ej bifallet. n ) Till Hovs sooken hörande Va mtl Ljung Engelbrektegärd är beläget inom Orude socken, dit Ljungs by i övrigt räknas. Förslag att överflytta hemmanet till Grade blev av K. MaJ:t d. 28 Juli 1888 ej bifallet. 19 ) Till Hovs socken hörande 8 /s mtl Hägdene Västergärd och V/4 mtl Kärret hava sammanblandade ägor med hemman i Molla socken. Förslag att överflytta hemmanen till Molla blev av K. Maj:t d. 28 Juli 1888 ej bifallet. 1S ) Hemmanet 3 /«mtl Vimle, tillhörande Norra Sams sooken, är beläget i och 1 skifteslag med Vimle by i Skölvene socken. ") Enligt K. brev d. 19 okt. 1894 skulle de frän hemmanen Skrapered ooh Tranhult i Seglora socken avsöndrade lägenheterna Cederdalen och Dalatorpet, efter det mantal blivit & dem satta, i kyrkligt och kommunalt hänseende samt i jordeboken överföras till Kinnarumma socken. Sodan genom K. Kammorkollegii utelag d. 11 deo. 1902 mantal ä Cederdalen fastställts till '/si mtl ooh ä Dalatorpet till Vis mtl, trädde, regleringen 1 verkställighet. ") Till Fotskäls socken hörande > «mtl Dalagården ligger inom Hajoms socken i skifteslag med Nödinge by. Förslag att överflytta hemmanet till Hajom blev av K. Maj:t d. 2 okt. 1885 ej bifallet. 1B ) Björketorps by, tillhörande Kattunga ooh Surteby socknar, har sammanblandade ägor. Förslag att förlägga hela byn till Kattunga blev av K. MaJ:t d. 2 okt. 1885 ej bifallet. ") Gränsen mellan Datums och Timmele socknar är mycket oregelbunden genom sammanblandning av ägorna till Nore m. fl. byar. 18 ) Av Kölingareds socken hör största delen, 22'/s mtl, till Älvsborgs län och Bedvägs härad, varemot en mindre del, den s. k. östcrbo rote om 4 mtl, räknas till Vartofta härad av Skaraborgs län. K. Maj:t har den 17 febr. 1894 ej funnit skäl att för det dävorande bifalla väckt förslag att överflytta Skaraborgs länsdol av Kölingareds sooken till Älvsborgs län. Hela Kölingareds socken At 1910: 73-SJ kv.km., varav 647» kv.km. land; 78G inv.; 12 folkm.-täthet. ">) Till Hössna socken hörande 1/4 mtl Frömad är bolaget Inom Timmele socken. Förslag att överflytta hemmanot till Timmole blev av K. Maj:t d. 31 Juli 1885 ej bifallet. so ) Till Svcnljunga socken hörande '/» mtl Gnlpebo och 3,8 mtl Skinnarobo äro avskilt belägna mellan Ullasjö och Örsäs socknar. Förslag att överflytta hemmanen till Ullasjö blev av K. Maj:t d. 9 okt. 1885 ej bifallet. 81 ) Enligt K. brev d. 3 okt. 1903 ooh 30 aug. 1907 utgör det förutvarande Mclleruds stationssamhälle frän ingången av är 1908 en i kommunalt och fattigvärdshänsoende frän Holms sooken avskild köping, benämnd Mellerud. Holms kommun och Melleruds köping bilda tillsammans Holms jörsam- Ung. Hela kyrkosocknen är 1910: 57' o o kv.km., varav 53 - s9 kv.km. land; 2 507 inv.; 47 folkm.-täthet. aa ) Till Ödskölds socken hör V» mtl Tveten, vilket är beläget inom Järbo sockens område. Förelag att överflytta Tveten till Järbo socken blev av K. Maj:t d. 7 aug. 1891 ej bifallet. as ) Till Åmål» landskommun hörande V«mtl Toresbyn är beläget inom Tösse socken. Förslag att överflytta Toresbyn till TÖBSO blev av K. MaJ:t d. 2 okt. 1885 ej bifallet. ) Tösse kommun och Tydje kommun bilda tillsammans en församling, Tösse med Tydje. Hela kyrkosocknonär 1910: 8907kv.km.;,varav88"wkv.km. land; 1 730 inv.; 20 folkm.-täthet. 25 ) Till Vänersborgs stad hörande '/'» mtl Korseberg, som enligt gällande lönokonvention Bkulle betala sina pastoralier till Vassända-Naglums sooken, erlägger dem ändock till staden. Je ) Hemmanen ','t mtl Grönvik och '/g mtl Djupodal, som utgöra en del av Vänersborgs stads donationsjord, lyda i allo till Frändejors sooken ooh Sundals härad. a7 ) En skogsmark väster om sjön Mjörn samt LinneforB kvarn, i allo tillhörande Alingsås siad, äro belägna inom Alingsås socken uti Kullings härad, varemot en till don senare hörande lägenhet Hedvigsberg inneslutas av stadens omräde. (Förslag att överflytta dessa lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. MaJ:t d. 5 okt. 1889 ej bifallet.
80 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 28 ) Den Borås ttad 1 allo tillhörande skogstrakten Kulslöbr&te ar belägen Inom Torpa maken. Ei annan likaledes 1 allo staden tillhörande skogstrakt, Roddehult, är belägen nära intill förutnämnda Kulsjöbrate i sydvästra hörnet av SandhiUU socken i Vedens härad. Förslag att överflytta Råddehult Ull Sandhult blev av K. Maj:t d. 10 sept. 1888 ej bifallet. Enligt K. brev d. 14 nor. 1902 äro med 1901 ars ingång ett område, Hästhagen, under Button» Västerg&rd ooh Button» Ostergard samt tvä trän Buttorps Ostergard avsöndrade mindre områden i allo förlagda tron Torpa socken till Boras ftad. Bords församling omfattar, jämlikt K. brev d. 10 juni 1910, fr. o. m. är 1911 Boras stad ooh Torpa kommun. Eola församlingen vid 1911 ära Ingång: 103-4» kv.km., varav 96'» kv.km. land; 33 992 inv.; 249 tolkm.-täthet. ") Genom särskilda nådiga beslut hava följande förändringar beträffande socknars ooh härads namn blivit påbjudna: Genom K. beslut d. 24 april 1906 har fastetäuu namnet Gärdhem för den förut Gerdhem benämnda socknen; d.o d. 31 sept s. à. Fiflertå för Pifflered (jfr dock nedan) ooh Rommel» för Rommeled; d:o d. lfebr. 1907 Timmele för Timmelhed; d:o d. 19 april s.â.storrkärr för Sterrkärr; d:o d. 4 juni s. a. Stora Lundby för Lundby; d:o d. 26 juli s. &. OinoH för Gingrid ooh Orovare för Grotvared; d.o d. 2 febr. 1908 Altkulla för Ellekulla, Tölljö för Töllesjö, KungsäUr för Kongs&ter ooh DarmOce för Dannioke; d:o d. 4 sept. s. o. Finnekumla för Finnekomla; d:o d. 11 dec. s. å. HoUljunga för HoltsUunga; d:o d. 4 mars 1910 Kinnarumma för Kinnaromma; d:o d. 13 aug. s. a. Oäsent för Gäsened [härad]; d:o 23 sept, s. a. Vttene för Vesened, JäOoy för HjeUby, Huden» för Hudened, Sköleene för Skölfvaned, Broddarp för Braddarp ooh MoUa för Malla; d:o d. 21 okt. s. ä. Skogsbygden för Norska Skogsbygd; d:o d. 30 doo. s. ä. Tösse för Tössö; d:o 2S aug. 1911 Mfäldrunga för Mjelldrunga; d:o d. 25 okt. 1912 Färgelanda för Fergelanda; d:o d. 22 augusti 1913 Hänntlanda för Rennelanda ooh Haggard för Roggerd. Pä grund av K. beslut d. 31 okt. 1913 angående stavsättet i tryckta skrifter har nu använts stavsättet Fivlered 1 st. för Fiflered. 30) Enligt K. brev d. 30 aug. 1912 är hemmanet i/< mtl Björebo n:r 1 vid 1913 ars ingång i allo överflyttat trän Herrljunga socken ooh Kullings härad till Hudene socken och Gäsene härad. Genom samma K. brev har förordnats, att hemmanen i/s mtl Bohult n:r 1, '/> mtl Llndspang n:r 1, i/a mtl Lättorp n:r 1, i/«mtl Stenunga n:r 7 Ambjörnsgarden ooh V mtl Stenunga n:r 8 Tolsgftrden, vilka, ehuru belägna inom Hudene socken, förut haft ägor inom Herrljttnga, skola till hela sin vidd tillhöra Hudene socken ooh Gäsene härad. Areal efter överflyttningen: Herrljunga 16 - os kv.km., varav 15 - B» kv.km. land; Hudene 66'u kv.km,, varav 55 93 kv.km. land.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 81 6 121030. Folkräkningen 1912.
82 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 83
84 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 85
86 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 87 Anmärkningar till Skaraborgs llln. Angående förslag till omrädosreglorjngar. använda förkortningar ra. ra. so Allmänna anm. a sid. 8. ') Hassle, Endsa kapell och Berga uteöra skilda I församlingar mon hava gemensam kommunalförvaltning. a ) Till BJörkängs sookon i allo hörande torpet Skinnaroviksfallet ar bolaget inom Fagre socken. Förslag att övorflytta torpet till Fagre blev av K. \ Maj:t d. 10 aug. 1887 ej bifallet.») Enligt K. brev d. 4 maj 190G och 4 sept. 1908 utgör det förutvarande Töroboda munioipalsamhitllo från 1909 ars Ingång en i kommunalt och fattig-1 vardshänseende frän Björkängs socken avskild köping, benämnd Töreboda. IJjörkängs kommun och Töroboda köping bilda tillsammans Biörkängs församling. Hela kyrkosocknen ar 1910: 30'ÏO kv.km., varav 34's 7 kv.km. land; 2 204 inv.; 05 folkm.-täthet. ; "> ) 13 olika hemman i JIma sockon hava Inom ' Finnerödja socken ägor, varifrån avsöndrats åtskilliga lägenheter, som hava ansetts i kyrkligt, men oj 1 kommunalt hänseende tillhöra Finnerödja socken. Förslag att i jordoboken och i kommunalt hänseende överflytta dessa ägor till Finnorödja fann K. MaJ:t d. 0 mars 1885 oj till någon åtgärd föranleda. I verkligheten torde lägenheterna även i kommunalt hänseende tillhöra Finnerödja. 6 ) Hemmanen i Flistads Bocken hava skogsskiften inom Oöllunda sockens område, men ehuru a dessa boende torparo betala Bina kyrkliga och borgerliga utskyldor till Flistads koramun och därstädes mantalsskrivas, kyrkoakrivas do ändock i Qötlunda, vilken kyrkosocken sålunda omfattar en mindre del [37 pers. ar 1910] av Flistads kommuns folkmängd. a ) A förra kronoallmannlngen Klyftamon I Lerdala socken och Vadsbo härad filmas lägenheter, tillhörando Bergs socken 1 Vadsbo härad, Ilornborga och Sätuna socknar i Gudhems härad samt Norra Vings och Skärvs socknar 1 Vallo härad. 7 ) Skövde landskommun och Oms kommun bilda tillaammans Skövde lands/årsamling. Hela kyrkosockncn ar 1910: 42'4 5 kv.km., vorav 42" o 4 kv.km. land; 2 707 inv.; 00 folkm.-täthet. Till Skövde landskommun hörande J/4 rntl Kanikerukan ligger inom Skövde slads omrfido. Förelag att överflytta hemmanet till staden blev av K. Maj:t d. 17 sept. 1880 ej bifallet. Enligt"E. brov d. IB april 1909 äro med 1910 ars ingång do av K. Göta trängkar disponerado lägenheterna Beatelund n:r 1 och TrängomrAdet n:r 1 i allo överflyttade frän Skövde landskommun till Skövde stad. Jämlikt K. brev d. 23 juni 1913 skall hela Skövde landskommun d. 1 jan. 1914 i administrativt, kommunalt och judtcicllt avseende införlivas med Skörde siad. Stadens areal efter denna utvidgning: 40'«kv.km., vorav 40'u kv.km. land. 8 ) Norra Fågel ås kommun och Södra Fdgelås kommun, som enligt K. brov d. 12 april 1889 jämväl i jordeboken äro skilda, hava tillsammans utgjort Fägolas kyrkosockeu jämto kapell, det senaro omfattande Södra Fogoias. Genom K. brev d. 14 mars 1902 förordnades, att Södra Fageläs socken skulle Mm Fagelos kyrkoförsamling avskiljas och
88 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. bilda on särskild annexförsamling: under den återstående delen av Fagelas församling som moderförsamling 1 och skulle de nya församlingarna benämnas, moderförsamlingen Norra Fagelas och annexförsamlingen Södra Fagelas. ) Den Ull Vartofta härad hörande Falköpings östra landskommun ooh den till Gudhems härad hörande Falköpings västra landskommun bilda tillsammans Falköpings landsförsamling. Till Falköpings östra landskommun hörande ' : i mtl Gunnestorp n:r 7 Trumslagarogärd är beläget Inom Luttra socken. Förslag att överflytta hemmanet till Luttra blev av K. Ma]:t d. 11 sept. 1885 ej bifallet. Hela Falköpings landsförsamling ar 1910: 18»4 kv.km., varav 16 -»o kv.km. land; 1391 inv.; 84 folkm.-tilthet. 10 ) Till Daretorps socken hörande \'t mtl Haddängen ömsintes av Agnttorps socken, vilken däremot har "4 mtl Ändetorp inskjutet i Daretorpa socken. Förslag att överflytta hemmanen dit, dar de äro belägna, blev av K. Maj.t d. 8 Juli 1885 ej bifallet. ") Av Kölingareds kyrkosocken höra till Skaraborgs län och Vartofta härad (ar li)10: Slättängs tingslag) endast 4 mtl, den s. k. österbo rote, bestående av hemmanen /«mtl Bäckanäs, '/'» Biored, '/ Skrlkebo, V Vräna, 1 Bränningsas, '/ Grönebro, 1 U Kyrkoryd,!, 4 Handvik, '/«Sturrebo och \ 4 Tranebol. Återstående delen tillhör Rcdvägs härad ooh Alvsborgs län. Förslag att överflytta Skaraborgs länsdel av socknen till Alvsborgs län har K. Maj:t d. 17 febr. 1894 ej funnit skäl att för det dåvarande bifalla. Hela Kölingareds socken ar 1910: 73-33 kv.km., varav 64'7B kv.km. land; 786 inv.; 12 folkm.-tathot. ") Kvarnen Forshall eller Västra Forsölo, tillhörande Sals sooken, är belägen inom Flo sooken. Förslag att överflytta kvarnen jämte tomt till Klo socken blov av K. Maj:t don 29 maj 1891 ej bifallet. ls ) Tengene kommun och Grästorps köping bilda tillsammans Tengene församling. Hela kyrkosocknen ar 1910: 24-os kv.km., varav 23"78 kv.km. land; 1 418 Inv.; 60 folkm.-uithet. av ") Till Längnums socken hörande V mtl Längnum Laggarogard ligger inom Huringa socken. Förslag att överflytta hommansdelcn till Hyringa blev av K. Maj:t d. 22 okt. 1886 ej bifallet. ") Vara kommun och Vara köping bilda tillsammans Vara församling. Hela kyrkosocknen ar 1910: 13-02 kv.km., varav 12-ss kv.km. land; 1 591 inv.; 123 tolkm.-täthet. En ansökan om Vara köping» utbrytande till egen församling blov av K. Maj:t d. 16 augusti 1905 ej bifallen. 16) Till Tråxads socken hörando hemmanet Görstorp avskiljes därifrån genom ägor i Skärstads socken av Barne härad. Förslag att överflytta hemmanet till sistnämnda socken och härad blev av K. MaJ:t d. 7 okt. 1887 ej bifallet. n ) 'A mtl av Stora Gruwad, tillhörande Laske- Vedums socken, är förlagt inom Södra Lundbv socken, och V«mtl av Lilla Gruwad, hörande till S. Lundby socken, har fatt sitt läge Inom Laske - Vedums socken. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 9 nov. 1888 ej bifallet. 18 ) österbitterna kommun och VåsterbUterna kommun bilda tillsammans BiUerna församling. # Hela kyrkosooknen or 1910: 47'83 kv.km., varav 47"Ba kv.km. land; 1 138 inv.; 24 folkm.-täthet. ") Till Mariestad lyder i allo en a Vallby mad i Ekby socken belägen ängsmark. Förslag att överflytta denna till Ekby blev av K. Moj:t d. 16 aug. 1889 ej bifallet. 20) Till Skara landskommun hörande 1 mtl Skara domprostogard är beläget inom Skara stad, vilken däremot har lägenheterna Stora Svenstorp, Skarängen och Fröängen inom landskommunen. Förslag att Överflytta hemmanet oeh lägenheterna dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 14 okt. 1887 ej bifallet. ") Till IIjo stad hörande tvenne områden, varav det ena benämnes Batemansfallen, omslutas av Hjo landskommun i Kakinds härad. Förslag att överflytta områdena till landskommunen blev av K. Maj:t d. 17 sept. 1886 ej bifallet. s2 ) Genom K. brev d. 15 okt. 1909 förunnades Tidaholms köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1910, dock att staden skulle j i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt ; ooh tillhöra Vartofta och Frökinds domsaga samt ] Dimbo tingslag. I ") Till Axvalls municipalmmhälle, som huvudsakligen är beläget inom Norra Vina, hör även I ett obebott mindre område (en del av Axvalla hed med nägra däruppä uppförda byggnader) inom Skärvs socken. Hela municipalsamhället är 1910: 0-13 kv.km.; 323 inv.; 2 485 folkm.-täthet.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. 89
90 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. 91
92 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. Anmärkningar till Värmlands lan. Angående förslag till omradosrogleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a sid. 8. l ) Enligt K. bror d. 1 aug. 1895 oro med 1896 ars ingång lägenheterna Boejön oob Springsjön i allo överförda frän Sunnemo Bocken oob Älvdals härad till Färnebo socken och härad. Arealen av de sålunda överflyttade lägenheterna har e] kunnat utrönas. Av en hel hytta Skaltjärnshyttan, i övrigt hörande till Färnebo socken, räknas i kyrkligt ooh kommunalt hänseende Vi» till Nordmarks Bocken och den I allo till Färnebo socken hörande l/ s bytta Gräsbosjöhyttan eller Bosjöhyttan är uppförd pä ägor till hemmanet Qräsby i Sunnemo socken. Förslag att överflytta denna Vu av Skaltjärnshyttan till Fämebo kyrkosocken och Gräsbosjöhyttan till Sunnemo Bocken blev av K. Maj-.t d. II dec. 1885 ej bifallet. 8 ) Av Nusunds socken höra tiuvärmlandslänoohvisnumb härad 11"/» mtl, nämligen 1 mtl Billinge Södra,»/ Bräckan, 7«Bäoken, V Älgosen, i Gärdsbol, 1 Häkanbol, 1 Hallunda. '/a Högeberg, '/«Högebergston>, V Krigsmonsbol, '/«Lldan, '/ Lidetorp, '/B Mickelsrud, '/ Mobräten, V» Mo, '/< Printeerud, l,u Rotebäcken, '/< Roted, '/< Svartetjärn, 1 Atorp, 1 Ang, 1 Blllingo Norra, '/ Grytsjön och V Siivsjön; varemot socknens övriga 22 mtl tillhöra Edsbergs härad i Örebro län. Förslag att överflytta sistnämnda länsdel till Värmlands län blev d. 6 deo. 1889 av K. Ma]:t ej bifallet. Hela Nysunds socken or 1910: 296-82 kv.km., varav 258'27 kv.km. land; 2 918 lnv.j 11 folkm.-täthet. 3 ) Enligt K. brev d. 19 sept. 1902 äro frön början av är 1904 vissa delar av säteriet Lilla Voxnäs 1 Karlstads socken om tillsammans 28-07 hektar införlivade med Karlstads stad. 4 ) Enligt K. brev d. 31 dec. 1907 har d. 1 nov. 1908, utan rubbning i bestående kommunala förhållanden, frän Grava församling utbrutits en särskild kapellförsamling, benämnd Forshaga kapelllörsamling, bestående av 1 js mtl Berg, 1 Forshaga, l U Forsnor, V Forsnäs, 1 Gråssbol, '/4 Qrossbolstorp, '/» Hedås, 1 Loved, lägenheten Skived, ett laxfiske, samt hemmanen 1 mtl Norra Skived, 1 Södra Sldvod, V«Skivotorp, '/ Sundstad och 1 ÖJenäs. Arealen a kapellförsamlingen har ej kunnat fullt noggrant bestämmas. 5) Inom Qrums socken ligger -ffa mtl Lilla Rustan, tillhörande Nors socken. Förslag att överflytta L. Rustan till Qrums blev av K. Maj:t d. 21 nov. 1884 ej bifallet. 6 ) Enligt K. brev d. 25 aug. 1905 är med 1906 ars ingång l U mtl Mickolsön i Qrums socken i allo överfört till Eds socken. r ) By församling omfattade ännu är 1910 By kommun och Säj/le köping. Hela församlingen s. a. 89-JI kv.km., varav 84'OB kv.km. land; 4 269 inv.; 50 folkm.- täthet. Enligt K. brev d. 20 Jan. 1911 bildar Säffle köping fr.o.m. d. 1 maj s. ft. en särekildkapellförsamling, benämnd Säffle kapellförsamling, vilken dock fortfarande skall hava gemensamt skolväsende och gemensam kyrklig okonomi med By församling. 8 ) De hemmanadelar, varav Gustav Adoljs kommun bestär.upptagos i jordoboken för Ekshärads socken. Förslag att i jordeboken utbryta kommunen till särskild socken blev av K. Maj:t d. 18 mars 1887 ej bifallet. ) Enligt K. brev d. 12 okt. 1906 hor, utan rubbning 1 bestående kommunala förhållanden, frän Norra Råda församling utbrutits en särskild kapellförsamling, benämnd Hag/ors kapellförsamling, bestående av X U mtl Asplunden, 1 Backa, 1 Haftorsbol, 1 Risberg, 1 Stjärn, 1 Torsby, 1 Uddeholm, '/ Uvedshagen, V Sjögränd, med rätt för denna att med Norra Rada församling fortfarande hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende. 10 ) Mellan Norra Ny socken och Nyskoga kapell, det senare jämlikt K. brev d. 20 dec. 1872 utbrutet m-västra delen av N. Ny, är gränsen icke redig, därigenom att ägor äro blandade om varandra. Förslag om reglering härav blev av K. Maj:t d. 31 dec. 1890 ej bifallet. ") Enär vissa hemman i Dalby socken haft ägor inom Norra och Södra Finnskoga socknar, har gränsen mellan do bada senare varit mycket obestämd. Genom K. brev d. 31 dec 1890 anbefalldes K. Maj:ts Befallningshavonde i länet att föranstalta om särskild skattläggning av berörda ägor samt inkomma med förslag till undonrödjande av oogentligheterna i omradesfördelningen. D. 6 sept. 190S godkände K. Maj:t i huvudsakliga delar upprättat förslag till skattläggning av ifrågavarande ägor samt förordnade om överflyttande frän Dalby till Norra Finnskoga av 7 särskilda kommunsdelar om tillsammans jjjjj mtl och till Södra Finnskoga av 14 EciiuKiWa hemmansdelar mt] om tillsammans 2 rwift
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. 93 12 ) Delar ar hemmanen Ganterud och Rådom och lägenheterna Holmängen och Kläggstranden av hemmanet Torsby, Kläggstranden o v hemmanet Västan&.Kronskogen av hemmanet Fensbol samt Hackfall av hemmanet Vadje, vilka hemman enligt Jordeboken tillhöra Frvksände Bocken, räknas 1 kyrkligt hänseende till Östmarks socken, varest dessa hemmansdelar ock äro belägna. Andra delar av hemmanen Ganterud, Smedserud och Rädom ligga även inom östmarks socken, men dessa räknas i allo till Frvksände. Förslag att reglera dessa oregelbundonheter blev av K. Maj:t d. 3 nov. 1893 ej bifallet. 13) Aboarno ä torpen Dalen och Sätorbräten kyrkoskrivas i Lekvaltnels församling, men mantals- och Bkattskrivos 1 Frvksände. Förslag att 1 kyrkligt hänseendo förlägga dessa torp Jämte några andra numera obebodda, beträffande vilka samma förhällande ägdo rum, till Fryksändo blev av K. MaJ:t d. 18 aug. 1892 ej bifallet. I följd härav omfattar Lekvattnets församling en mindre del (5 pers. år 1910) av Fryksände kommuns folkmängd. ") Genom K. brov d. 22 dec. 1905 har förordnats, att Arvika köpings område skulle i Jordeboken utbrytas frän Arvika socken och bilda en ny socken, benämnd Arvika köping, samt att denna fr. o. m. d. 1 maj 1906 skulle tills vidare utgöra en frän Arvika kyrkosockon avskild församling inom Arvika pastorat (jfr anm. till tab. 7). Genom K. brev d. 18 nov. 1910 förunnades Arvika köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 Jan. 1911, dock att Arvika stad skall tills vidare i Judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Jösse domsaga och tingslag. 16 ) Approximativ beräkning. Munlcipalsamhällets andel av Forshaga kapellförsamlings folkmängd har ej kunmit noggrant angivas. 10 ) Enligt K. brev d. 7 mars 1913 skola med 1914 ärs ingång vissa områden av Varnum socken i ullo införlivas mod Kristinehamns stad, nämligen '/> mtl Prästerud, ' '4 mtl SOrkostct, '/> mtl Uttcrbäeken, 1 mtl Sanda, Vi mtl Alskärr samt delar av 1 mtl Gustavsberg och '/> mtl Uodehult. Areal efter överflyttningen: Varnum 212'44 kv.km., varav 203 É r,9 kv.km. land; Kristinehamn 28-70 kv.km., varav 2ST,S kv.km. land. ") Enligt K. brev d. 2(1 sept. 1913 skola ined 1914 4rs ingång hemmanen ',4 mtl Norra Sandbacken, ',4 mtl Södra Sandbacken och 1 mtl Sanna i allo överflyttas frän Karlstads socken till Karlstads stad. Areal etter överflyttningen: Karlstads socken 48'o7 kv.km., varav 4075 kv.km. land; staden 20o«kv.km., varav 21"«kv. km. land.
94 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN. 95
96 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN. 97 Anmärkningar till Örebro län. Angående förslag till omradesreglcrlngar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. & eld. 8. 1) Till Anstå socken hörande 1 mtl Vittv&ng och 1/4 mtl Mogetorp omslutas av Mosjö och Gällersta socknar samt Örebro stads ägor. Förslag att överflytta hemmanen till Mosjö blev av K. Maj:t d. 8 mars 1889 ej bifallot. ) Knligt K. brev d. 13 febr. 1903 iiro med 1901 ars ingång 1/2 mtl Mark n:r 2 och 1 mtl Mark n:r 3 med därlfràn avsöndmde lägenheter i allo överflyttade frän Länobro socken till Örebro stad. 3 ) Till Rinkaby socken hörande 1 mtl Munkatorp liggor inom Längbro socken. Förelag att överflytta Munkatorp till Längbro blev av K. Maj:t d. 18 juni 1880 ej bifallot. «) Enligt K. brev d. 27 okt. 1905 äro med 1907 ars ingång den s. k. Myrö utjord ävensom on frän K. Maj:t och kronan till Örebro stad försaid andel av förra skvadronscliefsboetäuet Anstå n:r 3 och 4 i allo överflyttade frän Anstå socken till Örebro stad. 5) Till Lillkyrka socken hörando 1/4 mil Bjömbotorp, i/i» mtl Bredmossen och i/io mtl Skabäeken äro belägna inom Glanshammars socken. Förslog ott överflytta hemmanen till Glanshammar blev av K. Maj:t d. 15 mars 1889 ej bifallet. ) Enligt K. brev d. 22 april 1898 och d. 19 juli 1907 utgör det förutvarande, inom Hallsbergs och Kumla socknar belägna Hallsbergs municipalsamhällo mod ingången av ar 1908 en i kommunalt och fattigvårdshänseende frän nämnda socknar avskild köping, benämnd Hallsberg. Hallsbergs lörsamlino omfattar Hallsbergs kommun och en del (722 pers. ar 1910) av Hallsbergs köping. Hela församlingen är 1910: lino kv.km., varav 104-49 kv.km. land; 3 381 inv.; 32 folkin.- täthet. Kumla församling omfattar Kumla kommun oeh återstoden (910 pers. är 1910) av Hallsbergs köping. Hela församlingen är 1910: 11928 kv.km., varav 117-03 kv.km. land; 8 650 inv.; 73 folkm.-täthct. ') Till Lerbäcks sockon hörando 1/8 mtl Blftberga, 1/8 Hageberg eller Tängen och 1/8 Hömossen ligga inom Hallsbergs socken. Förslag att överflytta hemmanen till Hallsberg blev av K. Maj:t d. 1 mars 1889 ej bifallot. 8 ) Till Ramundeboda socken hörando i/s mtl Skarbyholm med Sågmossen, 1/2 mtl Sta vana och 1/4 mtl Motorp eller Sägen samt lägenheten Hunilekärrot äro belägna pä Qrimstens härads allmänning i Viby socken. Förslag att överflytta dessa hemman oeh lägenheter till Viby socken blev av K. Maj:t d. 25 april 1889 ej bifallet. ) Genom K. brev d. 21 okt. 1910 har fastställts namnet Ramundeboda i stället för det förut brukliga Bodarnc. 10 ) Till Knista socken hörando 1 mtl Storsjön och 1/2 mtl Kronoberg ligga utom socknen mellan Kvistbro och Hidings socknar, och 1/4 mtl Mcdskog och Villingsbergs bruk med valsverk och kvarn inom Hidingc Bocken samt i/«mtl Snöbergshyttan inom Karlskoga socken. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 20 j febr. 1892 ej bifallet. ") Av Nysunds socken höra 22 mtl till Örebro län och Edsbergs härad, men lls/s mtl till Värmlands län ocli VisnuniR härad (jfr sid. 92, anm. 2). Förslog att överflytta Örebro-länsdelen till Värmlands län blev av K. Maj:t d. fi dec. 1889 ej bifallet. Hela NysundH 7 121(1.10. Folkräkningen UI12. socken är 1910: 29GS2 kv.km., varav 258-27 kv.km. land; 2 918 inv.; 11 folkm.-täthet. li ) Till Hammars sockon hörando 1 mtl Stubbotorp, som utgöres av tvenno ägoomräden, ligger inom Askersitnds landskommun. Förslag att överflytta hemmanet till sistnämnda socken blev av K. MaJ:t d. 15 febr. 1889 oj bifallet. 13 ) Hammars kommun omfattar, utom Hammars församling, en till Örebro län hörande del av den i övrigt till Östergötlands län hörande Västra Nu församling, nämligen ön Storn Hökneö i Vättern (6 pers. Ar 1910). Jfr vidare anm. 32 under Östergötlands län. ") Till Lindesbergs landskommun hörande 1 mtl Lindesby, 1/0 mtl Lindeshemman och 1/4 mtl 1 lorrmnnstorp äro helt oeh hållet eller till en del inneslut na av TAiulesberos stads ägor, varemot do till staden hörande lägenheterna Brogärden med Skottbackarne, ävensom söder därom liggande ägor samt IVrslio, Sämskhugon, Smodhageu m. fl. läcenhctor omslutas av landskommunen. Förslug att överflytta dessa hemman oeh lägenheter dit, där do äro belägna, blev av K. Maj:t d. 18 okt. 1889 ej bifallet. ") Till Ljusnarsbergs sockon hörande 1/4 mtl Axsjön är beläget inom Lirutesbcros landskommuns omrädc. Förslag att överflytta hommanct till sistnämnda kommun blev av K. Maj:t d. 15 aug. 1884 ej bifallet. >0 ) Enligt K. resol. d. 31 dec 1891 blev i norra delon av Ljusnarsbergs socken av Örebro län och i södra do- I len av Orangärde socken av Kopparbergs län inrättat ett kapellag Grängesbera-llbrkcn, omfattando Älvhöjdens, \'xsjö, Stjälkbergs, örkärns, Norra Ilörks, Södra Hörks, Fiibobacks och Brattbergs rotor inom Ljusnarsbergs socken samt Grängesbergs, Järphöjdens, Rifallets och Bringsjöbcrgs skriftlag inom Grangärde socken. Genom K. brev d. 29 juli 1904 modgavs att, sä snart ske kunde, utan rubbning i bestäendo kommunala förhållanden, en kapellförsamling skullo bildas av vardera av kapellagets b&da länsdelar. Delningen av kapellaget verkställdes redan under är 1904, och bonämnas de nya kapellförsamlingarna Härkcns kapell ooh Grängesbergs kapell. ") Av Fcllingsbro sockon har räknats till Fcllingsbro härad 197"/i2 mtl och till Lindes och Hamsbergs härad 11/2 mtl, nämligen 1/2 mtl Fröddesboda, 1/2 Västra Hult, 1/4 Norra Hult och 1/4 Olof öimonstorp samt lägenhoten Hultatorpct. Förslag att till Lindes socken (Lindesbergs landskommun) förlägga den till Lindes och Ramsbergs härad hörando sockcndelen blev av K. Maj:t d. 21 febr. 1890 ej bifallet, mon enligt K. brev d. 31 dec. 1912 är mod 1913 Ars ingäng ifrågavarande socltendel i kommunalt, och ecklesiastikt hänseende ävensom i jordebokon överflyttad frän Fcllingsbro till Lindes socken. Hela Fellingsbro socken flr 1910: 370'8i kv.km., varuv 347'73 kv.km. land; G 978 inv.; 20 folkm.-täthct. Efter ovannämnda överflyttning är arealen: Lindesbergs lundskommun 505-70 kv.-km., varav 4(10-64 kv.-km. land; Fcllingsbro 357-49 kv.km., varav 335-86 kv.-km. land. 1B ) Enligt K. brev d. 22 april 1908 skall, sodan vissa villkor blivit fullgjorda, norra delen av Fellinosltro socken bilda en säi-bkild kapellförsamling med rätt för denna att med moderförsamlingen fortfarande bava gomensamma kyrkoräkenskaper och gcinensamtskolväsen.
98 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN. >») Enligt K. brev d. 11 mars 1898 och 30 aug. 1907! utgör det förutvarande Nya Kopparbergs municipalsamhälle frän 1908 ars lng&ng en 1 kommunalt oeh fat-, tigvardshänscende frän Tyjuenarsbergs socken avskild köplag, benämnd Kopparberg- Lfusnarsbcrgs försavi- Uno (med Uörkens kapell) omfattar LJuanarsbergs kommun (med kapellet) och Kopparbergs köping. Uela församlingen är 1910: 665-71 kv.km., varav 003-52 kv.km. land; 11 S51 inv.; 19 foikm.-tathet. K ) K. Svea trängkdré församling har 1 oktober 1907 forlagts frän Stockhohn till Örebro stad. 11 ) Enligt K. brev den 22 nov. 1912 ar Örebro itadsförtamling fr. o. m. den 1 Jan. 1913 delad i tvenne, med Svartån som gräns. Arealen för den norra församlingens (Olaus Petri förs.) område kan approximativt beräknas till 9jj kv.km. land och för den södra församlingens (Nikolai förs.) till 12'» kv.km. ) Inom Fellingtbro kommun har Jämlikt K. brev d. 8 dec. 1911 bildats ett municipalsamhälle. benämnt Fellingsbro. ") Inom Karlskoga kommun och Degerfors kapellförsamling har Jämlikt K. brev den 1 Juni 1912 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Jannelund.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. 99
100 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. 101 Aiiiiiärkiiingnr till Västmanlands liln. Angäendo förslag till omradesregloringar, använda förkortningar in. m. so Allmilnna anm. a sid. 8. ') S:t Ilians socken (landsförsamling och annex till Västerås stad) är genom Svartån delad mellan 2:no härad, sa att pa Norrbo härad kommer don till arealen större delen, lfl 1 /» mtl, och pa Tulmndra härad en mindre del, bestående av följande hemman ooh lägenheter: 1 mtl Bjärby, 'i Kumla n:r 1 eller Fredriksberg. 1 Vodebo, Milenii tre vretar. Norra Sandvreten, 3 /io Vallby, 2 Kumla n:r 2 och 3 samt 1 Roby, tillsammans 9 5 /io mtl. Förslag att förlägga till Tuhundra härad den till Norrbo härad hörande delen av socknen blev av K. Ma):t d. 17 mars 1894 e] bifallet. Enligt K. brev d. 22 sept. 1905 äro vid ingången av ar 190G lägenheterna Klocknrctorpct och Talltorpet 1 allo överflyttado från S:t Ilians socken ooh Norrbo härad till Västerås stad. -Hela S:t Ulans socken ar 1910: 25'»j kv.km., varav 25'n kv.km. land; 1545 inv.; 01 folkm.-tiithot. -) Enligt K. brev d. 27 Juni 1902 är med 1003 Ars ingång lägenheten Ilästholmarna n:r 1 (omfattande holmen Klba jämte Östra och Västra holmen) i allo förlagd frän Hadctunda socken och Sicndo härad till Väuterås stad. 8 ) Angående socken- ooli lunegriinsen vid hemma-
102 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. nen G&lhammar, varav ett tillhör Väelenno socken i SödormanlamlH län och ott Arboga landskommun i Västmanlands län,»e eld. 18, anm. C. 4 ) Enligt K. brev d. 29 maj 1893 och 31 dec. 1906 är med 1907 ars ingång ett område av Kung Karla Booken om 108 hektar, för vilket genom K. brev d. 7 april 1906 ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets ettider ävensom hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, förklarats skola i tillämpliga delar gälla, skilt, även i fattigvardshänscendu, frän nämnda socken och utgör en egen kommun och köping, benämnd Kungsör. I kyrkligt avseende hör köpingen fortfarande till Kung Karls församling. Hela församlingen ar 1910: 73'i«kv.km., varuv 72M kv.- km. land; 3 031 inv.; 42 foikm.-täthet. 6 ) Angående Broby by, tillhörande badö Tumbo socken i Södermanlands län och Torpa socken 1 Västmanlands län, se sid. 18, anm. 5. 6 ) Ehuru 2 mtl BJurtors eller Hakansbonning med sagtorp och Bjurfors bruk, V» m t' Fröbcnbennlng och skattetorpet Myrsjö i allo tillhört Norbergs socken 1 Västmanlands län, hava de därå boende åtnjutit s. k. kyrkorätt i Aresta församling av Kopparbergs län, varest de även av ålder kyrkoskrivits, i följd varav don 1 Avesta kyrkoskrlvna folkmängden varit fördelad pä nämnda b&da län. K. Maj:t har emellertid d. 30 aug. 1907 förklarat, att egendomen BJurfors (Innefattande samtliga ovannämnda hemman och lägonhctcr) i kyrkligt avseende tillhör endast Norbergs församling. ') Lägenheten Vargstuguängon och gruvejorden Svartsla, vilka i allo tillhöra Sala siad, äro belägna inom Kila socken. Förslag att överflytta dem till Kila socken har av K. Maj:t d. 31 aug. 1894 ej bifallits. 8} Till Ilarbo kyrkosocken hör förutom Harbo kommun en mindre del [med 9 pers. är 1910] av Hälinge kommun i Uppsala län; se sid. 14, anm. 6. Hela Harbo kyrkosocken är 1910: 127'?o kv.km., varav 119'w kv.km. land; 1 457 inv.; 12 folkm.- täthet. ) Till Sala landskommun hörande, men avskilt därifrån belägna hemmanen Broddbo och Ulvsbo med Hölandet, om tillsammans l'/s mtl, avskiljas genom en del av Sala stads mark frän övriga området.,0 ) K. Västmanlands irängkårs församling i Sala bildades d. 1 april 1906. ") Till Köpings siad hörande jordarna Uggelvretarna, Frälsctegarna, Farnategcn, Storängen, Kaplans- och Klockaretegarna omslutas av Köpings landsförsamlings område. Väckt förslag att dessa stadsjordar mätte förläggas till landsförsamlingen blev av K. MaJ:t d. 0 okt. 1893 ej bifallet. la ) Till Arboga landskommun hörande komministerbostället Gabrielstorp eller Emaus, pastorsboställets jord i prästgärdona, '/ mtl Kolbäck samt Höjenskvarn och Nästkvarn äro belägna Inom Arboga stads område. Förslag att införliva dessa fastigheter mod staden blev av K. Maj:t d. 20 okt. 1893 ej bifallet.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. 103
104 TAB. 1 (forts.)- HÄRAD, KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. 105
106 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. Anmärkningar till Kopparbergs län. Angående förelag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anm. å sid. 8. ') Kopparbergs församling omfattar dclb Falu landskommun (Kopparbergs socken), dels en del av Falu stad och är sålunda på en gång lands- och stadsförsanillng, för vilka delar särskilda kyrkoböcker föras. Uppgift a arealen av församlingens stadsdel har ej kunnat erhållas. Hela församlingens folkmängd är 1910 var g 831. 2 ) Den g. k. Knlva fjärding utgör en del av Vika socken. Hosjö kapell, även kallat Sandviks kapell och i Jordebokon upptaget under Vika, har därmed gemensam kommunalförvaltning. 8 ) Till Torsång hörande hemmanen Tyllsnäs om 2 'Vie mtl ligga Inom Stora Tuna socken. Förelag att överflytta hemmanen till Stora Tuna blev av K. Ma):t d. 3 aug. 1888 ej bifallet. Stora Tuna församling (mod Amsbergs kapell) omfattar Stora Tuna kommun (med kapellet) och Borlänge köping. Hela kyrkosocknen är 1910; OlS'o» kv.km., varav 601'»o kv.km. land; 20 966 inv.; 35 folkm.-täthet. Socknen delas i tvä områden, det större (jämte Amsbergs kapell och Borlänge köping) benämnt Ovanbrodelen och det mindre Vtombrodelen, omfottando det senare byarna och lägenheterna Sörbo, Skärsjö, Hovgarden, Västansjö, Hansgårdarna, Hansgårdskvarn, Nyby, Nisstägt, Langsjö, övra SvärdBJÖ, Jöns Olles gärdar, Yttra Svärdsjö, Holm, Holmtjärn, Boxnan, Myggsjön, Koppslahyttan, Koppslahyttekvarn, Halvardsgårdar, Sörscllnäs, Flnngården, Esaiegårdar, Norrsellnäs, Fagcrbacken, Ångarna, Grevbo, Tolsbo, Strandbro, Lintäppan, Sörbro, Hedgårdarna, Jälkeràker, Hossebacken, Sörhcsse, Norrhesse, Vatthammars kvarn, Forabacka, Jakobsberg, Storsveden, Buskåker, Präst- och Klockaregårdarna, Hede, Sveden, Berg, Sör-Rommo, Norr-Romme, Rommohed, Sängberget, Gunnarsbo, Sklnnarsveden ooh Nybro. 4 ) Inom Gustavs socken äro belägna ägor, som tillhöra Dahlgrens rote inom Säters socken. 8 ) Till Säters landskommun hörande 3/8 mtl Kolarbo omslutcs av Stora Skedvi socken och Säters kungsgård till största delen av Säters stads område. Stadsjordarna LJusterängarna och Åkergärdet ligga inom landskommunen. Förelag att överflytta dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t ej bifallet, beträffande Kolarbo d. 3 febr. 1888 och beträffande Kungsgärden och stadsjordarna d. I april 1892. ') Ägor tillhörande lägenheten Bodanäs eller Ryggen i Stora Skedvi socken äro belägna inom Vika socken, ooh lägenheterna Rostkärnsänge ooh Lunàns takt, tillhörande Vika, ligga inom Stora Skodvi, varjämte en lägenhet i örängarna, lydande till Nas kungsgärd 1 Husby socken, är belägen Inom Hedemora landskommun. Förslag av K. Maj:ts Befallnlngshavande i länet om reglering av dessa oegentllgheter blev av K. Maj:t d. 16 dec. 1892 ej bifallet. ') Enligt K. brev d. 26 febr. 1909 har frän d. 1 maj s. a. av vissa delar av Husby församling, nämligen de till den s. k. skogsbygden av Flinö fjärding och Körshytte fjärding, med undantag av dess västra del, hörande fastigheter, utom Nordvikens och L&ngshyttans fäbodskogar, utan rubbning 1 bestående kommunala förhallanden, bildats en särskild kapellförsamling, benämnd Stjärnsunds kapellförsamling, vilken skall med pastoratet 1 övrigt hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende. 8 ) Till Hedemora landskommun höra stads- och landsförsamlingens komministersboställe, hemmanet Munkbo samt delar av lägenheten Emaus och av Hedemora pastorsbobtälle, ehuru de äro belägna mom Hedemora stads område. Däremot ligga 11 stadsjordar inom landsförsamlingen. Förslag att överflytta alla dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 15 juni 1892 ej bifallet. 9 ) Hemmanslotter av S U mtl Tjälbo, hörande till Garpenbergs socken, äro förlagda inom Hedemora landskommuns område, och vissa hemmanslottor, hörande till Vikbyn i Hodemora sooken, äro belävma Inom Garpenbergs område. Förelag att reglera dessa oregelbundenheter blev av K. Maj:t d. 3 nov. 1893 ej bifallet. 10 ) Egendomen Bjurfore, vilken förut i kyrkligt avseende räknats till Avesta socken men i övrigt tillhört Norbergs socken i Västmanlands län, har av K. Maj:t d. 30 aug. 1907 förklarat» i allo tillhöra sistnämnda socken. (Jfr sid. 102 anm. 0). 11 ) Enligt K. brev d. 3 nov. 1906 utgör Avesta socken mod hela det område, socknen då omfattade, från 1907 års ingång en köping, benämnd Avesta. ") Qagnef och Mockfjärds kapell utgöra en kommun med gemensamma utskylder förutom beträffande fattigvård och skolhusbyggnader, vilka kapellförsamlingen har särskilda. ") Vrebro by (med 133 inv. år 19101 tillhör i kyrkligt hänseende Bjursås socken, men i kommunalt hänseende och enligt Jordebokon Åls Bocken. Förslag att i allo förlägga Vrebro by till Als socken blev av K. Maj:t d. 26 mars 1892 för det dåvarande ej bifallet. 14 ) Till Mora socken i allo (således även i kommunalt hänseende) hörande är Ulvsjö by jämte nybyggena Trästslåttåsen och Skuråsen, men åboarna kyrkoskrivas 1 Lillhärdals kyrkosocken, som för övrigt och med sin största del lyder under Jämtlands län. och anses i följd härav en del av Lillhärdals församling [med 53 inv. år 1910; arealen av denna försarnlingsdel har ej kunnat särskiljas från Mora] tillhöra Kopparbergs län. Förslag till reglering av denna oregelbundenhet blev av K. Maj:t d. 10 febr. 1888 ej bifallet. 16 ) Enligt K. brev d. 7 mars 1902 och 30 aug. 1907 utgör det förutvarande Morastrands municipalsamhälle med 1908 års ingång en i kommunalt och fattigvårdshänseende från Mora socken avskild köping, benämnd Morastrand. Mora församling omfattar Mora kommun mod undantag av den till Lillhärdals församling hörande delen samt dessutom Morastrands köping. Hela församlingen år 1910: 1 340'os kv.km., varav 1 203"66 kv.km. land; 10 269 inv.; 7 folkm.-täthet. ' ) Till Nds kyrkosocken hörande byarna Ursen, Hoberget och Utbyberget [med 56 inv. år 1910] äro belägna i Säfsnäs socken och räknas till Säfsnäs kommun. Förelag att överflytta byarna till Säfsnäs blev av K. MaJ:t d. 16 mars 1883 ej bifallet, men Bkall på särskild anmälan vid näst inträffande kyrkoherdelodlghot Nås församling tagas i förnyat övervägande. ") Tyngsjö kapell utgör en del av Malungs kommun, men har av hävd som särskild kommun behandlat vissa ärenden. 18 ) Ang. bildandet av kapellaget Grängesberg-Hörken inom Grangärde socken av Kopparbergs län och Ljusnarsbergs socken av Örebro län so sid. 97, anm. 18. Genom K. brev d. 4 april 1902 medgavs, att i stället för don för Grängesberg-Hörkens kapellag gemensamt inrättade extraordlnarie prästerliga beställningen en dy-
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. 107 lik befattning finge fr. o. m. d. 1 maj 1902 tillsvidare inrättas för den del av kapellet, som omfattade Grängesbergs gruvskog med samtliga därå belägna torp och lägenheter Jämte Grängesbergs och Hjörnbergs gruv- Barnhilllen, och d. 29 Juli 1904 har K. MaJ:t medgivit, att, utan rubbning i bestående kommunala förhållanden, en särskild kapellförsamling vid namn Grängesberg matte sa fort sko kunde, bildas av nyssnämnda område av Grangärde församling. Delningen av kapcllaget verkställdes redan under år 1904. Ie ) Genom K. brev d. 16 dec. 1910 har medgivit!, att. Smedjebackens mnnicipalsamhälle ma pa vissa villkor, (ran tid som framdeles kommer att bestämmas, såsom en kommun för sig bilda en även i (attigvardshänseeiide (ran Norrbärke socken avskild köping, benämnd Smedjebacken. m ) De nomadlappar, vilka enligt K. Maj:ts medgivande av d. 19 aug. 1881 pläga uppehålla sig inom Idre kapell/örmmiina, tillhöra Hede lapplöraam- Uno av Jämtlands län; se härom anm, 7 under sistnämnda bin. sl ) luom Jiirna kommun har jämlikt K. brev d. 21 april 1911 bildat» ett lnunielpnlsumhälu', lienämnt Vatisbro. n ) I läi.ets vattenareal, utgörande i allt 1 71 lo» kv.km., ingar sjön Siljan med 290'47 kv.knt. Fördelningen härav A de angränsande socknarna är, enligt A kartan provisioned uppdragna gränser, följande: Le-kmnd 56"oo, Siliangniin 57 aa, Htillvik 27 84, Mora Bfl'ei och Sollcrön 79'8B k v.km. Dessa andelar av sjön inga i den för resp. socknar angivna hela arealen. För Morastrands köping har däremot ingen motsvarande uträkning gjorts, utan ingar den andel av sjön, Bom eventuellt skulle anses tillkomma köpingen, i motsvarande andel för Mora socken.
108 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN. 109
110 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN. Anmärkningar till Gävleborgs län. Angående förslag till områdesreglcringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. à sid. 8. ') Till Hedesunda kommun och jordebokssockon hör 1 mtl Jörtsön n:r 1 (312 pers. 1910), vilket 1 kyrkligt avseende räknas till Söderfors Booken i Uppsala län. Förslag att överflytta Jörtsön helt ooh hället till Uppsala län blev av K. MaJ:t d. 10 april 1890 ej bifallet. Hela Södertors kyrkosocken är 1910: 106'M kv.km., varav 82 É o4 kv.km. land; 2 352 inv.; 29 folkm.-täthet. ') Enligt K. brev d. 8 april 1910 är ett östor om Gävle beläget omrädo av Valbo socken med en areal av Ö83T-» hektar vid 1911 are ingäng i allo Införlivat med Oävle siad. Invånarna & detta område (3 030 pers.) blovo redan under är 1910 utskrivna frän Valbo och kyrkoskrlvna 1 Gävle. 3 ) Enligt K. brev d. 18 dec. 1910 är fr. o. m. d. 1 Jan. 1911 utan rubbning 1 bestàondo kommunala förhallanden frän Torsdkers församling utbruten Hofors kapellförsamling, omfattande Hofors bruk och kringliggande omraden, eller närmare bestämt frälsehemmanen l/ao mtl Tolven n:r 1, l/ao Tolven n:r 2, i/so Tolven n:r 3, 3/a> Hofors n:r 1, J/so Hofors n:r 2 ooh 1/10 Hofors n:r 3, skattehemmanen l/io mtl Bergvlsbo, s/m Böle, 1/1» Edsken, 1/1» Fagersta n:r 1, i/» Fagorsta n:r 2,3/a> Fagersta n:r 3, s/m Fagereta n:r 4, 1/5 Fagersta n:r 5, i/» Fagersta n:r 6, 1/4 Fagersta n:r 7, 1/4 Fagorsta n:r 8, D/so Räberg n:r 1, n/40 Tjärnäs n:r 4, n/40 Tjärnäs n:r 3 ooh li/«toreskog n:r 1 samt kronolägenheten Fagersta n:r 9, ott fäbodställe, jämte ä vissa av nämnda hemman belägna Hofors bruk, lägenheten Yttre Hofors, Nyans gruvor, samt stationerna Hofors eller Robertsholm ooh Korsa m. fl. lägenheter, den i jordeboken ioko upptagna Torsåkers sockens gruvallmänning med koloretället Edskevallen, vissa inägor och skogsmark till byn Norra Tjärnäs eller skattehemmanen Tjärnäs n:r 1, 2, 3, 6 ooh 7 samt till byn Södra Tjärnäs eller skattehemmanen Tjärnäs n:r 8, 9,10 och 11, samt utskogsmark till kyrkoherdebostället 4/8 mtl krono Prästbordet n:r 1 och till hemman i Barkhyttan, Berg, Solberga, Vi och Vibyggeshyttan jämte därinom belägna Montrose nedlagda järnbruk samt Granstanda anhaltstation. Fortfarando skall kapellförsamlingen med moderförsamlingen hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen. 4 ) Enligt K. brev d. 2 aug. 1907 äro vid Ingången av är 1908 hemmansdelarna 1 öres 6 penningeland eller 5/64 mtl Östansjö n:r 1, 1 öres 3-7 penningeland östansjö n:r 2 samt 1 öres 6 pcnningeland eller 5/64 mtl Östansjö n:r 3 i allo överflyttade frän Bollnäs socken och Bollnäs länsmansdistrikt till Hanebo socken och Honebo länsmansdistrikt. 6 ) Enligt K. brev d. 14 mars 1902 och 29 Bept. 1905 utgör det förutvarande Bollnäs munlclpalsamhälle från 1906 års ingång en även i fattigvårdshänseende från Bollnäs socken avskild köping, benämnd Bollnäs. Bollnäs församling (med Annefors kapell och Katrinebergs kapell) omfattar Bollnäs kommun och Bollnäs köping. Hela församlingen år 1910: 879'ji kv.km., varav 817';«kv.km. land; 13 832 inv.; 17 folkm.-täthet.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN. 111 Medsänd ligger med sina inägor i Undersvik. Förslag att överflytta Medsänd till Undersvik blev av K. Maj:t, d. 3 okt. 1884 ej bifallet. ) Till Skogs socken hörande egendomen Gullgruva Ur bolagen Inom Söderala socken. Förslag att överflytta gudomen till Söderala blev av K. MoJ:t d. 14 dec. 1883 i-j bifallet. ') Enligt K. brev d. 28 okt. 1910 är Aviks inom Hällingtuna och Idenora socknar belägna niunicipalsamhillle imed en areal av ung. 72 har, varav ung. 59 har 1 llälsingtunadelen) fr. o. in. d. 1 jan. 1911 i allo införlivat med Hudiksvalls stad. Invånarna a området i fråga {,1 691 i Hälsingtunadelen och 64 i Idcnorsdelen) blevo redan under ar 1910 utskrivna frän resp. socknar och kyrkoskrivna i Hudiksvall. 8 ) Till Hälsinatuna socken hörande hemmanet Hamnligger inom Vi by i Idenors socken. Förslag att överflytta hemmanet till Idenor blev av K. Ma]:t d. 22 juli 1887 ej bifallet. ) Genom K. brev d. 20 mars 1908 har medgivits, att Ljusdals municipalsamhällo må, under vissa villkor, såsom en kommun för sig, bilda en även i fattlgvardshänseendo frän Ljusdals socken avskild köping, benämnd Ljusdal. I0 ) Hamra kapell tillhör Los kommun och har sedan 1877 gemensamma kyrkoböckor med Los. Prästlöneregloringskommlttén har emellertid föreslagit, att ånyo särskilda kyrkoböcker skola föras för Hamra. Kapellagots areal och folkmängd ar 1910 uppgives sålunda: 955so kv.- 1cm., varav 899 w kv.km. land; 1 189 lnv.: Is folkmtäthet. ") TM Arbrd socken hörande as/ira mtl Iste n:r 6 eller ") Inom Hille socken äro belägna vissa till Oärle stad hörande s. k. fasta vretar. Förslag att överflytta dessa till Hille blev av K. MaJ:t d. 9 febr. 1894 ej bifallet. Inom Hille socken ligger oek ett större, Uävle stad tillhörigt område, Testcbo, varest förstaden Strömsbro är belägen. Till staden i allo höruude Jordarna Sörby urfjäll och Kilarne samt åtskilliga s. k. fasta vretar omslutas av Valbo socken, och lära stundom lägenheter a dessa stads- Jordar intecknas och lagfaras i Gästriklands östra tingslag. Förslag om reglering härutlnnan blev av K. MttJ:t d. 9 febr. 1894 ej bifallet. 13 ) Ägor, tillhöriga Söderhamns stad, äro spridda inom Norrala socken, vilken likasom Söderala socken har ägor inom stadens mark. Kn hemställan i avseende a avhjälpandet av dessa oegcntligheter fann K. MaJ:t d. 31 dec. 1888 icke föranleda någon direkt åtgärd. ") Trenue till Hudiksvalls stad hörande Jordar iiro belägna inom Idenors Bocken. Förslag att överflytta dem dit, där de äro belägna, blev av K. MaJ:t d. 12 okt. 1894 ej bifallet. 1B ) Lägenheterna Högbo n:r 25, n:r 2(1, n:r 27 och u:r 2 8, vardera bestående av en skogstrakt, hava, ehuru belägna inom oeh i kommunalt och kyrkligt avseende hörande till Järbo socken, i Jordeboken upptagits 1 Högbo socken; men Jämlikt K. Kaitimarkollegii beslut d. 8 febr. 1912 äro de i Jordeboken överflyttade till Järbo. ">) Enligt K. brev d. 18 Juli 1913 skall av västra delen av Söderala församling (den del av Alyskjo by, som tir belägen väster om MyskJcan, ävensom byarna Vansäter, Suunanä oeh Lynäs), utan rubbning i bestående kommunala förhållanden, fr. o. in. d. 1 Jan. 1914 bildus en särskild kapellförsamling under nuinn av Hcrgrik.
112 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN. 113
114 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN. 115 Àmnftrkniiignr till Västernorrlnnds lltn. Angående förslag till oiurådcsrcgleringnr, använda förkohningar ni. m. st Allmäntm nnm. a nid. 8. ') Den till Njuruntla kommun hörande Svartviks kapellförsamling upphörde under år 1906. ') Genom K. brev d. 11 dec. 1801 upphävdes nåd. brevet d. 22 juni 1883, varigonom åt don del av Sköns socken, 6om benämnes Skönsmon, medgivits rätt att under vissa villkor utgöra en egen kapellförsamling, men genom R". brev d. 26 april 1905 har Skönsmon åter erhållit nämnda rättighet. a ) Oaktat byarna Rii, lllsgräudsbyn och Lunde tillhöra Timrå socken av Sköns tingslag, bliva de å hemmanen RH n:r 2 och Risgrändsbyn n:r 3 samt en del i Lundo n:r 2 boende, ehuru de kommunala utskylderna för jordbruksfastigheterna erläggas till Timrå socken, ändock kyrkoskrivna i den inom llässjö socken i Ljustorps tingslag belägna Löadö bruksförsamling och mantalsskrivna i Hässjö, till vilken kommun do ock, liksom hela bruksförsamlingen, räknas. Förslag om rättelse av denna oregelbundenhet blev av K. MaJ:t d. 7 dec. 1883 för dot dåvarande ej bifallet. 4 ) Sedan K. Maj:t d. 27 okt. 1899 medgivit, att området vid Sollefteå handelsplats finge under vissa villkor bilda en jämväl i fattlgvårdshänseondo från Sollejted socken avskild kommun och köping, benämnd Sollefteå, har detta med 1902 års ingång trätt i verkställighet. Genom K. brev d. 15 april 1910 förordnades, att ett till Sollejted köping angränsande område (om 4'ra kv.km.) skulle under vissa villkor vid tidpunkt, som framdeles bestämdes, i kommunalt och fattigvårds hansende skiljas från Sollefteå socken och förenas med köpingen; enligt K. brev d. 18 okt. 1912 (rödde detta i kraft med 1913 Ars ingång. Arealen efter denna överflyttning: Sollefteå socken iio.vu kv.km., varav 199-ai kv.vm lund; köpingen ;Voo kv.ktu., varav,v«h kv.km. laud.- Solicited lörsamling omfattar Sollefteå kommun och Sollefteå köping, utom de personer inom de båda kommunerna, vilka tillhöra K. Norrlands träntikdrs jörsamlino- Jleln Sollefteå församling år 1910: 211i«kv.km., varav 2.04'og kv.km. land; 4 551 inv. ; 22 folkm.-täthet. Hela K. Norrlands trängkårs förs. räknade 213 pers. år 1910. 6 ) Till Multrd socken hörande 6 /is mtl VUst-Nyland ligger inom Solicited socken. Förslog utt överflytta hemmanet till Sollefteå blev av K. Muj:t d. 19 sept. 1884 ej bifallet. ) Enligt K. brev d. 15 maj 1903 äro vid 1901 års ingång 8 a, o seland av hemmanet Norrlungånger n:r 4 jämte därifrån avböndradc lägenheter ävensom några vid Inga skifte inom Norrlungångcrs by avsatta samfällda platser och vägar i kommunalt, administrativt och judieiellt. hänseende överflyttade från Själerads socken till OrusköMsriks stad. ')K. Maj: t har d. 18 dec. 18B1 bifallit bildande a v egen församling i Sundsvall as mosaiska irosbrktinnare. Församlingsföreståndare utsågs inför magistraten 0. 9 jun. 1901; emellertid blevo församlingsmedlemmarna först vid 1903 års utgång avförda ur svenska kyrkans böcker. Jämlikt kyrkobokföringsförorduingen d. 23 dec. 2910 hava do under år 1911 ånyo införts däri.
116 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN. 117
118 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN. Anmärkningar till Jämtlands län. Angående förslag till omradcsregleringar, använda förkortningar m. m. se Allraiinna anm. å sid. 8. 1 ) Till lirun/lo socken hörande. '/««>"tl Ijugmauslandct ligger inom Sandsjö socken. Förslog att överflytta hemmanet till Sundsjö blev av K. MaJ:t d. 9 mars 1883 ej bifallet. 2 ) Till / >»»(rifcen» socken hörande nybygget Munsvattnot ilr belilget, A. den e. k. Murfjälltrakton Inom Föllinge. socken. Förslag att för reglering hilrav till Frost viken överflytta Mnrfjälltrukten, 1 lordeboken beuiiinnd Murfjilllot, blev uv IC. MnJ:t d. 23 upril 1888 ej bifallet. 3 ) Aboanio i Ulvsjö by och nybyggena Prästslåttåsen och Skuràsen, vilka 1 allo tillhöra Mora socken 1 Kopparbergs län, kyrkoskrivaa i Lillhärdals församling, i övrigt tillhörande Jämtlands litn, och anses 1 följd härav denna församlings kyrkoskrlvna folkmängd vara fördelad p» dessa län; jfr sid. 100, anm. 11. Förslag att förlägga byn och nybyggena till Jämtlands län blev av K. Maj:t d. 10 febr. 1888 ej bifallet. Hela kyrkoskrivna folkmängden 1 Lillhärdals församlingar 1910 utgjorde 1 583 Inv. Aren-
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN. 119 len av Kopparbergslänsdclen liar ej kunnat siirskiljas frän Mora areal. 4 ) Om de s. k. Utppföraanilingarna i Jämtlands län iir av K. Maj:te Befallningshavunde i länet i en skrivelse il. 10 april 1893 bland anuat meddelat, att alla Kungl. bud och befallningar rörande lapparues i liiuet administrerande utgå från den förutsättningen, att ingen aiiniui än staten iir skyldig lapparne den omvårdnad, som den bofaste iiger att påräkna inom sin kommun. Lapparnes kyrkliga indelning har alltid skett utan avseende po. lappförsamlingarnas territoriella förhållanden till de bofastas sockenindelning, och hava sålunda nu pastor i Frost viken, komminister i Ilotagen, komminister i Kall och pastor i Uedo utanför sina församlingar en lappbefolkning med särskild kvrkobok. Denna lappbefolknmg har intet med do fasta församlingarna att skaffa, den deltager ej i kyrkostämmor eller prästval eller i uagra avg-ifter till kyrka eller skola. Fattigvården bestrides helt och hållet nv staten. F.n inrangering av lapparne i Jämtlands län under kommuner iir under sådana förhållanden omöjlig. (t Norrbottens ocli Västerbottens län äro förhållandena annorlunda.) 5 ) De lappar, som bilda llouigcns eller Föllinge lapptôrmmlinç, vistas ej allenast pa Hotagsfjiillen utan även pa fyra fjälltrakter inom Olfrrdals socken. Någon fördelning av lnppförsamlingen pa Lits och Offcrdals tingslag iir dock icke möjlig. ) Till f 'ndcrsdkers lappförsamlino hörande lappar havo sitt tillhåll iekc blott inom Vndersdkers, Möririls, Are och Kalls, utan även inom Ottcrdals, Hallens och Örikens socknars fjällområden, där lappamc hava sina genom sista avvittringen uvrösadc betestrakter. Kliuni Undcrsnkcrs lappförsamling diirför mähända borde i administrativt och judiciellt. hiiobeende fördelar pä. TJndersåkers, offcrdals. Hallens och Ovikens tingslag, kan dock en sådan fördelning icke lämpligen verkställas. Komminister i Kalls församling iir tillika pastor i lappförsamlingcn. 7 ) Till Iledc hippförsmnlinfj hörande lappar hava sitt. tillhåll icke endast inom Hnlr, liinnäs, Stonjä och Linvill, utan även dels inom Are och Viulcrsäkcr, dels inom Idre kapellförsamling i Kopparbergs lttn. Khuru Hede lappfursamling därför mähanda bort. fördelas a..liimtuinds <wli Kopparbergs län, hor en sidan fördelning ej lämpligen kunnat verkställas. B ) Jämlikt K. brev d. 17 nov. 1011 har Hornsbcras villastads municipalsamhälle blivit betydligt utvidgat. Det torde nu omfatta ung. l'on k v.km.
120 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN. 121 Anmärkningar till Västerbottens liin. Angående förelag till ornradesrcgleringar, använda förkortningar m. m. su Allmänna iiuiu. a sid. s. ') Av hemmanot Odlarlöu höra b M mtl till Umcd socken, och 3/64 mtl till Vännäs socken. 2 ) Enligt K. brev d. 8 april 1904 ar frän 1U05 års ingång en öster om Umeå stad bolagen, K. Maj: t och Kronan tillhörig Jordäga, benämnd Herrängon, i allo förlagd frän Umeå socken till Umeå stad. Enligt K, brev d. 29 juni 1912 äro därjämte vid 1913 ars ingång vissa till öns och Tegs byar hörande ägor samt vissa områden av Ytterhiske i>y i allo överflyttade från Umeå Kocken till TlmeA stad och s&- lunda uteslutna ur landets jordeliok. Areal efter överflyttningen: Umeå socken 1 -lofi'ui) kv.kin., varav 1 372'o3 kv.km. land (jfr anm. I 3) ; staden 12's4 kv.km., alltsammans land. 3 ) Kronofisket Ivarsboda n:r 3 är enligt K. brev d. 30 nov. 1000 fr. o. m. 1002 Ars ingång i allo förlagt frftn Bygded socken och tingslag (ili Härars socken och UmeA tingslag.
122 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN. 4 )IlolmO kapell tillhör Särar» kommun, mon behandlar särskilt för sig vissa kommunala ärenden. 5 ) Skellefteå församling omfattade ar 1910 Skellefteå ålad och Skellefteå landakommun (jfr anm. 12). Hela församlingen år 1910: 1701-37 kv.km., varav 1037-90 kv.km. land; 23 778 inv.; 15 folkm.-täthct. För ett visst område av Norrböle by i Skellefteå landskommun hava d. 20 april 1897 hälsovårdsstadgans föreskrifter om stad förklarats i tillämpliga delar gällande. Området har vanligen icke betraktats som manici >alhamluule och därför (j heller upptagits såsom sftdant i ett pur tidigure publikationer av Statistiska centralbyrån. 6 ) Jämlikt K. brev d. 29 sept. 1911 är västra delen av liyêke fr. o. in. d. 1 Jan. 1913 utbruten till en särskild församling, benämnd Fällfurs, annex till Byskc. Den nya församlingen omfattar hemmanen Aspliden, Brantjällidon, Klövrrfors, Lursbo, Lillkågehedcn, Dund&ker, Lövholm, Noniångträ-ik, lllsmyrlidon norra, Storlidcn, Tallberget, Alund, HJörktiäsk, Dlåfors, llodnleu, Borgfors, Dränuitii, llrtttmlniid, llrunnils, Uatfors norra, Dalhäck, Dogcrliden, Fitmträsk, Forsheden, Forsliden, Fttllfors, Fällforsliden, Hedfors, Hednäs, Holmstrand, HtttlostrÖm, Hällefors, Islandsbäck, Jakobsfors, Krokliden, KOlfors, Källdul, LlUliacken, Llllkågelidcn, LillkAgeträsk, Lond/orn. MalWlok, MaltJ/Uu, Muilberg, Nide. Norrhacka, Norrfors, Nyfors, Oritjäru, l'itmuiilideii, Negorluud, Sclfors, Selsmorun, Skurudal, Storbrilnnuu, Htorvik,.Svarta, Tvilråfors, Vuckerlieden och Åkerberg jämte åtskilliga lägenheter, flskerier, kronoparker och överloppsmurkor. De båda församlingarna utgöra fortfarande tillsammans en kommun och Jordehokssooken. ') Kuligt K. brevd. 31 dec. 1908 iiro frän 1909 åra ingång vissa områden nv Lycksele socken, nämligen avverkningsblocket n:r 2 av kronoparken Örålandet n:r 1, avvorknlngsblockct n:r 1 av kronoparken Vlttanlldeu n:r 1 samt kronoöverloppsmarkcn n:r 10 i kommunalt och ecklesiastikt hänseende samt i Jordeboken förlagda från Lycksolc till Ortrusks socken. ") Enligt K. brev d. 12 sept. 1902 är Tärna kapellförsamling d. I maj l»0:i avskild från Stenade pastorat till eget giill och dess hemman och lägenheter upptagna i Jordeboken som en särskild socken, bcuämnd Tärna. 9 ) Kuligt K. brev d. 3 maj 1901 medgav K. Maj:t, att K Isbacks kupcllag, omfattando 1/4 mtl Avasjö, a,.'»i mtl Brännaker, l.n llåtas n:r 1, ','» Uåtas n:r 2, 6 w Dabbmis, 36 /M Harrgjbn eller Harojöhöjdcn, s,'io Lövsjö,»/ Hlsbäek, 6 /ss Kissjön, '/»» Sandvik, 16 /<M Storbäck, '/to Stornäs, s /»> dubben eller Subbme, 1/4 Söderfors n:r 1, :l, 10 Söderfors n:r 2, ' 10 Tvärsele och 7/24 Llllånaset, tillsammans '.l 4 /o6 mtl. finge, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, bilda en särskild kapellförsamling inom Dornteit pastorat med namn nr/tisthicks kapellf<h-samlin{f. Denna delning trädde i verkställighet under år 1905. 10 ) l folkmiiugdssiffran för Li/cksele munieipalsmnhälle ingår med 331 personer Li/ckprlc marknadsplats, som i vissa avseenden bildar ett municipalsamhälle för sig. ") Holinminds kapellförsamling har jämlikt K. brev il. 27 febr. 1863 bildats av den vid Holmsunds lastageplats befintliga personal. Några territoriella gränser hava aldrig blivit fastställda för kapellförsamlingen. n ) Genom K. brev d. 22 no v. 1912 har förordnats, dels att Skellefteå stad fr. o. m. d. 1 maj 1913 skall utbrytas från Skellefteå pastorat och under namn av Skellefteå stadslörmmling bilda eget gäll, dels att vissa hemman och lägenheter i södra delen av Skellefteå socken skola å tid, som framdeles bestämmes, utbrytas för att under namn av Bured församling bilda ett särskilt gäll. Arealen av sistnämnda nya församling hur approximativt beräknats Ull 3l!>'oo kv.km., varav 28K'so kv.km. land. Enligt K. brev d. 22 aug. 1913 skall Bureå fr. o. m. d. 1 jan. 1911 utgöra egen kommun och jordebokssocken. Den nya socknen omfattar hemmanen Bergfors södra, Hureå n:r l 8, Durvik n:r 1 8, Bäck n:r 1 11, Mölesvik, Falmark n:r 1 5, Hedåker, Iljoggböle n:r 1 9, Holmsvattnet n:r 1 och 2, Häggnäs, Häggdul, Istermyrliden, Kroknäs, LJusvattnet. Långbacka, Sandviken, Sldberg eller Sidborgsllden, Sidtorp,.storön, Vikdal, Vikmyran, Yttervik n.r 1 7 jämte några lägonheter, fiskerier och övorloppsmarker. u ) Genom K. brev d. 20 dec. 1912 har förordnats, att hemmanen Ujänberg n:r 1 4, Bjurå n:r 1 ooh 2, Degerbäcken, Fjällholm, Frängstorp n:r 1 och 2, Grubbsvedjan n:r 1 och 2, Hammartorp, Häggnäs n:r 1 och 2, Höglund, Hörneå n:r 1 7, Norrmjöle n:r 1 5, Nyland, Stugunäs, Sörmjöle n:r 1 (i, Tredingen n:r 1 och 2 samt Aheden n:r 1 och 2 jämte Hörnefors bruk och sulfitfabrik i Vmeå socken samt Norrbyn n:r 1 t, Sörbvns skifteslag (bestående av '/«mil Sörbyn n:r 1 och den s. k. Håknäs utmark eller 3/32 mtl av Håkniis n:r 1, ',16 mtl av Håkniis n:r 2, 1/24 mtl av Håknäs n:r 3, 3 /ai mtl av Håkniis n:r 4, '/4a mtl av Håknäs n:r fl och 1,'M mtl av Håkniis n:r 61 och ÄngersJö n:r 1 3 Jämte Mo ångsåg i Nordrnalings Bocken skola fr. o. m. den 1 maj 1913 utbrytas från den församling, till vilken områdena höra, samt under namn av Hörnefors tillsammans utgöra egen församling och eget pastorat. Från och med den l jan. 1914 skola områdena i fråga jämväl utbrytas från de kommuner, dit do nu höra, för att vindor omförmalda benämning gemensamt bilda egen kommun och särskild jordebokssocken. Arealen av den nya socknen har uppgivits sålunda: forna Umeådelen 227'io kv.km., varav 223'so kv.km. land, forna Nordmalingsdelen 09io kv.km., varav fifleo kv.km. land; summa alltså 2»li'2o kv.km., varav 289'20 kv.km. land. F.fter utbrytningen skulle Umeå socken (jfr anm. 2) omfatta en areal av 1 17 8'se kv.km., vuruv 1 14S É 7.i kv.km. lund, och Nordmallng 1 30104 kv.km.. varuv 1 270os kv.km. land.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN. 123
124 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN.
TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN. 125 Aiimiirkiiiutrar till Norrbottens Iiin. Angående förslag till omnwcsregleringar, nnviinda förkortningar in. m. sr Allnuiuiiii iimn. A. sid. S. 1 ) Älvsby socken har i jordoboken förts under PiU-A socken, men jämlikt K. brev d. 27 april 1900 är Älvsby från 1907 åra ingång utbrutet till en särskild jordebokssocken. 2 ) Genom K. brev d. 7 april 18!)9 blov forordnat, alt västra området av Ncderkalix skulle, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, avskiljas till ogot gäll mulor namn av Tore församling. Området i fråga omfattar hemma-, nen eller byarna Bjumistrftsk, Bondcrsbyn eller Tionde- i borg, BrodträskBund med Kamlungetriisk, Flakaträsk västra, Oallbergsträsk, Kamlunge, Kosjärv, Stora Lappträsk eller Brodviksuddon, I>appvik, Långfors, Marioberg eller Làngsol, Siknäs, Smiträsk, Sören, Tjälfors, Törböle, Tore, Veuiksol, Västanfors. Yttermorjärv, Övormorjärv, Brodfors, Grundforsbäckcn, Hataträsk, Holmselct, Idbäcken, Bagaträsk, Mjöträsk, Moatjälon,RAnön,Borgftn, Smascl och Tjäruträsk, jämte åtskilliga lägenheter, holmar och skär. Enligt K. brev d. 26 mars 1009 trädde förändringon i kraft d. 1 ma) 1909. De bada församlingarna utgöra fortfarande tillsammans en kommun och jordebokssocken. 3 ) Korpilmnbolo, som i kyrkligt avseende bildar en kapellförsamling under örcrforwd, upptages i Jordeboken under nämnda sorken. Knligt K. brev il. 1 dee. 100IÎ skall Korpilomholo kapellförsamling vid n. v. kyrkoherdes avgång skiljas frän övertornea pastorat och bilda, eget pastorat. 4 ) 'l'ïhrndu, som i kyrkligt avseende bildar en kapellförsamling under J'ajnhi, föres i jordebokeu under nämnda sockon. '') Genom K. brev d. 2.'» okt. 1007 bar förordnat", att det för ifrågavarande socken förut officiellt brukade namnet Knontekis skall utbytas mot KnrcKiiaruln. 6 ) Lägenheten llorinansängen, tillhörande /-.«/öl starts donationsjord, och i allo räknad till staden, är belägen inom Xederlnled socken. Förslag att förlägga lägenheten till Xederluleä har av K. jmaj:t d. IS maj 1S04 ej bifallits. r ) Öarna Kehben, Stfenskäret, Vargön..Tovroholmcn och Mollerstön, tillhörande l'hed stads donationsjord, ärt» hclägna inom Piteå socken (landskommun). Kn annan avskild donationsjord. Mantalsjorden, synes i allo Ullhöra staden. Ägor till Öjcbyn av landskommunen ligga inom stadens ägoomrade. 8 ) llajxirarula stad lyder under landsrätt (Xedertorneä tingslag) och under Tornea fögderi. Hela Nedertorneà tingslag (Haparanda siad medräknad) dr 101O: i) 17'oo kv.km., varav 87v ïn kv.km. land; 7 031 inv.:0
126 TAB. 1 (forts.). HÄRAD, KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN. folkm.-tftthet. Knllgt K. brov d. 20 nov. 1903 är den pa grund av nad. brov d. 4 okt. 1834 vid avvittringen Haparanda stad tillagda Jord frän 1005 ara ingång i kommunalt ooh administrativt hänseende förlagd till Nedertorneä soekon. Knligt»amma K. brov skola del» vinna delar av hommanon Va mtl Krook n:r 2 ooh V«Hapaniemi n:r 1, sodan de, ävensom stadens planlagda område, utgörande en del av förstnämnda hemman, blivit avsöndrado frän stamhemmanon, framdeles enligt nådigt bestämmande utesluta» ur jordeboken ooh t kommunalt ooh admiuistratlvt liiinsooiido förläggas frän Nodcrtornea Bocken till J taparanda stad samt dels, sodan dessa överflyttningar skett, Huparanda stad fr. o. in. månaden näst efter den, da borgmästare blivit utnämnd, skiljas frän Xoderfcornea Ungslag ooh Toru«i domsaga samt lyda under egen rådhusrätt och magistrat. ) I den år 1012 utgivna redogörelson för»folkmängden inom administrativa områden den 31 dcoember 1010» har folkmäugdon i Kiruna angivits till S 212, men enligt viuuion upplysning inga häri åtskilliga utefter Järnvägslinjen bosatta porsonor m. fl. folkmängden Inom själva municipalsamhället bör därför upptagas till ondast 7 024, såsom här skett. 10 ) Knligt K. brov d. 31 mars 100,1 skola, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, från l'iicà latulslnrsam- Uni/ utbrytas tvoimo nya församlingar, den civa (1 norra delen av socknen) bonämnd Norrfjärden, don andra (i sydöstra delen av socknon) benämnd Hortlax. ll ) Enligt K. brov d. 8 nov. 1912 är vid 1913 ars ingång, utan rubbning i de kommunala förhällandona, östra delen av Jukkasjärvi församling, omfattande byarna Kuoksu, Lainio, Masugnsby, Merasjärvl, 1'arakkavaara. 1'iilijärvi, Sopporo (liannavaara), Svappavaara, Sapplsadsi (Tsitsavaara), Vittangi, Vuopio och de lägenhetor, som framdeles kunna uppstå nedanför odlingsgränson, samt do församlingen tillhörande lapparno, utbruten till en särskild kapellförsamling, benämnd Vittanui, med rätt för donna att mod moderförsamlingen hava gemeasam kyrklig ekonomi ooh gemensamt skolväsen. l 'j Knllgt K. brev <1. 20 dec. 1012 skola vissa hemman 1 Juuosuando, Salmijärvi, Lovika, Torneafors mod Falokorva, Kangos,.Särkitnukka, Knrklo, Nuoksujärvi, Oksajiirvi ocli Kärendöjärvi byar om tillhopa 24'/s mtl jämto kronoparken Västra 1'ajala n.r 1 ftvonsom vissa delar av krouoparken östra 1'ajala n:r 1 ooh häradsallmännlngon 1'ajala n:r 25 samt Kengls bruks kolfångstskog under namn av Junosuand) fr. o. m. d. 1 jan. 1014 avskiljas fr&ni'a/afct församling och sookon ooh utgöra en särskild kyrkoförsamling och kommun samt 1 jordeboken upptagas under en Bärskild sookon benämnd Junosuando. Arealon av den nya socknen har approximativt angivits Ull 1 200 kv.kin.
Tab. 2. Areal och folkmängd i fögderier och länsmansdistrikt den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911. 127
128 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 2) STOCKH. L. (forts.). 3) UPPS. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 3) UPPS.L. (forts.). 4) SÖDKRM. L. 129 12in:w. Folkriiltninyeii li)10. 1.
130 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 4) SÖDERM. L. (torts.). 5) ÖSTERG. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 5) ÖSTERG. L. (forts.). 6) JÖNK. L. 131
132 TAB. 2 (forts.)ä FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 6) JÖNKÖPINGS LÄN (forts.).
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 7) KRONOBERGS LÄN. 133
134 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 7) KRONOB. L. (forts.). 8) KALM. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTTL. L. 135
136 TAB.2(forts.). FÖGD:R O. LÄNSM.-DISTR. 9)GOTTL.L.(forts.). 10)BLEK.L. 11)KRIST.L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 11) KRISTIANSTADS L. (forts.). 137
138 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 12) MALMÖHUS LÄN.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 139
140 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 13) HALLANDS LÄN.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 141
142 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIEB OCH LÄNSMANSDISTBIKT. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.).
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. L. l43
144 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. 16) SKARABORGS LÄN (forts.).
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 16) SKARAB. L. (forts.). 17)VÄRML. L. 145 10 12I0.V). Folkräkningen 11)10. 1.
146 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 17) VÄRML. L. (forts.). 18) ÖREBRO L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19)VÄSTM. L. 147
148 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 19) VÄSTM. L. (forts.). 20) KOPPARB. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 20)KOPPARB. L, (forts.). 21) GÄVLEB. L. 149
150 TAB. 2. (forts ). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 21) GÄVLEB.L. (forts.) 22)VÄSTERN. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 22) VÄSTERNORRL. LÄN (forts.). 151
152 TAB. 2 (forts.). FÖRDEIER OCH LÄNSM.-DISTR. 22) VÄSTERN. L. (forts.). 23) JÄMTL. L.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTK. 23) JÄMTL. L. (forts.). 24)VÄSTERB.L. 153
154 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSM.-DISTR. 25) NORRBOTTENS LÄN.
TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR. 155 Allmiinna anmiirkningar. Anmärkningar till tab. 2. I de särskilt inom södra Sverige talrika fall, da ett länsmansdistrikt sammanfaller med ott hiirad och är benämnt oftor detta, anglvoa ieko länsmansdistriktets omfattning annat lin genom namnet, t. ex. Jonåkers härads länsmansdistrikt. I häudolso däremot länsmansdistriktets omfattning i någon min avviker frän motsvarande härads, såsom exempelvis är fallet med Hölebo härads länsmansdistrikt, augives alltid distriktets omfattning. Angående vilka kommuner ott lurad eller ett tingslag omfattar hänvisas till Tab. 1. Städerna inga i regeln Icko I fögderiindeluingen; dock göra städer utan egen rådstuvurätt (Huskvarna, Borgholm, EBIÖV, Tidaliolm, Arvika ooh Haparanda) undantag härifrån, ehuru do icko tillhöra något länsmansdistrikt. Stockholms län. ') Gränsen mellan Värmdö skeppslags norra och södra länsmansdistrikt gar söder om Tynningön, ge- I nom Gillstu- och Värmdö-vlkarna och Älgöfjärdeu samt efter Djurö kommuns västra gräns. Till norra distriktet höra av Värmdö kommun: ",«mtl Vruta, Va Nyvarp, 2 östor- och Västor-Skägga, 1 Ijillsved, 1 Edslösa, 2 Bolvlk, 1 Ijöknäs, '/> Noor, 2 Myttingo, 1 Värholma, 3 Norrnäs, 1 Norråva (Norrhova), 1 Kalvsvik, 1 Hoda, 2 /» Siggesta ooh 3 Sund (alla belägna ft Värmdölaudet), 2 Rindön, 1 Skarpön, 2 Itamsön och 2 Tynningön (utgörande Värmdödelen av Vaxholms församling) samt "/s Grinda, 2 Svartsö, 2 Lådna, 1 Iljälmö, 1 Karklö. ',a Skälsvik, 1 Alsvik, 1 Träsko, 1/4 Gällnötiäs, 2 Va Gälluö, 1 Värmgärdet, l l /«Fjällsvik, Va Skaft, l'a Sollenkroka, ViSkarpö, 3.' Tranvik, Va Lökniis, V» Argboda, a, 8 Jlögbona, 1!i Bodatorp och 1 V» Överby (alla dessa belägna a Vindön eller audra nordost om Värmdölandot liggande öar). Östergötlands liln. 1 ) Hammarkinds härads södra länsmansdistrikt är jämlikt K. brov d. H juli 1SS2 under 1883 bildat gono/n frånskiljando tills vidaro frän dåvarande västra och östra distrikten av hela Gryts socken samt av Ringaruins socken, utom Gusums gamla kyrkolag, hemmanen Byngsbo, Frörum, Ulla Gusum, Krogersbo, Läckersbo, Kullerum, Sättersbo, Tostobo, Vikarobo, Allcbråta och Ödjorsbo mod tillhörande torp och lägenheter, verk och inrättningar jämte utjordarna Barnebo ooh Svlnsbo, och äger länsmannen att utsträcka sin polisverksamhet även till området av det invid Valdomarsviks köping belägna hemmanet Grännas 1 Tryserums socken av Kalmar län (jfr sid. 23 anm. 12). Varkon urealon olier folkmängden i Kingarums socken hur här kunnat noggrant fördolas a do båda länsmansdistriktcu. sockon. Ehuru något form ligt beslut, om överflyttning ieko, sä vitt känt, blivit ftitlut, lär likväl enligt inhämtade upplysningar hemmunot! fråga faktiskt numera, räknas till Regna länsmansdistrikt. Kalmar liln. ') Enligt K. brov d. IG febr. 1900 hava under Ar 1910 Ölands norra mots och Olands södra mots fögderier sammanslagits till ett fögderi med benämning Ölands fögderi. Genom samma K. brev förordnades iiveu, att länsmansdistrikten & Öland skulle vara fyra till antalet, nämligen: Öhttuis norra mois narra länsmansdistrikt, omfattande Åkerbo hiirad; Ölands norra mots södra länsmanadistriki, omfattande Runstens hiirad och Slättbo härad; Olaiuls södra mots iwrra länsnuinsitistrikt, omfuttande av Möokioby härad socknarnu Norra.Möokioby, Sandby och Gårdliy sumt hela Algutsrums hiirad; Ölands södra mots södra länsmansdistrikt. omfattande av Möokioby härad socknarna Hulterstad och Stenåsa samt hela Gräsgårds hiirad. Den nya imloliiiiigon trilddo 1 kruft beträffande Ölands södra mots norra och södra distrikt vid 1001 års ingång samt beträffande Ölands norra mots södra distrikt vid 1900 års Ingång. Gottlnud» liln. ] ) Enligt K. brov d. 17 juni 11)03 äro från d. 1 sept. 1903 Kone och Eko socknar överflyttade från Qottlands södra fögderis södra, länsmansdistrikt till samma fögderis mellersta länsmansdistrikt och Eksta och Sprogo socknar från Kistuämndu distrikt till töadericts norra länsmansdistrikt. Kristinnstiuls liin. ') Utom benämningen efter socknar oller härad hava läusmansdislrikton även nummerordning, så att Risoborga distrikt anses vara det, 1:», örkelljunga distrikt det 2:a o. s. v. ända till Jiirrestads distrikt, som är det 23:o. Malmöhus liln. ') Enligt K. brov d. 20 dec. 1912 äro med 1913 års ingång Uyllo, Kyrkoköpinge, stora Slågarps oeli Ulla Slågurps socknar överflyttade från Skytts härads till summa härads västra läns östra länsmansdistrikt mansdistrikt. Yilrinliinds liln. ') Sjön Frykcn utgör gräns mellan do båda länsmansdistrikten 1 Fryksduls härads nedre tingslug. Vid beräkningen av hela arealen i distrikten hava ') Risinge länsmansdistrikt samt Hällestads och Sunno och iiysviks socknars andelar av Krykon delats Vdnga länsmansdistrikt hlevo, jämlikt K. brev d. Z."> lika mellan de båda distrikten. De hemman av maj 1!)00, åtskilda den 1 Jan. 1901. I föregående Lysviks socken, som tillhöra västra distriktet, äro redogörolso har Hällestads och Vånga länsmansdistrikt följande: ', s mtl Västra Borga, '/-'i Gullsby, '/o Råby, angivits omfatta, förutom do båda nämnda ','«Viisl>y och ','a HJälvorud. Av Sunno socken höra socknarna, jämväl 1 mtl ÖBtra Kattala av Hegna följande hemman och IJigrnlietrr till viistra distriktet:
156 TAB. 2 (forts.). FÖGDERIER OCH LÄNSMANSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR (forts.). s "/»»o mtl Södra Arnoby, '/» Backetorp, 1 Berga, Ve Moberg, '/» Bosobyn, >/s Uryggogärdon, 1 Brättstorp, Ve Bräckan, 4, /«8 By, M, /2»«o Bäckebraton, 1 Ed, '/'«Södra Forsuäs, 18 ' 6 "/Wi!0i) Getnäs, '/a Gottjärn, 1 Gunnorud, 1 Hastorsby, a9 /»«Holmby, l,a Hän, 1 Hälleberg. 1 Hälsorud,», j Högen. >/«Högfors, >/ 4 Hökhult, Ve Västra Ingoby, 1 Ingobyfjoln, '/«Lersjöfors, Lunnoskogon, '/«Norra Näs, V» Ribbeuäs, 1 Rottncros, Vi Röborg, '/«Slunerud, '/a Skinnarcbacka, 1 Skinnaregarden, V«SkimuTud, V» Skröttiogorud, 1 Skäggoborg, 1 Spelnäs, l /8 Spelnästorp,1/4 Stonsjön, 1 Suudsborg ollor Görtsbyn, '/» Suudstorp, västra dolon av Sunne munlcipalsamhälle, 1/4 Svarteerud, V» Svonstorp, 1 Södra Saueby, '/«Södra Sänebytorp, 1 Toneby, V» Tonerud, 1/4 Lilla Torp, 7Ml /' Tosseberg,»/«Ulvsby, 1 Västansjö, V» Södra Viken euer Bräton, V«Vännovikcn, '/«Norra Amborg, 1 Södra Amborg, '/» Norra Ana, 1/s Södra Ana eller Stöpafora, V» Arnäs, '/» Ara», '/a As, '/» ÖJervlk, /io önsby. Örebro län. ') Ehuru Hallsberg» köping är delad pa Hallsbergs och Eumla kyrkosocknar, har köpingen 1 sin helhet hänförts till Hallsbergs och Lerbäcks länsmansdistrikt. Något boslut härom av K. Maj:t föreligger dock ej. VtUtmanland» län. ') Den nu gällande Indelningen av länsmansdistrikton 1 Salbergs- Väsby fögderi, vilken fastställdes genom K. brev d. S four. 1878, trädde beträffande Vila dintrlkt i kraft först d. 1 mars 1903, varlgonom do dlttillsvorando Nora distrikt samt östervåla och Harbo distrikt sammanslogos till ett. Västernorrland» län. l ) Enligt K. brov d. 25 maj 1900 är frän 1901 ars Itigäng det förutvarande Norra Ångermanlands fögderi delat 1 tvä fögderier, nämligen Norra Ångermanlands övre fögderi, omfattande Arnäs och Själevads tingslag, och Norra Ångermanlands nedre fögderi, omfattaudo Nätra tingslag och Nordingrà tingslag. Västerbottens län. ') Ume älv utgör gränsen mellan de bida länsmansdistrikton i Umeå socken. Gränsen mellan länsmausdistrikten i. Skellefteå sockon utgöres av Skollofto älv. Ume (Lycksele) älv utgör gränsen mellan länsmansdistriktcn 1 Lycksele socken. Aroal och folkmängd i do socknar inom länet, vilka sålunda tillhöra vardera tvä länsmansdistrikt, har ej kunnat fördelas A do skilda distrikten. Norrbottens län. i) Pite älv utgör gränsen mellan Piled norra och Piled södra länsmansdistrikt. Älvsby länsmansdistrikt är enligt K. brev d. 25 maj 1900 vid 1901 års ingång bildat genom utbrytande dels frän Plteä norra länsmansdistrikt av Älvsby socken, dels ock frän Pltoa södra länsmansdistrikt av Piteä sockens nordvästra dol, omfattande följande hemman och lägonhctcr, nämligen: Uammelträsk, Bastuträsk, Blaliden, Kolerträsk, Högaskog, Björkliodon, Björkllden, Strömnäs, Hultet, Bäck, Storläugträsk, Brodträsk, Lövdal, Karlberg, Aheden, Rongardshoden, Strömfors, Risnabbon, Högbacken, Lodvattnot, Graträsk, Tallskatan, Avan, Södra Brännträsk, Asclet, Bastuudden, Manträsk, Mandjärvsträsk, Bergbacka, Haraliden, Sundsnäa, Granborg, Grandal, Huväscn, Grannäs, Nordal, Bankerträsk och Storheden. Varkon arealen eller folkmängden 1 Piteä landskommun har kunnat mod säkerhet fördelas ä do olika läusraansdistrikten. 2) Inom Norrbottens län finnas, utom länsmännen i do här omnämnda distrikten, tvonne extra länsmän, don eno stationerad i Malmberget i Gällivare socken och den andro i Kiruna 1 Jukkasjärvi socken.
Tab. 3. Areal och folkmängd i domsagor och tingslag den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911. 157
158 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR O. TINGSL. 3) UPPS. L. (forts.). 4)SÖDERM. L. 5) ÖSTERG. L.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 5) ÖSTERGÖTL. LÄN (forts.). G) JÖNK. LÄN. 159
160 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 6) JÖNK. LÄN (forts.). 7) KRONOB. LÄN.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 8) KALMAR LÄN. 9) GOTTLANDS LAN. 161 11 Î2IG30. Folkräkningen 1910. 1.
162 TAB.3(forts.). DOMSAG.O. TINGSL. 9)GOTTL.L. (forts.). 10) BLEKINGE L. 11)KRISTIANST.L.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG). 11) KRISTIANST. L. (forts.). 1 2) MALMÖH. L. 163
164 TAB.3 (forts.). DOMS.O.TINGSL. 12)MALMÖH.L.(forts.). 13)HALL.L. 14)GÖTEB.O.BOH.L.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 14) GÖTEB.O.BOH. L. (forts.). 15)ÄLVSB. L. 165
166 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 15) ÄLVSB. LÄN (forts.). 16) SKARAB. LÄN.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17)VÄRML. LÄN. 167
168 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 19) VÄSTMANL. LÄN. 20) KOPPARB. LÄN. 169
170 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 20) KOPPARB. L. (forts.). 21) GÄVLEB. L.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 171
172 TAB.3 (forts.). DOMSAG. O.TINGSL. 22)VÄSTERN.L.(forts.). 23)JÄMTL.L. 24)VÄSTERB.L.
TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 24) VÄSTERB. LÄN (forts.). 25)NORRB. LÄN. 173
174 TAB. 3 (forts.). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. 25) NORBBOTTENS LÄN (forts.). Stockholms län. ') Lyhundra härad, Sjuhundra härad, Bro och Valö skeppslag samt Fråtuna ooh Länna skeppslag äro enligt K. bror d. 30 doo. 1899 mod 1901 Ars ingång förenade till ott tingslag. ) Färentana härad, Sollentuna härad, Danderyds skeppslag. Åkers skeppslag och Värmdö skeppslag ttro enligt K. brov d. 21 aept. 1900 med 1907 ars ingång förouado till ott tingslag. Uppsala län. ') Enligt K. brov d. 5 juni 1903 äro do fyra härad, llibo, Jiro, Trögd ooh Asunda, som bilda Uppsala läns södra domsaga, frän 1904 ars ingång förenade till ott tingslag.») Enligt K. brov d. 7 doo. 1900 ooh d. 17 april 1903 ftro från 1904 ars ingång Ilagunda, VllerÅkers, Bälinge, Vaksala ooh Rasbo härad förouado till ett tingslag, bonämnt Tiunda tingslag. Södermanlands län.») Knligt K. brov d. 31 ang. 1910 äro frän 1911 ars ing&ug Jöndkers ooh Rimö härad förenade till ett tingslag. Knligt.K. brov d. 29 aug. 1913 skall, frän tid»om framdeles bestämmes, jämväl Hölebo härad förenas mod do bada nyssnämnda häraden till ett tingslag. Östergötlands län. Anmärkningar till tab. 3. ') Enligt K. brov d. 28 juni 1901 ooh d. 20 febr. 1903 äro fr. o. in. ar 1901 Hammarkinds härad med Stegeborgs skärgård ooh Skärkinds härad förenade till ott tingslag. ') Finspdnga läns domsaga har även benämnts Illslngo, JlällostadH ooh Tjällmo domsaga.») Enligt K. brov d. 5 Juli 1901 ooh d. 17 april 1903 äro fr. o. m. ar 1904 Björkekinds och östkinds samt Losings, Bräbo och Memmings tingslag föronado till ett tingslag. 4 ) Enligt K. brov d. 8 juni 1906 ilro Aska, Dals ooh Bobergs härad frän d. 1 sopt. 1907 förenado till ett tingslag. Hallands lila. ') Enligt K. brev d. 7 mars 1902 och d. 17 aug. 1906 äro frän 1907 ars ingång Arstads och Faurds härad förenade till ett tingdlog. Folkmängden i tingslaget har i den ar 1912 utgivna redogörelsen för»folkmängden inom administrativa omradon don 31 december 1910» genom tryckfel uppgivits till 27 125; bör vara 27 123, såsom i denna berättelso angivits. OOteborgs och Bohus llln. l ) Enligt K. brev d. 22 mars 1912 skall, frän tid som framdeles hostämmes, hela Sunnervikens domsaga utgöra endast ett tingslag. 2 ) Enligt K. brev d. 4 okt. 1901 äro frän 1904 ars ingång Tanums, Kville ooh Bullarens härad föronado till ett tingslag. Älvsborgs län. ') Enligt K. brov d. 22 dec 1905 och d. 12 febr. 1909 äro frän 1910 ars ingång Nordals och Sundals härad förenado till ett tingslag. Skaraborgs län. ') Av Ltaby tingslag tillhörde ar 1910 en dol (den s. k. Olleborgs fjiirdinpc, omfattande socknarna Slöta, Karleby, Falköpings östra landskommun och Luttra) Varto/ta härad, undor det den andra delen sammanföll mod Frökinds härad. Frän den 1 januari 1913 utgör emellortid, jämlikt K. brev d. 8 dec. 1905 och d. 27 sept. 1912, hela Vartoftaoch Frökinds domsaga ondast ott tingslag.
TAB. 3 (forts). DOMSAGOR OCH TINGSLAG. ANMÄRKNINGAR. 175 ) Enligt K. brev d. 26 juni 1003 och d. 29 Jan. 1901 äro från 1905 års Ingång Skånings ooh Valle härad förenade till ott tingslag. ') Enligt K. bror d. 2S sept. 1900 och d. 24 Juli 1903 aro frän 1904 ars ingång Kinnejjärdings, Kinne ooh Kallands härad förenade till ett tingslag. Örebro liin. l ) Enligt K. brev d. 4 april 1903 oro frän 1904 ars början Glansliammars och Örebro luirad förenade till ett tingslag och Askers och Sköllersta hårad likaledes förenade till ett tingslag. 2 ) Enligt K. brev d. 23 okt. 1904 Oro frän 190G Ära början Kumla, Orimslens och Hardemo härad förenade till ott tingslag. 3 ) Enligt K. brev d. 10 okt. 1902 firo från 11)04 års början Nora och Hjulsjö härad samt Orythutte och Hällelors liärad förenade till ett tingslag, benämnt A'ora tingslag. Västmanlands liin. ') Enligt K. brov d. 23 juni 1905 och d. 15 dec. 1905 iiro frän d. 1 sept. 1900 Åkerbo härad och Skinnskattebergs Mrad förenade till ett tingslag. Kopparbergs liin. ') Enligt K. brev d. 5 okt, och d. 14 dec 1900 iir Jledemora domsaga frän d. 1 sept. 1907 indelad i två tingslag (förut fem) sålunda, att tolkare luirad fortfarande utgör ott tingslag för sig samt de förutvarande Hedemora och Oarpenbergs, Säters, Stora Skedvl samt Husby tingslag tillsammans bilda ett tingslag, benämnt Hedemora tingslag. s ) Från 1902 ars början iir, enligt K. brov d. 14 juni 1901, den förutvarande Väsierdatarnes domsaga delad i tvenno, nämligen Nås och Malungs domsaga, omfattande Nås tingslag oeh Malungs tingslag, samt Smedjebackens domsaga; den senare bonämnos, enligt K. brev d. 14 aug. 1903, sedan 1904 ars början Västcrbergslags domsaga. Den var t. o. m. år 1900 delad i tre tingslag, Qrangärde. Norrbärke och Söderbärke; men jämlikt K. brev d. 14 aug. 1903 och d. 7 sept. 1900 utgör domsagan från d. 1 Jan. 1007 endast ett tingsla;,'. (Jävleborgs liin. tingslag, Ala tingslag ( - förutvarande Södra Hälsinglands östra tingslag) oeh F.ndngers tingslag. Norra Hälsinglands domsaga utgör enligt K. brov d. 22 fobr. 1907 fr. o. m. d. 1 Jan. 1908 likaledes tva tingslag, Delsbo tingslag samt Bergsjö och Forsa tingslag. Viistcriiorrlands liin. 1 ) Enligt K. brov d. 28 jan. 1901 ooh d. 20 jan. 1905 äro fr. o. m. d. 1 sept. 1905 do förutvarande Säbrä, Oudmundrd och Nora tingslag förenado till ett tingslag, benämnt Ångermanlands södra domsagas tingslag. 2 ) Genom K. brev d. 14 okt. 1910 förorduades, att Angermanlanäs nistra domsaga skulle Indelas i ott övre tingslag, omfattando socknarna Junscle, lloduin, Fjällsjö och Tåsjö, ooh ett nodro tingslag, omfattando socknarna Hcsclo, Adals-Lidon, Holgum. llumsclo ooh Edsele. Jämlikt K. brev d. H juli 1911 trädde don nya indelningen I kraft den 1 jun. 1913, oeh benämnes övre tingslaget Fjällsjö tingslag och nodro tingslaget Ramsele och Jtescle Ungslag.») Enligt K. brev d. 25 maj 1900 är från början av år 1U01 den förutvarande Sona Angerinaidands domsaga delad I tvenno, nämligen Nätra och Nordinard domsaga, omfattande Nätra och Nordingrå tingslag, och Själevads och Arniis domsaga, omfattando Själevads och Arnäs Ungslag. Den sistnämnda domsagan utgör enligt K. brev d. 30 Juni 1U05 sedun 1900 års början endast ett tingslug. Jiiindaiids liin. ') Enligt K. brev d. 14 okt. 1904 och (1. 17 febr. 1905 utgöra de förutvarande Jhvsiinds, Ilrtm/lo samt Hackas och Näs tingsla!/ sedan början av ar 1900 ett tingslag, benämnt licv^umls, Ilrunflo och Nos tingslag. -) Genom K. brev d. 31 juli 1908 förordnades, att Jumtlawls norra domsaga skulle indelas i två tingslag, sålunda, att Hammentnls tingslag liiliehölies såsom eget tingslag samt Lits tingslag och Ködöns tingting förenades till ett tingslag, bonumnt Lits nch Itödfms tingslag. Enligt K. brev d. 12 april 1012 triiddo ifrågavarande reglering i kraft d. 1 sept. 1912. Västerbottens liin.») Enligt K. brev d.24 maj 1895 oeh d.4 Juni 1897 äro fr. o. m. år 1902 de förutvarande liygdrà, Nysätra och IMvängers tingslag förenado till ett tingslag, benämnt Ngsälra tingslag.») Enligt K. brov d. 16 juni 190G blevo från början av ar 1907 de förutvarande Södra Hälsinglands Norrbottens län. domsaga och Norra Hälsinglands domsaga delade I tro ') Enligt K. brev d. 2C juni 1903 iiro från 1901 års domsagor sålunda, att Södra Hälsinglands västra början Gällivare lappmarks tingslag av Kalix domsaga tingslag bildar on domsaga under namn av Bollnäs samt Jukkasjarvi lappmarks tingslag ooh Enontckls domsaga, att Södra Hälsinglands östra tingslag tillsammans mod Enångers tingslag av Norra Hälsing domsaga utbrutna utt tillsammans bilda en ny dom (numera Karesuando) lappmarks tingslag av 'Jorncd lands domsaga bildar en domsaga, benämnd Sydöstra Hälsinglands domsaga, samt att återstående s ) Det förutvarande Nedertornei och Karl Gustavs saga, benämnd (lultivare domsaga. tre tingslag av Norra Hälsinglands domsaga, nämligen Forsa, bergsjö och Delsbo gamla tingslag, bilda nämnas Nedertorned tingslag. tingslag skall Jämlikt K. brev d. 8 mars 1907 bo- on domsaga under namn av Norra Hälsinglands domsaga. Sydöstra Hälsinglands domsaga utgör onligt skall jämlikt K. brev d. 25 oktober 1907 benämnas 5 ) Det törutvarando Enontckls lappmarks tingslag K. brov d. 7 sept. 190G fr. o. m. d. 1 jan. 1907 tva Karesuando lappmarks tingslag. Jfr sid. 125, anm. 5.
176 Tab. 4. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910. Sammandrag länsvis. [Angående de för arealuträkningen använda kartor hänvisas till berättelsens text.] Anmärkningar: 1 ) I landsbygdens areal är ävon do fyra stora sjöartias inräknad. na i Uävlo ollor Hudiksvall; so härom anmärkningar 2 ) Härvid äro dook till stadsbofolknlngon räknado na till tab. 1. Franriiknas dossa personer, skullo folk- vit utskrivna trän sina resp. socknar och kyrkoskriv- Invanurno i allt 1 7S.> pers. a vissa den 1 Januari 1911 mod Uiivlo ooti lltullksvall Införlivade om-' doo. 1910 bliva 985 (för landsbygden blir motsv. mängdstäthotsälffran för samtliga städerna d. 31 rilon, on : lr do.-tsa porsonor rodan undor ar 1910 bil- siffra oförändrat 10).
Tab. 5. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i landstingsområden. (Enligt indelningen den 1 januari 1911). 177 Anniiirkninjrnr: l ) I österglitlandu läns landsting ingår ej staden '') Kulnuir liin ilr enligt K. l>rev d. 30 dec. 1811-1 fordolat 1 tveunu lamlglinqsomr/ulen, onifuttando norra Norrköping, som cnli(rt K. brev il. 14 iunl 187'2 for framtiden ioko doltager i landstinget. landstinget: Norra och Södra TjUHtn, Kovode, Tuua- 12 1210.Ï0. Folkräkningen 1910. i.
178 Uns och Aspelands h&rad samt staderna VSstervik och Vlmmerby; södra landstinget: Handbörds, Stranda, Norra och Södra More bilrad och Öland samt staderna Kalmar, Oskarshamn och Borgholm. 3 ) I Malmöhus läns landsting ingor ej staden Malmö, som enligt K. brev d. 14 april 1871 för framtiden Icke deltager 1 landstinget. Angående stadens utvidgning den 1 januari 1911 se anm. till tab, 1. 4) I Göteborgs och Bohus läns landsting ingår ej staden Göteborg, som redan Tid landstingsförordningens utfärdande d. 21 mars 1862 hade mer un 23 000 invånare. 5 ) I Gävleborgs läns landsting Ingår ej staden Gät-Ie, som enligt K. brev d. 14 april 1893 för framtidon lcko deltager i landstinget. Angående stadens utvidgning den 1 Januari 1911 se anm. till tab. 1.
Tab. 6. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i hushållningssällskapsområden. 1 ) 179 Anmärkningar: ') Donna indelning har ej förändrats rid 13H ars ingång. a ) Området för Stockholms läns hushållningssällskap är ondast Stockholms län, mon lodamötorna väljas l)land oj allonast do 1 Stockholms län utan även i Stocklwlms sttiä boondo personer. 3 ) Kalmar län är enligt K. brov d. 23 april och d. 15 okt. 1858 fördelat i tvonno hushdllninaswïllskaps- [ områden, ornfattando norra hushållningssällskapet: Norra och Södra Tjusts, Tunaläns och Sevedo liärud samt Västerviks och Vimmorby städer; södra hushållningssällskapet: atcrstjïcndo delonov länet. Landstings- ocli hushallningssällskapsomradona sammanfalla ieko, i det att AspeJands härad hör till norra landstinget, men till södra hushållningssällskapet. 4) Jlvsborys län iir enligt K. brev d. 1 okt. 1844 delat i tvonno luishållninassällskapsområdcn, ornfattando norra området: Vilno, lijärko, Flundro, Alo, Vätlo, Kulllngs, Hundals, Nordals, Valbo, Vedbo oeli Tösslio härad samt städerna Vänersborg, Alingsås ocli Am&l; södra området: övriga delen av länet.
180 Tab. 7. Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. 181
182 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. 183
184 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. UppuU Irkentlft omfattar alltså hela Uppsala och Gävleborgs lan, större delon (Upplandsdelen) av Stookholms län och en mindre del (Fjärdhundra) av Västmanlands län, eller de gamla landskapen Uppland (utom doss andel av Stookholm), Gästrikland och Hälsingland (utom Ytterhogdals socken) samt en liten del (Hamra kapell) av Dalarnc. AllmSnnn nniiisrkninpnr till tab. 7. Moderiirsamlingen, varefter pastoratet benämnes, sättes bär först. I några fä fall har pastoratet särskilt namn, vilket då anmärkes. De efter ett + följande församlingarna äro annexförsamlingar eller med sådana mera likställda kapellförsamlingar, för vilka särskilda kyrkoböcker föras. Åtskilliga församlingar, fordom benämnda kapell, hava här ioko orhauit sodan namnbetooknlng, sodan de vid nyare löneregleringar för prästerskapet blivit med komministrar försedda och i följd därav bonämnas än»om kapellförsamlingar, än som annexförsamlingar. De inom ett [] satta kapell ollor bruksföreamlingar Aro sädann, uti vilka viasorligon gudstjänst av pastoratets prästerskap ellor av särskilda predikanter förrättas, men för vilka, sinom enligt rogol ioko I omfattande något bestämt områdo, icke heller några särskilda kyrkoböcker pläga föras. Inom parentes ( ) sättas bl. a. vissa stundom använda benämningar a ätskiluga församlingar. Angående i övrigt förändrade sockennamn upplysa anmärkningarna till tab. 1. Till samma tabell och dithörando anmärkningar hänvisas även för upplysningar angäendo regleringar socknarna emellan, angående olikheter i omfattningen av kvrkosocknen och den lika benämnda borgerliga kommunen m. m. Bland anmärkningarna till tab. 7 hava även intagits sådana i don s. k. prästlönoreglcringskommitténs betänkande av don 20 doo. 1900 intagna förslag, vilka direkt beröra don kyrkliga indelningen, därest icke K. Muj:ts boblut i ärendet redan blivit fattat.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. 185 Anmärkningar till Uppsala ärkestift. 1 ) Södcrbu-Karls kyrka liggor 1 Södorby gamla ' 1B ) I Qävle hallos söndaglig gudstjänst, förutom i sooken. stadskyrkan (Tref aldighetskyrkan), järn väl i dons. k. s ) Efter av K. Maj:t d. 21 okt. 1904 meddelat tillstånd Sjömanskyrkan, i en, kyrka i förstaden Strömsbro, har ett till kapollkyrka förvandlat bönehus a i en annan kyrka à det vid 1911 ars ingång In Björkö i Vätö församling invigts för offentlig gudstjänst. förlivade Bomhus-omrädet samt i ett s. k. församling Angående utbrytning av Bjårkö-Arholma församlingshus vid Brynas. Till Gävle hörando fiskeförlivade se sid. 10, anm. 27. lägona Bönan och Äggegrund hava ock kapellkyrkor, ') Posterna kyrkosocken, bildad genom sammanslagning där stundom gudstjänst halles. av do gamla socknarna Fasta och Esterna, 20 ) Inom Högbo sockon finnes, förutom don ganda har kyrkan belägen ä Esternas förra plats. Av Fasta sockonkyrkan, vid Sandvikens bruk eu kyrka, vilken kyrka finnas inga lämningar, mon begravningsplatsen enligt K. resolution d. 23 jan. 1899 ma såsom försam- begagnas. Vid Rånäs bruk 1 Fastorna lingons huvudkyrka anses. församling finnes ett kapell, som invigdes d. 10 ') Angaendo införlivning rood Gärle stad av ett Jan. 1900. omrädo i Valbo so sid. 110, anm. 2. 4) De forna Fittja och Hjälsta samt Holms och ") Angaondo Hofors kapellförsamling so sid. 110, Kulla pastorat äro jämlikt K. boslut d. 16 no v. 1800 fr. o. m. d. 1 maj 1867 sammanslagna till ett under anm. 3. ) Enligt K. rosol. d. B Juni 1794 skall Segersta namn av Hjälstaholms pastorat. Gudstjänst skall anses som moderförsamling, ehuru pastor bor i alltid hallas i Hjälsta ooh Holms kyrkor samt, därest Hanebo. sa kan beredas, i Kulla kyrka. Fittja kyrka är nodlagd. M ) Vid don till Söderhamns stad hörando Sondante KyrkohordebostiUlet är i Fittja, mon kommi lastagoplats finnes ett kapell, där on kapellpredi M nistern bor i Kulla. Dot förra annexet Hjälsta lär kant är anställd. Dennes tjänstgörlngsomrädo om numera anses som moderförsamling. 6 ) Vdrfrukyrka begagnar gomonsamt med Enköping den 1 staden belägna kyrkan. ) Sigtuna landsförsamlingar, S:t Olof ooh S:t Ver, begagna gemensamt med moderförsamlingen don i staden bolägna kyrkan, vars äldre namn är Maria. ') Angaondo Sundbybergs avskiljande frän Bromma församling se sid. 8, anm. 6. Ny församlingskyrka i Sundbyberg invigdes ar 1911. Vid Johannelund i Bromma finnos ett kapell, invigt är 1908. 8 ) Inom Duvbo munioipalsamhälle 1 Spdnga socken finnes ett kapell. ') Össebv-Oarns kyrka ligger i Garns gamla socken. 10 ) Enligt K. brev d. 9 sept. 1873 har HUlesliêgs kyrka tills vidare upphört att bogagnas samt Farentuna kyrka blivit gomonsam för bada församlingarna. ") Inom Djursholms köping i Danderyds sockon finnos kyrka, där gudstjänst hällos. ") Enligt K. brov d. 19 okt. 1906 är TAdingö församling fr. o. m. d. 1 maj 1907 avskild frän Danderyda pastorat ooh utgör ett eget gäll. 15 ) Angående Vaxholms församling so sid. 9, anm. 12. ") Inom Nya Hagalunds munieipalsamhälle i Solna sockon finnes en kyrka, där gudstjänst hallos. 16 ) Angående Chistavsbergs avskilj ando frän Värmda församling se sid. 9, anm. 13. Enligt K. brev d. 1 nov. 1901 äro fr. o. m. d. 1 maj 1902 Gustavsbergs, Bo och Ingarö församlingar avskilda frän Värmda pastorat till eget gäll mod Gustavsborg säsqm moderförsamling. 16 ) Vid Sandhamns tullstation inom Djurö hallos gudstjänst 8 gånger om året. ") Vänae och Läby socknar utgöra enligt K. brev d. 28 febr. 1890 ou enda församling (Jfr sid. 14, anm. 4). Sockenkyrkorna äro enligt K. brov d. 25 april 1862 sammanbyggda ooh är don gemensamma kyrkan belägen i Vänge. ") Angående Skutskärs kapellförsamling so sid. 14, anm. 14. fattar även Askesta sågverk m. fl. platser i Söderala socken. Prästlöncreglcringskommittén liar föreslagit, att Sandarue jämte lämpligt omrado skilj os frän Söderhamns pastorat för att bilda egot pastorat. Pä do i Söderhamns skärgärd belägna fiskeskären Storjungfrun ooh Prästgrundot finnas bönohus. ~ i6 ) Voxna kyrka har även namn av Sofia Albertina. 20 ) För do fiskare, som tillhöra Hudiksvalls stadsförsamling, finnas särskilda kapell uppförda & de till staden hörande fiskelägena Agö, Kräkö och Bälsö samt à Kuggörarna inom Bogsta socken. Angående införlivning mod Hudiksvalls stad av det s. k. Aviksomrädet 1 Hälsingtuna och Idenor, so sid. 110, anm. 7. 8 ') Enligt K. rosol. d. 11 okt. 1866 bor pastor inom Bfurdkers och komminister inom Norrbo församling. 88 ) Priistlönereglorlngskommittén har föreslagit sammanslagning av Hagby och Balingsta pastorat, mod indragning av kyrkoherdebeställningen 1 ettdera pastoratet, samt av Västeråkers och Vppsala-Näs pastorat, Ukalodes mod indragning av kyrkoherdebeställningen i ottdera pastoratet, ollor, alternativt, sammanslagning av Västeråkers och Balingsta pastorat, med indragning av kyrkoherdebeställningen i Balingsta. 20 ) Prästlönoregleringskommitton har föreslagit sammanslagning av Litslena och Husby-Sjutolfts pastorat, mod indragning av kyrkoherdebeställningen i Husby-Sjutolft. 30 ) Prästlönereglerlngskommitt6n har föreslagit, att, mod indragning av kyrkoherdebeställningarna i Enköpings-Näs och 2'eda, Enköpings-Näs pastorat och Teda pastorat ävonsom Svinnegarns församling av Tillinge pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i närhoton av Svinnegarns kyrka. Alternativt liar kommittén föreslagit, att, mod indragning av kyrkoherdebeställningen i ettdera pastoratet, Enköpings-Näs ocli Teda sammanslås till ett pastorat. ") Prästlöncrogloringskommitten har föreslagit,
186 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. att Häaaeov ooh Skokloster sammanslås till ett pastorat, rars kyrkoherde bör bo i Skokloster. 32 ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att, mod Indragning av kyrkoherdebeställningen 1 Vada pastorat, Ångarns församling förenas med Vallentuna pastorat och Vada församling- med össebydarns pastorat. M ) PrästlönereglerlngHkommltten har föreslagit, att Adelsö ooh Munsö sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo 1 Munsö. M ) Prastlönorogloringskoramltten har föreslagit, att, mod indragning av kyrkoherdebeställningen i Börje pastorat, Vänge och Läby sammanslås mod Börje till otb pastorat. u ) Prästlönerezlorlngskommlttén har föroslagit att Tensta ooh Viksta sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Tonsta. M ) Prastlönorogloringskoramltten har föreslagit, att, mod indragning av kyrkoherdebeställningen i Ärontuna, Lena och Årtnluna sammanslås till ott pastorat, 37 ) Prästlönoroglerlngskommittén hor föreslagit Gävle pastorats delning 1 tvonne. 38 ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Nlutdnger ooh Nianjors kapell Bkiljas frän Enånaers pastorat för att bilda eget pastorat. 39 ) Prästlönerogleringskommittén har föreslagit, att östra delen av österlövsta mod Lövsta bruk avskiljes till ott kapell mod ögna kyrkoböcker. 40 ) Prostlönoregleringskommittén har föreslagit, att don sydligare delen av Tierp avskiljes till ett kapell mod eana kyrkoböcker. 4I ) Prästlönoregleringskommittcn har föreslagit, att Forsbacka bruk jämte lämpligt omrado av Valbo sookons västra del avsklljos till ett kapoll mod egna kyrkoböcker. a ) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit avskiljande frän Ilamrdnge av dels Norrsundets sågverk, dels Axmars bruk till särskilda kapell med egna kyrkoböoker. 4a ) Prästlöncrogloringskommitton har föreslagit, att Hammarby bruk jämte lämpligt omrâdo avskiljes frän Ovansjö till ett kapoll mod egna kyrkoböoker. M ) Prästlöneregloringskommittén har f öroslagit, att norra delon av Ljusdal avskiljos till ott kapell med egna kyrkoböckor. 45) Angående Hamra kapell se sid. 110, anm. 10.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. 187
188 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. 189
190 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. Iilnkoplngs ntlft omfattar alltså hola Östergötlands län utom Kvarsebo socken, norra hälften av Kalmar län, tvä härad av Jönköpings län samt en liten sookendel av Örebro län, eller det gamla landskapet Östergötland ooh nordöstra delen (sju härad) av Smaland. Anmttrknlngnr till LinkOpings stift. Angaondo moder- och annexförsamlingar m. m. so Allmänna aiun. a sid. 184. l ) I kommunalt, administrativt ooh Judiclollt hänsoondo Raint 1 avsoondo pa skolväsondot är S:t Lars sookon fran Insrangon av ar 1911 införlivad mod Linköping (Jfr aid. 2(1, anm. 3S). S:t Lars kyrka är bolllgon inom Btadons gamla omrado. Kyrkan har fatt namn av Frodrlka Dorotea Vilhelmina. Priistlönoregleringskommltten har föreslakit S:t Lars forsamling avskiljande till öret pastorat. a ) Staka kyrka erhöll vid Invigningen d. 3 ang. 1783 namnet Sofia Albortina.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. 191 ) Tårnevalla kyrka namnes ook Karl Johan. ") Väder stads ooh Harstads kyrkor äro sammanbyggda till en, bonamnd Oskar Fredriks. Do bada ') Klockrike ooh Brunneby gemensamma kyrka benämnes Josefina. Brunnofcy gamla kyrka kvarstår, socknarna benämnas fr. o. m. 1892 ondast Vädorstad. men begagnas ej för gudstjänst. s8 ) Efcsj'ô lomis/örsamlinff bogagnar gemensam kyrka mod Eksjö stad. 6 ) S:t Per bogagnar gemensamt med Vadstena stad 5 ) Varv och Stj/ro hava sedan 1801 gemensam kyrka. ") Angående K. Östgöta trängkdrs församling, so den s. k. Blakyrkan eller gamla klosterkyrkan. sid. 31, anm. 14. ') Vadstena hospitalsföraamlino kan numera anses hava upphört. Jfr sid. 26, anm. 11. so ) Prastlöneregleringskommittén har föreslagit, 8 att Landeryd och Vdrdsberg sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Landoryd. ) Svinstads församling honämnes fr. o. m. ar 1001 Bankekind. ") Prästlönoroglorlngskommittén har föreslagit, ') Norrköpings stad är enligt K. brev d. 19 fobr. att Törnevalla och östra Skrukeby pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Törne- 1864 fördelad 1 tro särskilda territoriolla kyrkoförsamlingar, nämligen S:t Olai, omfattande Uorgsooh Daiskvarteren samt den dol av Strandkvartorot, valla. '") Prästlönerogloringskommlttén har föreslagit, att som är belägen söder om Hospitalsgatan; Hedvigs, omfattande don övriga delen av Strandkvartorot jämte den del av Nordankvartorot, som ligger östor om Karl Johans torg; och Norra församlingen, upptagande den ätoretoondo dolon av Nordankvartorot; delningen trädde 1 verkot 1885. Norrköpings norra församlings kyrka benämnes S:t Matteus.,0 ) S:t Johannes församling har haft sin kyrka belägen Inom staden Norrköping, men ny inom försam-1 86 ) Prästlöneroglerlngskommltton har föroslagit, att ett pastorat, vars kyrkohordo bör bo i Ask. lingen bolagen kyrka har blivit uppförd ooh invigdes Västra Stenby ooh Varvs pastorat sammanslås till ott d. 28 okt. 1906. :' pastorat, vars kyrkohordo bör bo i Västra Stenby. 11 ) Läts gamla sockon ingår numera i ISorg. De 30 ) Prästlöneregloringskommittén har föreslagit, att bada socknarna hade redan förut gemensam kyrka. Herrestads pastorat sammanslås mod örbcrga pastorat ") Genom K. brov d. 23 okt. 1868 förordnados, att i till ott pastorat, vars kyrkohordo bör bo i Herrestad. Skällmk och S:t Anna otter dåvarande komministerns ; avgång skulle åtskiljas till var sitt pastorat. Dolnin- ] 8 ') Prästlftncroglorlngnkommittén har föroslagit, att gen trädde i kraft d. 1 maj 1912. Enligt K. brov d. 15 mars 1912 skall kyrkoherdetjänsten i Skäll-1 vik t. v. uppehållas gonom vikario. Jfr anm. 47. i,8 ) Loftahummars kyrka har även benämnts Stor- j amiralen Prins Karls. 1 14 ) Genom K. brev d. 20 april 1806 förordnados, att Törnsfalls församling skulle vid inträffande ledighet ' efter dåvarande komministern därstädes frånskiljas i Västerviks stad till särskilt pastorat. Dolningon trädde i verkställighet under år 1910.! l6 ) Hjorteds kyrka har fatt namn av Sofia Magdalena, 16 ) Blackstads kyrka har fatt namn av Gustav Adolf. ") Vimmerby stads kyrka bogagnas jämväl av landsförsamlingen. 18 ) Södra Vi kyrka har fatt sig tillagt namnot Adolf Frodrik. le ) Kyrkorna för Målilla och Gdrdvcda äro är 1822 sammanbyggda, ooh anses pastoratet bosta av endast an kyrkosookon.! so ) Oppeby kyrka har fatt namnot Karl.! ") Mod Mjölby sammanslogs Sörby i slutet av i omväxlande av prästerskapet i Kkoby och Åsbo pastorat.!0 ) Högby och Västra Skrukeby kyrkor äro 1872 sammanbyggda, jämlikt K. resolution d. 18 Juni 1852, och benämnas do bada socknarna numera en- [ dast Högby. \ östra Harg ooh Rustad sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Rystad. M ) Prästlöneregloringskommittén har föroslagit, att Västerlösa ooh Björkebergs pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Björkoborg. M ) Prästlöneregleringskommittén har föroslagit, att Ekcbyltorna ooh Vinnerstads pastorat sammanslås till Bankekind ooh Askeby sammanslås till ott pastorat, vars kyrkohordo bör bo i Bankekind. 38 ) Prästlöneregloringskommittén har föroslagit, att Skärkind och Qistad sammanslås till ott pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Skärkind. 8 ') Prästlöneregloringskommittén har föroslagit, att Västra Husby och Gdrdeby sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Västra Husby. 40 ) Prästlöneregloringskommittén har föroslagit, att S:t Olai församlings pastorat delas i tvä lika stora pabtorat. 41) Prästlöneregleringskommittén har föroslagit, att Furingstad och Dagsberg sammanslås till ott pastorat, vars kyrkohordo bör bo i FuringBtad. m ) Prästlöneregloringskommittén har föreslagit, att Styrestad och Tingstad Bammansläs till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Styrestad. 43) Prästlönerogioringskommittén har föreslagit, att östra Stenby och Konungsund sammanslås till ett pabtorat, vars kyrkoherde bör bo i Östra Stenby. ") Prästlöneregleringskommittén har föroslagit, att östra Ny pastorat sammanslås mod A pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Östra Ny. 45 ) Prästlönerogleringskommittén har föroslagit, adertonde seklet. j 2! ) I medlet av adertondo ärhundradot samman-! byggdes Vikingstads och Bakereds sockenlcyrkor. ' att Kuddby och Täby sammanslås till ott pastorat, n ) Ulrilca kyrka heter egentligen Ulrika Kleonora. i vars kyrkohordo bör bo i Kuddby. u ) Allhelgona församling bogagnar den s. k. Var- ' 4e ) Prästlönerogleringskommittén har föreslagit, att frukyrkan i Skänninge gemensamt med staden., Skönberga församling skiljes från Söderköpings pabto i6 ) Inom Ekebv finnos förutom sockenkyrkan en kyrka vid Boxholms bruk, där gudstjänst förrättas rat för att bilda egot gäll. ") PröstlöncrcgJoringHkoiiunitten har föreslagit, att Börrums och S:t Anna församlingar ma bilda ett pastorat samt Mogaia och Skällviks församlingar likaledes ett pastorat. (Jfr anm. 12.) 48 ) PräsUöneregleringHkomniiltén har föreslagit, ntt östra lids församling skiljes från Västra Eds pastorat för att bildu eget gäll.
192 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. ) Pr&stlöiioroglerlngskommittén har föreslagit, att Hanna» församling BkllJo8 frän Tryserums pastorat för att bilda eget gäll. ) Prastlönereglerlngskommittén har föreslagit, att atadtutmmars ooh Västerrums församlingar ma bilda var sitt pastorat. ') Prastlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Kisa församling skiljes tron Västra Eneby pastorat för att bilda egot gall. 52 ) Prastiönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Blåviks församling tillika med södra delen av Ekeby församling skiljes tron Ekeby pastorat för att jämte angränsande delar ar Åsbo (kring Boxholms bruk) bilda eget pastorat med kyrkoherde ooh komminister, vilka böra bo den förra rid Boxholm ooh den senare Inom Blarik. 6S ) Prustlöneregieringskommittén har föreslagit, att ödeshögs församling skiljes frän Stora Abu pastorat för att bilda eget gäll. M ) Prastlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Västra Tollstads pastorat sammanslås med Röks pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Rök. ") Prä9tlöneregleringskommittén har föreslagit, att Marbäck ooh Frinnaryd sammanslås till ett uastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Marbiick.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. 193 13 121830. Folkräkningen 1910. 1.
194 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. 195
196 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. Skara stift omfattar alltså hela Skaraborgs län, nordöstra delen av Västgötadelen ar Älrsborgs län och on uiiailro del av Jönköpings län, eller största delen av det gamla landskapet Västergötland samt nigra socknar i Smaland. Amn&rkningar till Skara stift Angående moder- ooh annexförsamlingar m. ra. so Allmanna anm. a sid. 184. 1) Skara landsförsamling bogagnar gemensamt med släden Skara domkyrka. Härlunda och Blärka bara sedan 1781 gemensam kyrka ooh hava stundom betraktats som on socken, mulor benämning Bjärklunda. 2) Sparlösa och Slädens socknars kyrkor äro ar 1817 sammanbyggda under namn av Salem. 3 ) Med Järpås äro Införlivade Höra ooh Vtdums gamla socknar. Höra ooh Vodums kyrkor äro ödelagda. 4) Med Ryda har varit förenad Halva», med gemensam kyrka t Ryda, men utgöra socknarna numera endast en församling, benämnd Ryda. 5) Skärstads ooh Hällums socknars kyrkor äro ar 1859 sammanbyggda under namnet Skärstad. Vara ooh önumu sooknars kyrkor äro också sammanbyggda är 1884 under namnet Varnum. Vara köping har egen kyrka, invigd 1902. 6) Vassända ooh Nagtums kyrkor äro sammanbyggda under namnet Gustav Adolf. 7) Oennewds sookon Ingår numera 1 Stora MelUru, ooh Gennoveds kyrka är ödelagd. 8) Hvringa, Malma ooh längnums kyrkor äro 1868 sammanbyggda under namn av Fridhem. 9) Bjärby sookon begagnar Särestads kyrka. Hàle ooh Tängs kyrkor äro raserade; i deras ställe är ar 1884 uppförd gemensam kyrka, kallad Halo- Täng. ">) Enligt K. brov d. 21 Juli 1854 skullo pastoratet framdeles delas, s& att Forthem bleve ett, Full/isa ooh (Clnne-) Vedum ett annat gäll, men d. 34 Juli I860 har Kungl. Ma):t beslutat, att med den ifrågavarande delningen skall tillsvidare anstå. ") Broby kyrka är sammanbyggd mod Källby kyrka i Klillby. la ) Medelplana ooh Västerplana kyrkor äro sammanbyggda. I Västerplana gamla kyrka halles dock gudstjänst nason gäng. ") österplana och Kestads kyrkor äro sammanbyggda 1 österplana. u ) Kinne-Kleva ooh Silt kyrkor äro sedan är 1870 sammanbyggda i Kinno-KJova, ") Vessby sooken, vars kyrka är ödelagd, ingår numera i Längium. ") Biiterna församling omfattar de tvä kommunerna och Jordobokssooknarna österbuterna ooh Västerbiiterna, vilka äro förenade om gemensam kyrka (Jfr sid. 88, anm. 18). ") Falköpings stads- och landsförsamlingar hava gemensam kyrka i staden. Torbiörntorp och Friggeråker hava Ar 1871 sammanbyggt sina kyrkor i Torbjörntorp. Falköpings landsförsamling omfattar Falköping» västra landskommun och Falköpings östra landskommun (jfr sid. 87, anm. 9). 18 ) Stenstorp, Brunnhem ooh Södra Kwketorp äro förenade om Stenstorps kyrka (byggd är 1817). t9 ) Falekvama gamla socken, numera införlivad med Slöta sooken, hade kyrkan tillsammans med Slöta. so ) Oltravads kyrka är ar 1817 sammanbyggd med Dimbo, där den är belägen. 21)Med Norra Härene sooken är numera införlivad Skofteby sooken, vilken saknat egen kyrka alltsedan 1767. ") Det gamla Kållandså pastorat betraktas, sedan sammanbyggnad av Senate kyrka med Otterstadt
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. 197 blivit år 1855 fulländad, såsom bestående av en enda eookon ooh benämnes etter denna Ottorstads pastorat. K.apellkyrkan lär ock benämnas Traneberg. M ) Angåonde delningen av Fågelås kyrkosooken i Norra Fågelås ooh Södra Fågelås, SB sid. 87, anm. 8. Vardera församlingen har sin egen kyrka. M ) Hjo landsförsamling begagnar stadens kyrka. u ) För Eddsa ooh Ljunghem är 1871 uppförd gemensam kyrka, benämnd Edhem.,s ) Agnetorp, Baltak ooh Tidaholm hava gemensam kyrka, uppförd ar 1840 och bolagen i Tidaholm. Baltaks socken har emellertid beslut!t uppföra egen kyrka. ") Med Hova är Införlivad Fagerlids gamla Booken, vars kyrka är ödelagd. 33) Amnehärads sooken tillhör Skara stift ooh Norra Vadsbo kontrakt, varemot annexet Södra Båda räknas till Karlstads stift och Vismims kontrakt. Av pastoratets areal och folkmängd är här ovan upptagen endast den del, som tillhör Skara stift. Med tilllägg Jämväl av Södra Rada eookon utgjorde pastoratet ar 1910: 175'M kv.km., varav 150'<w kv.km. land; 4 162 inv. Prästlönerogloringskommlttén har föreslagit, att Södra Rada skiljes frän AmnehoradB pastorat ooh förenas mod Rudskoga pastorat av Karlstads stift (jfr anm. under sistn. stift). Varken detta förslag ellor ett alternativt (av Skara domkapitel) om överflyttning av Södra Råda till Skara stift liar hittills lett till någon åtgärd. m ) Torso pastorat bestar av C öar i sjön Vänern. Torso kyrka har även benämnts Viksala. 30) Skövde stads- ooh landslörsamling, Ryd ooh Vdmb hava gemensam kyrka i staden. 1 Vämbs gamla kyrka halles dock gudstjänst någon gäng. sl ) Suntetorp, som varit särskild socken, men bogagnat Sventorps kyrka, är numera införlivad med Sven torp. 32) Istrum är förenat med Eggbu om gemonsam kyrka, benämnd Eggby. 33) Sjogerstad ooh Rådene hava sedan 18C6 gomenam kyrka, benämnd Sjogerstad. 34) Broddetorps kyrka, byggd är 1821, är gemensam för Broddetorps, Hornborga, Sätana och ttolums socknar. Kyrkan ar belägen inom Bolums sockonomrädo. n ) Norra Åsarp och Smula hava sedan &r 1883 gemensam kyrka, belägen i N. Asarp. M ) Torpa, som frän och med ar 1911 förenats med Bords stad till on församling (jfr sid. 80, anm. 28) har jämväl förut begagnat Boras gamla stadskyrka, numera benämnd Caroll kyrka. I Boras finnes sodan år 1906 även en annan kyrka, benämnd Gustav-Adolfs-1 kyrkan. ') Fristad» ooh Ginori socknar hava sedan år 1850 gemensam kyrka 1 Fristad. M ) Med Södra Vings sooken är förenad Tove gamla sooken, vars kyrka är ödelagd. Fcnneslvnda ooh Orovare hava sedan 1871 gemensam kyrka i Fenneslunda. ) Hedareds gamla sooken är införlivad mod Sandhult. Hedareds kapell finncb kvar. ") Möne kyrka är gemensam för Södra fånga ooh Möne, 41 ) Norra Säm och Skölvene hava gemensam kyrka, byggd ar 1843. ") Alingsås landsförsamling ooh Rådene socken, vilka utgöra o n kommun, hava gemensam kyrka. ") Bergstena ooh Fullestad hava gemensam kyrka mod Lena. Fullestads gamla kyrka har emellertid blivit restaurerad och år 1913 åter öppnad för gudstjiinstligt bruk. ") Nårunga kyrka är sodan år 1861 gemensam för Nårunga, Skogsbygden och Ljur. u ) Tumberg har gemonsam kyrka med Kullings- Skövde, benämnd Skövde kyrka. ") Herrljunga ooh Z'ursled hava sedan 1868 gemensam kyrka i Horrljunga. ') rrästlönereglcringskommittén har föreslagit, att Vassända-Naglwns ooh Väne-Ryrs församlingar skiljas från Vänersborgs pastorat för att bilda eget pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Vassända-Naglum. ") Prästlönoregleringskommittén har föreslagit, att österplana pastorat ooh Kinne-Kleva pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkohordu bör bo i österplana. 49) 1'röstlönereglerlngskommittén har föreslagit, att llångsdala pastorat ooh Dimbo pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo I Dimbo. 60 ) Prästlöneregloringskommittcn har föreslagit, att Biirks ooh Björkängs församlingar skiljas från Fredsbergs pastorat för att bilda egot pastorat. 61 ) Prästlöneregloringskommitten har föreslagit, att Leksberg Hammanslås med VUervads pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Ullorvad. 6a ) l J räntlönoregleringrkommitt6n har föreslagit, att Häggum sammanslås med Sjogerslads pastorat till ett puhtorat, vars kyrkoberdo bör bo i Sjogorstad. ") ITästlönereRloringHkommittén har föreslagit, att Alingsås landsförsamling, Rödcne, Bättnge. ödenas ooh Hemsjö skiljas från Alingsås pastorat för att bilda OKct pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Alingsås landsförsamling. M ) Genom K. brev d. 13 juni 1913 hava löneförmåner fastställts, för en tid av tjugu år räknat fr. o. m. d. 1 maj 1913, för garnisonspastorn i Karlsborg, vilkon skall benämnas kyrkoherde.
198 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT. 199
200 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT. BtrSngnfa»tift omfattar alltså hala Södermanlands län, Närkee-delen av örobro län (utom länsdelen ar Nyiua.l), döiortörn ar Stockholms län, tvä kyrkosoolmar av Västmanlands län samt en socken av Östergötlands län, eller do gamla lands.apen Södermanland (utom dess andel ay Stockholm) och Närke (utom on»ookendel).
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT. 201 Anmärkningar till Strängnäs stift Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. a sid. 184. ') Strängnäs landsförsamling'begagnar stadens domkyrka. s ) Kärnbo har gemensam kyrka med staden Mariefred. 3) Mod Åker ar numera Införlivad Arja socken, bada förut förenade om gemensam kyrka 1 Akor. 4) S:t Nikolai ( Nvkäpinga landsförsamling begagnar gemensamt med Västra stadsförsamlingen Nikolai kyrka i staden. 5) Nykyrka har gemensam kyrka med Stigtomta. ) Spelviks kyrka bogagnas numera ej till gudstjänst, sedan bada socknarna ar 1847 förenats om Ludgo kyrka. ') Helgerna har gemensam kyrka mod Nyköpings östra församling. ') l Salem finnos, utom sockenkyrkan, vid Vällinge egendom ett kapell, som stundom användes till offentlig gudstjänst. 9) 1 Saltsjöbadens köping är en kyrka uppförd, vilken invigdas ar 1913. Fran den 1 maj 1913 är Saltsjöbaden, jämlikt K. brev d. 4 april 1913, avskilt frän Nacka till egen församling och pastorat.,0 ) Uölö kyrka benämnes ävon Fredrik Adolfs. ll ) Södertälje landsförsamling, omfattande do gamla sooknarna Östertäljo och Västert&lje, begagnar Södertälje stads kyrka. Vid don inom landsförsamlingen belägna uppfostringsanstalten a Hall finnes särskild predikant. la ) Kuno Karls kyrka är belägen i Kungsörs köping. Församlingen har även benämnts Karlskyrka. 13)i<'org och Klosters socknar införlivades vid 1907 års början med Eskilstuna stad (se sid. 18, anm. 11). Den Inom gamla stadsförsamlingen belägna kyrkan begagnas gemensamt av alla tre församlingarna. 14) Torshälla landsförsamling begagnar den i staden belägna kyrkan. 16 ) Vallby och Hammarby äro föronade om gemensam kyrka i Vallby. w ) Genom K. brev d. 18 febr. 1876 bestämdes bl. a., att Anstå och Längbro skulle frän Örebro pastorat avsöndras, sedan de uppfört kyrka och anskaffat paxtorsboställe, för att i förening med Eker utgöra ett eget gäll; och har denna förändring trätt i verkställighet den 1 maj 1902. Anstå betraktas som moderförsamling 1 det nya pastoratet; kyrkan är belägen 1 Längbro. 17 ) Angaendo delning av Örebro stadsförsamling se sid. 98, anm. 21.,8 ) K. Svea trängkårs församling har i okt. 1907 förlagte frän Stookholm till Örebro. ") Svennevads kyrka erhöll vid Invigningen är 1786 namn av Konung Gustavs kyrka. >») Vid Porla brunn i Skagershults socken finnes ett kapell. 8l ) Prästlöneregleringskommittcn har föreslagit, att Nyköpings västra ooh östra Htadsförsamlingar förenas till ett pastorat; att S:t Nikolai församling (med Stjernholms kapell) skiljes frän Nyköpings västra stadsförsamlings pastorat till egot pastorat, vars kyrkohorde bör bo i Oxelösund; samt att Helgona ooh Svärta församlingar ma bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Helgona. M ) PrftstlönerogloringBkommlttcn har föroslagit, att Tunabergs församling skiljes frän Tvna pastorat för att blida eget pastorat. ss ) Prästlöneregleringskommittcn har föroslagit, att Trosa stadsförsamling sammanslås mod Trosa landsförsamlings pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Trosa landsförsamling. u ) Prästlöneregleringskommltten har föreslagit, att Brännkyrka församling skiljes fr&n Huddinge pastorat för att bilda eget pastorat. M ) Prästlöneregleringskommltten har föroslagit. att Eskilstuna (gamla stadsförsamlingen), Fors och Klosters församlingar må var för sig utgöra ett särskilt pastorat.!e ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Grave skiljes från Kils pastorat och förenas med Vintrosa pastorat. 27) I Asker finnas, utom sockenkyrkan, tvenne till offentlig gudstjänst använda kapcllbyggnader, en vid Brovens bruk ooh en vid Bysta egendom. Prästlönerogioringskoinniittén har föroslagit, att södra delen av pastoratet mod Brovons bruk ooh Bysta avskiljos till ett kapoll med egna kyrkoböcker.
202 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. 203
204 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. Västerås stift omfattar alltså nästan hola Kopparbergs lan, storre delen av Västmanlands liln och Västmaniandsdeleu ar örobro län, eller de gamla landskapen Västmanland och Dalarne utom Hamra kapell (Oraa finnmark) och Kopparbergs lansdol av Lttlhärdals församling.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. 205 Anmärkningar till Y&sterås stift Angående moder- ooh annexförsamlingar m. m. BO Allmänna anm. a «id. 184. ] ) S:t nians församling begagnar, gemensamt med Västerås stud, domkyrkan därstädes. ') Köpings landslörsamlino begagnar, gemensamt med staden, den 1 Köping belägna kyrkan.») Efter nådigt tillstånd d. 31 maj 1907 har vid Kolsva bruk i Malma församling uppförts on för Bro ooh Malma församlingar gemensam kyrka. Dook hava församlingarna fortfarande skyldighet att vidmakthålla var sin av de förutvarande kyrkorna. 4) Arboga tandslärsamlinos ellor S:t Nikolai kyrka är belägen i staden. 5) Utom sockenkyrkan i Fellingsbro finnes en brukskyrka vid Qrönbo. I ott bönehus vid Flnnakere bruk halles ock stundom gudstjänst. Ang. bildande av en särskild kapellförsamling Inom norra delen av Follingsbro församling se sid. 97, anm. 18. ) Lindesbergs stads- ooh IAndcsbergs landsförsam- Ung hava gemensam kyrka i staden. Vid Vedevågs bruk finnes jämväl en kyrka. Enligt K. brev d. 6 Juni 1912 skall OiMsmedshvttans kapell med dess nuvarande område, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, skiljas frän Lindesbergs stads- och landsförsamlingars pastorat för att såsom en 1 kyrkligt-okonomiskt hänseendo ävensom beträffando skolväsendet oberoende församling bilda ett eget pastorat. 7) Ramsbergs kyrka blev vid invigningen 1790 kallad Gustavs kyrka. 8 ) Nora stads- ooh landsförsamlingar begagna gemensamt den i staden belägna kyrkan. ) Ang. Hörkens ooh Orangesbergs kapell so sid. 97, anm. 16 ooh sid. 106, anm. 18. Gudstjänsterna i Hörken hava hållits i ett skolhus, men har byggandet av ett kapell AU beslutits. j 10 ) Pastoratets namn är Malung. I övormalungs i (eller Malungs) kyrka ooh i Tyngsjö kapell hallos gudstjänst söndagiigen, i Yttermalungs kyrka var tredje söndag ooh 1 öje kapell 7 ellor 8 ganger om aret. I ett bönehus inom Malungs finnmark halles jämväl gudstjänst ett par ganger om ärot. u ) Solleröns kyrka har även benämnts Sofia Magdalena. : ") Bfwrsås kyrka benämnes enligt K. resol. d. 6! aug. 1792 Gustav Adolfs kyrka. 13) Inom Mora finnes i Oxberg ett kapell. J ") Inom Älvdalen finnes 1 Åsen ett bönohus. 16 ) Uti en inom Stora Tuna uppförd kapellbyggnad, benämnd Västertuna kapell, far enligt K. resolution d. 18 nov. 1887 fullständig gudstjänst hallas. I en byggnad vid Domnarvets järnvork hauos ock gudstjänst. 1% ) Säters landsförsamling begagnar don i staden belägna kyrkan. 1T ) Kopparbergs (dels stads-, dels lands-) församlings eller Maria kyrka är belägen i Falu stad. Inom socknen finnes dessutom ett kapell vid Gryoksbo bruk. x8 ) Hedemora landsförsamling begagnar kyrkan i staden. Vid Norns bruk finnes Jämväl en kyrka. 19 ) Ang. Stjärnsunds kapellförsamling se sid. 105, anm. 7.,0 ) Enligt K. brev d. 1 maj 1891 skall, vid n. v. kyrkoherdes ooh komministers 1 Qryinäs pastorat avgång, Avesta församling frånskiljas till särskilt gäll. I ") K. Västmanlands trängkårs församling i Sala Ml»! dados d. 1 april 1906. ") Vid don Inom Kila sooken belägna Sätra hälsobrunn halles i särskild kyrka gudstjänst under brunnsterminerna. ") Vid don inom Orythvltans socken belägna Loka hälsobrunn lialles i särskild kyrka gudstjänst under brunnstorminorna. M ) Prästlönerogloringskommittén har föreslagit, att S:t Ilians församling skiljes frän Västerås pastorat och förenas med Skerike pastorat. 25) Prästlönerogloringskommittén har föreslagit, att Dingtuna pastorat och Lillhärads pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Dingtuna. te ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Västerås-Barkarö pastorat och Lundby pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Västerås-Barkarö. "') PräaUöneroKleringskommittén har föreslagit, att Badclunda pastorat ooh Jrsta pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Irsta. ss ) Prastlöneregloringskommitton har föreslagit, att Kungsdra, Kärrbo ooh Ängsö sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Kärrbo. "1 Prästlönerogloringskommittén har föreslagit, att Sveaoi ooh Berg sammanslog till ett pastorat, vars kyrkohorde bör bo i Svedvi. so ) Prästlöuereglorlngskommittén har föroslagit, att Sura församling sklljos frän Rämnas pastorat för att bilda öget pastorat. 81 ) Prästlönerogleringskommjttén har föreslagit, att Säbu och Rytterne sammanslås till ett pastorat, vars kyrkohordo bör bo i Rytterne. 3J ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Björskog ooh Kungs-Barkarö sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i Björskog. M ) Prästlönereglerlngskommlttén har föroslagit, att Viker skiljes frän Nora pastorat för att bilda eget pastorat. 3i ) Prästlönerogloringskommittén har föreslagit, att lämpligt område av södra dolon av Orgthyttans pastorat avskiljes till ott kapell med egna kyrkoböcker. ss ) Prästlönoregleringskommittén har föreslagit, att norra delen av Hällefors pastorat avskiljes till ett kapell mod ögna kyrkoböokor. ss ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Malingsbo och Söderbärke sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo 1 Söderbärke. 37) Prästlönorogloringskommlttén har föroslagit, att vissa områden kring Grängesberg avskiljas från Grangärde pastorat för att bilda eget pastorat; samt att den s. k. Grangärde finnmark avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböokor. 38 ) Prästlönoregleringskommittén har föreslagit, att södra delen av Sävsnäs pastorat med Gravendals ooh Strömsdals bruk avskiljos till ett kapell mod egna kyrkoböcker. 39 ) Prästlöneregloringskommittén har föreslagit, att nordvästra dolen av Järna pastorat med Vansbro stationssamhälle (numera munioipalsamhäue) avskiljes till ett kapell mod egna kyrkoböcker.
206 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. ) Prbrtdöneregleringskommitten har föreslagit, att Skattunge kapellförsamling skiljes trän Orta pastorat för att bilda, eget pastorat. ') Prastlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att norra dalen av Mora pastorat avskiljt» till ett kapell med egna kyrkoböcker. ") Prastlöneregleringskommlttén har föreslagit, att nordvästra delen av Älvdalen» pastorat (Åsens kapell) avsktljes Ull ett kapell med egna kyrkoböoker. 43) Pra»tJönoreg)erin#skommlttén har föreslagit, att lare kapellförsamung skiljes frän Särna pastorat, för att bilda eget pastorat. 44) t>rastlöneroglcring8kommlttén har föreslagit, att v&stra delen av Stora Tuna församling avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböcker, samt att Borlänge köping tlulka med Domnarvets järnverk och Kvarnsveden likaledes avskiljas till ett kapell med egna kyrkoböoker. 45) Prastlöneroglerlngskommittdn har föreslagit, att iandsdelon ar Stora Kopparbergs församling skiljes frao Falu pastorat, för att bilda eget pastorat. 46) Prästlönereglorlngskommittén har föreslagit, att nordvästra ooh norra delarna av By pastorat med Borndals bruk avskiljas till ett kapell med egna kyrkoböoker. 47) Prastlöneregleringskommlttén har föreslagit, att Tortuna och Sevalla sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Tortuna.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT. 207
208 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT. 209 Växjö itlft omfattar alltså hola Kronobergs län och större delen av Jönköpings liin, ollcr större delen av det gamla landskapet Smaland. Anmärkningar till Växjö stift An?àendo moler- 03h annexförsamlingar in. m. so Allmänna anm. a sid. 184. ') Genom K. brev d. 27 okt. 1903 ivr bestämt att, da någon av de dåvarande Innehavarna av biskopsämbetena i Växjö ooh Kalmar stift frän sin bofattning avgått, det stiftsomrade, som den avgångne innohaft, skall tilläggas det andra stiftet, som därefter Bkall bära benämningen Växjö stift ooh hava biskopssäte i Växjö. Biskopen i Kalmar stift avled den 11 Juni 1913. f ) Växjö landsförsamling begagnar, gemensamt med staden, Växjö domkyrka. s ) Med Tåvelsås är införlivad Tofla gamla socken, vars sockenkyrka revs 1784. ') Vedersläv ooh Dänningelanda hava Ar 1880 byggt gemensam ny kyrka t Vedorslöv. 6 ) Hjortsberga ooh Kvenneberga socknar äro förenado om en gemensam kyrka i HJortsberga, sedan Kvenneberga kyrka är 1840 nodrevs. 8 ) Ang. Älmhults kapellförsamling inom Stenbrohults pastorat se sid. 35, anm. 8. ') Berga har fordom varit moderkyrkan i Vittaryds pastorat, och hallas därför ännu prästvalen därstädes. Med Dörarp är införlivad Hallsjö sookon, vars gamla kyrka kvarstår endast som ruin. 8 ) Ilemmesjö och Tegnaby, förenade om Hommosjö kyrka, betraktas såsom en kyrkosookon. 8 ) Nottebäck ooh Oranhult, förenade om on gomen- 14 121630. Folkräkning. 1. sam kyrka (Nottebäcks), betraktas såsom utgörande blott en kyrkosocken. Granhults gamla kyrka begagnas stundom för gudstjänst. 10 ) Dädesjö med f. d. Eke sockon benämnes numera endast Dädesjö. 11 ) Drevs ooh Ilornaryds kyrkor sammanbyggdos 18G8. Nya kyrkan kallas Drovs kyrka. n ) Genom resolution d. 24 mara 1898 medgav K. Maj:t, att en prästorlig tjänst finge upprättas vid Huskvarna vaponfabrik inom Rökaras församling. Jämlikt K. brev d. 7 april 1905 skulle donna tjänst vid dåvarande innehavaros avgång uppgå i en genom samma nådiga brev nyinrättad komministerstjänst. Detta skedde under ar 1911, dä komminister inom pastoratet utnämndes. Kapollkyrka i Huskvarna invigdes d. 12 Juni 1910.,s ) Byarums kyrka har enligt konsistoril resolution d. 5 aug. 1827 erhållit namn av Eugenia Desideria, vilket namn dock icke längre användes. I li ) Hjälmseryds kyrka benämnes ofta i dagligt tal Nya Hjälmseryds kyrka, till skillnad frän den fört begagnade, vilken kvarstår som rain. 16 ) Muresjö ocli imnnaskede hava Jämlikt nftdigt tillstånd d. 2 maj 1872 byggt ny gemensam kyrka i sookongränsen. En underdånig ansökan, att do bada för-
210 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT. samlingarna ma ta utgöra en gomensam kyrkoförsamling under namn ar Myrlanda, har icke bifallit» (K. resol. d. IT nov. 1882). ' ) Oränna landsförsamling begagnar gemensamt med ttadsforsamlingcn den i Oränna»tad belägna kyrkan. ") PräsUöneroglerlngskommlttén har föreslagit, att Ljungby och Känna församlingar Bkiljas tron Ängelstads pastorat tor att bilda esfet pastorat, rars kyrkoherde bör bo i Ljungby köping. ") Prastlöneregleringskommittén har föreslagit, att Ektbtrga församling skiljes frän Lenhavda pastorat för att bilda eget pastorat. ") Prastlöneroglerlngskommlttén har föreslagit, att Jönköpings västra församling skiljes frän Jönköpings pastorat för att bilda eget pastorat.,0 ) Prastlöneregleringskommittén har föreslagit, att Vaxtorps och Tånnö församlingar skiljas från Värnamo pastorat för att bilda eget pastorat, rars kyrkoherde bör bo i Vaxtorp. Sl ) Prastlöneregleringskommittén har föreslagit, att Bostbo församling skiljeb trän Bureeryds pabtorat samt Våihvlts och Båraryds församlingar Bkiljas frän Villstads pastorat för att alla tre tillhopa bilda ett pastorat, rare kyrkoherde bör bo i Vathult. 22) Prastlöneroglerlngskommlttén har föreslagit, att Vallsjö församling skiljes från Norra Sandsjö pastorat för att tillika med den del ar Norra Ljunga församling, som ingår i Sarsjö stationssamhälle (numera munlclpalsamhälle), bilda egot pastorat, rars kyrkoherde bör bo i eller invid stationssamhället.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 211
212 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 213
214 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 215
216 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. Lundi stift omfattar alltså hela Malmöhus län, hela Kristianstads lön utom länsdelen av Hlfhults ouken sanit hela Blekinge län, eller do gamla landskapen Skåne (utom Kristianstads lälisdcl av Hishulte Booken) och Blekinge. _, AninHrknfngrar till Lunds stift. Angående moder- ooh annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. a sid. 184. 1) Enligt K. brev d. 3 mal 1901 ooh d. 22 juni 1906 har den 1 okt. 1906 genom utbrytning av vissa områden frän Malmö S:t Petri ooh. S:t Pauli församlingar bildats en ny självständig församling under namn av S:t Johannes församling. Ang. införlivning av Västra Skrevlinge socken med Malmö stad, so sid. 62, anm. 48. 2) Malmö garnisons/örsamling bogagnar S:t Petri kyrka. 3) Ang. bildandet av Limhamns församling, so sid. 59, anm. 2. 4) Olostorps sookon skiljes från Västra Kärrstorps tooken genom mellanllggando Törringe, Arrie ooh Västra Ingelstads socknar. Förslag att reglera dotta genom V. Kllrrstorps förenande med Svedala socken till ett pastorat oeh Glostorps Bammanförando med fotte ooh Loclcarps socknar till ett pastorat blev av K. Maj:t d. 9 okt. 1885 ej blfallot. 5) Ang. Införlivning ov Trälleborgs landsförsamling och en del av Kyrkoköpinge församling med Trälleborgs stadsförsamling, se sid. 62, anm. 51. e ) Bjällerup är moderförsamling och icke Stora Rdby, som stundom uppgives såsom sådan. 7 ) Lunds landsförsamling begagnar Lunds domkyrka, fordom benämnd K:t Laurentii kyrka. För stads- och landsförsamlingen är ytterligaro en kyrka, undor namn av Allhelgona kyrka, uppförd ooh ar 1891 invigd. So vidaro anm. 36. 8) Stora Uppdkra och Flackarp, vilka sedan 1864 äro förenade om gemensam kyrka, hava ansetts bilda ou onda församling, men utgöra 1 verkligheten två församlingar. Jfr sid. 61, anm. 25. ) Oustavs (eller Börrlngo) pastorat är bildat av do sammanslagna Boeknarna Lemmeströ och Norra lliirringc mod gemensam kyrka. 10 ) För lialkåkra, Snårestad och Skårby invigdes 1S67 gemensam kyrka vid Marsvinsholm i Balkakra socken; don kallas Marsrlnsholms kyrka.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 217 ") Enligt K. brev d. 25 Juli 1884 Rro Ystads S:t Marias och S:t Petri församlingar förenade till en församling, benämnd Ystads stadstörsamling, och skola kyrkoböckerna vara gomensamma för b&da församlingarna, men äktenskapslysningar och andra kyrkliga kungörelser avkunnas frän bada kyrkornas predikstolar. ") Borrie kyrka revs 1874 och begagnar församlingen sedan dess gemensamt med Stora Herreatad dess kyrka. 15 ) Qomensam kyrka för Borrlunda och Skeglinge invigdes 1868 och kallab Borrlunda kyrka. i ") Genom K. brev d. 22 maj 1891 förordnados bl. a., att Fdgcltolta annexförsamling skullo för- ; Ulggas frön Albo och Järrestads till Färs kontrakt;, vilket trädde i vorkställighet ar 1004. Åtskilliga andra genom samma brov påbjudna förändringar 1 kontraktsindelningen inom Lunds stift hade trätt i verket före utgången av är 1000; se härom Andra delen av 1000 ära Befolknlngsstatistik, sid. 03, anm. 1. 16 ) Med öved är Skarto/ta gamla socken införlivad. ' ) Med Trollenäs (före är 1900 benämnt Nas) är Oullarps gamla Booken införlivad. ") Västra Karlebu kyrka har även benämnts Karl Ludvig Eugens. ") Sodan K. Skånska trängkåren är 1907 blivit förlagd till Kristianstads län, har Landskrona garnisons/örsamling upphört. Jfr eld. 51 anm. 8 ooh sid. 62, anm. 49. w ) Vid Mölle ooh Lerhamns fiskelagen hällos av pastor i Brunnby gudstjänst några g&ngor ärligen.,0 ) Hälsingborgs landsförsamling bogagnar gemen- i samt med stadsforsamlingm den senares kyrka eller j den s. k. Maria-kyrkan (se vidare anm. 36). I staden ; finnes dessutom on annan kyrka, benämnd Gustav- Adolfs-kyrkan. ") Bolshögs sockenkyrka ligger utom församlingen inom östra Tommarps sockenomr&de. ") S:t Olol utgör egentligen eget pastorat, men! är sedan är 1814 tills vidare förenad mod Slibv. 1 M ) Riseberga kyrka har ock benämnts Oskars, Färingtofta Josefina kyrka. 24) Angående bildande av Hässleholms församling,! so sid. 51, anm. 7. 26 ) K. Skånska trångkåren tillhörande personer äga rätt att kyrkobokföras i kårens inom Vankiva kommun bildado församling, även om de äro bosatta i Hässleholms köping. (Jfr sid. SI, anm. 8.) 2e ) Kristianstads garnisonslörsamling, som Baknar egon kyrka, begagnar stadens. a7 ) Efter frånskiljande frän Ahus pastorat ilr ] Gustav Adolf moderförsamling och icko Binkaby, säeom Btundom uppgives. 28 ) Med Fjälkestad är Råbelövs gamla socken införlivad. Kyrkorna äro sammanbyggda. s0 ) Karlskrona stadstörsamling är den gemensam- j ma benämningen för do förenado Karlskrona forna J Storkyrko- samt FrodrictB Dorotea) Vilhelminas! ell'îr Tyska församlingar, dock med bibehållna j tvenne kyrkor. I 30) Jämjö kyrka fick vid invigningen 1828 nam- J net Oskars kyrka.! ") Angående bildandet av Flynens kapelllörsam- ) Ung, so sid. 45, anm. 3. 32 ) Tjurkö församling begagnar Sturkå kyrka. 33) Backaryds kyrka har ävon tätt sig namnet Helga Trefaldighet tillagt. ' 34) I dot inora Asarvms socken belägna, staden Karlshamn tillhöriga arbetsförsörjningshuset (Gustavsborg) hälles jämväl gudstjänst av stadens prästerskap.! 35) Sölvesborgs landsförsamling bogagnar gemensamt mod stadsfårsamlingen den 1 staden belägna kyrkan. So vidare anm. 36. 36 ) Lunds, Hälsingborgs, Ronneby och Sölvesborgs landsförsamlingar hava stundom ansetts bilda tillj sammans mod stadsförsamlingen en onda kyrkoförsamling, om ock för stads- ooh landsförsamlingen särskilda kyrkoböcker förts. Dä emellertid gällando löneregleringar angiva dessa pastorat såsom bestående av en stads- och en landsförsamling, hor denna Indelning här blivit följd. 87 ) Prästlöncroglcringskommittén har föreslagit, att Qässie pastorat sammanslås mod Arris pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Arrio. 38 ) Prästlönerogleringskommitton har föreslagit, att Méllan-Orevie pastorat Bammansläs med Västra Inaelstads pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Västra Ingelstad. 3 ") Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Oxie församling förenas med Sfldro Sallerup till ett pastorat, vare kyrkoherde bör bo i Södra Sallerup, samt Bjärshågs församling förenas med Boro pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Bara. 40 ) Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Håslövs pastorat sammanslås med Vellinge pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Vellingo. 41) Prästlönerogleringskommitton har föreslagit, att Maglarps församling skiljes frän Trälleborgs pastorat och förenas med Västra Tommarps pastorat. 4i ) Prästlöneroglerlngskommittcn har föreslagit, att Stora Sldgarps pastorat sammanslås mod Västra Alstads pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Västra Alstad. 43) Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Dalköpinge pastorat sammanslås mod Bösarps pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo I Bösarp. ") Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Oylle pastorat sammanslås med Hammarlons pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i HommarJöv. a ) Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Bondcrups församling skiljes frän Hällestads pastorat för att tillsammans med Oödeiörs församling, som skiljes frän Lyngby pastorat, bilda eget pastorat, vara kyrkoherdo bör bo i Bomlcruri. 40 ) Prästlönorogloringskommittcn har föreslagit, att Västra Holm pastorat sammanslås med Igeläsa pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i Igelösa. ") Prästlöneregleringskommitten har föreslagit, att Stängby pastorat sammanslås mod S:t Peters klosters pastorat til] ett pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i S:t Peters kloster. ") PrilstlönercBlerlngBkommitten har föreslagit, att Lunds pastorat delas i tvä pastorat. 40 ) Prästlönoregleringskommitten har föreslagit, att Tottarps församling förenas med Oorslövs pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i Görslöv, Bamt Knästorps församling förenas med Stora Uppdkra pastorat, vars kyrkoherdo bör bo i Stora Uppäkra.
218 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. M ) Prästlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Solberga pastorat sammanslag med Skumpa pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bor bo 1 Skurup. 61 ) Prastlönereglerlngskommlttén har föreslagit, att Ola församling skiljes frän Ystads pastorat ooh förenas med Stora Herrestads pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Stora Uerrestad. M ) Prästlönerogleringskommltfcén har föreslagit, att Borrlunda pastorat sammanslås med östra Strö pastorat Ull ott pastorat, vars kyrkoherde bör bo i östra Strö. 53) Prastlöneregleringskommitton har föreslagit, att öveds pastorat sammanslås med Ilstorps pastorat till ott pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Sjörka. M ) Prastiönorogleringskomtnittén har föreslagit, att Vadensjö pastorat sammanslås mod Herslövs pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Herslöv. 55) Prästlönorogleringskommittén har föreslagit, att Kells-Nöbbelövs pastorat sammanslås med Norra Svalövs pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Norro Svalöv. M ) Priistlûneroglerltigskommlttôn har föreslagit, att Hälsingborgs pastorat delas i tva pastorat. 57) PrastlöneregleringskornmiHén har föreslagit, att Ekeby församling skiljes frän Frillestads pastorat för att bilda eget pastorat, samt att Valiums församling skiljes frän Bans pastorat ooh förenas med Friile' stads pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Frillestad. u ) Prästlönereglorlngskommittén har föreslagit, att Bjuvs församling skiljes frän Norra Vrams pastorat för att bilda eget pastorat. M ) Prästlöneregleringskommlttén har föreslagit, att Fagerhults församling skiljes frän Hishults pastorat ooh förenaa med örkelljunga pastorat. "^ Prästlöneregleringskommlttén har föreslagit, att Ängelholm» församling skiljes frän Munka- Ljungby pastorat för att bilda eget pastorat; samt att Tostarps församling skiljes frän Hjämarps pastorat ooh förenas mod Munka-Ljungby pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Munka-LJungby.,l ) Prästolönoregloringskommittén har föreslagit, att Vä församling skiljes frän Kristianstads pastorat för att bilda eget pastorat. 62) Prästolönorogioringskommittén har föreslagit, att Ronneby landsförsamling skiljes från Ronneby pabtorat lör att bilda öget pastorat.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. 219
220 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. 221 Göteborgs stift omfattar alltså hela Götoborga och Bohus län, sox härad av Ålvsbovga Iftn, hol» Hallanda Iftn ooh eu sookondol av Kristianstads län, ollor de garaia landskapen Bohuslän, Halland, sydviistra delon av Västergötland samt on sookondol 1 Skåne.
222 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. Anmärkningar till Göteborgs stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. so Allmänna anm. a sid. 184. ') Den nuvarande församlingsindelningen 1 Göteborgs stad genomfördes Tid 1008 ars början. Härom samt om införlivnlngen av Lundby församling med Oötoborgs stad se sid. 72, anm. 14. Oskar Fredrika församling begagnar den forna Mosthuggsförsam- Ungens kyrka, vilken redan före den nya församlingsindelningens genomförande benämndes Oskar Fredriks kyrka. ') Gamlestads församlings kyrka benämnes även S:t Pauli. I Masthuggs församling finnes utom församlingskyrkan den enskilde tillhöriga 8:t Johannes kyrka. Tyska församlingen i Göteborg begagnar samma kyrka som Kristine församling. ") I Karl Johans församling är jämväl uppfört ett särskilt kapell, under namn av S:t Birgittas eller Klippans kapell. 4 ) Vid Jonsereds bruk 1 Partille soekon tinnes brukspredikant enligt K. brev d. 4 april 1862. 8 ) Nya Varvet utgör en självständig församling, men saknar kyrkoherde. Jfr sid. 72, anm. 3. 6) Vid det inom Backa socken belägna Göteborgs hospital halles gudstjänst söndagligen 1 en kyrkosal. 7) liödbo begagnar gemensamt med Kungälv den i staden belägna kyrkan. 8) Lycke kyrka har även f&tt namnet Karl Ludvig Eugens. ) Bäve har gomonsam kyrka med Uddevalla stad. ll> ) Pastoratet benämnes Tjörn, mon moderförsamlingen Stenkyrka. Ursprungliga namnet för Rönnängs kapellkyrka är Tjörnohuvuds kyrka. ") Morlanda församling har utom sockenkyrkan även ett kapoll 1 HäUeviksstrand. ") Ska)tö församling begagnar do båda forna kapollkyrkorna 1 Fiskebäckskil och Grundsund. Jfr sid. 71, anm. 7. ls ) Med Svarteborg är numera införlivad Tose gamla sookon. T two kyrka är ödelagd. 14) Fran d. 1 maj 1901 är Lysekil, Jämlikt K. brev d. 28 sept. 1900, avskilt frän Bro pastorat till ett eget gäll. 15) Angäondo bildande av Hunnebostrands kapellförsamling se sid. 72, anm. 9. 16) Angaondo bildande av Malmöns församling so sid. 72, anm. 10. ") I Gräbbestad i Tanum är en kyrka uppförd. Sedan 1893 är en komminister anställd att sköta pastoralvårdon inom det område av församlingen, som bonämnos Oräbbcstads kyrkoområde. 18 ) Enligt K. brev d. 20 april 1900 skall Strömstads församling, sa snart för kyrkohorden lämplig bostadsgärd blivit anskaffad, vid näst därefter lntrttffando ledighet i komministcrboställningon 1 staden avskiljas frän Skee pastorat till ett särskilt gäll. ") Högdal är moderkyrkan, fastän pastoratet bär namn av Näsinge, vars kyrka ar 1870 sammanbyggdes mod Lonmielands. ">) 1 Stora Lundby finnos pä ÖJaroda säteri ett kapoll, där gudstjänst förrättas några gånger årligen. ") S:t Peter ooh Tunge hava sodan 1845 gemensam kyrka i Gamla Lödöso. ") I en kyrka vid Rydboholms väverifabrik i Kinnarumma sooken halles gudstjänst av Bärskild predikant enligt K. brev d. 18 deo. 1843. >a ) Kattunga församling begagnar Surteby kyrka. 24) Ullasjö kyrka är sedan 1829 sammanbyggd mod Svenljunga. 25) I Länghem finnos pä Torpa säteri ett kapell, där gudstjänst någon gäng förrättas. 26 ) Södra Sams kyrka är sammanbyggd mod Qällstads. 27) Dalstorps kyrka är sodan 1880 gemensam för Dalstorp ooh Hulared. ") I Fjärds församling förrättas gudstjänst, utom 1 sockenkyrkan, även i TJolöholms slottskapell. M ) öoraby sookon bogagnar den 1 Halmstad belägna stadskyrkan. J0 ) Landsförsamlingen begagnar den i Laholm bolägna stadskyrkan. 31) I Mästooka kapell uti Veinge socken förrättas gudstjänst på bestämda tider. 32) Dä endast moderförsamlingen Hishult hör till Götoborgs stift, sa är blott dess folkmängd här uppförd, varemot Fagerhult återfinnes i Lunds stift och Norra Åsbo kontrakt, dit denna Booken hör. Hela pastoratets folkmängd utgjorde 3,160 personer pä en areal av 187 É 9» kvkm., varav 169'87 kvkm. land. Prästlönerogloringskommittén har föreslagit, att Fagerhults församling skiljes frän Hishults pastorat ooh förenas med örkelljunga pastorat av Lunds stift. a ") Prästlönerogloringskommittén har, under förutsättning att Lundby församling (även i ecklesiastikt hänseendo] förläggos till Götoborg, föreslagit: att Öckerö församling skiljes från Torslanda pastorat för att bilda egot pastorat; att Björlanda församling skiljes från Säve pastorat och förenas med Torslanda pastorat; samt att Twee församling skiljes från Lundby pastorat och förenas med Sävo pastorat. 34) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Skajtö församling skiljes från Morlanda pastorat för att bilda egot pastorat. M ) Prästelöneregleringskommittén har föreslagit, att Svarteborgs församling skiljes från Foss pastorat för att bilda eget pastorat. M ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att S:t Peters och Tunge församlingar skiljas från Skcpplanda pastorat och förenas med Me-Skövde pastorat, samt att i stallet Hdlanda församling överflyttas från Alo-Skövde pastorat till Skepplanda pastorat. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Fuxerna och Asbräcka församlingar skiljas från Rommele pastorat och bilda egot pastorat, vars kyrkoherde bör bo vid Lilla Edot (i Fuxerna). M ) Prastclönorogloringskommittcn har föreslagit, att Kinnarumma och Skepphults församlingar skiljas från Seglora pastorat för att bilda ett ogot pastorat, vara kyrkoherde bör bo i Kinnarumma.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. 223 } Prästlönereglertagskommittén har föreslagit, 41 ) Prastlöneregleringskommitttn liar föreslagit, att Lindome församling skiljes trän Tölö pastorat att Mild sammanslås med Arstads pastorat till ett för att bilda eget pastorat. pastorat, rars kyrkohorde bör bo i Arstad. 40 ) Prästlönereglermgskomniltten har föreslagit, i 42) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Träslöv sammanslås med Hunnestads pastorat att Holms församling skiljes från Halmstads pastorat och förenas med Söndrums till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Traslöv. pastorat.
224 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 9) KALMAR STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 9) KALMAR STIFT. 225 Kalmar stift omfattar alltså södra delen av Kalmar lans fastland jämto Öland. Anmärkningar till Kalmar stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. a sid. 184. ') Enligt K. brev d. 27 okt. 1903 skall, da nogon av de dåvarande innehavarna av biskopsämbetena 1 Växjö ooh Kalmar stift frän sin befattning avgått, det stiftsomrade, som den avgångne innohaft, tilläggas det andra stiftet, som därefter skall bära benämningen Växjö Btift ooh hava biskopssäte i Växjö. Biskopen 1 Kalmar stift avled d. 11 Juni 1913. 2) Kalmar domkyrka- ooh sloitsförsamlingar blovo enligt K. brev d. 1 febr. 1884 förenade till en församling, med villkor att gudstjänst förrättas såväl 1 slottskyrkan som 1 domkyrkan. Landsförsamlingen begagnar domkyrkan. 3) Utom sockenkyrkan 1 Döderhult finnes en kyrka 1 Pdekallavika köping. 4) Inom Söderdkra skall enligt K. brev d. 31 mars 1882 bildas en annexförsamling, Fridhem, sedan kyrka blivit färdigbyggd. Delningen har dock ännu icke trätt i verkställighet (jfr sid. 39, anm. 7). Söderakra kyrka benämnes även Sofia Magdalena. 5) Frän Madesjö skall enligt K. brev d. 11 maj 1888 utbrytas en annexförsamling vid namn Viktoria, sodan kyrka blivit byggd ooh vissa övriga villkor fullgjorda. Denna delning har dock ännu icke trätt 1 verkställighet (jfr sid. 39, anm. 8). ) Prästlöneregleringskommlttén har föreslagit, att Oskarshamns församling utbrytes frän Döderhults pastorat till ett eget gäll. 7 ) Prästlönerogleringskommittén har föreslagit, att Högby och Källa sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Högby. ) Prästlöneregleringskommlttén har föreslagit, att Köpings pastorat Bammanslas med Borgholm till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Borgholm. ) Prästlönoregleringskommittén har föreslagit, att Länglöt och Runsten sammanslås till ett pastorat, varvid kyrkoherdebeställningen i Langlöt indrages, 10 ) Frästlöneregleringskommitton har föreslagit, att Sandby pabtorat sammanslås med Norra Möckleby till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Norra Möckloby. u ) Prästlönereglcringskommitton har föreslagit, att Vickleby sammanslås med Torslunda till ett pastorat, varvid kyrkohordebostilllningon i Vioklebyindragos. ") PrttstlöneregloringskommitWn har föreslagit, att, mod indragning av kyrkoherdebeställningen i Smedby, Smedby pastorat sammanslås mod Kastlösa till ett pastorat. ) Prästlönoregloringskommittén har föreslagit, att Segerstad och Qräsgdrd sammanslås till ett pastorat, varvid kyrkoherdebeställningen i Gräsgard indrages. 14) Inom Källa sockon finnes en ödekyrka, som nyligen iståndsatts. 15 121030. Folkräkningen 1910. t.
226 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) KARLSTADS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) KARLSTADS STIFT. 227 Karlstads stift omfattar alltså hela Värmlands län, Dalsland ar Ålvsborgs län ocli en mindre del ar Örebro län, eller de gamla landskapen Värmland och Dalsland jamto en eockendel 1 Närke.
228 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) KARLSTADS STIFT. Anmärkningar till Karlstads stift. 1) Kyrkoherden i Karlstad skall enligt K. brev d. 14 april 1882 benämnas domprost. Landsförsamlingen begagnar domkyrkan 1 Btaden. 2) Ang. Forahaga kapellförsamling se sid. 92, anm. 4. 3) Enligt K. brev d. 13 april 1883 skulle, efter dåvarande kyrkoherdes ooh sockenadjunkts avgång lamt sedan boställen anskaffats, Eksharads pastorat dolas i tvenne, bestående det ena av Ekshärad ooh det andra av Norra Råda, Sunnemo ooh Gustav Adolfs kapell. Denna delning trädde 1 verkställighet den 1 maj 1901. Ang. Högfors kapellförsamling ae Bid. 92, anm. 9. Prästtönereglerlngskommittén har föreslagit, att Gustav Adolfs kapellförsamling matte utbrytas till eget pastorat. 4) Varnum bogagnar gemensamt med Kristinehamns stads/örsamling den i staden belägna kyrkan. 5) Folkmängdon 1 moderförsamlingen (Amnehärad) till Södra Säda annex tinnes upptagen under Skara stift ooh Norra Vadsbo kontrakt (jfr sid. 197, anm. 28). Hela pastoratet ar 1910: 175 - s» kvkm., varav ISO-o» kvkm. land; 4 152 inv. Prästlöneregleringskomtnittén har föreslagit, att Södra Bada skiljes frän Amneharads pastorat ooh förenas med Rudskoga pastorat av Karlstads stift (jfr anm. 19). Varken detta föralag eller ett alternativt (av Skara domkapitel) om överflyttning av Södra Kåda till Skara stift har hittills lett till någon åtgärd. a ) Färnebo begagnar gemensamt med Filipstads stads/örsamling den i staden belägna kyrkan. ') Pastoratet benämnes aren (efter häradet) Väsehärad, men moderförsamlingen kallas Vase. Sedan Alster blivit fränskilt till eget pastorat, synes namnet Väsehärad ej längre lämpligt för Vase pastorat. B ) Enligt K. brov d. 2 febr. 1912 bildar Lyavika församling fr. o. m. d. 1 maj s. ä. ett egot pastorat, skilt frän Frvkaände. ) Enligt K. brev d. 10 okt. 1908 är Arvika pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1909 delat 1 tvä, Arvika pastorat, omfattande Arvika, Åtgå ooh Ny församlingar, samt Arvika köpings, numora Arvika stads pastorat, omfattande Arvika köping, numera Arvika stad. Kyrka i staden Invigdes 1 jan. 1911. 10 ) Eds kyrka har fordom benämnts Gustav Adolf. Qenom nådigt beslut d. 18 juni 1909 har bestämts, att efter nuvarande komministerns 1 Ed avgång frän aln befattning Eds ooh Borovika församlingar skola avskiljas frän Nors pastorat ooh utgöra ett särskilt. gäll ((jfr anm. 28). u ) Angäonde avskiljandet av SällU Jtopell/örsam- Uno se sid. 92, anm. 7. ") Huagenäa, vars kyrka revs 1842, har gemensam kyrka med Södra Ny socken. 13) Vid BIlHngsfors bruk 1 SUneby finnes brukskyrka, som stundom för gudstjänst användes. ") Tösse ooh Tyd/e hava gomonsam kyrka ooh betraktas såsom on kyrkosookon. n ) Åmåls landsförsamling begagnar kyrkan i staden. ") Prästlönoreglorlngskommlttén har föreslagit, att Frykeruds församling skiljes frän Stora KUs pastorat för att bilda eget pastorat. j ") Prästlöneroglerlngskommlttén har föreslagit, ; att Ransäters församling Bkiijes frän Ulleruds pastorat för att bilda eget pastorat. ls ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Norra Finnskoga kapellförsamling skiljes frän Finnskoga pastorat för att bilda eget pastorat. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Nysunds församling utbrytes frän Rudskoga pastorat Ull ett eget gäll, samt att Södra Båda skiljes frän Amneharads pastorat (i Skara stift) ooh förenas med Rudskoga pastorat. (Jfr anm. 5.) so ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Lungsunds församling utbrytes frän Kroppa pastorat till ett eget gäll. ") Enligt K. brev d. 16 mars 1877 skulle Stams församling ooh pastorat delas 1 östra ooh Västra Sunds församlingar och pastorat, mon genom K. brev d. 8 mars 1895 har den moddelade föreskriften om pastoratets delning blivit återkallad. Prästlöneregleringskommittén har återupptagit förslag om pastoratets delning 1 tvenne. 22) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Lysviks ooh Vitsands församlingar skiljas frän Frvkaände pastorat för att var för sig bilda eget pastorat. (Beträffande Lysvik har detta trätt i kraft; se anm. 8). J Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Järnskogs församling utbrytes frän Kola pastorat till ett eget gäll. 24) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Soda församling utbrytes frän Brunskogs pastorat till ett eget gäll. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att frän Holmedala pastorat skiljas dels Karlanda församling för att bilda egot pastorat, delb Tacksmarks ooh östervallskogs församlingar för att tillsammans bilda ett pastorat, vars kyrkohorde bör bo i Töoksmark. M ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Torrskogs ooh Vdrviks församlingar skiljas frän Blomskogs pastorat för att tillsammans bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Torrskog. OT ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Ldnpseruds församling skiljes frän Oillberga pastorat för att bilda eget pastorat.,8 ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att frän Nors pastorat skiljas dels Orums församling för att bilda eget pastorat, dels Eds ooh Borgviks församlingar för att tillsammans bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Ed. (Jfr anm. 10). '") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Dalskogs, Skalleruda och Gunnarsnäs församlingar skiljas trän örs pastorat för att tillsammans bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Dalskog. s0 ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Brålanda ooh Sundala-Ryra församlingar skiljas frän Frändefors pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkohorde bör bo 1 Brälanda. 31) Prästelönereglorlngskommittén har föreslagit, att Rännelanda, Lerdals ooh Baggärds församlingar skiljas frän Högsälers pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkohorde bör bo i Rännelanda. 32) Prästlönorogloringskommittén har föreslagit, att Nössemarks församling utbrytes frän Dals-Eds pastorat till ett eget gäll.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 11) HÄRNÖSANDS STIFT. 229
230 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KOKTRAKT M. M. 11) HÄRNÖSANDS STIFT.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 11) HÄRNÖSANDS STIFT. 231 Hirnöundg «tlft omfattar alltså hela Västernorrlands ooh Jämtlands lan samt on sookendol ar Kopparbergs län, eller de gamla landskapen Medelpad, Jämtland, Härjedalen, största delen av Ångermanland, en socken i Hälsingland och en sockendel 1 Dalarnc. Anm&rkningar till Härnösands stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmilnna anm. & sid. 184. l ) Fran 1904 ars Ingång är, jämlikt K. brev d. 27 okt. 1903, frän Härnösands stift utbrutet Luleå stift, omfattande församlingarna i Västerbottens ooh Norrbottens län. Därvid flyttades NordmalingB och Bjurholms församlingar trän Ångermanlands nordöstra kontrakt till det dåvarande Västerbottens första kontrakt (jfr sid. 234, anm. 1). 2) A don till Säbrä sookon hörande Lungön finnos ett kapell. 8 ) I Barsvikens fiskehamn, tillhörande Häggddngers socken, finnes ett kapell, där gudstjänst hålles ett par ganger om sommaren. 4) Enligt K. brev d. 20 mars 1891 skall efter n. v. kyrkoherdes ooh komministers avgång 1 Nordingrd pastorat Ullånger avskiljas till särskilt gäll. 6 ) Utom Bookenkyrkan i Vibyggerå finnos en annan äldre, som Icke begagnas. Ett kapell finnes i Marviksgrunnans fiskehamn. 8 ) Enligt K. brev d. 19 mars 1869 skulle vid dåvarande kyrkoherdes ooh komministers avgäng Ytterlännäs avsöndras frän Torsdker till eget gäll, ooh trädde detta 1 verket är 1902. 7) Dals kyrkas gamla namn är S:ta Agneta. 8) Genom K. brev d. 31 deo. 1902 bestämdes, att sedan d. v. kyrkoherden 1 Ramsele pastorat ooh komministern 1 Edsele från sina befattningar avgått, Edsele församling skulle avskiljas till eget pastorat, ooh trädde detta 1 vorket d. 1 deo. 1912. ) Enligt K. brev d. 25 sept. 1891 skulle, sedan d. v. kyrkoherden i Sodums pastorat samt komministern i Tdsjö församling frän sina befattningar avgått, Tåslö utgöra ett särskilt pastorat, ooh trädde detta 1 verket är 1902. Enligt K. brev d. 28 nov. 1902 skulle jämväl Fjällsjö vid d. v. kyrkoherdons 1 Bodum avgäng, avsöndras till eget gäll. Kyrkoherde 1 Fjällsjö utnämndes år 1909.,0 ) K. Norrlands trängkdr tillhörande personer äga rätt att kyrkobokföras i kårens Inom Sollefteå kommun bildade församling, ävon om de äro bosatta 1 Sollefteå köping. ") A do till Nätra hörande fiskelägena Ulvön och Trysunda finnas bönehus. ") Enligt K. brev d. 19 april 1907 skullo örnsköldsviks stad vid d. v. komministerns därstädes avgång frän sin befattning skiljas från Själevads pastorat ooh utgöra ögen församling ooh pastorat. Dotta trädde i verket år 1908. Ny kyrka i Örnsköldsvik invigde» den 11 deo. 1910. 13 ) Enligt K. brov d. 24 febr. 1905 är från d. 1 maj s. å. Själevads pastorat, som då även omfattade örnsköldsviks stad, förlagt från Ångermanlands nordvästra till Ångermanlands nordöstra kontrakt. 14) Vid Grisslands fiskeläge 1 Själevad finnos ett kapell. 15 ) I Grundsunda skärgård finnes ett bönehus vid Skagons fiskeläge och ett dylikt vid Skoppsmalens. ie ) Enligt K. brev d. 31 maj 1907 skola vid n. v. kyrkoherdens i Ljustorp ooh n. v. komministerns 1 Hässjö avgång från Bina befattningar Häsejö ooh Tvnderä församlingar skiljas från Ljustorps pastorat och bilda ett öget gäll. ") Angående Skönsmon se sid. 115, anm. 2. 8 ) Vid Brämö ooh Löruddens fiskehamnar 1 Njurunda socken förrättas växelvis i Bärskildabönohus under fisketiden gudstjänst för do fiskare, som tillhöra Sundsvalls stad. 19) Svartviks kapell Inom Njurunda socken upphörde år 1906 vid d. v. kapellprodikantens frånfällo.,0 ) Selånsers kyrka erhöll vid Invigningen 1783 namnet Gustav Adolf, som dock ej begagnas. S1 ) Inom Fôîlinge socken hålles gudstjänst viss» gånger om årot i Skärv&ngcns skolhus, i vilken by jämväl bogravnlngsplats finnos.
232 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 11) HÄRNÖSANDS STIFT. H ) För Hotagens lappförsamling hålles gudstjänst vanligen Tid den s. k. Jensmessholmen i Hotagens Booken, ehuru där ej finnes någon särskild gudstjänstlokal. Lysningar avkunnas i Hotagens kyrka. 23) loom Frostviken finnas kapell 1 Ankarede ooh 1 SJougdnäset. 24} Enligt K. brev d. 24 maj 1813 utgör östa-sunde stadslirsamxing te. o. m. d. 1 mai 1913 ett eget pastorat skilt frän Brunflo. n ) Enligt K. brev d. 2 Juni 1905 skulle Frösåns församling tid d. v. komministerns avgång avskiljas frän Sunne pastorat till ett särskilt gäll, ooh trädde detta i verket ar 1906. 26) Jämlikt K. brev d. 6 febr. 1903 äro frän d. 1 maj 1903 Hällesjö ooh Hdsjö avskilda trän Ragunda pastorat till särskilt sådant, med Hällosjö såsom moderförsamling. ") I arealen för LUlhärdal har ej kunnat inräknas den lilla andelen inom Kopparbergs län. Jfr sid. 106, anm. 14. M ) För Hede lappfårsamung hallas gudstjänster omväxlande J Tännäs kyrka, skolhuset 1 Funäsdaton (Inom Tännäs), Ljusnedals brukskapell ooh StorstO kyrka. Vid dessa gudstjänster avkunnas ook lysningar. 29) Pastoratet benämnes även blott Högdal. 30) Inom Undersåker finnes (i de s. k. Oviksfjällen) Vallbo eller Movallens, inom Are Handöls bönehus för lapparne; ett dylikt är även Kolasens lappkapell 1 övre delen av Kall. 31) Äng. Undersåkers lawlörsamling, som omfattar lappar boende ioke allenast inom Undersåkers, utan även inom Offerdals, Ovikens ooh Hallens pastorat jfr sid. 119, anm. 4 ooh 6. Dä komministern 1 Kalls församling av Undersakers pastorat tillika är ipastor lapponum», torde lappförsamlingon böra hänföras Ull detta pastorat. Lysningar, som avse Undersåkers lappförsamung, avkunnas 1 Kalls kyrka. 32) Vid Rönnefors bruk i Of lerdal tinnes ett kapell, där gudstjänst hålles 6 ganger om aret. 33) Inom Qvdmundrå finnes ett kapell 1 Kramfors. 34) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att den till Bjärtrå församling hörande Sandön avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböcker. 35) Prästlönereglerinirskommittén har föreslagit, att överlän-näs ooh Sånga församlingar skiljas frän Boteå pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i överlännäs. 36) Frästlöneregleringskommittén har föreslagit, att en del av Nätra församling (Ulvön med närliggande öar och fiskelägen) avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböcker. ") Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att inom Anundsjö pastorat bildas ett kapell med egna kyrkoböcker. m ) Prästlönoregl >ringskommittén har föreslagit, att Trehörningsjö församling skiljes frän Oideå pastorat för att bilda eget pastorat. ") Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Bräcke, Sundsjö och Nyhems församlingar skiljas frän Revsunds pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Bräoke. i0 ) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Lockne ooh Marieby församlingar skiljas fr&n Brunjlo pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Lookne. 41) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att frän Bergs pastorat skiljas dels Klövsjö och Åsarne församlingar för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Klövsjö, dels Rätan för att bilda ett eget pastorat. 42) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Tännäs (jämte Ljusnedals bruk) ooh Storsjö församlingar skiljas från Hede pastorat för att tillhopa bilda ett pastorat, vars kyrkohordo bör bo 1 Funftsdalen inom Tännäs socken. ") Prästlöneroglorlngskommittén har föreslagit, att Are och Kalls församlingar skiljas fr&n Undersdkers pastorat för att var för sig bilda eget pastorat.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 12) LULEÅ STIFT. 233
234 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 12) LULEÅ STIFT. Italcå stift omfattar sålunda Västerbottens och Norrbottens län, eller de gamla landskapen Västerbotten, Norrbotten ooh Lappland samt en mindre del av Ångermanland. Anmärkningar till Luleå stift. Ang&onde moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. a sid. 184. ') Fr&n 1901 än lng&ng är, jämlikt K. brev d. 27 okt. 1903, frän Härnäsands stift utbrutet Luleå stift, omfattande församlingarna i Västerbottens ooh Norrbottens län. Därvid flyttades Nordmalings ooh Blurholms församlingar frän Ångermanlands nordöstra kontrakt till Västerbottens första kontrakt; vid omreglerlng av kontraktsindelningen (se anm. 2) kommo de sedan att tillhöra Västerbottens södra kontrakt. 2) Enligt K. brev d. 8 okt. 1905 är Luleå stift sedan d. 1 ma] 1906 Indelat i sju kontrakt, säsom tabellen utvisar. 3) Angående Hörnefors församlings utbrytning frän Umeå landêidrsamlinç ooh Nordmaling se sid. 122, anm. 13. Inom Umeä landsförsamling finnes, förutom sockenkyrkan, en kyrka i Tavelsjö by. i «4)I Amsele by inom Degerfors är uppfört ett kapell, där gudstjänst hälles B ganger om aret. 5) Angäende Skellefteå stad» avskiljande till eget pastorat ooh församling se sid. 122, anm. 12. Staden saknar ännu ögen kyrka. Angäende den blivande Bureå församling se likaledes sid. 122, anm. 12. ) Angäende avsöndrandet frän Buske av Fållfort kapellförsamling se sid. 122, anm. 6. ') Inom Burträsk» socken tinnes ett kapell med begravningsplats 1 Kalvträsk, ooh jämlikt K. Maj:ts medgivande av d. 5 maj 1905 är en e. o. prästman anställd med bostad invid nämnda kapell. ') Frän Piteå pastorat blev Jämlikt K. brev d. 20 april 1900 Piteå stadslårsamling d. 1. maj 1901 avskild till eget gäll. 9) Vid Långträsk i Piteå landsförsamling finnes ett kapell, där gudstjänst brukar hallas en gäng i månaden. Angäende de blivande församlingarna Norr/färden ooh Hortlax se sid. 126, anm. 10. 10) Luleå kyrka benämnes även Oskar Fredriks. 11) Angående avskiljandet fr&n Nederkalix av Tore församling se sid. 125, anm. 2. 12) Uti Turtola by i Overturned finnes bönohus med begravningsplats. Frän övertorneå pastorat skall enligt K. brev d. i deo. 1903 rid n. v. kyrkoherdes argäng KorpUombolo avskiljas till eget gäll. l3 ) Haparanda stad ooh Nedertorneå landsförsamling hava gemensam kyrka. u ) Karl Gustavs kyrka kallas 1 dagligt tal aren Karungi efter byn, där den ligger. ") I Vilhelmina fjälltrakt finnas för lapparne tvenne kapell: Fatmomakke ooh Dikanäs; vid det. senare är en e. o. kapellpredikant anställd. w ) Angäende avskiljande frän Dorotea av Risbäcke kapellförsamling se sid. 122, anm. 9. ") Enligt K. brev d. 12 sept. 1902 är Tärna förutvarande kapellförsamling d. 1 maj 1903 avskild frän Stenade till eget gäll. Jfr sid. 122, anm. S. ") Inom Soreele finnas kapell i GargnäB by ooh i övre Gautsträsk (Ammarnäs). ") Inom Arjeplog finnas kapell vid Jäckrik (flyttat frän Lövmokk), i Norra Bergnäs samt 1 Södra Bergnäs eller Bergnäsudden. Arjeplogs kyrka har i gamla tider benämnts Sofia Magdalena. so ) Inom Gällivare församling finnes ett kapell 1 Vitträsks by och ett i Malmberget.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 12) LULEÅ STIFT. 235 ') Angående avskiljandet trän Jukkasjarvi av ViUcmgi kapdl/örmmlino se sid. 126, anm. 11. I Kiruna munioip&lsamhäue 1 Jukkasjarvi ar ny kyrka upplärd, vilken efter avskiljandet av Vlttangi kapellförsamling ar att anse som moderförsamlingens huvudkyrka; dessförinnan användes den 1 Tittan?! by belägna kyrkan som sockenkyrka. I den gamla kyrkan 1 Jukkasjarvi by halles ook någon gang gudstjänst. 22) Angående avskiljande frän Pajala av den nya församlingen Junonumdo se sid. 126, anm. 12. 23) I överkllntens by inom Bygded finnes ett kapell, där gudstjänst hålles en gäng i månaden. Vid RoberUfort bruk finnes särskild prästman anställd. 24I Olommersträsks by inom Arvidsjaur finnes ett kapell, där gudstjänst halles 6 ganger ärligen. 25Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att norra delen av Sävars församling avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböoker. M ) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att norra delen av Dtgtrjara församling avskujes till ett kapell. ") Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att norra delen av Bygdea med Bdbertsfor$ bruk avslriljos till ett kapell. 28Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit Nederl-uled pastorats delning i trenne. 29Prästlönereglerlngskommitton har föreslagit, att Tärendö församling skiljes frän Pajala pastorat för att bilda eget gäll. 30) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att nordvästra delen av Lyckade avskiljes till egen församling ooh pastorat. 91 ) Prästlönereglerlngskommittén har föreslagit, att Malmberget jämte lämpligt område av Gällivare avskiljes till ett kapell med egna kyrkoböcker.
236 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 13) VISBY STIFT. Tliby itirt omfattar samma område som Gottlands lan eller det gamla landskapet Qottland.
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 13) VISBY STIFT. 237 Anmärkningar till Visby stift Angående moder- och annexförsamlingar ra. m. BO Allmänna anm. à sid. 184. 1) Visby landsförsamling begagnar den 1 staden belägna S:t Maria-kyrkan. 2) A den till Fdrö pastorat hörande Qotska Sandön finnes ett kapell, där gudstjänst halles tvenne ganger om aret. 3) Inom Tofta finnes ett kapell vid Qnidsvärds fiskeläge. 4) Sedan 1864 hälles i TräktmUa numera ödelagda kyrka ioke någon gudstjänst, utan begagnas härför Stenkumla närbelägna kyrka. 5) Bara kyrka är ödelagd. ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att, med indragning av kyrkoherdebeställningen 1 Fole pastorat, Fole församling förenas med Källunge pastorat ooh Lokrume församling med Västktnde pastorat. 7 ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att, med indragning av kyrkoherdebeställningarna i Follingbo pastorat ooh i Endre pastorat, dels Endre pastorat ävensom Follingbo församling förenas med Barlingbo pastorat, dels ook Akebäcks församling förenas med Valls pastorat. ) Prästlönereglorlngskommittén har föreslagit, att Tingstäde församling skiljes frän Stenkyrka pastorat ooh förenas med Htjnums pastorat, samt att Mariebo, Lummelunda ooh Stenkyrka församlingar förenas till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Stenkyrka. ') Prästlöneregleringskommitton har föreslagit, att AUinobo förenas med Borna pastorat till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Roma. 10 ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Hälla församling skiljeb frän Dalhems pastorat ooh förenas med Sjonhems pastorat, samt att Härens med Bara, Dalhems ooh Ganthems församlingar förenas till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Dalhem. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Eksta pastorat ooh Hablingbo pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Hablingbo. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Levede pastorat ooh Fardhems pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Fardhem. I0 ) Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Älskogs pastorat ooh Garde pastorat sammanslås till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Garde. ") Prästlöneregleringskommittén har föreslagit, att Fide församling Bkiljes frän Qrötlingbo pastorat ooh förenas med öja pastorat; att Havdhems, Näs ooh GröUingbo församlingar förenas till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo 1 Grötlingbo; samt att, med indragning av endera kyrkoherdebeställningen, Vamlingbo pastorat ooh öja tillökade pastorat sammanslås till ett pastorat.
238 TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT H. M. 14) STOCKHOLMS STAD. Stockholm! konditoriers område sammanfaller alltså med Stockholms stad, varjämte tvenne under K. Hovkonsistorium lydande loke territoriella församlingar till någon mindre del tillhora Stockholms län. 1) Kwigi. Hovlörsamlingens gudstjänst förrättas uti Kungl. slottskapellet. Angående K. Hovförsamlingens delning pa tvenne kommuner se sid. 3, anm. 6. Anmärkningar till Stockholms stad. 2) Livaardeeregementena och K. Svea arttllertregemente begagna Gustav Adolfskyrkan. K. Svea ingen- Orkar begagnar Kungsholme kyrka såsom gudstjänstlokal. T1U K. Svea ingonjörkare församling har även räknats K. fälttelegrafkarens personal. Angående församlingens delning pä tvenne kommuner se sid. 3, anm. 7. 3) Skeppsholms församling har stundom betraktats som territoriell. Församlingens a Skeppsholmen belägna kyrka benämnes Karl Johans kyrka. 4) Angående K. Svea trängkars och f. d. K. Andra
TAB. 7 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 14) STOCKHOLMS STAD. 239 Svea artilleriregementets förläggning till Örebro, resp. Uppsala, se sid. 3, anm. 5. 5) Inom Storkvrkoföraamlingens område ligger Riddarholmskyrkan, vilken efter Riddarholmsförsam- Ungens upplösning och införlivande med Storkyrkoförsamlingen numera användes vid begravning av Kungliga personer. ) Angående uppdelningen av f. d. Jakobs och Johannes församling på tvenne samt av Hedvig Eleonora ooh Adolf Fredriks församlingar på vardera trenne församlingar se sid. 2, anm. 1. ') Inom Jakobs församling finnes Blasieholmskyrkan, vilken enligt nådigt tillstand d. 28 april 1865 utgör ett kapell för församlingen ooh huvudstadens invånare i övrigt. 8 ) Inom Johannes församling finnos Jämte församlingskyrkan ett kapell, benämnt Stefanskapollet, invigt ar 1904. ) Inom Maria Magdalena församling finnas Jämte församlingskyrkan tvenne mindre gudstjänstlokaler, Ansgarlikyrkan ooh Helgalundskapellet. 10 ) Ang&ende frånskiljande från Katarina församling av Sofia församling se sid. 3, anm. i. Sofia församlings kyrka skall vara den är 1906 invigda Sofiakyrkan. n ) Inom Kungsholms församling finnes utom församlingskyrkan ett kapell, benämnt S:t Görans kapell, som Invigdes är 1910. ") A den till Oskars församling hörande Kungl. Djurgården finnes en kyrka, där gudstjänst halles av församlingens prästerskap. 13) Engelbnkts församlings kyrka är under uppförande. Inom församlingen finnes ett kapell, benämnt Hjorthagens kapell, som invigdes ar 1910. lt ) Inom Matteus församling finnes ett kapell, benämnt Messiaskapellet, som invigdes ar 1907. 16 ) I tidigare redogörelser hava såsom Jämnställda med de under Stockholms stadb konsistorium lydande församlingarna även upptagits tre allmänna inrättningar, Danviks hospital, Borger- Bkapets änkhus och Sabbatsbergs ålderdomshem. På grund av förordningen d. 30 sept. 1010 angående behörighet att kyrkobokföras i ioko territoriell församling av svenska kyrkan har likväl dessa inrättningars särskilda kyrkobokföring upphört, ooh personalen upptages i resp. territorialförsamllngar, nämligen Katarina förs., Matteus förs. ooh Gustav Vasa förs.
Tab. 8 a. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1910. 240 1 ) Tvenne under K. Hovkonsistorium lydande icke territoriella församlingar böra till någon mindre del till Stockholms län. 2 ) Av Lillhärdals kyrkosocken, eljest tillhörande Jämtlands län, räknas en liten del till Kopparbergs län. Arealen för denna del har ej kunnat särskilt bestämmas. 3 ) Häri inga ej de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
16 121630, Folkräkningen l!)to. 1. Tab. 8 b. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1910. 241
242 Tab. 9. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i de gamla landskapen. 1 ) v, Angående gränserna se berättelsens text. ') Av Stockholms stads areal och folkmängd llro 4'as kv.km. (varar 4'M kv.km. land) med 97 092 Invånare räknado till Södermanland, återstoden till Anmärkningar. Uppland. >) Det gamla landskapet Västerbotten har här fördelats 1 det egentliga Västerbotten och Norrbotten, i enlighet med numera vedertaget bruk. 4) Oberäknat resp. andelar av de stora sjöarna.
Tab. 10. Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet år 1910. 1 ) 243
244 TAB. 10 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL OCH FOLKMÄNGD SAMT FOLKMÄNGDSTÄTHET ÅR 1910. Anmärkningar. ') Här ftro upptagna endast sådana öar, som oberäknat tillhörande s m a ö a r håra en areal av minst 20 kvadratkilometer. Arealuppgrifterna ilro enligt regel hämtade dels ur»sveriges areal, beräknad av Generalstabens topografiska avdelning» (Statistisk tidskrift 1876), dels, vad do till Stookholms och Södermanlands län hörande öarna beträffar, ur Ekonomiska kartvorkets boskrivningar. 2) I öarnas totalareal samt kommun- och folktnängdsomrado Inga även krluguggonde till ön eller kommunen hörando smaöar, varjilmto a öarna befintliga insjöar äro t arealen Inräknade. 3) I avseonde pä folkmängdstätheten erinras, att donn» är här beräknad efter hela området, således utan avdrag för Insjöar. 4) Med huvudön monos här den 1 kol. 1 namngivna ön eller öarna. 5) Under Hertsön Inbegripas här, förutom on del»t LuleA stads landområde, även do med Hertsön sammanhängande Svartön, Mulön, Björkön och Granön. 6) Approximativ folkmängdsuppgift. T ) Därav den egentliga Blidön (östra ön) 21'o«kv.km. ooh den därinvld belägna västra ön ollor Yxlan 17'M kv.km.
TAB. 10 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL OCH FOLKMÄNGD SAMT FOLKMÄNGDSTÄTHET ÅR 1910. 245 8 ) Därav den egentliga Värindön 180'is kv.km. (utan I mon hörande till överselö socken, är här inräknad i Solaöns ögrupp. Malmön ellor Fågelbrolandot) och Ingarön 63'os kv.km. ) Areal och folkmängd för don lilla del av Kristino j ls ) Till Tosterön är även hur inräknad Marrarön om församling, som är belägen & Hisingen, har ej kunnat Toi kv.km. ooh 10 inv. (jfr anm. 12). särskilt beräknas. ") Den stora folkmäugdstätheten förklaras därav, att 10 ) Med fränräknando av ett till Ottcwtads socken hörande, men å fasta landet beläget område om 4'M kv.km. bostäder å ön Sollerön, under det att sockenomrftdet 1 Sollerö sockens befolkning till allra största delen har sina ") Med fränräknando av Bockholmssätra (2'4a kv.km.), övrigt ligger a fasta landet. som, ehuru liggande & Södertörns fastland, tillhör Ekerö u ) I summan ingår Marrarön blott en gang (jfr anm. socken. 12 och 13); likaledes Oottland med Färö ooh Gotska ia ) Marrarön, numera sammanhängande med Tosterön, Sandön.
246 Register över rikets administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar. Registret upptager varje kommun, församling eller mnnicipalsamhälle i riket, härad och, i de delar av riket där härad ej finnas, tingslag. Eljest upptagas tingslagen ävensom domsagor, länsmansdistrikt, fögderier och kontrakt i registret i regeln endast i de fall, där ej områdets (fögderieti o. s. T.) belägenhet tydligt framgår av namnet; alltså 1 icke, då området är benämnt efter en kommun eller ett, resp. flera härad. Där ej orden härad, tingslag, mnnicipalsamhälle (m:e) o. B. T. finnas i registret fogade vid namnen, menas alltid socknar, kommnner eller församlingar. Siffrorna hänvisa: i första sifferkolumnen, betecknad med»adm.», till den administrativa, judiciella och kommunala indelningen (tab. 1 3); hänvisningen gäller i regeln tab. 1, men i fräga om fögderier och länsmansdistrikt tub. 2, i Mga om domsagor (och särskilt benämnda tingslag) tub. 3; i andra sifferkolumnen, betecknad med >Eekl.>, till den ecklesiastika indelningen (tab. 7). Socknar eller mnnioipalsamhällen, som med sinn delar förekumma på flera italien inom samma län, upptagas hur med hänvisning endast till det ställe, där socknen resp. mnnicipalsamhället först namnes inom länet, med erinran att de övriga ställena angivas genom de till varje sockendel etc. fogade anmärkningarna. Adm. EcVl. Adm. Eckl. Abild, H«ll. 1 Acklinga, Skarab. 1 Adelsö, Stockh. 1 Adelöv, Jönk. I Adolf Fredrika föra. i Stockholm.. Adolf Fredrika kyrka (S. Vi), Link. it. Agnetorp (Angarp), Skarab. 1 Agnnnaryd, Kronob. 1 Agö kapell, Upp», ärkeat Akebäck, Gottl. 1 Ala, Gottleb. 1 Ala tingalag, Gävleb. 1 Alauäs, Jämtl. 1 Albo härad, Krist. 1 Albo och_jnrreatndg kontrakt, Lunda st. Alboga, Älvab. I.. Alby m:e, V.-norrl. 1 Alby, Lilla, m:c, Stockh. 1 Alböke, Kalmar 1 Ale bärad, Alvab. 1 Ale-Skövde, Älvab. 1 Alfsnög, Hall. 1 Alfta, Gävleh. 1 Algutsboda, Kronob. 1 Algntarnm, Kalmar 1 Algutarums härad, Kalmar 1 Algutitorp, Alvsb. 1...._ Alingsås laudsförsnmliug, Alvsb. 1... Alingaåa stad, Älvab. 1..' All bo härad, Kronob. 1 Allbo kontrakt, Växjö et Allerum, Malm. 1 Allhelgonn, Södern. 1., se Helgonn. Allhelgona, Öaterg. 1 Allhelgona kyrka, Lunds st Almby, Örebro 1 Almea&kra, Jönk. 1 Almnndaryd, Kronob. 1 Almunge, Stockh. 1 Alnö, V.-norrl. 1 Alaedn, Jönk. 1 Alaen, Jämtl. 1 64 83 4 27 1 36 83 33 41 42 108 116 4ö 74 112 6 38 73 73 64 108 32 38 38 74 74 78 33 54 22 94 29 33 5 112 28 117 221 194 182 190 238 189 194 207 185 236 236 230 214 195 224 220 221 183 208 224 196 195 195 207 213 190 216 199 208 207 180 230 209 230 Alaike, Stockh. 1 Alakog, Gottl. 1 Alstad, Fru, Malm. 1 Alatad, Västra, Malm. 1 Alater, Värm. 1 Altuna, Västm. 1 Alunda, Uppe. 1 Alva, Gottl. 1 Alvesta m:e, Kronob. 1 Ambjörnarp, Älvab. 1 Amiralitetsföraaml., Kungl., i Karlskrona, Blek. 1 Ammamna kapell, Luleä at Amnehärad, Skarab. 1 Amsbergs kapell, Kopp. 1 Anderalöv, Malm. 1 Anderstorp, Jönk. 1 Andra Göta nrtillerireg:e, Kungl., se K. Smalands artillerireg:e Andra Svoa artillerireg:e, Knngl., se K. Upplands artillerireg:e Andrarum, Krist. 1 Ancboda, Kronob. 1 Angå, Gottl. 1 Ångarn, Stockh. 1 Angelstad, Kronob. 1 Angerdsheatra, Jönk. 1 Angercd, Älvab. 1 Ankarede kapell, Härnos. st Anna, S:t, Öaterg. 1 Annefors kapell, Gävleb. 1 Annclöv, Malm. 1 Annerstad, Kronob. 1 Ansgariikyrkan i Stockholm Anundajö, V.-norrl, 1 Appunn, Östcrg. 1 Arboga kontrakt, Västerås st Arboga lnndskommnn, Viistm. 1.... Arboga stad, Vastm. 1 Arbril, Gävleb. 1 Arbrä m:e, Gävleb. 1 Arbrn och Jnrvaö tingslag, Gävleb. 1. 4 43 53 53 89 101 13 43 33 77 45 81 103 53 29 50 33 42 5 34 27 73 21 108 58 34 114 23 99 101 110 110 110 181 236 211 211 226 181 180 236 220 215 234 194 203 212 208 214 207 236 182 207 195 220 232 188 183 213 207 239 229 190 202 202 202 183
ARBY BJURUM. 247 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Arby, Kalmar 1 Ardre, Gottl. 1 ArildB kapell, se Brunnby. Aringsås, Kronob. 1 Arjeplog, Norrb. 1 Arjeplogs lappmarks tingslag, Norrb. 1. Arlövs m:e, Malm. 1 Arniis, V.-norrl. 1 Arno, Upps. ) Arrie, Malm. 1 Artilleri-reg:s, K. Norrlands, förs., Jämtl. 1 Arti!lcri-reg:s, K. Smålands, förs., Jönk. 1. Artilleri-reg:s, K. Svea, fors., i Stockholm Artilleri-reg:8, K. Upplands, förs., Upps. 1. Arvidsjaur, Norrb. 1 Arvidsjaurs kyrkostads, m:e, Norrb. 1.. Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Norrb. 1. Arvika (socken), Värml. 1 Arvika stad, Värml. 1 Asa, Kronob. 1 Asarum, Blek. 1 Asby, Östcrg. 1 Asige, Hall. 1 Ask, Malm. 1 Ask, Osterg. 1 Aska härad, Osterg. 1 Aska kontrakt, Linköp. st Askeby,..Österg. 1 Asker, Örebro 1 Askers härad, Örebro 1 Askers kontrakt, Strängnäs st Askersunds landskommun, Örebro 1.. Askersunds stad, Örebro 1 Askeryd, Jönk. 1 Askim, Göteb. 1 Askims härad, Göteb. 1 Asklanda, Alvsb. 1 Askome, Hall. 1 Askutn, Göteb. 1 Asmnndtorp, Malm. 1 Aspeboda, Kopp. 1 Aspelands härad, Kalm. 1 Aspelands kontrakt, Linköp. st.... Aspås, Jämtl. 1 Aspö, Blek. 1 Aspö, Söderm. 1. Atliugbo, Gottl. 1 Attniar, V.-norrl. 1 Angernm, Blek. 1 Ausås, Krist. 1 Avesta (köping och förs.), Kopp. 1... Axberg, Örebro 1 Axvalls m:e, Skarab. 1 Backa, Göteb. 1 Backaryd, Blek. 1.... Badclunda, Västm. 1 Baldringe, Malin. 1 Balingsta, Upps. 1 Balkäkra, Malm. 1 37 42 33 123 123 55 114 11 53 118 30 1 13 123 123 123 91 92 33 44 19 64 5b 23 23 20 94 94 95 96 28 67 67 75 64 70 58 103 36 117 44 17 42 112 44 47 103 94 84 67 44 99 57 12 57 224 236 207 233 229 181 211 230 208 238 180 233 226 226 207 216 189 221 213 187 187 187 200 200 200 200 190 219 196 221 219 213 204 189 230 216 198 236 230 215 214 204 200 219 216 202 212 181 212 Baltak, Skarab. 1 Banda ting,.gottl. 1 Bankekind, Osterg. 1 Bankekinds härad, Östcrg. 1 Bankekinds kontrakt, Linköp. st.... Bankeryd, Jönk. i Bara, Hörsne med, Gottl. 1 Bara, Malm. 1 Bara härad, Malm. 1 Bara kontrakt, Lunds st Barkarö, Kungs-, Västm. 1 Barkarö, Västeras-, Västm. 1 Barkeryd, Jönk. 1 Barkåkra, Krist. 1 Barlingbo, Gottl. 1 Barnarp, Jönk. 1 Barne härad, Skarab. 1 Barne kontrakt, Skara st Barne-Åsaka, Skarab. 1 Barsebäck, Malm. 1 Barsvikens kapell, Härnös. st Barva, Söderm. 1 Baskemölla m:e, Krist. 1 Beateberg, Skarab. 1 Bedinge, Lilla, Malm. 1 Bellö, Jönk. 1 Benestad, Krist. 1 Berg, Jämtl. 1 Berg, Kronob. 1 Berg, Skarab. 1 Berg, Västm. ) Berga, Kronob. 1 Berga, Skarab. 1 Berghem,.Alvsb. 1 Bergam, Alvsb. 1 Bergkvora lastageplats, se Söderakra. Bergs tingslag, Jämtl. 1 Bergshammar, Söderm. 1 Bergsjö, Gävleb. 1 Bergsjö ock Forsa tingslag, GävJeb. ]. Bergslags fögderi, Västm. 1 Bergslags, Väster-, fögderi, Kopp. 1.. Bergslags kontrakt, Linköp. st.... Bergstena, Aivsö. 1 Bergnnda, Kronob. 1 Bergvattnet, se Dorotea. Bergö kapell, Upps. ärkest Bettua, Söderm. I Billeberga, Malm. 1 Billinge, Malm. 1 Billings kontrakt, Skara st....... Billingsfors bruk, Knrlst. st Bingsjö, Dådrans och, kapell, Kopp. 1. Binneberg, Skarab. 1 Binnebergs och Valla tingslag, Skarab. 1. BiskopBkulla, Upps. 1 Bittcrna (Öster- och Väster-Bi ttcrna), Skarab. 1 Bjurbäck, Skarab. J Bjurliolm, V.-bott. 1. Bjursäs, Kopp. 1 Bjurljärn, Örebro 1 Bjurum, Skarab.1. 83 20 20 27 41 55 55 100 99 27 47 41 27 85 85 58 16 50 81 57 28 50 118 33 81 99 33 81 75 73 118 15 109 109 148 149 74 32 16 58 58 104 81 166 12 85 83 120 104 95 82 194 187 187 208 236 211 212 202 202 208 214 236 208 193 193 213 231 199 194 212 190 214 230 207 195 202 207 195 220 220 198 184 188 195 207 184 198 213 213 195 228 203 195 181 193 213 233 203 226 19Ö
248 BJURÅKER BRO. A dm. Ecltl. Adm. Eckl. Bjor&ker, Gävleb. 1 BJuv, Malm. 1 Bjuva m,:e, Malm. 1 Bjiilbo, Osterg. 1 Bjällernp, Malm. 1 Bjärby, Skarab. 1 Bjäre härad, Krist. J Bjäre kontrakt, Lunda st Bjaresjö, Malm. 1 BjSrka, Skarab. 1 Bjärke härad, Älvsb. 1 Bjarklonda,»e Härlnnda och Björkö Bjänhög, Malm. 1 Biärtra, V.-norrl. 1 Björholmens.Kyrkcsunds och,m:e, Göteb.1. Björk», Malm. 1 Björke, Gottl. 1.,. Björke, Norra, Älvsb. 1 Björke, Södra, Älvib. 1 Björkeberg, Ötterg. 1 BjÖrkekindB härad, Osterg. I Björketorp, Älvsb. 1 BjÖrklingc, Upps. 1 Björkita, Västm. 1 Björkvik, Söderm. 1 Björkäng, Skarab. 1 Björkö, Jönk. 1 Björkö Arholma, Stockh. 1 Björlandn, Göteb. 1 Björna, V.-norrl. 1 Björneknlla, Krist. 1 Björnerödi och Krokens ro:e, Göteb. 1. Björnlnnda, Söderm. 1 Björlkog, Västm. 1 Björsäter. Skarab. 1 Björsäter, Osterg. 1 Blacksta, Söderm. 1 Blackstad, Kalmar 1 Bladäker, Stockh. 1 Blasieholmskyrkan i Stockholm... Blekets m:e, Göteb. 1 Blekinge län Blentarp, Malm. 1 Blidsberg, Älvsb. 1 Blidö, Stockh. 1 Blomskog, Värm]. 1 Blåkyrka (Vadstena), linköp. st... Bl&vik, Öaterg. 1 Blädinge, Kronob. 1 Bo, Stockh. 1 Bo, Örebro 1.,., Bobergs härad, Osterg. 1 Boda, Kopp. 1 Boda, Värml. 1 Bodarne, se Ramundcboda Bodirp, Malm. 1 Bodens m:e, Norrb. 1 Bodsjö, Jämtl. 1 Bodain, V.-norrl. 1 Bogo, Gottl. 1 Bogen, Värml. 1 Bogesands kapell, Upps. ärkest.... Boglösa, Upps. 1 109 54 54 22 55 85 47 57 82 73 55 113 69 56 41 73 74 80 21 76 13 99 15 81 28 10 67 114 47 70 17 100 81 20 16 36 5 69 44 55 76 6 90 22 33 7 94 23 104 91 53 123 116 114 41 91 11 184 213 190 211 193 214 212 193 212 229 212 236 193 196 187 220 182 204 198 194 209 219 229 214 199 202 193 187 198 189 180 239 212 195 180 227 191 190 207 182 200 203 227 211 230 229 236 226 182 181 Bogsta, Söderm. 1 Bohus län, Göteborgs och Bokcuäs, Göteb. 1 Bollebygd, Älvsb. 1. Bollcbygds härad, Älvsb. 1 Bollerup, Krist. 1 Bollnäs, Gävleb. 1 Bollnäs köping, Gävleb. 1 Bollnäs tingslag, Gävleb. 1 Bolmsö, Jönk. 1 Bolshög, Krist. 1 Bolstod, Älvsb. 1 Bolum, Skarab. 1 Bondernp, Malm. 1 Boudestad, se Vingåkers m:e. Bondkyrka (Hel. Trcfnldighet), Upps. 1. Bonstorp, Jönk. 1 Borg, Osterg. i....., Borgs villastads m:e, Osterg. 1.... Borgeby, Malm. 1 Borgerskapets änkans i Stockholm.. Borgholms stad, Kalmar 1 Borgsjö, V.-norrl. 1 Borgstena, Älvsb. 1 Borgunda, Skarab. 1 Borgvattnct, Jämtl. 1 Borgvik, Värml. 1 Borlänge köping, Kopp. 1 Borrby, Krist. 1 Borrie, Malm. 1 Borrlnnda, Malm. 1 Borrum, Be Börrum. Boras»tad, Älvsb. 1 BoBarp, Malm. 1 Bosebo, Jönk. I Bosjökloster, Malm. 1 Boteä, V.-norrl. 1 Boteft tingslag, V.-norrl. 1 Botilsuter, Värml. 1......... Botkyrka, Stockh. 1 Bottna, Göteb. 1 Bottnaryd, Jönk.. 1 Boxholms m:e, Osterg. 1 Bovaltstrands m:e, Göteb. 1 Brandstad, Malm. 1 Brandstorp, Skarab. 1. Branteviks m:e, Krist. 1 Brastad, Göteb. 1 Brattfors, Värml. 1 Bred, Upps. 1 Brcdarcd, Älvsb. 1 Brcdared, Hall. 1 Bredaryd, Jönk. 1 Bredestad, Jönk. 1 Bredsätor, Skarab. 1 Brcdsätra, Kalmar) Bredvik, Skarab..,l Brevens brak, Örebro 1 Bringetofta, Jönk. 1 Brismene, Skarab. 1 Bro, Gottl. 1 Bro, Göteb. 1 Bro, Roslags-, Stockh. 1 15 67 69 76 76 50 108 108 108 30 51 77 84 55 12 27 22 22 55 3 39 112 76 82 116 90 103 50 57 56 78 58 29 56 113 113 90 7 70 27 22 70 56 83 50 69 89 11 76 63 30 28 86 38 82 94 29 83 41 69 6 198 219 220 214 183 183 208 214 227 195 211 180 208 188 211 239 224 230 195 194 230 227 214 212 212 195 213 208 212 229 227 199 220 195 212 194 219 226 181 195 221 208 190 193 224 194 201 208 194 236 219 180
BRO DANNEMORA. 249 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Bro, Upp». 1 Bro, Värml. 1 Bro, Vastm. 1 Bro bärnd, Upps. 1 Bro och Losga, Upp». 1 Bro ting, Gottl. 1 Bro och Viitö skeppslag, Stockh. 1.. Broby, Skarab. 1 Broby, Västra, Krist. 1 Broby kvrkobys m:e, Krist. 1 Broby, Östra, Krist. 1 Broddarp, Älvsb. 1 Broddetorp, Skarab. 1 Bromma, Malm. 1 Bromma, Stockh. 1 Bromstens m:e, Stockh. 1 Brunflo, Jämtl. 1 Bronflo (forna) tingslag, Jämtl. 1... Brann, Älvsb. 1 Brnnuby (med Arilds kapell), Malm. 1. Brnnneby, Österg. 1 Brnnnhem, Skarab. 1 Brunskog, Värml. 1 Bråbo härad, Österg. 1 Brågarp, Malm. 1 Brålanda, Älvsb. 1 Brfittensby, Älvsb. 1 Briicke, Jämtl. 1 Bräcke m:e, Jämtl. 1 Bräkne härad, Blek. 1 Bräkne-Hoby, Blek. 1 Brätnhult, Älvsb. 1 Brämö bönehus, Härnösands st.... Brännkyrka, Stockh. 1 Brännö m:e, Götcb. 1 Brönnestad, Krist. 1 Brösarp, Krist. 1 Bullarens härad, Göteb. 1 Bungc, Gottl. 1 Bnnkeflo, Malm. 1 Burlöv, Malm. 1 Bnrs, Gottl. 1 Burs ting, Gottl. 1 Bnrseryd, Jönk. 1 Burträsk, V.-bott. 1. Burträsks tingslag, V.-bott. 1 Buttle, Gottl. 1 By, Kopp. 1 By, Värml. 1 Byarnm, Jönk. 1 Bygdea, V.-bott. 1 Bvgden (forna) tingslag, V.-bott. 1... Byskc, V.-bott. 1 Bälsö kapell, Upps. ärkest Bararyd, Jönk. 1 Bårslöv, Malm. 1 Hastad (med Bästads köping), Krist. 1. B&stadB köping, se Båstad. Bäck, Skarab. 1 Bäckaby,,.Jönk. 1 Backe. Älvsb. 1 Bäckebo, Kalmar 1 Bäckeviks, Gravarnas och, nr.e, Göteb. 1. 11 90 100 11 11 41 6 86 47 52 48 74 82 57 4 4 116 175 76 54 23 82 91 22 55 77 74 116 116 44 44 75 7 72 48 49 71 41 53 55 43 43 29 120 120 42 103 90 29 120 175 120 29 54 47 81 28 78 37 70 182 227 202 193 214 215 195 195 212 182 230 195 213 187 194 227 212 227 196 230 216 195 231 199 214 214 236 211 212 236 208 233 236 204 227 208 233 233 185 208 213 214 194 208 227 224 Bäckscda, Jönk. 1 Bäl, Gottl. 1 Bälaryd, Jönk. ] Bälinge, Älvsb. 1 Bälinge, Söderm. 1 Bälinge, Upps. 1 Bälinge härad, Upps. 1 Bällefors. Skarab. 1 Bals ting, Gottl. 1 Barbo, Söderm. 1 Bäreberg, Skarab. 1 Bärfendal, Göteb. 1 Bäve, Göteb. 1 Boda, Kalmar 1 Böja, Skarab. 1 Bönans fiskeläges kapell, Upps. ärkest. Böne, Älvsb. 1..... Börje, Upps. 1 Börringe, se Gustav^ Malm. 1. Börrnm (Borrnm), Österg. 1 Börstig, Skarab. 1 Börstil, Stockh. 1 Bösarp, Malm. 1 Bösarp, Hassle-, Malm. 1 C, se K utom i följande ord: Chariottenbergs m:e, Värml. 1.... Cimbris, se Simris. Cimbritshamn, se Simrishamn. Cimris, se Simris. Daga härad, Söderml. 1.. Daga kontrakt, Strängnäs st Dagsberg, Österg. 1 Dagstorp, Malm. 1 Dagsd», Hall. 1 Dal, V.-norrl. 1 Dala, Skarab. 1 Dalnrö, Stockh. 1 Dalarö m:c, Stockh. 1 Dalbovedden, se Svanskog. Dalby, Malm. 1 Dalby, Upps. 1 Dalby, Värml. 1 Dalhem, Gottl. 1 Dalhem, Kalmar 1 Dnlköpinge, Malm. 1 Dals härad, Österg. 1 Dals kontrakt, Linköp. st Dals-Ed, Älvsb. 1.... Dals, Norm, kontrakt, Karlstads Bt.. Dals, Södra, kontrakt, Karlstads st.. Dals, Väster-, fögderi, Kopp. 1.... Dals, Väster-, kontrakt, Västerås st.. Dals, Västra, kontrakt, Karlstads st.. Dalskog, Älvsb. 1 Dalstorp,..Alvsb. 1 Dnlnm, Älvsb. 1 Danderyd, Stockh. I Danderyds skeppslag, Stockh. 1.... Danmark, Upps. 1 Danncmora, Upps. 1 28 41 27 74 15 12 12 81 41 15 85 70 69 38 81 76 12 20 83. 5 53 57 91 17 21 58 64 113 82 7 7 55 12 91 42 36 53 23 78 149 77 77 76 6 6 12 13 209 236 190 195 198 182 194 198 193 219 219 224 195 185 195 182 188 194 180 211 199 188 213 221 229 194 199 211 181 226 236 188 211 187 227 227 227 203 227 227 220 195 182 180 183
250 DANNIKE ERIKSBERG. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Dannike, Alvsb. 1 Dannäs, Jönk. 1 Danviks hospital i Stockholm.... Daretorp, Skarab. I Dedo ting, Gottl. 1 Degeberga, Krist. 1 Degerfora, V.-bott. l Degerfors kapell, Örebro L Delsbo, Gärleb. 1 Delsbo tingslag, Gärleb. 1 Dikanas kapell, Lnlea»t DUlnäs, Söderm. 1 Dimbo, Skarab. 1 Dimbo tingslag, Skarab. 1 Dingtnna, Väitm. 1 Djnpvlkens m:e, V.-bott. 1 Djura kapell, Kopp. 1 Djurgårdens, Kuagl., kyrka i Stockholm Djurröd, Krist. J Djursdala, Kalmar 1 Djursholms köping, Stockb. 1 Djurö, Stockb. 1 N. kontr. S. > > > Linköpings st.... > > Skara it > > Strängnäs st > > Upps. ärkeat > > Västeras st Domprosteriet i Göteb. st. Donsö m:e, Göteb. 1 Dorotea, V.-bott. 1 Drsgamark, Göteb. 1 Drer, Kronob. 1 Drothem, Osterg. 1 Drottningholms m:e, Stockh. 1.... Drottningholms slottskapell, Upps. urlcest. Drängsercd (Sofia Magdalena), Hall. 1. Dnnker, Söderm. 1 Dnrbo m:e, Stockh. 1 DtUlrans och Bingsjö kapell, Kopp. 1. Dädesjö, Kronob. 1 Dänningelanda, Kronob. 1 Döderhult (jämte PaskalJaviks köping), Kalmar 1 Dörarp, Kronob. 1 Dörbv, Kalmar 1. Ed, Stockh. 1 Ed, Värml. 1 Ed, V.-norrl. 1 Ed, Dals-, Älvsb. 1 Ed, Västra, Kalmar 1 Ed, Östra, Kalmar 1 Eda, Värml. 1 Edebo, Stockh. 1 Edefors, Norrb. 1 Edcstad, Ulek. 1 Edbcms kyrka (Edäsa o. Ljunghem), Skara st..,,. Eds kapell, ae Östra Ed, Kalmar 1. Edsberg, Örebro 1 77 80 8 83 41 49 120 95 109 109 17 88 166 99 120 104 49 36 6 7 72 121 69 32 20 4 64 16 4 104 32 32 37 33 37 4 90 114 78 36 36 91 5 123 44 95 220 208 239 194 215 233 226 184 234 199 194 202 203 239 215 189 185 182 220 219 187 193 198 180 202 233 219 208 188 182 221 198 185 203 208 207 224 207 224 182 227 229 227 188 188 227 180 233 216 197 200 Edsbergs härad, Örebro 1 Edsbergs kontrakt, Strängnäs st.... Edsbro, Stockh. 1 Edsele, V.-norrl. 1 Edshnlt, Jönk. 1 Edshnltshalls m:e, Göteb. 1. Edsleskog, Älvsb. 1 Edsrära, Skarab. 1 Edåsa, Skarab. 1 Eftra, Hall. 1 Egby, se Ekby, Kalmar 1. Eggby, Skarab.. 1 Eggvena, Älvsb. I Eista, se Eksta. Ek, Skarab. 1 Ekby, Kalmar 1 Ekby, Malm. 1.,»e Ekeby. Ekby, Skarab. 1 Eke, Kronob. 1., se Dädesjö. Eke, Gottl. 1 Ekeberga, Kronob. 1 Ekeby, Gottl. 1 Ekeby, Malm. 1 Ekeby, Upps. 1 Ekeby, Örebro 1 Ekeby, Österg... 1 Ekebyborna, Osterg. 1 Eker," Örebro 1 Ekerö, Stockh. 1 Ekeskog, Skarab. 1 Eksbarad, Värml. 1 Eksjö landskommnn, Jönk. 1 Eksjö stad, Jönk. 1 Eksta (Eista), Gottl. 1 Eldsberga, Hall. 1 Eling, Skarab. 1 Eljaröd, Krist. 1 Elieholm, Blek. 1... Elleknlla, Älvsb. 1., se Älekulla. Ellos m:e, Göteb. 1... Elmeboda, Kronob. 1., se. Älmebodu. Elmhnlt, Kronob. 1., se Älmhalt. Emislöv, Krist. 1 Eintervik. Västra, Värm. 1 Emtervik, Östra, Värml. 1 Endre, Gottl. 1 Endre ting, Gottl. 1 Encby, Västra,.Österg. 1 Eneby, Östra, Österg. 1 Engelbrckts förs., Stockholm.... Enhörna, Ytter-, Söderm. 1 Enhörna, Över-, Söderm. 1 Enköpings-Nös, Upps. 1 Enköpings stad, Upps. 1 Enontekis, Norrb. län, se Karesuando. Enslör, Hall. 1 Envikcn, Kopp. 1 Enilkcr, Västm. 1 KuSnger, Gävleb. 1 En&ngers tingslag, Gävleb. 1 Enäsn kapell, Skarab. 1 Eriksberg, Älvsb. 1 Eriksbergs slottskapell, Strängnäs st.. 95 5 114 28 68 78 84 82 64 84 74 81 38 81 43 32 41 54 13 94 22 23 94 4 81 91 28 80 43 63 85 50 44 68 48 91 91 41 41 19 22 1 17 17 11 13 63 103 100 109 109 81 74 200 180 229 190 227 193 194 221 195 196 195 224 195 236 208 236 213 180 200 190 187 199 182 194 226 190 190 236 221 193 214 216 215 226 226 236 189 188 238 199 199 181 181 221 204 181 184 195 195 198
ERIKSTAD FORS. 251 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Erikstad, Älvsb. 1 Eringsboda, Blek. 1 Er»ka, Älvsb. 1 Erstaviks.kapell, Strängnäs st.... Ervalla, Örebro 1 Esarp, Malm. 1 Eskelhem, Gottl. 1 Eskilstorp, Malm. 1 Eskilstuna stad, Södcrm. 1 Eskilsäter, Värml. 1 Eslövs stad,.malm. 1 Espered, se Aapered. Esphult, se Asphult. Espinge, Östra, se Aspinge. Espö,»e Aspö. Essunga, Skarab. 1 Esterna, se Fastorna. Estuna, Stockh. 1 Etelhem, Gottl. 1 Eugenia Desideria kyrka, se Byarum. Everlöv, Malm. 1 Everöd, Krist. 1 Evertsbergs kapell, Kopp. 1 Fagerhnlt, Kalmar 1 Fagerhult, Krist. 1 Fagerlid, se Hova. Fagerred, Hall. 1 Falekvarna, se Sluta. Falkenbergs kontrakt, Göteborgs Bt. Falkenbergs stad, Hall. 1 Falköpings kontrakt, Skara st Falköpings landsförsamling, Skarab. 1.. Falköpings stad, Skarab. 1 Falköpings västra landskommun,skarab. 1. Falköpings östra landskommun, Skarab. 1. Falsterbo stadsförs., Malm. 1 Falu domsaga, Kopp. 1 Falu domsagas norra tingslag, Kopp. 1. Falu dumsagas södra tingslag, Kopp. 1. Falu fögderi, Kopp. 1 Falu kontrakt, Västeras st Falu landskommun, Kopp. I Falu län, se Kopparbergs län. Falu stad, Kopp. 1 Falu stads Kristine furs., Västerns stift Fardhem, Gottl. 1 Fardhcms ting, Gottl. 1 Farhult, Malm. 1 Faringe, Stockh. 1 Farstorp. Krist. 1 Fasta, se Fasterna. Fasterna, Stockh. 1 Fatmomakke kapell, Luleå st Fauras härad, Hall. 1 Felestad, Malm. 1 Fellingsbro, Örebro 1 Fellingsbro härad, Örebro 1 Fellingsbro kontrakt, Västerås st... Fellingsbro m:e, Örebro 1 Femsjö, Jönk. 1 77 44 73 96 55 42 5a 17 90 59 85 6 43 55 49 104 37 47 64 65 88 87 82 83 59 169 103 103 148 103 105 105 43 43 54 5 48 6 64 58 96 96 98 29 227 216 193 199 202 211 236 211 199 227 213 193 180 236 211 215 203 224 214 221 221 221 194 193 193 193 193 211 204 204 236 213 180 215 180 234 213 202 202 208 Fide, Gottl. 1 Figeholms köping, Kalmar 1 Filipstads landsförsaml., se Färnebo. Filipstads stad, Värml 1 Film, Upps. 1 Finja, Krist. J, Finnekmnla, Alvsb. 1 Finnerödja, Skarab. 1 Finnskogn, Norra, Värml. 1 Finnskoga pastorat, Karlstads st... Finnskoga, Södra, Värinl. 1 Finnäkers brukskyrka, Västeräa st... Finska (Fredriks) förs. i Stockholm. Finsp&nga läns doms., Österg. 1.... Finspänga läns härad, Österg. 1.... Finspångs bruk, se llisinge. Fiskebäck, se Gustav Adolf, Skarab. 1. Fiskebäckskil, Göteb. I Fitja. Upps. 1 Fivelstad, Österg. 1 Fivlered, Alvsb. 1 Fjugesta m:o, Örebro 1 Fjälie, Malm. 1 FjUlkestnd, Krist. 1 Fjälkinge, Krist. 1 Fjällbacka kapell, Göteb. 1 Fjällbacka m:e, Göteb. 1 Fjällgime fjärding, Hall. 1 Fjällsjö, V.-norrl. 1 Fjällsjö tingslag, V.-norrl. I Fjärdhundra norra kontr., Upps. ärkest. Fjärdhundra södra kontr., Upps. ärkest. Fjäre härad, Hall. 1 Fjäre och Viske kontrakt, Göteb. st.. Fjärestnd, Malm. 1 Fjäräs, Hall. 1 Flaekarp, Malm. 1 Klakeberg, Skarab. 1 Flatholmens m:e, Göteb. 1 Flen, Söderm. 1 Flens m:e, Söderm. 1 Flenninge, Malm. 1 Fleringe, Gottl. 1 Flisby, Jönk. 1 Fliseryd, Kalmar 1 Flistad, Skarab. 1 Flistad, Österg. 1 Flo, Skarab. 1 Floby, Skarab. 1 Flöda, Kopparb. 1 Flöda, Söderm. 1 Fluudre härad, Alvsb. 1 Flymcns kapell, 151ck. 1 Fläckebo, Västra. 1 Flädic, Malm. 1 Fogdö, Söderm. 1 Fole, Gottl. 1 Folkare härad, Kopp. 1 Folkärna, Kopp. 1 Follingbo,.. Gottl. 1 Fornfisn, Österg. 1 Fors, JämO. 1 Fors, Södcrm. 1. (Eskilstuna).... 42 36 92 13 48 77 81 91 91 1 159 21 68 12 23 76 95 55 49 49 70 70 65 114 175 65 54 65 55 85 69 16 16 54 41 28 37 81 20 85 84 105 16 73 44 100 55 17 41 103 103 41 23 116 17 236 189 226 183 214 220 194 226 226 226 205 238 222 181 187 195 211 215 215 220 229 183 181 220 218 220 212 193 198 213 236 190 224 194 187 193 193 203 198 215 204 211 198 236 204 236 187 230 i 199 1
252 FORS GAGNEF. Ad in. Eckl. Adm. Eckl. Por», Älvsb. 1 Forsa, Gävleb. 1 Forsa, Söderm. 1 Forsa ting, Gottl. 1 Forsbacka bruk, Upps. Srkest Forsby, Skarab. 1 Forserum, Jönk. 1 Förse rums m.-e, Jönk. 1 Forshaga kapell, Värml. 1 Forsbaga m:e, Värml. 1 Forsbeda, Jönk. 1 Forshcm, Skarab. 1 Forihälla, Göteb. 1 ForsmaTk, Stockh. 1 Fosie, Malm. 1 Fos», Göteb. 1 Fotskäl, Älvsb. 1 Fredricre Doroteoe Vilhelmina! kyrka (Karlskrona), Lunds st Fredrik Adolfs kyrka, Stränga, st, sehölö. Fredriks eller Finska försarol. i Stockholm Fredrika, V.-bott. 1 Fredrika Dorotea Vilhelmina kyrka (S:t Lars), Linköp. st Fredsberg, Skara st Frenninge, Malm. 1 Fresta, Stockh. 1 Fridene, Skarab. 1 Fridhem, Kalmar 1., se Söderåkra. Fridhems kyrka (Hyriaga, Malma och Lfingnnms), Skara st Fridlevstad, Blek. 1 Frie!, Skarab. 1 Friggcråker, Skarab. 1 Friilestad, Malm. 1 Frilles&s, Hall. 1 Frinnaryd, Jönk. 1 Frissla, Älvsb. 1 Fristad, Älvsb. 1 Frosta härad, Malm. 1 Frosta kontrakt, Lunds st Frostviken, Jämtl. 1 Frostvikens lappförs., Jämtl. 1.... Fm Alstad, Malm. 1 Frustana, Söderm. 1 Fryele, Jönk. 1 Frykernd, Värml. 1 Fryksdals härad, Värml. 1 Fryksdals härads nedre tingslag, Värml. 1. Fryksdals härads övre tingslag, Värml. 1. Fryksdals kontrakt, Karlstads st.... Fryksände, Värml. 1 Fräkne, Inlands burad, Göteb. 1.... Främmcstad,,.Skarab. 1 Frändefors, Älvsb. 1 Fröderyd, se Froryd. Frödi nge, Kalmar 1 Fröjel, Gottl. 1 Fröjered, Skarab. 1 Fröjeslund». se Fröslunda. Frökinds härad, Skarab. 1 Frökinds,Vartofta och, domsaga, Skarab. 1. 73 109 16 41 82 27 27 90 90 30 86 68 5 53 69 75 1 121 81 56 5 83 44 85 82 54 65 27 75 76 55 117 117 53 17 29 89 91 168 168 91 68 85 77 36 42 83 83 166 220 184 198 183 195 208 226 208 193 219 180 211 219 220 217 238 233 190 194 212 182 194 196 216 194 193 213 220 190 220 195 212 230 230 211 199 208 226 226 226 193 227 189 236 194 Frölunda, Västra,.Göteb. 1 Frölunda, Östra, Älvsb. 1 Fröryd (Fröderyd), Jönk. 1 Frösthult,.Västm. 1 Fröskog, Älvsb. 1 Fröslnnda, Upps. 1., Frösnnda. Stockh. 1 Frösve, Skarab. 1 Frösakers härad, Stockh. 1 Frös&kers, Olands och, kontrakt, Upps. ärkest Frösön, Jämtl. 1 Frötuna, Stockh. 1 Frötnna och Länna skeppslag, Stockh. 1. Fnglie, Malm. I Fullestad, Älvsb. 1 Fnlltofta, Malmö. 1 Fullösa, Skarab. 1. Fundbo, Upps. 1 Fnringstad, Osten?. 1 Furuby, Kronob. 1 Furulunds, m:e, Malm. 1 Fuxerna, Älvsb. 1 Fyrunga, Skarab. 1 Ftigelfors, Kalmar 1 FSgeltofta, Krist. 1 Fågelvik, Västra, Värrnl. 1 Fågelvik, Östra, Värml. 1 FägelSs (N. och S. Fägelås), Skarab. 1. Fågelö kapell, Skara st Fäglnm. Skarab. 1 Ffirö, Gottl. 1 Fagre, Skarab. 1 Fällfors, V.-bott. 1 Fälttelegrafkaren, Kungl., se Svea Ingeujörk&rs, Kungl., församling. Fänncslunda, Älvsb. 1 Fared, Skarab. I Farentnna, Stockh. 1 Kiireutunu härad, Stockh. 1 Färgaryd, Jönk. 1 Färgclanda, Älvsb. 1 Färila (med Kärböle kapell), Gävleb. 1. Färingtofta, Krist. 1 Färlöv, Krist. 1 Färnebo (Filipstads landsförs.), Värml. 1. Färnebo härad, Värml. 1 Färnebo kontrakt, Västeras st Färnebo, Väster-, Västm. 1 Färnebo, Öster-, Gävleb. 1 Färs härad, Malm. 1 Färs kontrakt, Lunds st Fässberg,,. Göteb. 1 Fölene, Älvsb. 1 Föllinge, Jämtl. 1 Föra, Kalmar 1 Förkorta, Blek. 1 Förlanda, Hall. 1 Förlösa, Kalmar 1 Förslöv, Krist, 1 Gagnef, Kopp. 1 Gagnefs tingslag, Kopp. 1 67 76 28 101 78 12 5 81 5 117 6 6 53 74 55 86 12 22 32 55 73 84 37 50 90 89 82 85 41 81 122 75 81 4 4 29 77 109 47 48 89 89 100 108 56 67 74 116 38 44 65 37 47 104 104 219 220 208 181 227 181 181 195 180 230 180 211 195 212 193 180 188 207 220 193 224 212 227 226 194 195 193 236 194 234 195 195 182 208 227 184 214 215 226 204 204 183 213 219 196 230 224 216 220 224 214 203
GALTSTRÖM GUDHEM. 253 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Golfströms brnk, V.-norrl. 1 Gamla Lödöse, se S.-t Peter. Gamla Norbergs bergslag, Västm. 1,. Gamla Uppsala, Upps. 1...... Gamleby (ined Gamleby köping),kalmari. Gamlestads förs. i Göteborg, Göteb. 1. Gammalkil, Österg. 1 Gammalstorp, Blek. 1 Gammelgnrn, Gottl. I Ganthem, Gottl. 1 Garde, Gottl. 1 Garde ting,.gottl. 1 Garn, se Öeseby-Garn. Gnrnisonsförjamlingarna i Stockholm. Garnisons- eller Kronbnaförsaml. i Göteborg, Göteb. 1 Garnisonsförsaml. i Kristianstad, Krist. 1. Garnisonsförsaml. (forna) i Landskrona, Malm. 1 Garnisonsförsaml. i Malmö, Malm. I. Garnisonsförsaml. i Vaxholm, se Vaxholm. Garnisonsförsaml. i Östersund, Jämtl. 1. Garpenberg,.Kopp. 1. Gautsträsk, Orre, kapell, Luleå st... Gemsjö, se Jämshög. Genarp, Malm. 1 Genneved, Be Stora Mellby. Gertruds (Tyska) förs. i Stockholm.. Gerum, Gottl. 1 Gcrum, Västra, Skarab. 1 Gerum, Östra, Skarab. 1 Gestad, Alvsb. 1 Gesäter, Alvsb. 1 Getinge, Hall. 1 Gideä, V.-norrl. 1 Gillberga, Söderm. 1 Gillberg», Värml. 1 Gillbergs härad, Värml. 1 Gillbergs kontrakt, Karlstads st.... Gillhovs kapell, Jiimtl. 1 Gillstad, Skarab. 1 Gingri, Alvsb. ) Giresta, Upps. 1 Gislaveds m:e, Jönk. 1 Gislöv, Malm. I Gistad, Österg. 1 Gladhammar, Kalmar 1 Gladsar, Krist. 1 Glanshammar, Örebro ]...... Glanshammars härad, Örebro 1.... Glanshammars kontr., Strängnäs st.. Glava, Värml. 1 Glemminge, Krist. 1 Glimiikra, Krist. 1 Glostorp, Malm. 1 Gluraslöv, Malm. 1 Glömminge, Kalmar 1 Gnarp, Giivleb. 1 Gnesta nr.e, Söderm. 1 Gnidsvärds fiskeläges kapell, Visby st. Gnosjö, Jönk. 1 GodegSrd, Österg. 1 112 100 12 36 71 19 45 42 42 43 43 1 71 51 62 59 118 103 55 l 43 84 83 77 78 63 114 IB 90 90 116 86 75 12 29 53 21 36 50 94 94 90 50 48 53 58 38 109 17 30 21 230 180 189 219 189 216 236 236 236 238 219 215 211 204 234 211 238 236 193 194 227 227 221 229 199 227 227 230 194 195 181 211 187 189 214 200 200 227 214 215 211 213 224 184 237 208 188 Gothem, Gottl. 1 Gotska Sandöns kapell, Visby st... Gottlands län Gottlands norra härad, Gottl. 1.... Gottlands södra härad, Gottl. 1.... Gottfridsdal, se Gårdveda. Gottröra, Stockh. 1 Gran, Ytter-, Upps. 1 Gran, Över-, Upps. 1 Grangärde, Kopp. 1 Grangärde (forna) tingslag, Kopp. 1.. Granhulr, Kronob. 1 Grnninge, V.-norrl. 1 Grava, Värml. 1 Gravarnas o. Bäckeviks m:c, Göteb. 1. Grebo, Österg. 1 Grevbäck, Skarab. 1 Grevie, Krist. 1 Grcvie, Mellan-, Malm. 1 Grevie, Östra, Malm. 1 Grimeton, Hall. 1 Grimmared. Alvsb. 1 Grimstens härad, Örebro 1 Grinneröd,..GÖteb. 1 Grinstad, Alvsb. 1 Gripsholms fögderi, Söderm. 1.... Grisslans flskelägcb kapell, Ilurnös. st. Grolandn,..Skarab. 1 Grovare,.. Alvsb. 1 Grude, Alvsb. 1 Grums, Värml. 1 Grums härad, Värml. 1 Grundsund, Göteb. 1 Grnndsnndn, V.-norrl. 1 Gryt, Krist. 1 Gryt, Söderm. 1 Gryt, Österg. 1.. Gryta, Upps. 1 Gryteryd, Jönk. 1 Grythyttan (med Koekesholms bruk), Ö rebro 1 Grythytte o. Hellefors härad, Örebro I. Grytnäs, Kopp. 1 Grämnnstorp, Krist. 1 Gräbbestad, Göteb. st Grabbestads m:e, Göteb. 1 Grängesbergs kapell, Kopp. 1 Gränna landskommun, Jönk. 1.... Gränna stad, Jönk. 1 GräsgUrd, Kalmar 1 Grusgards härad, Kalmar 1 Gräsmark, Värml. 1 Grästorps köping, Skarab. 1 Gräsö, Stockh. 1 Gräve, Örebro 1 Grödinge, Stockh. I Grönahög, Alvsb. 1 Grönbo brnkskyrka, Västerås st.... Grönby, Malm. 1 Grötlingbo, Gottl. 1 Grötlinge ting, Gottl. 1 Gualöv, Krist. 1 Gudhem, Skarab. 1 41 41 41 42 4 11 11 105 175 32 114 90 70 20 82 47 53 53 64 75 95 68 77 130 84 75 74 90 90 68 114 48 17 21 12 29 96 96 103 47 71 71 105 27 30 39 39 91 85 5 94 7 77 57 42 42 49 82 236 237 181 182 182 203 208 229 226 187 194 214 211 211 221 220 219 227 231 194 195 196 227 222 229 215 199 188 181 208 203 204 214 222 203 209 209 225 226 193 180 200 199 220 205 212 236 215 194
254 GUDHEM GÖTENE. Adm. Eckl. 1 Adm. Eckl. Gudhems härad, Skarab. 1 GudmundrS, V.-norrl. 1 Gudmundra (fornal tingslag, V.-norrl. 1. Gudmnntorp, Malm. 1 Goldrope, Gotti. I. Gnldsmedshytte kapell, Örebro 1... Gnllabo, Kalmar 1 Gullnrp, ie Trollens». Gnllberga härad, Österg. 1 Gullbergs och Bobergs kontrakt, Linköp, st... Gnllercd, Älvsb. 1 Gullholmen, Göteb. 1 Gullholmens m:e, Göteb. 1 Gamlösa, Krist. 1.. Gannarp, Hall. 1 Gonnarsjö, Älvsb. I Gunnarskog, Värml. 1 Gunnarsnäs, Älrsb. 1 Gannilbo, Vöstm. 1 Gnstav, Kopp. 1 Gustav, Malm. 1 Gnatavs kyrka (Ramsborg), Västerås st. Gnstav Adolf, Göteb. 1., se Kungshamn. Gustav Adolv, Krist. 1 Gustav Adolf (Fiskebäck), Skarab. 1.. Gnstav Adolf, VKrml. 1 Gnstav Adolfs kyrka, i Stockholm.. Gustav Adolfs kyrka (Bjuraäs), Västerås st Gustav Adolfs kyrka, i Boras.... Gustav Adolfs kyrka (Blackstad), Linköp. st Gustav Adolfs kyrka (Ed), Karlstads st. Gnstav Adolfs kyrka (Sel&nger), Härnös. st Gustav Adolfs kyrka (Vassända-Naglum), Skara st Gustav Vasa kyrka, 1 Stockholm... Gnstavi eller domkyrkoförs., se under Göteborg. Gnstavsberg, Stockh. 1 Gusuins brnkskyrka, Linköp. st.... Gylle, Malm. 1 Gålsjö bruk, V.-norrl. 1 GÄagvikens m:e, V.-norrl. 1 Gärda ro:c, Göteb. 1 Glrdby, Kalmar 1 Gardeby, Österg. 1 Gårdsby, Kronob. 1 Gärdst&nga, Mnlm. 1 G&rdveda, Kalmar 1 Gilsborn, Värml. 1 Gasinge, Söderm. 1 Gåxsjö, Jämtl. 1 Gällarcd, Hall. 1 Gällaryd,,Jönk. 1 Gällby, Älvsb. 1., se Jällby. Gällersta, Örebro 1 GHllinge, Hall. 1 Gällivare, Norrb. 1 Gällivare domsaga Gällivare kyrkostads m:e, Norrb. 1... I 82 118 175 56 42 96 37 20 76 68 68 48 61 75 91 77 99 103 57 49 83 91 1 7 53 113 112 67»8 21 33 55 37 89 17 116 64 29 94 65 124 174 124 229 212 236 202 224 187 195 219 215 221 220 226 227 202 203 212 205 215 195 226 238 205 197 191 226 231 196 238 182 188 211 229 224 187 207 212 189 226 199 230 221 208 200 220 234 Gällivare lappmarks tingslag, Norrb. 1. Gällstad, Älvsb. 1 Gardhem, Älvsb. J Gärds härad, Krist. 1 Gärds kontrakt, Lunds st. Gärdserura, Kalmar 1 Gurdslösa, Kalmar 1 Gärdslöv, Malm. 1 Gäsene härad, Älvsb. 1 Gäsene kontrakt = Knllings. Gässie, Malm. 1 Gästriklands domsaga, Gävleb. 1.... Gästriklands fögderi, Gävleb. 1.... Gästriklands västra kontrakt, Upps. ärkest Gästriklands västra tingslag, Gävleb. 1. Gästriklands östra kontrakt, Upps. ärkest Gästriklands östra tingslag, Gävleb. 1. Gävle län, se Gävleborgs län. Gävle katolska förs., Gävleb. 1.... Gävle stad, Gävleb. 1 Gävleborgs län Gödelöv, Malm. 1 Gödcstad, Hall. 1 Göinge, Västra, härad, Krist. 1.... Göinge, Västra, kontrakt, Lunds st.. Göinge, Östra, härad, Krist. 1 Göinge, Östra, kontrakt, Lunds st... Gökhem, Skarab. 1 Gördslövs kyrkoby, se Göralöv. Görslöv, Malm. 1 '... i Gösslnnda, Skarab., 1 j Göslrings härad, Österg. 1 j Göstrings kontrakt, Linköp. st.... Göta livgardes, Kungl., förs Göteborga Annedals förs., Göteb. i... Göteborgs domprosteris norra kontrakt, I Göteb. st Göteborgs domprosteris södra kontrakt, Göteb. st Göteborgs fögderi, Göteb, ] Göteborgs Gamlestads församl., Göteb. 1. Göteborgs garnisons- eller Kronhusförsaml., Göteb. 1 Göteborgs Gustavi eller domkyrkoföisaml., Göteb. 1 Göteborga Haga församl., Göteb. 1... i Göteborgs hospital, Göteb. st I Göteborgs Karl Johans församl., Göteb. 1. ' Göteborgs Kristine församl., Göteb. 1. I Göteborgs Lundby församl., Göteb. 1.. i Göteborgs masthuggs försnml., Göteb. 1.! Göteborgs mosaiska församl., Göteb. 1. ; Göteborgs Oskar Fredriks förs., Göteb. 1. j Göteborgs och Bohus län Göteborgs romersk-katolska församl., i Göteb. 1 Göteborgs Vasa församl., Göteb. 1... Göteborgs stad, Göteb. 1 Göteborgs stift Göteborgs tyska församling, Göteb. 1.. i Götene, Skarab. 1 124 77 73 49 86 38 57 74 53 170 149 108 108 110 110 108 55 64 48 48 84 55 86 22 1 71 141 71 71 71 71 71 71 71 71 71: 71! 67 71 71 71 71 86 220 193 215 188 224 212 211 183 183 183 211 221 215 215 193 212 194 190 238 219 220 219 219 219 219 219 222 219 219 219 219 219 219 219 219 193
GÖTERYD HEDEMORA. 255 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Göteryd, Kronob. 1 Göteve, Skarab. 1 Götlunda, Skarab. 1 Götlunda, Örebro 1 Hoblingbo, Gottl. 1 Hablinge ting, Gottl. 1 Flttbo, Skarab. 1 Hacksta, Upps. 1 Hackvad, Örebro 1 Hackas, Jämtl. 1 Hackas och Näs (forna) tiugsl., Jämtl. 1. Hafdhcm, Gottl. 1., se Havdhem. Hafverö, V -norrl. 1., se Haverö. Haga, Stockh. 1 Haga föra., se under Göteborg. Hagalund, se Nya Hagalunds m:c. Hagby, Kalmar 1 Hagby, Uppsal Hagebyhöga, Östcrg. 1 Hagelberg, Skarab. 1 Hagen» in:e, Göteb. 1 Hngfors kapell, Värml. 1 Hagrida, se Haurida. Hagshult, Jönk. 1 Hagnnda härad, Upps. 1 Hauunda,, kontrakt, Upps. ävkest.... Hajom. Alvsb. 1 Hakarp, Jönk. 1 Hall, Gottl. 1 Hälla, Gottl. 1 Hälla, Söderm. 1 Hälla ting, Gottl. 1 Hallands län Hallands läns mellersta domsaga, Hall. 1. HallBnds läns norra domsaga, Hall. 1. Hallands läns södra domsaga, Hall. 1. Hallaryd, Kronob. 1 Hallaröd, Malm. 1 Hallen, Jämt]. 1 Hallens tingslag, Jämtl. 1 Hallingeberg, Kalmar 1 Hallsberg, Örebro 1 Hallsbergs k:g, Örebro 1 Hallsjö, se Dörarp. Halltorp, Kalmar 1 Halmstad, Malin. ) Halmstads fögderi, Hall. 1 Halmstads härad, Hall. 1 Halmstads kontrakt. Göteb. st.... Halmstads län, se Hallands län. Halmstads stad, Hall. 1 Halna, Skarab. 1 Halvas, se.ryda. Hammar, Örebro I Hammar, Stora, Malm. 1 Hammarby, Stockh. 1 Hammarby, Söderm. 1... Hammarkinds härad, Östcrg. 1.... Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga, Österg. 1........ 33 84 81 94 43 43 83 11 95 116 175 4 37 12 23 82 67 91 29 12 75 27 41 42 15 42 63 164 164 164 33 58 117 117 36 94 94 37 54 140 63 65 81 95 53 5 16 20 159 207 193 194 200 236 195 181 200 230 181 224 181 187 195 226 208 181 220 208 236 236 198 207 212 231 189 200 200 224 213 221 221 195 200 211 182 199 188 Hammarkinds kontrakt, Linköp. st.. Hammarlunda, Mnlm. 1 Hammarlöv, Malm. 1 Hammarö, Värml. I Hammenhög, Krist. 1 Hammerdal, Jämtl. 1 Hammerdals tingslag, Jänitl. 1.... Hamnedu, Kronob. 1 Hamra, Gottl. 1 Hamra kapell, Giivleb. 1 Hamränge, Giivleb. 1 Handbörds härad, Kalmar 1 Handbörds kontrakt, Kalmar st.... Handöls bönehus, Härnös. st Hanebo, Giivleb. 1. Hanekinds hiirud, Österg. 1 Hanekinds o. Åkerbo kontrakt = Domprosteriet i Linköp. st Hangelösu, Skarab. 1 Haagvar, Gottl. 1 Hanhals, Hall. 1 Honnas, Krist. 1 Hannäs, Kalmar 1 Haparanda stad, Norrb. 1 Haraker, Väatm. 1 Harbo, Uppg. 1 Västm. 1 Hardeberga,..Malm. 1 Hardemo, Örebro 1 Hardetno härad, Örebro 1 Harestad, Göteb. 1 Harg, Stockh. 1. Harg, Västra, Österg. 1 Harg, Östra, Österg. 1 Harjugers härad, Malm. 1 Harjagers kontrakt, Lunds st Harlösa, Malm. 1 Harmanger. Giivleb. 1 Hnrplinge, Hall. 1 Harrie, Lilla, Malm. 1 Hnrrie, Storo, Malm. 1 Harstnd, se Väderstad. Hassle, Skarab. 1 Hassle-Hösarp, Malin. 1 Hassel», Giivleb. 1 Hasselösuiids rn.e, Göteb. 1 Hasslerörs tingslag, Skarab. 1 Hasslu, Blek. 1 Hasslösa, Skurab. 1 Hasslöv, Hall. 1 Ilauridn, Jönk. 1 Havdhem, Gottl. 1 Haverö, V.-uorrl. I Hcbv m:e, Viistm. 1 Hed', Viistm. 1 Heda, Österg. 1 Hedared, se Sandhult. Hede, Giiteb. 1 IJede, Jämtl. 1 Hede lappförsamling, Jämtl. 1.... Hede tingslag, Jämtl. 1 Hedern» domsaga, Kopp. 1 Hedcmora fögderi, Kopp. 1 56 53 90 50 116 116 34 42 109 108 37 108 20 86 41 65 50 36 124 100 12 101 54 95 95 67 5 19 20 58 56 109 63 58 58 81 57 109 70 166 44 86 63 28 42 112 KW 99 22 70 118 118 118 169 148 212 211 226 214 230 207 236 184 183 224 232 183 187 193 236 220 214 188 233 204 [l83 211 200 219 180 189 187 213 212 184 221 213 213 195 212 184 216 193 221 190 236 230 202 190 220 230 230
256 HEDEMORA HUDENE. Adm. Eekl. Adm. Eckl. Hedemora kontrakt, Västerås at.... Hedemora landskommun, Kopp. 1... Hedemora stud, Kopp. 1 Hedemora tingslag, Kopp. 1 Hedemora o. Garpenbergs (forna) tingslag, Kopp. 1 Hcdeakoga, Malm. 1 Hedesunda, Gävleb. 1 Hedvigs (Norrköpings tyska) föra., Österg. 1 Hedvig Eleonora föra., i Stockholm. Hejde, Gottl. 1 Hejdc ting, Gottl. 1 Hejdeby, Gottl. 1 Hejnmn, Gottl. 1 Helgarö, Söderm. 1 Helgesta, Söderm. 1 Helgona (Allhelgona), Söderm. 1... Helgum, V.-norrl. 1 Heliga Trefaldighet (Bondkyrka),Upps.l. Heliga Trefaldighets kyrka (Backaryd), Lunda st Hellvi, Gottl. 1 Hemmesjö, Kronob. 1 Hemmingsdynge, Malm. 1 Hemse, Gottl. 1 Ilernse m:e, Gottl. 1 Hemie ting, Gottl. 1 Hemsjö, Alvsb. 1 Hemsö, V.-norrl. 1 Herrestad, Göteb. 1 Heiwafad, Österg. 1 Herrestad, Stora, Malm. 1...... Herrestad, Östra, Krist. 1 Herrestads härad, Malm. 1 Herrljunga, Alvsb. 1 Herrljnnga m:e, Alvsb. 1. Herrakra, Kronob. 1 Herslöv, Malm. 1 Heaselby villastads m:e, Stocka, i... Hesselskog, se Edsleskog. Hesslebolm, se Hässleholm. Hesslund», Malm. 1 Hestra, Norra, Jönk. 1 Hestro, Södra, Jönk. 1 Hidinge, Örebro 1 Hietaniemi, Norrb. 1 Hillared, Älvsb. 1 Hille, Guvleb. 1 Hilleahög (Hillersjö), Stookh. 1.,.. Himle härad, Hall. 1 Himmeta, Västm. I Hinneryd, Kronob. 1 Hishult, Hall. 1 Krist. 1 Hisiuirs, Västra, härad, Göteb. 1... Hisings, Östra, härad, Göteb. 1.... Iljo landskommun, Skarab. 1 Iljo stad, Skarab. 1 Hjorted, Kalmar 1 Hjortsberga, Blek. 1 Hjortsberga, Kronob. 1 Hjulsjö, Örebro 1 103 105 103 175 67 108 24 1 42 42 41 41 17 16 IB 114 12 41 32 57 43 43 43 74 113 69 23 57 50 57 74 74 32 58 10 54 27 29 95 124 77 108 4 64 100 33 63 47 67 67 82 87 36 44 33 95 204 204 204 212 183 188 238 286 236 236 198 198 198 229 180 217 236 207 212 236 195 229 219 187 212 214 196 208 213 213 195 208 200 233 220 183 182 202 207 221 194 194 189 216 207 208 Hjulsjö, Nora och, härad, Örebro 1.. Hjälinseryd, Jönk. 1 Hjulsta, Uppa. 1 Hjälstad, Skarab. 1 HjUlstaholms pastorat, Upps. ärkest.. Hjarnarp, Krist. 1 Hjärpens m:e Jämt. 1 Hjärsås, Krist. 1 Hjärtlanda, Jönk. 1 Hjärtum, Göteb. 1 Hobnrgs ting, Gottl. 1 Hoby, Uräkne-, Blek. 1 Hoby, Västra, Malm. 1 Hoby, Östra, Krist. 1 Hofors kapell, Gävleb. 1 Hofterup, Malm. 1 Högdal, Göteb. 1 Högdal, Ytter-, Jämtl. 1 Högdal, Över-, Jämtl. 1 Hogenfis Näs m:e, Göteb. 1 Hogrän, Gottl. 1... Hogstad, Östcrg. 1 Hol, Älvsb. 1 Holm, Hall. 1 Holm, Upp». 1 Holm, V.-norrl. 1 Holm, Älvsb. 1 Holmby, Malm. 1 Holmedal, Värml. 1 Holmeitad, Skarab. 1 Holmsunds kapell, V.-bott. 1 Holmö kapel.l, V.-bott. 1 Holsljunga, Älvsb. 1 Horla, Älvsb. 1 Horn, Skarab. 1 Horn, Österg. 1 Hornaryd, Kronob. 1 Hornborga, Skarab, 1 Hornsbergs villastads m:e, Jämtl. 1.. Horred, Älvsb. 1 Hortlax, ae Piteå landskommun, Norrb. 1. Hosjö kapell, Kopp. 1 Hospitalsförsaml. i Malmö, Malm. 1.. Hospitalsförsaml. i Vadstena, Österg. 1. Hosimo, Kalmar 1 Hotagen, Jämtl. 1 Hotngens Uppförs., Jämtl. 1 Hov, Krist. 1 Hov, Älvsb. 1 Hov, Österg. 1.... HOVB, Skarab. 1 Hova tingslag, Skarab. 1 Hovby, Skarab. 1 Hovförsaml., Kungl., i Stockholm. i Solna.Stockh.l. Hovkonsistorium, Kungl., i Stockholm Hovmantorp, Kronob. 1 Hovsta, Örebro 1 Hnaröd, Krist. 1 llubbo, Västm. 1 Huddinge, Btoekh. 1 Huddunge, Västm. 1 Hndene, Älvsb. 1 95 29 12 81 47 117 48 29 68 42 44 55 50 108 59 70 118 118 70 42 22 74 63 12 112 77 56 90 86 120 120 76 74 81 19 32 82 117 76 103 62 26 38 116 116 47 74 23 81 166 86 1 6 32 94 49 99 7 101 74 208 181 194 181 214 215 208 219 216 211 214 183 213 220 230 230 236 190 196 221 181 230 227 212 227 193 233 233 220 196 195 189 208 195 220 204 224 230 230 214 195 190 194 194 238 238 207 200 21.5 202 199 183 196
HUDIKSVALL HÖGANÄS. 257 A dm. EcklJ Adm. Eckl. Hudiksvalls stad, Gävleb. ] Huggen&s, Värml. 1 Hulared, ÄW«b. 1 Hult, Jönk. 1 Hulterstad, Kalmar 1 Bultsjö, Jönk. 1 Humla, Älvsb. 1 Hunneoostrands kapell, Göteb. 1.... Hunuebostrnnds ra:e, Göteb. 1.... Huuneknlla, se Beateberg. Hnnnestad, Hall. 1 Hurva, Malm. 1 Husaby, Skarab. 1 Husby, Kopp. 1 Husby, Kungs-, Upps. 1 Husby-Lyhundrn, Stockh. 1 Husby-L&nghundra, Stookh. 1 Husby-Oppunda, Söderm. 1 Husby-Rekarne, Söderm. 1 Husby-Sjntolft, Upp». 1 Husby, Västra, Österg. 1 Husby-Ärlinghiindra, Stockh. 1.... Husby, Östra, Österg. 1 Husby (forna) tingslag, Kopp. 1.... Hushållningssällskap Husie, Malm. 1 Huskvarna stad, Jönk. 1 Huvudsta, se Nya Huvudsta m:e. Hr, se under V. Hyby, Malm. 1 Hycklinge, Österg. 1 Hylletofta, Jönk. 1 Hyllie, se Limhamn. Hyllinge,»c Västra Broby. Hyltinge, Söderm. 1 Hyringa,.Skarab. 1 Hyssna, Älvsb. 1 Håbo härad, Upps. 1 Häbo kontrakt, Upps. ärkest H&bo-Tible, Upps. 1 H&bol, Älvsb. 1 Håby, Göteb. 1 Håcksvik, Älvsb. 1 H&kontorp, Skarab. 1 H&landa, Älvsb. 1 H&le, Skarab. 1 HSllnäs, Upps. 1 Halta, Göteb. 1 Hunger, Jönk. 1 H&nger, Skarab. 1., se Bjnrnm. Hängsdala, Skarab. 1 H&sjö, Jämtl. 1 HIUlöv, Malm. 1 Hastad, Malm. 1 Hatunn, Upps. 1 Hägerstad, Österg. 1 Häggdäuger, V.-norrl. 1 Häggeby, Upps. 1 Häggenäs, Jämtl. 1 Hiiggesled, Skarab. 1 Häggum, Skarab. 1 Hägliuge, Krist. 1 Hällaryd, Blek. J 17 121030. Folkräkningen 1910, I. 110 90 77 28 38 29 76 70 70 04 56 86 103 11 6 4 16 16 11 20 4 21 175 179 53 30 55 19 29 16 85 75 11 11 78 69 76 82 73 85 13 68 29 83 116 53 55 11 19 113 11 116 86 84 48 44 184 227 220 190 225 208 195 219 221 212 193 204 181 180 181 198 199 181 188 181 188 211 208 211 189 208 198 193 220 182 182 227 219 220 194 220 193 183 219 208 194 230 211 211 182 189 229 182 230 193 195 212 216 Hällebcrga,. Kronob. 1 Hällefors, Örebro 1 Hällefors, Grythytte och,härad,örebro 1. Hällesjö, Jämtl. 1 Hällestad, Malm. 1 Hällestad, Älvsb. 1 Hällestad, Österg. 1 Hälleviksstrands m:e, Göteb. 1.... Hällstad, Älvsb. 1 Hall um, Skarab. ) Hälsingborgs landskommun, Malm. 1. Hälsingborgs stad, Malm. 1 Hälsinglands, Norra, domsaga, Gävleb. 1. Hälsinglands, Norra, fögderi, Gävleb. 1. Hälsinglands norra nedre kontrakt, Upps. ärkest Hälsinglands norra övre kontrakt, Upps. ärkest Hälsinglands, Sydöstra, domsaga, Gävleb. 1 Hälsinglands, Södra, fögderi, Gävleb. 1. Hälsinglands, Västra, domsaga, Giivlcb. 1. Hälsinglands, Västra, fögderi, Gävleb. 1. Hälsinglands västra nedre kontrakt, Upps. ärkest Hälsinglands västra övre kontrakt, Upps. ärkest Hälsinglands östra kontrakt, Upps. ärkest Hälsingtuna, Gävleb. 1 Händene, Skarab. 1... Härad, Söderm. 1 Härad, se för varje län, tab. 1. Härads, Västra, kontrakt, Väijti»t.. Härads, Östra, kontrakt, Lunds st... Härads, Östra, kontrakt, Växjö st... Häradshammar, Österg. 1 Härberga, Österg. 1 Härene, Norra, Skarab. 1 Härenc, Södra, Älvsb. 1 Härja, Skarab. 1 Härjedalens domsaga, Jämtl. 1 Härjevad, Skarab. 1 Härkcberga, Upps. 1 Härlundn, Kronob. 1 Härlnnda, Skarab. 1 Härlöv, Kronob. 1 Härnn, Älvsb. 1 Härnevi, Västm. 1 Härnösands liin, se Västernorrlands län. Härnösands stad, V.-norrl. I Härnösands stift Härryda, Göteb. 1 Hässjö, V.-norrl. 1 Hässleby, Jönk. 1 Hässleholms köping, Krist. 1 Hästveda, Krist. 1 Hästveda tn:e, Krist. 1 Hävcrö, Stockh. 1 Hög, Gävleb. 1 Hög (Höj), Malm. 1 Höganäs, Malm. 1. HöganÖK m:e, Malm. 1 32 96 96 116 55 74 21 68 75 85 54 59 170 150 170 150 171 150 109 84 17 21 19 86 74 83 172 84 11 33 84 33 75 100 115 67 113 28 48 48 48 5 109 58 54 54 208 203 230 211 193 188 196 193 213 213 184 184 183 184 183 184 193 198 208 215 209 188 189 194 196 195 193 181 207 193 207 195 181 229 229 219 229 189 215 215 180 184 213 213
258 HÖGBO JÄRNSKOG. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Högbo (med Sandvikens bruk), Gävleb. 1. Högby, Kalmar 1 Högby, Österg. 1 Högerad, Viirml, 1 Högestad, Malm. 1 Högiby, Kalmar I Högseröd, Malm. 1 Högsjö, V.-norrl. 1 Högsjö bruk, Strängnäs it Högirnm, Kalmar 1 Högitena, Skarab. 1 Högsäter, Älvsb. 1 Höga», Göteb. 1 Höj, ae Hög, Malm. 1 Höja, Krist. 1 Hökhuvad, Stockh. 1 Hök. härad, Hall. 1 Hököpinge, Malm. 1........ Hölebo härad, Söderm. 1 Hölii, Söderm. 1 Höinb, Skarab. 1 Hör, Malm. 1 Hörs m:e, Malm. 1 Höra, te Järpas. Hörby, Malm. 1.... Hörby köping. Malm. 1 Höreda, Jönk. 1 Hörjo, Krist. 1. Hörkena kapell, Örebro 1 Hörnefors, V.-bott. 1 Hörröd, Krist. 1 Hörsne med Bars, Gottl. 1 Hörup, Krist. 1 Hössuu, Alvsb. 1 Ibb, S:t, Malm. 1 Idala, Hall. 1 Ideaor, Gävleb. 1 Idre kapell, Kopp. 1 Igelösa, Malm. 1 Ignaberga, Krist. 1 Ilian, S:t (Västerås landsförs.), Västm. 1. Ilsbo, Gärleb. 1. Ilstorp, Malm. 1 Indal, V.-norrl. 1 Indals-Liden, V.-norrl. 1 Indals tingslag, V.-norrl. 1 Ingarö (1'ilhnnin), Stuckb. 1 Ingatorp, Jönk. 1 Ingelstad,.Västra, Malm. 1 Ingelstad, Östra, Krist. I Ingelstad» härad, Krist. 1 Inge Is tu ds kontrakt, Lunds st.... Ingelstorp, Krist. 1 Ingenjörkiirs, K. Svea församling i Stockholm» > > > i Vaxholm Inlands domsaga, Göteb. 1 Inlands fögderi, Göteb. 1 Inlands Fräkne härad, Göteb. 1.... Inlands Xordre härad, Göten. 1.... 108 38 22 90 57 37 56 113 38 82 77 69 47 5 63 53 16 15 83 56 56 56 56 28 48 96 122 49 41 50 76 57 65 109 105 54 48 99 109 56 112 112 112 7 28 53 50 50 50 1 s 164 141 68 68 188 224 190 227 212 224 212 229 198 224 194 227 219 214 180 211 199 194 212 212 190 214 203 215 236 214 195 213 220 184 203 211 215 202 184 212 230 230 182 190 211 214 214 214 2.-18 238 Inlands Södre härad, Göteb. 1.... Inlands Torpe härad, Göteb. 1.... Irsta, Västm. 1 Isie, Lilla, Malm. 1 Istorp, Älvsb. 1 Istrum, Skarab. 1 Ivetofts, Krist. 1 Ivö, Krist. 1 Jakob, S:t, i Stockholm Jannelnnds m:e, Örebro län.... Johannes, S:t, i Malmö, Malm. 1... Johannes, S:t, i Stockholm Johannes, S:t, Österg. 1 Johannes kyrka i Göteborg Jokkmokk, Norrb. 1 Jokkmokks lappmarks tingslag, Norrb. 1. Jonsberg, Österg. 1 Jonsereds brnk, Göteb. st Jonstorp, Malm. 1. Josefina kyrka (Foringtofta), Lunds st. Josefina kyrka (Klockrike och Brunneby), Linköp. st Jakkasjärvi, Norrb. 1 Jnkknsjärvi lappmarks tingslag,norrb. 1. Julita, Söderin. 1 Jnmkil, Upps. 1 Jung, Skarab. 1 Jnnosunndo, Norrb. 1 Jnnsele, V.-norrl. 1 Jäckviks kapell, Luleå st Jäder, Söderm. 1 Jöderbo, se Järho, Giivleb. 1. Jäla, Sknrnb. 1 Jällby, ÄlvBb. 1 Jälluntofta, Jönk. 1 Jämjö, Blek. 1 Jämshög, Blek. 1 Jämtlands län Jämtlands norra domsaga, Jämtl. 1.. Jämtlands norra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands norra kontr., Härnös. st.. Jämtlands södra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands södra kontr., Härnös. st.. Jämtlands västra domsaga, Jämtl. 1.. Jämtlands västra fögderi, Jämtl. 1. Jämtlauds västra kontr., Härnös. st.. Jämtlands östra domsaga, Jämtl. 1. Jämtlands östra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands östra kontr., Härnös. st. Järbo, Giivleb. 1 Järbo, Alvsb. 1 Järedn, Kalmar 1 Järfälla, Stockh. 1 Järlusa v Upps. 1 Järn, Alvsb. I... Järna. Kopp. 1.... Jiirna m:c, Stockh. 1 Jämn, Ytter-, Stockh. 1 Jiirna, Ovcr-, Stockh. 1 Jiirnbnås, Örebro 1 Jäniskoit, Viirml. 1 67 68 99 67 75 84 49 49 1 98 59 1 21 123 123 21 54 125 125 16 12 84 126 114 16 84 74 29 44 44 116 172 152 152 172 152 172 152 108 77 37 4 12 77 105 I 10 7i 7! 95 91 i 202 212 220 195 215 215 238 211 238 188 222 234 188 222 213 217 191 234 198 182 193 229 234 199 194 196 208 215 216 230 230 231 230 183 227 189 182 181 227 203 199 199 202 226
JÄRPÅS KIND. 259 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Järpäs, Skarab. 1 Jarrestad, Krist. 1 Järrestads härad, Krist. 1 Järsnäs, Jönk. 1 Järjtad, Österg. 1 Järstorp, Jönk. 1 Jarvsö, Gävleb. 1 Järvsö, Arbrä. och, tingslag, Gävleb. I.. Jät, Kronob. 1 Jättendal, Gävleb. 1 Jönköpings län..... Jönköpings stad Jönköpings västra (Sofia) stadsförsaml., Jönk. 1 Jönköpings östra (Kristine) stadsförsaml., Jönk. 1 Jön&kera härad, Södern). 1 Jörlanda. Göteb. 1 Jörn, V.-bott. 1 Jösse härad, Värml. 1 JöBse kontrakt, Karlstads st Kaga, Österg. 1 Kalix domsaga, Norrb. 1 Kalix fögderi, Norrb. 1 Kalix, Neder-, Norrb. 1 Kalix m.e, Norrb. 1 Kalix, Över-, Norrb. 1 Kall, Jämtl. 1 Kalmar, Upps. 1 Kalmar stad, Kalmar 1 Kalmar landskommnii, Kalmar 1... Kalmar län Kalmar slottsfors., se Kalmar stad. Kallnar stift Kalv, Älvsb. 1 Kalvsvik, Kronob. 1 Kalvträsks kapell, Luleå st Karuby, Skorab. 1 Knraby, Västra, se V. Karleby. Karaby, Östra, se Ö. Karleby. Knrbenning, Väst»]. 1 Kareby, Göteb. 1 Karesuando, Norrb. 1 Karesuando lappmarks tingslag Norrb. 1. Karl Gustav (Skedeskamma), Alvsb. 1. Karl Gustav, Norrb. 1 Karl Johans försnml., se under Göteborg. Karl Johans kyrka (Törnevalla), Linköp. st Karl Johans kyrka, se Skeppsliolms förs. Karl Ludvig Eugens kyrka (Lycke), Göteb. st Karl Ludvig Eugens kyrka (V. Karleby), Lunds st Karlanda, Värml. 1 Karlbergs slottskapell, se Solna. Karleby, Skarab. 1 Karleby, Västra (V. Karaby), Malm. 1. Karleby, Östra (Ö. Knraby), Malm. 1. Karlholms brak, Uppn. iirkest.... Karlsborg, Sknrab. 1 86 50 50 27 22 27 110 110 32 109 27 30 30 30 15 68 120 91 20 173 154 124 124 124 117 11 39 37 36 76 32 85 100 67 125 125 75 124 90 8:i 58 58 81 193 214 208 187 208 183 207 184 208 208 208 219 233 227 187 233 233 230 182 224 224 224 220 207 234 194 204 219 234 220 233 191 222 217 227 194 213 213 183 195 Karlsdals kapell, Örebro 1 Karlshamns stad, Blek. 1 Karlskoga, Örebro I Karlskoga härad, Örebro 1 Karfskogn m:e, Örebro 1 Karlskrona Kungl. Auiiralitetsförs., Blek. 1 Karlskrona län, se Blekinge län. Karlskrona stad, Blek. 1 Karlskrona stadsförs., Blek. 1.... Karlskyrka (Oppcby), Linköp. st... Karlskyrka, Stockh. 1., se Söderby-Karl. Karlskyrka, Västm. 1., se Kung Karl. Karlslnndu, Kalmar 1 Karlstads landskommun. Värml. 1... Karlstads län, se Värmlands län. Karlstads stad, Värinl. 1 Karlstads stift Karlstads hänid, Värml. 1 Karlstorp, Jönk. 1.... Karoli församling i Malmö Karungi kyrka, Luleå st Karnp, Västra, Krist. 1 Karup, Östra, Hall. 1 Kastlösa, Kalmar 1 Katarina, S:t, i Stockholm Katolska, Romersk-, försnml. i Gävle, Gävleb. 1 Katolska, Romersk-, församl. i Göteborg, Göteb. 1 Katolska, Romersk-, försainl. i Malmö, Malm. 1 Katolska, Komersk-, försainl. i Stockholm... Katrinebcrgs kapell, Gävleb. 1.... Katrineholms nr.e, Södcrm. 1 Katrinenäs, se Knttmis. Katslösa, Malm. 1 Kattnrp, Malm. 1 Kattnäs (Katrinenäs), Söderm. 1.... Kattnngn, Älvsb. 1 Kedum, Norm, Skarab. 1.... Kedum, Södra, Skarab. 1 Kells-Nöbbelöv, Malm. 1 Kellstorp, se Källstorp. Kestnd, Skarab. 1 Kiaby, Krist. 1 Kil, Örebro ].. Kil, Rasbo-, se Rasbokil..... Kil, Stora, Värml. län Kil, Visnums-, Värml. 1 Kila, Södcrm, 1 Kila, Värml. 1 Kila, Västm. 1. Kilanda, Älvsb. I Kils härad, Värml 1 Kils kontrakt, Karlstads st Kils m:e, Värml. 1........ Kimstad, Österg. 1.. Kinda härad, Österg. 1 Kinds härad, Alvsb. 1 Kinds kontrakt, Göteb. st Kinds kontrakt, Linköp. st 95 45 95 95 95 45 45 45 37 90 92 90 28 59 47 63 39 1 110 71 59 2 108 16 57 54 17 75 86 85 58 86 49 94 89 89 15 90 101 73 89 89 22 19 76 226 216 226 216 215 191 224 226 226 226 209 211 234 214 221 225 238 183 212 213 199 220 194 193 213 193 215 200 226 226 198 227 204 220 226 188 220 189
260 KINNA KUNGL. LIVGARDETS TILL HÄST FÖRSAMLING. Ådra. Eckl. Adm. Eckl. Kinna, Älvsb. 1 Kiona kontrakt, Skara st Kinnared, Hall. 1 Kinnarumma, Älvsb. 1 Kinne burad, Skarab. 1 Kinnefjärdings härad, Skarab. 1.... Kinne-Kleva, Skarab. 1 Kiuncvalds härad, Kronob. 1 Kinncvnlds kontrakt, Växjö st.... Kinnevcd, Skarab. 1 Kinne-Vcdnni, Skarab. 1 Kiruna m:e, Norrb. 1 Kiia, Österg. 1 Kisa m:e, Österg. 1 Kiviks m:e, Krist. I Kjula, Söderm. 1. Klagstorp, Västra, Malm. 1 Klngstorp, Östra, Malm. 1 Klara, S:t, i Stockholm..... Kleva, Kinne-, Skarab. 1...... Kleva, ViUke-, Skerub. 1 Klinte, Gottl. 1 Klippans kapell i Göteborg Klippan, se.åby-klippans m:e.... Klockrike, Österg. 1 Kloster, Söderni. 1. (Eekilstnna)... Kloster, S:t Peters, se S:t Feters kloster Kloster, Vreto, se Vreta kloster. Kläckcberg», Kalmar 1 Klädesholmen, Göteb. 1 Klädesholmens och Koholmens m:e, Göteb. 1 Klövsjö, Jämtl. 1 Klövedal, Göteb. 1 Knisslinge, Krist. 1 Knista, Örebro 1 KniTa fjärding, se Vika. Kiiivsta, Stockh. 1 Knutby, Stockh. 1 Knäred, Hall. 1 Knästorp,. Malm. 1 Knutte, Älvsb. 1 Kolbäck, Västm. 1 Kolisens lappkapell, Härnös. st.... Konga, Malm. 1 Konga härad, Kronob. 1 Konga kontrakt, Växjö st Koogälr, se Kungälv........ Kontrakt, se för varje stift, tab. 7. Konungsnnd, Österg. 1. Konung Gustavs kyrka (Svennevad), Strängn. st Kopparberg, se under Falnn Koppoi bergs förs.,..västeras Btift... Kopparbergs k.g, Örebro 1 Kopparbergs län Kopparberget, Nya, se Ljusnarsberg. Kopparbergs, Nya, härad, Örebro 1.. Korpilombolo, Norrb. 1 Korpilombolo tingslag, Norrb. 1.... Korsberga, Jönk. 1 Korsberga, Skarab. 1 Kors& bruk, se äundborn. 75 68 76 86 86 86 82 83 86 125 19 19 49 16 53 57 1 86 84 42 23 17 37 69 69 118 69 48 95 4 5 63 55 76 99 58 32 21 96 103 96 124 124 28 83 220 193 221 220 193 207 193 193 235 189 199 211 212 238 193 198 236 222 187 199 224 219 230 219 215 200 181 180 221 211 195 202 232 213 207 188 201 204 233 209 194 Kramfors m:e, V.-norrl 1 Krigsberg, se Kristberg. Krigsdala, se Kristdala.,, Kristberg (Krigsberg), Osterg. 1.... Kristdnla (Krigsdala), Kalmar 1.... Kristianopel (med Kristianopels köping), Hick. 1 Kristianstads län Kristianstads stad, Krist. 1 K ristianstnds gsrnisonsförsaml., Krist. 1. Kristiue furs. i Falun, se under Falun. Kristine förs. i Göteborg, se under Göteborg. Kristiue förs. i Jönköping, se Jönköpings östra förs. Kristinehamns landsförsamling, se Varnum. Kristinehamns stad, Vännl. I Kristvalla, Kalmar 1 Krogsered, Hall. 1 Krokek, Osterg. 1 Krokens, Björueröds och m:e, Göteb. 1. Krokslätts m:e, Göteb. 1 Krokstad, Göteb. 1 Kronhos (= gurnisons-)församl. 1 Göteborg, se under Göteborg. Kronobergs län Kropp, Malm. 1 Kroppa, Värml. 1 Krvlbo m:e, Kopp. 1 Kritkshult, Jönk. 1 Kruksmäla, Kalmar 1 Kräkö kapell, Upps. ärkest Kräklingbo,..Gottl. 1 Kruklinge, Örebro 1 Kraklinge ting, Gottl. 1 Kuddby, Osterg. 1 Kupgörarnas kapell, Upps. ärkest... Kulla, Upps. 1 Kulla, Boslags-, Stockh. 1 Kullerstad, Osterg.,] Knllings härad, Alvsb. 1 Kullings kontrakt,,. Skara st Kullings-Skövde, Alvsb. 1 Kulltorp, Jönk. 1 Kumla, Västm. 1 Ku tu I o, Örebro 1 Kcimla, Osterg. 1 Kumla härad, Örebro 1 Kumla kontrakt, Strängn. st Kumla m:e, Örebro 1 Kung Karl, Västm. 1 Kungl. Amiralitetsföraaml. i Karlskrona Blek. 1 Kungl. garnisonsförsamlingarna i Stockholm Kungl. Göta livgardet församling i Stockholm Kungl. Hovförsamlingen i Stockholm i Stockh. 1. Knngl. Hovkonsiitorium i Stockholm Kungl. Livgardets till häst församling i Stockholm 113 23 36 44 47 51 51 92 37 64 21 70 67 70 32 54 89 103 28 37 42 95 42 21 12 6 22 74 74 29 101 94 22 94 94 100 45 1 1 1 6 1 187 189 215 215 216 226 224 221 188 220 213 226 209 224 186 286 200 188 185 181 180 188 196 196 208 204 200 190 200 199 215 238 238 238 238 238
KUNGL. NOBELANDS ART.-REG:S FÖRSAML. LANDERYD. 261 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Kungl. Norrland» art.-reg:s församl., Jämtl. 1 Kungl. Norrlands ttängk&r» församling. V.-norrl. 1 Kungl. Skånska trängkilrcns förs., Krist. 1 Kungl.- Smalands art.-reg:s förs., Jöuk. Knngl. Svea art.-reg:s förs. i Stockholm Knngl. Svea ingeniörkår» i Stockholm. församling.. i Vaxholm.. Knngl. Svea livgardes församling i Stockholm.. Knngl. Svea trängk&rs förs. i Örebro, Örebro 1 Knngl. Upplands artillerireg:s församl., Upp». 1 Kant?l. Västmanlands trängkilrs förs. i Sala, Västra. 1 Kungsbacka fögderi, Ifall. 1 Kungsbacka stad, Hall. 1 Kungs-Barkarö, Västm. 1 Kungshamn, Göte b. 1 Kungahamns m:e, Göteb. 1 Kungsholms (Ulrika Eleonora) förs. i Stockholm Kungs-Husby, Upps. 1 Kungslena, Skarab. 1 Kungsåra, Vägtm. 1 Kungsäter, Älvsb. 1 Kungsör» fögderi, Västm. 1 Kungsörs k:g, Västm. 1 Kungälvs stod, Göteb. 1 Kvarsebo, Österg. 1 Kvenneberga, Kronob. 1 Kverrestad, Krist. 1 Kvibillc, Hall. 1 Kvidinge, Krist. 1 Kviinge, Krist. '1 Kvikkjokk» kapell, Norrb. 1 Kville, Göteb. 1 Kville härad, Göteb. 1 KTilliiigc, Gsterg. i Kvinnestad. Älvsb. 1 Kvistbro, Örebro 1 Kvistofta, Malm. 1 Kvännm, Skarab. 1 Kymbo, Skarab. 1 Kyrkefalla, Skarab. 1 Kyrkesunds och Björholmens nr.e, Göteb. 1 Kyrketorp, Norra, Skarab. 1 Kyrketorp, Södra, Skarab. 1.».... Kyrkheddinge, Malm. 1 Kyrkhnlt, Blek. 1 Kyrkoköpinge, Malm. 1 Kyrkas, Jämtl. 1 Kyrkas, Skarab. 1 Kägeröd, Malm. 1 K&kinds burad. Skarab. 1 K&kiuds kontrakt, Skara st Kallands härad, Skarab. 1 I i I 118 113 51 30 1 1 8 1 96 13 101 140 65 100 70 70 1 11 83 99 75 147 100 71 21 33 i">0 63 47 48 123 70 70 22 75 95 54 84 83 82 69 82 82 55 45 53 116 85 54 82 86 I 238 229 215 208 238 238 238 199 180 204 220 202 219 238 181 194 202 220 219 198 207 214 221 214 215 234 220 188 196 200 213 193 194 191 195 194 211 216 211 230 19J 213 194 Kftllands kontrakt, Skara st Kullands-Åsaka, Skarab. 1 Kullaudsö, se OtUrstad. Källered, Göteb. 1 KRllerstad, Jönk. 1 Kanna, Krouob. 1 Kärböle kapell, se Farila, Gävleb. 1. Karsta, Stockh 1 Källa, Kalmar 1 Kullby, Skarab. 1.' Källeryd (Källerö), Jönlc. 1 Källerö, se Källeryd. Kallna, Krist. 1 Källsjö, Hall. 1 Kiillstad, Osterg. 1 Kallstorp, Malm. 1 Kiillunga, Alvsb. 1 Källungc, Gottl. I Kulvene, Skarab. 1 Karda, Jönk. 1 Kiiringön, Göteb. 1 Kiiringöiis nre, Göteb. 1 Kärna, Osterg. 1 Kärnbo, Söderm. 1 Kärrbo, Västm. 1 Kärrstorp, Västra, Malm. 1 Kurrstoqi, Östra, Malm. 1 Kärräkra, ÄJvsb. 1 Kättilstad, Osterg. I Kävlinge, Malmöh. 1 Kävlinge m:e, Malm. 1 Kiivsjö, Jönk. 1 Köinge, Hall. 1 Kola, Väral. 1 Kölubv, Alvsb. 1 Kölingared, Alvsb. 1 Skarab. 1 Köping, Kalmar 1 Köpingar, se de särskilda namnen. Köpinge, Krist. 1 Köpinge (Ramlösa) m:e, Malm. 1.. Köpinge, Stora, Malm. 1 Köpings kontrakt, Västerås st Köpings landskommun, Västm. 1... Köpings stad, Västm. 1 Lackalänga, Malm. 1 Ladugårdslands förs., se Hedvig Eleonora för», i Stockholm. Lagfors bruk, V.-norrl. 1 Lägga, Stockh...1 Lagmansercd, Alvsb. 1 Laganda härad, Upps. 1 Laganda kontrakt, Uppa. ärkest.... Laholms fögderi, Hall. 1 Laholms kontrakt, Göteb. st Laholms landskommun, Hall. 1.... Laholms stad, Hall. 1 Landa, Hall. 1 Lunda, Alvsb. 1 Lnttderyd, Oxterg. 1 86 67 30 34 4 38 86 27 47 64 23 57 74 41 83 29 69 69 20 17 99 53 56 75 19 58 58 29 64 91 76 76 83 38 49 54 57 100 101 55 113 4 73 11 140 63 65 65 74 20 194 194 219 208 207 181 224 20» 214 221 187 212 195 23<; 194 208 219 187 198 202 211 213 194 189 213 208 221 226 195 195 224 215 214 202 202 202 211 229 180 193 181 221 221 221 220 1% 187
262 LANDSKAP LJUSDAL. Ådra. Eckl. Ådra. Eckl. Landskap Landskrona stad, Malm. 1 Landskrona f. d. garnisonsförs., Malis. 1. Landsting Landvetter, Göteb. 1 Lane härad, Götcb. 1 Lane-Ryr, Göteb. 1 Launaskede, Jönk. 1 Lappmarkens andra kontr., Luleå at. Lappmarkens första kontr., LuleS. st. Lappmarkens tredje kontr., Luleä st. Lappmarksfögderiet, V.-bott. 1.... Lars, S:t, Österg. 1 Larv, Skarab. 1 Laske härad, Skarab. 1 Laske-Vedum, Skarab. 1 Lan, Gottl. 1 La vad, Skarab. 1 Lniarby, Alvsb. 1.. Laxsjö, Jämtl. 1 Leaby tingslag, Skarab. 1 Ledeberg, Österg. 1 Ledsjö,.Skarab. 1 Lekaryd, Kronob. 1 Lekeryd, Jönk. 1 Leksand, Kopp. 1 Leksands kontrakt, Västeras st.... Leksands Norets m:e, Kopp. 1.... Leksanda tingslag, Kopp. 1 Leksberg, Skarab. U Lekvattnct, Värml. 1 LekSsa, Skarab. 1 Lemmcströ, se Gustav, Malm. 1. Lemnhalt, Jönk. 1 Lenn, Alvsb. 1 Lena, Upps. I Lenhovda, Kronob. 1 Lerbo, Söderm. 1. lerbäck,..örebro 1 Lerdal, Alvsb. I Lerdal», Skarab. 1 Lerhamns fiskeläge, Lunds st Lerum, Alvsb. 1 Leufsta, se Lövsta. Levede, Gottl. 1... Levcue, Skarab. 1 Linred, Alvsb. 1 Lid, Söderm. 1 Liden, Indals-, V.-norrl. 1 Liden, Ådals-, V.-norrl. 1 Lidhult, Kronob. 1 Lidingö köping, Stockb. 1 Lidköpings fögderi, Skarab. 1 Lidköpings stad, Skarab. 1 Liljeholmens m:e, Stockb. 1 Lilla Alby m.e, Stookh. 1 Lilla Bedinge, Malm. 1 Lilla Edets m:e, Alvsb. 1 Lilla Harrie, Malm. 1 Lilla Isie, Malm. 1 Lilla Mftlma,.Söderm. 1 Lilla Mellösa, Söderm. 1 Lilla Slaaarri. Milm. 1 242 69 62 177 67 69 69 88 153 23 85 85 85 43 86 78 116 166 19 86 33 27 104 104 104 81 91 85 28 74 i:i 32 16 94 77 81 73 43 85 76 15 112 114 34 6 145 87 7 6 57 73 58 57 16 16 53 213 219 219 209 234 233 234 187 193 193 236 194 227 230 187 193 207 208 203 203 195 226 193 209 195 182 208 198 200 227 195 217 220 236 193 195 198 230 229 207 182 194 212 213 212 198 198 211 Lillhärdal, Jiimtl. 1 Kopp. I LiHhärad, Yäetm. 1 Lillkyrka, TJpps. 1 Lillkyrka, Örebro 1 Lillkyrka, Österg. 1 Lima, Kopp. 1 Limhamns köping, Malm. 1 LhiB ting, Gottl. 1 Lindbcrir, Hall. 1 Linde. Gottl. 1 Linde, Örebro 1., ie Lindesberg. Linderäs, Jönk. 1 Linderöd, Krist. 1. Lindes domsaga,_ Örebro 1 Lindes fögderi, Örebro 1..... Lindes o. Ramsbergs härad, Örebro 1. Lindesbergs landskommun, Örebro 1.. Lindesbergs stad, Örebro 1 Lindome, Hall. 1 Lindärva, Skarab. 1 Lingbo kapell, Giivleb. 1 Linköpings slnd, Österg. 1..... Linköpings domkyrkoförsaml., Österg. 1. Linköpings domprosten Linköpings län, se Östergötlands län. Linköpings stift Linneryd, Kronob. 1 Linsäll, Jamtl. 1 Lisjö bruk, Västeräs st Listti, Söderm. 1 Listerby, Blek. 1 Listers härad, Blek. 1 Listers och Brakne kontrakt, Lunds st. Lit, Jamtl. 1 Lits tingslag. Jiimtl. 1 Litalena, Upps. 1 Livgardets, Kungl. Göta, förs Livgardets, Kungl. Svea, förs Livgardets till bäst, Kungl. förs.... Livgedingets domsaga, Söderm. 1... Ljuder, Kronob. 1 Ljung, Göteb. 1 Ljung, Österg. 1 Ljungu, Norra, Jöok. 1....... Ljunga, Södra, Kronob. 1 Ljungarum, Jönk. 1 Ljungby, Hall. 1 Ljungby, Kalmar 1 Ljungby (med Ljungby köping), Kronob. 1 Ljungby kapell, se S:t Sigfrid. Ljungby. Munka-, Krist. 1 Ljungby, Trolle-, Krist. 1 Ljungby, Östra, Krist. 1 Ljunghem, Skarab. 1 Ljungsarp, Älvsb. 1 Ljnnils hiirud, Malm. 1 Ljunits.o. llerrestads kontrakt, Lands st. Ljur, Älvsb. 1 Ljusdal, Giivleb. 1 Ljusdals m:e, Giivleb. 1 Ljusdals tiugslag, Gävleb. 1 118 106 99 11 94 20 105 53 41 64 48 28 49 168 147 96 96 96 65 86 108 23 23 32 118 16 44 44 116 116 11 1 1 1 158 32 68 20 29 34 30 64 38 34 47 49 47 82 77 56 75 109 109 109 230 202 181 200 187 203 211 221 236 190 215 202 202 220 193 183 187 187 187 207 230 202 199 216 216 230 181 238 238 238 207 219 187 208 207 208 221 224 207 214 215 214 194 220 212 196 183
LJUSHULT LÄNNÄS. 263 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Ljushult, Älvsb. 1 Ljusnanberg (Ny» Kopparberget), Örebro 1 Ljusne kapell, Gävleb. 1 Ljusnedal» bruk, Jämti. 1 Ljnsterö, Stockh. 1 Ljustorp, V.-norrl. 1 Ljustorps tingslag, V.-norrl. 1 Lockarp, Malm. 1. Looketorp, Skarab. 1 Locknc, Jämtl. 1 Locknevi, Kalmar 1 Lofta, Kalmar 1 Loftahammar, Kalmor 1 Lohann], Stockh. 1 Lojsta, Gottl. 1 Lokrume, Gottl. 1 Lomma, Malm. 1 Lomma m:e, Malm. 1 Lommaryd, Jönk. 1 Lommeland, Göteb. 1 Long, Skurat. 1 Los (med Hamra kapell), Gävleb. 1.. Loshalt, Krist. 1 Lossa, Upps. 1 Lovö, Stockh. 1 Ludgo, Söderm. 1 Ludvika, Kopp. 1 Ludvika m:e, Kopp. 1 Luggude härad, Malm. 1 Luggude kontrakt, Lunds st Lngn&s, Skarab. 1 Lule& domsaga, Norrb. 1 Luleå fögderi, Norrb. 1 Luleft län, se Norrbottens län. Luleå, Neder-, Norrb. 1 Luleå, Neder-, tingsl. Norrb. I.... Luleå stad, Norrb. 1 Lnleå stift Luleå, Över-, Norrb. 1 Luleä, Över-, tingsl., Norrb. 1.... Lummelunda, Gottl. 1 Lummelunda ting, Gottl. 1 Lunda, Stockh. 1 Luuda, Söderm. 1 Lundby förs. i Göteborg Lundby, Västm. 1 Lundby, Norra Skarab. 1 Lnndby, Stora Älvsb. 1 Lundby, Södra, Skarab. 1 Lundens m:e, Göteb. 1 Lunds landskommun, Malm. 1.... Lunds stad. Malm. 1 Lunds stift Lungsund, Värml. 1 Lungöns kapell, Härnös. st.'.... Lur, Göteb. 1 Luttra, Skarnb. 1 Lyby, Mnlm. 1 Lycke, Göteb. 1 Lycksele, V.-bott. 1 Lycksele lappmarks tingslag, V.-bott. 1. Lycksele m;e, V-bott. 1 77 96 109 118 6 113 113 53 81 116 36 36 36 6 43 41 56 55 27 70 85 109 48 11 4 15 105 105 54 86 173 154 1-23 123 125 123 123 41 41 5 15 71 99 84 73 85 67 55 59 89 71 83 56 67 121 121 121 220 203 183 230 180 229 211 194 230 189 188 188 180 236 236 212 190 220 193 184 215 182 182 198 203 213 193 233 233 233 233 236 181 198 219 202 195 220 193 211 211 211 226 231 220 193 212 219 233 Lyddcköpisge,seLöddeköpinge,Malm.l. L\e, Gottl. 1 Lyhundra, Husby-, Stockh. 1 Lyhuudra härad, Stockh. 1 Lyhimdra kontrakt, Upps. ärkest... Lyngby, Malm. 1 Lyngsjö, Krist. 1 Lyrestad, Skarab. 1 Lyse, Göteb. 1 Lysekils stad, Göteb. 1 Lysings härad, Österg. 1 Lysings kontrakt, Linköp. st Lysvik, Värml. 1 LKngared, Älvsb. 1 L&ngnryd, Jönk. 1 Längaröd, Malm. 1 Längasjö, Kronob. 1 Lfingedrags m:e, Göteb. 1 Långelanda, Göteb. 1 L&ngem&la, Kalmar 1 Langhundm, Husby-, Stockh. 1.... Langhundra, härad, Stockh. 1.... Lunglöt, Kalmar 1 Längsele, V.-norrl. 1 Långserud, Värml. 1 Langtora, Upps. 1 Låugtrusks kapell, Luleå st Långvinds brukskapell, Gävleb. 1... LSngö m:e. BJek. 1.. Lastad, Skarab. 1 Läby, Upps. 1 Län, Blekinge Gottlands Gävleborgs Göteborgs och Bohus Hallands Jämtlands Jönköpings Kalmar Kopparbergs Kristianstads Kronobergs Malmöhus Norrbottens Skaraborgs Stockholms Södermanlands Uppsala Värmlands Västerbottens Västernorrlands Västmanlands lvsborgs Örebro Östergötlands Liingbro, Örebro 1 Länghem. Älvsb. 1 Längjum, Skarab. 1 Längnmn, Skarab. 1 Liinna, Stockh. 1 Lunno, Söderm. 1 I.firma. 1'Yötuna och, skeppslog,stockh 1. Län näs. Örebro 1 43 6 6 55 49 81 69 71 22 91 74 29 56 32 67 68 37 4 4 38 114 90 11 44 81 12 44 41 108 67 63 116 27 36 103 47 32 53 123 81 4 15 11 89 120 112 99 73 94 19 94 77 85 85 6 17 6 94 236 180 180 211 215 194 219 219 190 226 195 208 212 207 219 224 181 224 229 227 181 234 184 195 182 199 220 193 193 180 198 200
264 LÄNNÄS MELLÖSA. A dm. Eckl. Adm. Eckl. Lännäs, Ytter-, V.-norrl. 1 Lännäa, Över-, V.-norrl. 1 Länsmansdistrikt, ae tab. 2. Lärbro, Gottl. 1 Läatringe, Söderm. 1.. Löberöda m:c, Malm, 1, Löddcköpinge, Malm. 1 Löderup, Krist. 1 Lödöae, Gamla, se S:t Peter. Lögdö bruk, V.-norrl. 1 Lönneberga, Kalmar 1 Löns&s, Osterg. 1. Löruddcns bönehns, Härnäs, st.... Lösen, Blek. 1 L6»itigi, Br&bo o. Memmings kontrakt, Linköp. it..,. iiöiings härad, Osterg. 1 Löt, Kalmar 1 Löt, Upp». 1 Löt, Öaterg. 1., se Borg. Lövestad, Halm. 1 Lövmocks kapell, se Jäckviks kapell. Lövsta bruk, Uppa. ärkest Lövsta, Väster-, Västm. 1 Lövsta, Öster- (med Lövsta brnk), Upps. 1 Lövånger, V.-bott. 1 Lövångers (forna) tingalag, V.-bott. 1. Madesjö, Kalmar 1 Maglarp, Malm. 1 Magiehem, Krist. 1 Magra, ÄlvBb. 1 _. Malexander (Malgesauda), Osterg. 1.. Malingsbo, Kopp. 1 Malm, Stora, Söderm. 1 Malma, Skarab. 1 Malma, Västm. 1 Malma, Lilla, Söderm. 1 Malmbergets m:e, Norrb.l Malmbäck, Jönk. 1 Malm köping, Söderm. 1 Malmö län, se Malmöhus län. Malmö stad, Malm. 1. Malmö garnisonsföraaml., Malm. 1. Malmö hoapitalalbrsaml., Malm. 1... Malmö S.-t Johannes församl, Malm. 1. Malmö Karoli församl., Malm. 1... Malmö S-.t Pauli församl., Malm. 1.. Malmö S:t Fetri församl., Malm. 1.. Malmöhus län Malmön, Göteb. 1 Malmöns m:c, Göteb. 1 Mahta, Stockh. 1 Malung, Kopp. 1 Malungs Finnmarks bönehus, Västerns at Malungs tingalag, Kopp. 1 Malungs pastorat, Västerås st Mal8, V.-bntt. 1 Mala och Norsjö tingsl., Väaterb. 1.. Mangskog, Värml. 1 113 113 41 15 66 59 50 113 37 23 44 21 38 11 56 100 13 120 175 38 53 49 73 19 105 16 85 100 16 124 29 16 69 69 62 59 59 59 59 63 70 70 6 105 105 121 121 91 229 229 236 198 211 214 229 189 187 231 215 188 224 181 212 182 181 182 233 224 211 215 193 189 203 198 193 202 198 208 211 211 211 211 211 219 180 203 205 203 233 227 Marby, Jämt!. 1 Marbäck, Älvsb. 1 Marbäck, Jönk. 1 Maria kyrka (Sigtuna), Upps. ärkest. Maria (Kopparbergs) kyrka, Väateraa st. Maria Magdalena förs. i Stockholm. Marise, S:t, i Ystad Marise, S:t, kapell, se Otterstad. Marieby, Jämtf. 1 Mariefreds stad, Söderm. 1 Mariehälh m:e, Stockh. 1 Mariestads stad, Skarab. 1 Mariestads kontrakt, Skara st.... Mariestads län, se Skaraborgs län. Märka. Skarab. 1 Markaryd, Kronob. 1 Markim, Stockh. 1 Marks härad, Älrsb. 1 Marks o. Bollebygds koutvakt,göteb. st. Marstrands stad, Göteb. 1 Marsvinholms kyrka, Lunds st.... Marviksgrunnans kapell, Härnös. at.. Martebo, Gottl. 1 Marum, Skarab. 1 Masthuggs församl., ae under Göteborg. Matsmyra kapell, Upps. ärkest.... Matteröd, Krist. 1 Matteus kyrka, Linköp. at Matteus förs. i Stockholm Mattmar, Jämtl. 1 Medel-kontraktet, Vleby st Medelpads västra domsaga, V.-norrl. 1. Medelpads västra fögderi, V.-norrl. I. Medelpads västra, kontrakt, Häruöa. st. Medelpads östra domsaga, V.-norrl. 1. Medelpads östra fögderi, V.-norrl. 1.. Medelpads östra kontrakt, Härnös. st. Medelplana, Skarab. 1 Medelstads härad, Blek. 1 Medelstads kontrakt, Lunds st.... Mcdaker, Västm. 1 Mellau-Grevie, Malm. 1 Mellansyaslets domsaga, Värml. 1... Mellansysslets fögderi, Värml. 1.... Mellanayasleta tingslag, Värml. 1... Mellby, Jönk. 1 Mellby, Skarab. 1 Mellby, Norra, Krist. 1 Mellby, Stora, Älvsb. 1 Mellby, Södra, Krist. 1 Mellerata, Hallandaläns, domsaga, Hall. 1. Mellersta Roslags domsaga, Stockh. 1. Mellersta Roslags fögderi, Stockh. I.. Mellersta, Uppaalaläna, domsaga, Upps. 1. Mellerata, Uppsala läns, fögderi, Upps. 1. Mellersta Värends, domsaga, Kronob. 1. Mollersta, Västerbottens, domsaga, V.- bott. 1. Mellersta, Ångermanlands, domsaga, V.-uorrl. 1.. Melleruds k:g, Älvsb. 1 Mellösa. Lilla. Söderm. 1 Mel lösa, Stora, Örebro 1 117 77 28 1 62 116 17 4 87 84 33 5 75 71 41 84 48 1 117 171 150 171 151 86 44 100 53 167 145 167 28 86 48 73 49 164 157 127 158 128 160 173 171 77 16 94 231 220 190 185 205 238 217 230 198 195 195 193 207 181 220 219 216 231 236 193 183 214 191 238 230 236 230 230 193 216 202 211 190 194 214 193 214 198 200
MEMMING NORA. 265 A (ITU. Eckl. Adm. Eckl. MemnuDg» härad, Osterg. 1 Millesvik, Viirml. 1 MistelfU, Kronob. 1 Misterhult, Kalmar 1 Mjäldrunga. Alvsb. 1 Mjallby, Blek. 1 Mjöbäck,.Alvsb. 1 Mjölby, Osterg. 1 Mjölby m:e, Osterg. 1 Mo, Gävleb. 1 Mo, Göteb. 1 Mo, Skarab. 1 Mo, V.-norrl. 1 Mo, Alvsb. 1 Mo härad, Jöuk. 1 Mockfjärds kapell, Kopp. 1 Mofnlla, Skarab. 1 Mogata, Osterg. 1 Moheda, Kronob. 1 Molilja, se Mälilla. Molin, Älvsb. 1 MollöBund, Göteb. 1 Mollösunds m:e, Göteb. 1 Morn, Kopp. 1 Mora kontrakt, Västerås st Morastratids k:g, Kopp. 1 Mora tingslag, Kopp. / Morknrla, Upps. 1 Morlaudn, Göteb. 1 Mortorp, Kalmar 1 Morup, Hall. 1 Mosaiska föranml. i Göteborg, Göteb. 1. Mosaiska försainl. i Kalmar, Kalmar 1. Mosaiska församl. i Karlskrona, Blek. 1. Mosajska församl. i Malmö, Malm 1. Mosaiska församl. i Norrköping, Östergl. Mosaiska församl. i Oskarshamn, Kalmur 1 Mosaiska församl. i Stockholm... Mosaiska församl. i Sundsvall, V.-norrl.l. Mosaiska församl. i Växjö, Kronob. 1. Mosjö, Örebro 1 Mosscbo, Alvsb. 1... it. Motala landskommun, Osterg. 1.,.. Motala stad, Osterg. 1 Movallens bönehus, Härnös. st.... Mularp, Skarab. 1 Mulseryd, Jönk. 1 Multrä, V.-norrl. 1 Munka-Ljungby, Krist. 1 Munkarp, Malm. 1 Munktorp, Viistm. 1 Munktorps kontrakt, Västerås st.... Munsö, Stockh. 1 Mnonionalnsts kapell, Norrb. 1.... Mnrum, Alvsb. 1 Muskö, Stockh. 1 Myckleby, Göteb. 1 Myresjö, Jönk. 1 Myrlauda. se Myresjö. Myssjö, Jämt!. 1 Mälilla, Kalmar i Mananrp, Jönk. 1 22 90 33 86 74 45 76 19 19 109 71 81 114 78 27 104 82 20 33 74 69 69 104 104 104 13 68 37 64 71 39 45 59 24 39 2 115.34 94 77 23 24 83 27 114 47 56 99 4 124 75 7 68 28 117 37 27 227 207 189 195 216 220 189 183 220 194 229 227 203 194 188 207 195 219 203 203 180 219 224 281 199 220 187 187 232 194 195 229 214 212 202 202 182 233 195 199 219 209 230 189 208 Manstad, Älvsb. 1 77 220 Marby, se Bjurum. Märdaklev, Alvsb. 1 76 220 Mässebo, se.mosscbo. Mästerby, Gottl. 1 Mustocka kapell, Göteb. st Möeklcby biirad, Kalmar 1 Möckleby, Norra, Kalmar I Möckleby, Södra, Kalmar 1 Möja, Stockh. 1 Möklinta, Västm. 1 42 236 222 38 38 224 39 225 7 182 101 204 Mölle m:c, Malm. 1 54 217 Mölleberga, Malm. 1 55 211 Mölltorp, Skarab. 1 81 194 Mölndals m.e, Göteb. 1 72 Möne, Alvsb. 1 75 195 Mönsteräs, Kalmar 1 37 224 Mönsterås köping, Kalmar 1 37 Mörarp, Malm. 1 54 213 Mörbylanga. Kalmar 1 38 225 Mörbyl&nga köping, Kalmar 1 38 Möre, Norra, härad, Kalmar 1.... 37 Mörc, Norm, kontrakt. Kalmar st... 224 Möre, Södra, härad, Kalmar 1.... 37 Möre, Södra, kontrakt, Kalmar st... Mörkö, Söderm. 1 Mörlunda, Kalmar 1 Mörrum, Blek. 1 Mörsil, Jämt], 1 224 15 199 36 189 44 216 117 230 Nacka, Stockh. 1.. Naglmn, Vassända-, Alvsb. 1 Naum, Skarnb. 1 Naverstad, Göteb. 1 NodHUsiljaiis domsaga, Kopp. 1.... Nedansiljans fögderi, Kopp. 1 Nederkalir, Norrb. 1 Nederkalix tiugslag, Norrb. 1 Ncdcrlnleii, Norrb. 1 Nederluleä tingslag, Norrb. 1 Nedertorneå, Norrb. 1 Nedertorneå tingslag, Norrb. 1.... Nedre Ullcrnd, Viirml. 1 Ncvishög, Malm. 1 Nianfors, Gävleb. 1 Nikolai, S:t (Nyköpings landsförsamling), Söderm. 1 Nikolai, SM; (Storkyrkoförs.) i Stockholm Nittorp, Alvsb. 1 Njuruuda, V.-norrl. 1 Njurunda tingslag, V.-norrl. 1 Njutiinger, Gävleb. 1 Nor, Viirml. 1 Nora, V.-norrl. 1 Nora, Västm. 1. Nora domsaga, Örebro 1 Nora fögderi, Örebro 1 Nom kontrakt. VitsterSs st Nora landskommun, Örebro 1 Nora stad. Örebro 1... Nora och Hjulsjö härad, Örebro 1... Nora (forna) tingslag, V.-norrl. 1,.. 7 73 85 71 169 149 124 124 123 123 124 124 89 55 109 15 1 77 112 112 109 90 113 101 168 147 95 96 95 175 199 193 193 220 233 233 233 226 212 184 198 238 '220 230 184 227 229 183 203 202 202
266 NORA NOSABY. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Nora tingslag, Örebro 1 Norberg, Västm. 1 Norbergs by» m:e. Väatm. 1 Norbergi, Gamla, bergslag, Väatm. 1.. Nordala hiirad, Älv»b. 1 Norderön, Jämtl. 1 Nordingrå, V.-norrl. 1 Nordlngrä tingslag, V.-norrl. 1.... Nordroaling, V.-bott. 1 Nordmolinga kyrkovalls m:e, V.-bott. 1. Nordmalinga och Bjurholra» tingslag, V.-bott. 1 Nordmark, Värm]. 1........ Nordmarks härad, Värinl. 1 Nordmarks kontrakt, Karlstads st... Nordre, Inlands, härad, Gtiteb. 1... Nornilöaa, Österg. 1 Norna brukskyrka, Västeras st.... Norra Bergnäs kapell, Härnöa. at.. Norra Bjtirkc, Ålvsb. 1 Norra Dals kontrakt, Karlstads at... Norra Finnskoga, Värinl. 1..... Norra, Gottlands, bärad, Gottl. 1... Norra Fitgclas, Skarab. 1 Norra församlingen i Norrköping.. Norra, Hallands läns, domsaga, Hall. 1. Norra Hälsinglands domsaga, Gävleb. 1. Norra Hälsinglands fögderi, Giivleb. 1. Norra Hestrn, Jöuk. 1 Norra Häreuc, Sknrab. 1 Norra, Jämtlunds, domsaga, Jämtl. 1. Norra, Jämtlanda, fögderi, Jämtl. 1.. Norra Kcdum, Skarab. 1 Norra kontraktet, Visby st Norra Kyrketorp, Skarab. 1 Norra Ljungn, Jönk. 1...... Norra Lundbv, Skarub. 1 Norra Mellby, Krist. 1 Norra möts, Otands, tingslag, Kalmar 1 Norra Möckleby, Kalmar 1 Norra Möre härad, Kalmar 1 Norra Möre kontrakt, Kalmar.Bt... Norra, Norrköpings, församl., Österg. 1. Norra Ny, Vfarml. 1 Norra Nöbbelöv, Malm. 1 Norra Roalaga doms., Stockh. 1.... Norra Roslags fögderi, Stockh. 1... Norra Ryr, Älvsb. 1., se Vatbo-Ryr. Norra Hyr, Göteb. 1., se Lane-Ryr. Norra Rada, Värinl. 1 Norra Rörum, Malm. 1 Norra Sandby, Krist. 1 Norra Sandsjö, Jönk. 1 Norra Skrevlinge,.Malm. 1 Norra Solberga, Jönk. 1 Norra Strö, Krist. 1 Norra Svalöv, Malm. 1 Norra Sära, Älvab. 1 Norra Tjusta härad, Kalmar 1.... Norra Tjusts kontrakt, Linköp. at... Norra och Södra Tjnsts härads tingslag, Kalmar 1 168 100 100 100 77 117 114 114 120 120 120 89 90 68 19 73 91 41 82 24 164 170 150 27 86 172 152 86 82 29 84 48 161 38 37 24 91 55 157 127 91 56 48 28 58 28 48 58 74 36 161 204 230 229 233 226 227 189 204 234 193 227 194 188 195 194 194 236 195 208 195 214 224 224 188 226 211 226 212 215 208 213 190 215 213 195 188 Norra Unnaryd, Jönk. I Norra Vadsbo domsaga, Skarab. 1... Norra Vadsbo fögderi, Skarab. 1.... Norra Vadsbo kontrakt, Skara st... Norra Vedbo härad, Jönk. 1 Norra Vedbo kontrakt, linköp. it... Norra Vi, Österg. 1 Norra Ving, Skarab. 1 Norra Vram, Malm. 1 Norra V&nga, Skarab. 1 Norra, Västmanlands, domsaga, Väatm. 1. Norra, Västerbottens, domsaga, V.-bott. 1. Norra Åkarp, Krist. 1 Norra Ångermanlands (forna) domsaga, V.-norrl. I Norra Ångermanlands nedre fögderi, V.-norrl. 1 Norra Ångermanlands övre fögderi, V.-norrl. 1. Norra Asarp, Alvsb. 1 Norra Åsbo härad, Krist. 1 Norra Åsbo kontrakt, Lands st.... Norra Åsum, Krist. 1 Norrala, Gävleb. 1 Norrbo, Gävleb. 1 Norrbo härad, Västm. 1 Norrbottens län Norrbottens norra kontrakt, Luleå st. Norrbottens södra kontrakt, Luleå st. Norrby, Västm. 1 Norrby&s, Örebro 1 Norrbärke, Kopp. 1 Norrbärke kontrakt, Väeteräs at.... Norrbärke (forna) tingblag, Kopp. 1. Norrböle m:e, V.-bott. 1 Norrfjärden, se Piteå landskornmun. Norrköpings norra förstads m:e,österg. 1. Norrköpings Btad, Österg. 1.... Norrköpings Hedvigs förs., Österg. 1. Norrköpiogs Norra förs., Österg. 1. Norrköpings S:t Olai förs., Österg. 1. Norrköpings eller Lösings, Bräbo och Memmings kontrakt, Linköp. st... Norrlaudn, Gottl. 1 Norrlands artillerireg:s, Kungl., församl., Jämtl. 1 Norrsnnda, Stockh. 1.. Norrsysslets fögderi, f. d., se Älvdals fögderi, Värinl. 1. Norrtälje stad, Stockh. 1 Norrvidinge, Malm. 1 Norrvidinge härad, Kronob. 1 Norrvidinge kontrakt, Växjö st.... Norrvikens domaaga. Göteb. 1 Norrvikens fögderi, Göteb. 1 Nors kontrakt, Karlstads st Norsjö, V.-bott. 1 Norajö och MalS tingslag, V.-bott. 1.. Norsk» akogsbygden, se Skogsbygden. Norum, Göteb. 1 Norunda härad. Uppa. 1 Norunda kontrakt, Upps. ärkest... Nosnbv, Krist. 1 27 166 143 27 19 84 54 84 169 173 48 175 151 151 76 47 49 109 109 100 123 100 94 105 175 120. 22 24 24 24 24 41 118 4 8 58 33 165 141 121 121 68 13 49 195 j 194 190 189 193 213 193 215 195 214 215 183 184 233 233 181 800 203 203 188 188 188 188 236 230 181 180 213 207 227 233 219 182 215
NOTTEBÄCK ORE. 267 Adm. Eckl. Ad Eckl. Notteback, Kronob. 1 Ny, Värml. 1 Ny, Norra, Värml. 1 Ny, Södra, Värml Ny,VäBtra, (Nykyrka), Örebro I.... Österg. 1... Ny, Östra, Österg. 1 Nya Hagalunds m:e, Stockh. 1.... Nya Hjälmseryds kyrka, Väisjö st. Nya Huvudsta m:v, Stockh. 1.... Nya Kopparberget, se Ljnsnnrsberg. Nya Kopparbergs härad, Örebro 1... Nya Varvet, Göteb. 1 Nybro köping, Kalmar 1 Nydala, Jönk. 1 Nye, Jönk. 1 Nyed, Värml. 1 Nyeds härad, Värml. 1 Nyed» kontrakt, Karlstads st Nyhcm, Jämtl. 1 Nyhems m:e., Hal). 1 Nykil, Österg. 1 Nykyrka, Skarab. 1 Nykyrka, Söderm. I Nykyrka, Österg. 1. se Västra Ny. Nyköpings domsaga, Söderm. 1.... Nyköpings fögderi, Söderm. 1 Nyköpings landsförsamling,ses:t Nikolai. Nyköpings län, se Södermanlands län. Nyköpings stad, Söderm. 1 Nyköpings västra föriainl., Söderm. 1.. Nyköpings östra församl., Söderm. 1.. Nyköpings västra kontrakt, Strängnäs st. Nyköpings östra kontrakt, Strängnäs st. Nylands m:e, Gävleb. 1 Nymö, Krist. 1 Nynäshamns köping, Stockh. 1.... Nyskoga, Värml. 1 Nysund, Värml. 1 Örebro 1 Nysätra, Upps. 1 Nysätra, V.-bott. 1 Nysätra tingslag, V.-bott. 1 N&rnnga, Alvsb. 1 Näs, Kopp. 1 Näs och Malungs domsnga, Kopp. 1.. Näs tiugslng, Kopp. 1 Nämdö, Stockh. i När, Gottl. 1 Närdinghnndra härad, Stockh. 1.... Närdinghundra kontrakt, Upps. ärkest. Närkes län, se Örebro 1. Närkes, Väster-, domsaga, Örebro 1.. Närkes, Väster-, fögderi, Örebro 1... Närkes, Öster-, dorasaga,.. Örebro 1... Närkes, Öster, fögderi, Örebro 1... Närtuna, Stockh. 1 Näs, Gottl. 1 Näs, Jämtl. 1 Näs, Malm. I., se Trollcnäs. Näs, Skarab. 1 Näs, Enköpings-, Upps. 1 Näs, Stockholms-, Upps. 1 32 91 91 90 95 23 SI 6 6 96 67 38 29 28 89 89 116 63 19 83 15 158 129 17 17 17 113 49 7 91 89 95 11 120 120 74 105 170 105 7 43 5 168 146 168 146 4 42 uti 83 11 11 208 226 226 227 187 188, 209 219 208 209 226 226 2:10 189 195 198 198 198 198 198 215 226 226 181 2:s;s 196 201} 199 2m 180 181 JM SV) 194 181. 182 Näs, Uppsala-, Upps. 1 Näs härad, Värml. 1 Näs o. Hackas (forna) tingil., Jämtl. 1. Näsby, Jönk. 1 Näsby, Örebro 1 Näsby, Osterg. ]., se Rystad. NäBhult, Jönk. 1 Näihulta, Söderm. I Näsingc, Göteb. 1 Näskott, Jämtl. 1 Niisräm,,»e Ramen. Nässja, Osterg. 1 Nässjö, Jönk. 1 Nässjö m:c, Jönk. 1 Näsum, Krist. 1 Nätra, V.-norrl. 1 Niitrn tingslag, V.-norrl. 1 Nättraby, Blek. 1 Nävelsjö, Jönk. 1 Nävlinge, Krist. 1 Nöbbele, Kronob. 1 Nöbbelöv, Kells-, Malm. 1 Nöbbelöv, Norra, Malm. I Nöbbelöv, Västra, Malm. 1 Nöbbelöv, Östra, Krist. 1 Nödingc, Älvs». 1 Nössemark, Alv»b. 1 Nösslinge, Hull. 1 Nötrja, Kronob. 1 Oekelbo, Gävleb. 1 Od, Älvsb. 1 Odarslöv, Västra, Malm. 1 Odensala, Stockh. 1 Odensjö, Kronob. 1 OdenslundB m:e, Jämtl. 1 Odensvi, Kalmar 1 Odcnsvi, Västin. 1 Odcnsäkcr, Sknrnb. 1 Odcrljunga, Krist. 1 Offerdal, Jämtl. I Offerdols tingslag, Juni ti. 1 Okomc, Hall. 1 Olands härad, Upps. 1 Olands och Frösnkers kontrakt, Upps. ärkest Ollebergs fjärding, del av Lcaby tingslag, Skarab. 1 Olai, S:t, se S:t Olni. Olof. S:t, se S:t Olof. Olshammars gnrds kyrka, Strängnäs st. Onsala, Hull. 1... ' Onsjö härad, Malm. I Onsjö kontrakt, Lunds st Onalunda.. Krist. 1 Oppeby, Osterg. 1 Oppinanna, Krist. ) Oppundu, Husby-, Söderm. 1 Oppunda härad, Söderm. 1 Oppnmla västra kontr., Strängnäs st.. Oppunda östra kontr., Strängnäs st.. Ore, Kopp. 1 12 90 175 28 96 28 16 70 117 23 27 27 49 11.4 114 44 28 48 32 58 55 56 50 78 78 64 34 108 74 54 4 33 116 36 100 81 47 117 117 64 13 174 65 58 50 19 49 16 15 104 182 209 202 209 199 220 230 187 208 215 229 216 209 214 207 213 211 212 214 230 227 221 207 183 195 211 181 207 189 202 195 214 231 221 180 200 220 213 214 189 215 198 198 198 203
268 ORKESTA RESLÖV. Adm. Eckl.l Adm. Eckl. Orkestn, Stockh. 1 Orlundo, Österg. 1 Ormesberga, Kronob. 1 Orannga, Älvsb. 1 Ornö, Stockh. 1 Or«o, Kopp. 1 Orsa kyrkobys m:c, Kopp. 1 Orsa tingslag, Kopp. 1 Orusts och Tjörns domsaga, Gäteb. 1.. Orust» och Tjöras fögderi, Gäteb. 1.. Ornats och Tjörns kontrakt, Göteb. tt. Orusti västra burad, Göteb. 1.... Orust» östra härad, Göteb. 1 Osby (Ousby), Krist. 1 Osby m:e, Krist. 1 Oskar, Kalmar 1 Oskar Fredriks förs., se under Göteborg. Oskor Fredriks kyrka (Luleå), Luleå st. Oskar Fredriks kyrka (Väderstad), Linköp, st Oskars förs. i Stockholm Oskars kyrka (Jiimiö), Lunds st... Oskars kyrka (Riseberga). Lunds st.. Oskarshamns stad, Kalmar 1 Oskarsströms nv.c, Hall. 1 OsUttfor» kapell, Upps. Brkeet.... Othem, Gottl. 1 Ottarp, Malm. 1 Otterstad (Kållandsö), Skorab. 1.... Ottravad, Skarab. 1 Ottum, Skorab. 1 Ousby, se Osby. Ova, Skarab. 1 Ovanbrodolcn av Stora Tuua.... Ovansiljans domsagn, Kopp. 1 Ovansiljans fögderi, Kopp. i Ovansjö, Giivlcb. 1 Ovanåker, Gävleb. 1 Oviken, Jämtl. 1 Ovikens tingslag, Jämtl. 1 Ölbergs kapell, Västeras st Oxelösunds m.e, Söderm. 1 Oxie. Mulin. 1 Oxie härad, Malm. 1 Oxie kontrakt. Lunds st Pajala, Norrb. 1 Pajala tingslag, Norrb. 1 Partilie, Göteb. 1.... Fataholms köpiotc, Kalmar 1 Pauli, S:t, i Malmö, se under Malmö. Peiarne, Kalmar 1 Per, S:t, se S:t Per. Persnäs, Kalmar I Perstorp, Krist. 1 Peter, S:t (Gamla Lödöso), se S:t Peter. Petri, S:t, i Malmö, se under Malmö. Petri, S:t, i Ystad, se fstnds stadsförsamling. Pilhnmn, se Ingarö. Piteå fögderi, Norrb. 1 5 23 33 76 7 104 104 104 165 141 68 68 48 48 37 1 39 63 54 87 83 86 106 170 149 108 108 117 117 15 53 53 124 124 67 37 36 38 47 154 181 187 207 196 199 203 219 215 224 234 191 238 217 217 224 183 236 213 194 194 193 193 183 183 230 205 212 211 233 219 189 224 214 Piteå landskommun, Norrb. 1 Piteå stad, Norrb. 1 Piteå tingslag, Norrb. 1 Pjätteryd, Kronob. 1 Prästgrnndets bönehus, Upps. ärkest.. Prins Karls, Storamiralen, kyrka, (Loftahammar), Linköp. st Prostcrier, se för varje stift tab. 7. Päskallaviks köping, Kalmar 1.... Q, se K. Rackeby, Skarab. 1 Ragunda, Jämtl. 1 Ragunda tingslag, Jämtl. 1 Rakered, se Vikingstad, Österg. 1. Rnmdak, Blek. 1 Rnmkvilla, Jönk. 1 Ramlösn, se Köpinge m:e. Ramnus, VSstm. 1 Ramsborg, Örebro 1 Ramsbergs, Lindes och, härad, Örebro I. Ramsele, V.-norrl. 1 Ramsele tingslag, V.-norrl. 1 Ramsele och Resele (nya) tingslag, V.- norrl. 1 Rnmsjö, Gävleb. 1 Rnmsta, Upps. 1 Ramsåsn, Malm. 1 Ramundeboda, Örebro 1 Rnnsberg, Skarob. 1 Ransäter, Värml. 1 Rappestad, Österg. 1 Rasbo, Upps. 1 Rasbo härad, Upps. 1 Rnsbokil, Upps. 1 Kaus, Malm. 1 Kims planterings m:e, Malm. 1.... Rnvlunda, Krist. 1 Rebbelberga, Krist. 1 Redslared, Älvsb. 1 Rcdvägs härad, Älvsb. 1 Redvägs kontrakt, Skara st Reftele, Jönk. I Regna, Österg. 1 Rekarne fögderi, Söderm. 1 Rekarne, Husby-, Söderm. 1 Rekarne, Väster-, härad, Söderm. 1.. Rekarne, Öster-, härad, Söderm. 1... Rekarne, Råby-, Söderm. 1 Rekarne, Väster-, kontr., Strängn. st.. Rekarne, Väster- o. Öster-, härads tingslag, Söderm. 1 Rekarne, Öster-, kontr., Strängn. ;;.. Rejmyra bruk, Linköp. st Roinmariöv,. Malm. 1 Remmene, Älvsb. 1 Reng, se Riing. Rengsjö, Gävleb. 1 Repplinge. se Räpplinge. Resele, V.-norrl. 1 Resele tiugslag, V.-norrl. I Reslöv, Malm. 1 123 125 123 33 37 86 116 116 44 29 99 96 96 114 114 175 109 12 56 95 81 89 19 12 12 12 54 54 49 47 76 76 29 21 129 16 16 16 16 158 58 74 109 114 114 58 233 233 207 185 191 194 230 215 208 202 202 229 183 181 212 200 194 226 189 180 180 213 214 214 220 195 208 188 199 199 199 199 188 213 196 183 229 213
RESMO RÖSTÅNGA. 269 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Kesmo, Kalmar I Reateröd,..Göteb. 1 Revesjö, Alvsb. 1 Revinge, Hall. 1 Revinge, Malm. 1. Revsmid, Jämtl. 1 Revsunds tingslag, Jämtl. 1 Riala, Stockh. 1 Riddatholmskyrkan i Stockholm... Rimbo, Stockh. 1 Ringam&la, Blek. I Ringarum, Osterg. 1 Rinkaby, Krist. 1.... Rinkuby,, (Riugkarleby), Örebro 1... Rinna, Osterg. 1 Rlpsa, Söderm. 1 Risbäck» kapell, V.-bott. 1 Riseberga, Krist. 1 Risekatslösu, Malm. 1 Risinge, Osterg. 1 Risinge, Hällestads och Tjiillino tingslag, Osterg. 1 Roasjö, Alvsb. 1 Robertsfors bruk, V.-bott. 1........ Rockcsbolms bruk, se Grythyttan, Örebro 1. Rogbergo, Jönk. 1 Rogslösa, Osterg. 1 Rogsta, Gävleb. 1 Rolfstorp, Hall, 1 Roma, Gottl. 1 Romelandii. Guteb. 1 Romtnele, Alvsb. 1 Romersk-katolska förs. i Gävle, Gävleb. 1. Romersk-katolska förs. i Göteborg, Göteb. 1 Romersk-katolska förs. i Malmö.Malm. 1. Romersk-katolska förs. i Stockholm. Romfartuna, Västm. 1 Rone, Gottl. 1 Ronneby landskommun, Blek. 1.... Ronneby stad, Blek. 1 Roslags-Bro, Stockh. 1 Roslags-Kulla, Stockh. 1 Roslags, Mellersta, domsaga, Stockh. 1. Roslags, Mellersta, fögderi, Stockh. 1. Roslags, Norra, domsaga, Stockh. 1.. Roslags, Norra, fögderi, Stockh. 1... Roslags, Södra, domsaga, Stockh. 1.. RoslagB västra kontrakt, Upps. ärkest. Roslags östra kontrakt, Upps. ärkest.. Rotar i Stockholms stad Rudskoga, Varml. 1 Rumskulla, Kalmar 1 Runsten, Kalmar 1 Runstens härad, Kalmar 1 Rnntuna, Söderm. 1 Rute, Gottl. 1 Rute ting, Gottl. 1 Rya, Krist. 1 Ryd, Skarab. 1 Ryd, Västra, Upps. 1 Ryd, Västra, Osterg. 1 88 68 76 63 54 116 116 6 6 44 20 49 94 22 15 121 47 54 21 159 77 120 27 23 109 64 41 67 110 71 59 2 100 43 44 45 6 6 157 127 157 127 157 2 89 36 38 38 15 41 41 47 82 11 19 225 219 220 221 211 230 180 239 180 216 188 215 200 190 198 233 214 213 188 220 233 208 187 184 221 236 219 220 204 236 216 216 180 180 182 182 226 189 224 198 236 214 195 182 189 Ryd, Östra, Stockh. 1 Ryd, Östra, Osterg. 1 Ryds m:e, Kronob. 1 Ryda, Skarab. 1 Rydaholrn, Jönk. 1 Rydboholms kyrka, Göteb. st Ryr, Lnne-, Göteb. 1 Uvr. Sundals-, Alvsb. 1 Ryr, Valbo-,..Älvsb. I Ryr, Väne-, Alvsb. 1 Ryssby, Kalmar 1 Ryssby, Kronob. 1 Rystad, Osterg. 1 Rytteme, Västm. 1 RR nr.e, Malm. 1 Räbelöv, se Kjälkestod. Raby-Rckarnc, Söderm. I Ruby-Rönö, Söderm. 1 Riiby, Stora, Malm. 1 Ruda, Göteb. 1 Råda, Skarab. 1 Rada, Norra, Viirml. 1 RSdu, Södra, Varml. 1 R&dene, Skarab. 1 Radinansö, Stockh. 1 Råggärd, Alvsb. 1 Rfihus, se Raus. Råneå, Norrb. 1 Rfineä tingslag, Norrb. 1 Rangedala, Alvsb. 1 Rasuuda m:e, Stockh. 1 Ramen (Räm, Näsräm), Värml. 1. Rang, Malm.,1 Riinnelanda, Alvsb. 1 Ränneslöv, Hall. 1 Räpplinge, Kalmar I Rutan, Jämtl. 1 Rättvik, Kopp. 1 Rättviks kontrakt, Västeras st Rättviks m:e, Kopp. 1 Rättviks tingslag, Kopp. 1 Rö, Stockh. 1. Rödbo, Göteb. 1 Rödcby, Blek. 1 Rödene, Alvsb. 1 Rödinge, Malm, 1 Rödön, Jämtl. ) Rödöns tingslag, Jämtl. 1 Rök, Osterg. 1 Rökc, Krist. 1 Kölanda, Alvsb. 1 Rönnebcrgs härad, Malm. 1 Rönnebergs kontrakt, Lands st.... Rönniings kapell, Göteb. 1 Rönnefors bruk, Härnös. st Rönö, Osterg. 1 Rönö härad, Söderm. 1 Rönö, Räby-, Söderm. 1 Röra, Göteb. 1 Rörum, Krist. 1 Rörum, Norra, Malm. 1 Rörum, Södra, Malm. 1 Röstanga, Malm. 1 6 21 33 85 29 69 77 77 73 37 33 20 99 54 16 15 55 67 86 91 89 82 6 77 124 124 75 10 89 53 77 63 38 118 104 104 104 6 67 44 74 56 117 117 22 48 78 57 69 21 15 15 68 50 56 56 58 182 187 193 208 222 219 227 227 193 224 207 187 202 199 198 211 219 194 226 226 195 180 227 233 195 226 211 227 221 224 230 203 203 180 219 216 195 212 230 190 215 227 213 219 232 188 198 219 214 212 212 213
270 SABBATSBERG SJÖMANSKYRKAN. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Sabbatibergs ålderdomshem i Stockholm Sal, Skarab. 1 Sala kontrakt, Västerås at Sala landskoramon, Västm. 1 Sala stad, Väatm. 1 Salbergi-Visby fögd., Väatm. 1.... Saleby, Skarab. 1 Salem, Stockh. ) Salema (Sparlösa och Slädeno) kyrka, Skara it Snllerup, Södra, Malm. 1 Sallemp, Västra, Malm. 1 Sallerup, Östra, Malm. 1 Saltsjöbadens k:g, Stockh. 1 Sanda, Oottl. 1 Sandarne kapell, Upp», iirkest Sandby, Kalmar 1:. Sandby, Norra, Krist. 1 Sandby, Södra, Malm. 1 Sandhamns tullstation, Upp», iirkest.. Sandhem, Skarab. 1 Sandhult, Älvsb. 1 Sandseryd, Jönk. 1 SandsjS, Norra, Jönk. 1 Sandsjö, Södra, Kronob. 1 Sandvik, Jönk. 1 Sandviks kapell, se Hosjö kapell. Sandvikens bruk, Gävleb. 1 Sandön, Gotska, Visby st S:t Agneta.kyrka (Dal), Härnös. st.. S:t Anna, Österg. 1 S:t Birgittas (Klippans) kapell i Göteborg S:t Gertrnds eller Tyska lör», i Stockh. S:t Ibb (ön Ven), Malm. 1 S:t llian (Västerås landsförs.), Västm. I. S:t Jakob, i Stockholm S:t Johannes kyrka i Göteborg... S:t Johannes, i Malmö, Malm. I... S:t Johannes, i Stockholm S:t Johannes, Österg. 1 S:t Katarina, i Stockholm S:t Klara i d:o S:t Lars, Österg. 1 S:t Laurentii kyrka (Lund), Lunds st. S:t Maria kyrka i Visby S:t Marire, i Ystad, Lunds st S:t Marire kapell, se Otterstad. S:t Mattens, i Stockholm S:t Matteus kyrka (i Norrköping), Linköp,»t S:t Nikolai (Nyköpiugs landsförs.) Södcrtn. 1 S:t Nikolai (Storkyrkofurs.), i Stockholm S:t Nikolai kyrka (Arboga landsförs.) Västerns st S:t Olai, i Norrköping, Österg. 1... S:t Olof, Krist. 1.......... S:t Olof, Stockh. 1 S:t i'auli församling i Malmö, Malm.l. S:t 1'auli kyrka (Uamlestadeu), Göteb. st S:t Per. Stockb. 1 3 85 101 101 148 84 7 515 58 56 7 42 38 48 54 83 76 27 28 32 29 108 21 1 57 9!) 1 59 1 21 1 1 23 1 15 1 24 50 5 59 5 239 193 204 204 204 193 199 196 211 213 212 201 236 183 224 215 211 185 195 195 208 208 207 208 185 237 231 188 222 238 213 202 238 222 211 238 188 238 238 187 216 237 217 238 191 198 238 205 188 214 181 211 222 181 S:t Per, Österg. 1 S:t Peter (Gamla lödöse), Älvsb. 1... S:t Petri, i Malmö, Malm. 1 S:t Peter i Ystad, Lunds st S:t Peters kloster, Malm. 1 S:t Sigfrid, Kalmar 1 Sanne, Göteb. I Saunas m.c, Göteb. 1 Saxtorp, Malm. 1 Segersta, Giivlcb. 1 Segerstad, Kalmar 1 Segerstad, Skarab. 1 Segerstad, Värml. 1 Seglorn, Alvsb. 1 Selebo härad, Söderm. 1 Selänger, V.-norrl. 1 Selangers tingslag, V.-norrl. 1 Selö, Ytter-, Söderm. 1 Selö, Över-, Söderm. 1 Seminghundra härad, Stockh. 1.... Seminghundra kontrakt, Upps. ärkest. Senätc, se Otterstad. Sevnlla, Västiii. 1 Sevede härad, Kalmar 1 Sejdregn, Alvsb. 1 Sibbarp, Hall. 1 Sicklaö, se Nacka. Sidensjö, V.-norrl. 1 Sicnde härad, Västm. 1 Siene, Alvsb. 1 Sigfrid, S:t, Kalmar 1 Sigtnua stad, Stockh. 1 Sil, Skarab. 1 Silbodal, Värml. 1 Siljausnäs, Kopp. 1 Siljans, Nedan-, doms., Kopp. 1.... Siljans, Nedan-, fögd., Kopp. 1.... Siljans, Ovan-, doms., Kopp. 1.... Siljans, Ovan-, fögd., Kopp. 1 Sillerud, Värml. 1 Sillhövda, Blek. 1 Silte, Gottl. 1 Silvberg. Kopp. 1 Silvakra, Malm. 1 Simlinge, Malm. 1... Simonstorp, Österg. 1 Simris, Krist. 1 Simrishamns stod, Krist. 1 Simtuna, Västm. 1 Simtmia härad, Västm. 1 Singö, Stockh. 1 Sireköpinge, Malm. 1 Sjogcrstad, Skarab. 1. Sjonhcm, Gottl. 1 Sjou^dnäscts kapell, Härnös. st.... Sjuhundra härad, Stockh. 1 Sjuhundra kontrakt, Upps. ärkest... Sjutolft, Husby-, Upps. I Sjtilcvnd, V.-norrl. 1 Själevads och Arnäs tingslag, V.-norrl. 1. Sjöbo m:e, Malm. 1 Sjög^stad, Österg.1... Sjömanskyrkan (Gävle), Upps. ärkest.. 23 73 59 55 38 70 72 58 108 39 82 90 75 17 112 112 17 17 5 99 36 76 64 114 99 74 38 8 86 91 104 169 149 170 149 90 44 43 103 54 57 22 50 51 101 100 5 58 82 42 6 11 114 114 56 19 187 220 211 217 211 224 220 213 225 194 227 220 230 198 198 181 204 220 221 229 196 224 181 193 227 203 227 216 236 203 211 211 188 214 214 181 180 213 195 236 232 180 181 229 189 185
SJÖRUP SLÖTA. 271 Adm. Eckl. Adrn. Eckl. Sjörup, Malm. 1 Sjös&s, Kronob. 1 Sjötofta, Älvsb. 1 Skabersjö, Malm. 1 Skaftö, Göteb. 1 Skagens fiskeläges bönehus, Hiirnös. st. Skagershult, Örebro 1 Skallmeja,, Skarab. 1 Skallsjö, Älvsb. 1 Skalanda, Skarab. 1 Skanörs stadsförsaml. Malm. 1.... Skara fögderi, Skarab. 1 Skara domprosteri, Skara st Skara landskommun. Skarub. 1.... Skara stad, Skarab. 1 Skara stift Skaraborga län Skarhult, Malm. 1 Skarkc (Värnhem), Skarab. 1 Skärstad, Skarab. 1 Skartofta, se Öved. Skatelöv, Kronob. 1 Skattunge kapell, Kopp. 1 Skeby, Skarab. 1 Skeda, Österg. 1 Skede, Göteb. 1., se Skee. Skede, Jönk. 1 Skederid, Stockh. 1... Skedeskamtua, se Karl Gustav, Älvsb. 1. Skedevi, Österg. 1 Skedvi, Stora, Kopp. 1 Skedvi, Västra, Västm. 1 Skee, Göteb. 1 Skeglinge, Malm. 1 Skegrie, Malm. 1 Skellefteå fögderi, V.-bott. 1 Skellefteå landskommun, V.-bott. 1... Skellefteå stud, V.-bott. 1 Skellefteå tingslag, V.-bott. 1 Skepparslöv, Krist. 1 Skepperstad, Jönk. i Skepphult, Alvsb. 1 Skepplnnda, Alvsb. 1 Skeppsholms (Karl Johans) församling i Stockholm Skeppsfis, Österg. 1 Skepptuna, Stockh. 1 Skcppsmalens fiskeläges bönehus, Ililrnös. gt Skcrike, Västm. 1 Skillinge in:c, Krist. 1 Skillingmark, Vitrml. 1 Skinberga, se Skönberga. Skinnskatteberg, Västm. 1 Skinnskuttebergs härad, Vii-tm. 1... Skirö, Jönk. 1 Skivarp, Malm. 1 Skofteby, se Norra lliircne. Skog, Gävleb. ) Skog, V.-norrl.. 1 Skogsbygden, Alvsb. 1 Skogs-Tible, Upps. 1 Skokloster, Upps. 1 57 32 77 55 68 95 84 73 86 59 144 84 87 81 56 84 85 32 104 80 20 28 6 21 103 100 70 56 53 153 120 121 120 49 29 75 73 1 23 5 100 50 91 99 99 28 57 108 113 74 12 11 212 208 220 211 219 231 200 193 220 194 211 193 193 193 193 212 195 193 207 203 193 187 209 180 188 204 202 220 212 211 233 233 215 208 220 220 238 187 181 231 202 226 202 209 212 183 229 106 181 182 Skorped, V.-norrl. 1 Skrea, Hall. 1 Skredsvik, Göteb. 1 Skrevlinge, Norra, Malm. 1 Skrevlingc, Västra, Malm. 1...... Skrukeby, Västra, se Högby, Österg. 1. Skrnkeby, Östra, Österg. 1 Skultuna, Västm. 1 Skummoslöv, Hall. 1 Skurup, Mnlm. 1 Skurups m:e, Malm. 1 Skutskärs kapell, Upps. 1 Skuttunge, Upps. 1 Skyllinge, Söderm. 1 Skytts härad, Malm. 1 Skvtts kontrakt, Lunds st Ska, Stockh. 1 \.. Skailernd, Älvsb. 1 Sk&ucla, Stockh. 1 Skånings härad, Skarab. 1 Skånings-Åsaka, Skarab. 1 Skarby, Malm. 1 Skäfthammar, Upps. 1 SkÄlvmn, Skarab. 1 Skällinge, Hall. 1 Skällvik, Österg..1 Skänningc stad, Österg. 1...... Skärhamns.m:e, Göteb. 1 Skärkiud, Österg. I Skärkinds härad, Österg. 1 Skärkinds kontrakt, Linköp. st.... Skärstad, Jönk. 1 Skärv, Skarab. 1 Skurningens bönehus, Ilärnös. st... Sköldinge,,sc Skyllinge. Skölvene, Alvsb. 1 Sköllerstu, Örebro.l Sköllcrsta härad, Örebro 1 Skön, V,-norrl. 1 Sköns tingslag, V.-norrl. 1 Skönberga, Österg. 1 Skansbergs m:e, V.-norrl. 1 Skönsmons kapell och m:e, V.-norrl. 1. Skörstorp, Skarab. 1 Skövde, Ale-, Alvsb.. 1 Skövde, Knllings-, Alvsb. 1 Skövde fögderi, Skurab. 1. Skövde landsförsamling, Skarab. 1... Skövde stad, Skarab. 1 Slaka, Österg. 1 Sliinminge, Malm. 1 Slottskapellet, Kungl., i Stockholm.. Slågnrp, Lilla, Malm. 1 Slägarp, Stora. Malm. 1 Slädene, Sknruh. 1 Sliip, Hull. 1 Slättbo härad, Kalmar 1 Slättens m:e, Göteb. 1 Slätthög, Kronob. 1 Slättiikrn, Hall. 1 Slättuiigs tingslag, Skarab. 1 Slöingr. Hall. 1 Slöts, Skarab. 1 114 64 69 68 59 20 100 68 57 57 13 12 16 53 4 77 5 84 84 57 13 86 64 21 24 69 21 21 27 84 74 94 94 112 112 20 112 112 83 73 74 144 82 h7 20 57 53 53 85 65 38 72 33 63 166 64 83 229 221 219 213 211 187 202 221 212 183 182 198 211 182 227 181 193 212 180 193 221 188 190 187 187 209 193 231 195 200 229 188 229 194 220 196 195 195 187 211 23«211 211 193 220 207 221 221 194
272 SMEDBY STORA UPPÅKRA. Ådra. Eekl. A dm. Eckl. Smedby, Kalmar 1 Smedjebackens domaaga, se Västerbergslaga domsaga. Smedjebackens m:e, Kopp. 1 Smedatorp, Krist. 1 Smedatorpa m;e, Kriat. 1....... Smala, Älvsb. 1 Smalands artillerireg:es, Kungl., församling, Jönk. 1 Smögens ni:e, Göteb. 1 Snäv lunda, Örebro 1 Snevringe härad, Viistm. 1 Snårestad, Malm. 1 Snöstorp, IIHII, 1 Sofia, se Jönköpings Västra st&dsförsaml. Sofia Albertina kyrka (Slakn), Link. st. Sofla Albertina kyrka (Voxna), Upps. Brkost Sofia Magdalena, Hall. 1., se Drängsered. Sofia Magdalena kyrka (Arjeplog), Lnle& st Sofia Magdalenakyrka(Hjorted),Link. st. Sofia Magdalena kyrka (Sollcrön), Västeräs st Sofia Magdalena kyrka (Söderåkra), Kalmar»t Sonakyrkan i Stockholm Solberga, Älvsb. 1 Solberga, Göteb. 1 Solberga, Malm. 1 Solberga, Norra, Jönk. I Solberga, Södra, Jönk. 1 Solhems m:e, Stockh. 1 Sollefteå, V.-norrl. 1 Sollefteå köping, V.-norrl. 1 Sollefteå tingslag, V.-norrl. 1 Sollentuna, Stockh. 1 Sollentuna härad, Stockh. 1 Sollerön, Kopp. 1.. Solna, Stockh. 1 Soraele, V.-bott. 1 Sornnda, Stockh. 1 Sotenas härad, Göteb. 1 Sotholma härad, Stockh. 1 Spannarp, Hall. 1 Sparlösa, Skarab. 1 Sparrsötra, Upps. I Spekeröd, Göteb. 1 Spclvik, Söderm. 1 Spjutatorp, Krist. 1 Sproge, Gottl. 1 SpSnga, Stockh. 1 Stafsinge, Hall. 1 Ståla, Göteb. 1 Stamnared, Hall. 1. Storby, Krist. 1 Starrkärr, Älvsb. 1 Stavby, Upps. 1 Stavnns, Värml. 1 Stcfanskapcllet i Stockholm Stehng, Malm. 1 Stenberga, Jönk. 1. Stenbrohutt, Kronob. I '.. 39 10B 50 50 76 80 70 95 99 67 63 76 68 57 28 5» 4 113 113 113 4 4 104 6 121 7 70 7 64 85 11 68 15 50 43 4 64 68 64 47 73 13 90 58 28 33 225 214 195 208 200 212 221 190 185 234 191 205 225 239 195 219 212 190 209 229 182 203 182 234 199 221 193 181 219 198 214 236 182 221 219 221 214 220 180 227 239 213 209 207 Stenby, Västra,.Österg. 1....... Stenby, Östra, Österg. 1 Steneby, Älvsb. 1.. Stonestad, Krist. 1......... Steng&rdshult, Jönk. 1 Steninge, Hall. 1 Slenkumla, Gottl. 1 Stenknmla ting, Gottl. 1 Ster.kvista, Söderm. 1 Stenkyrka, Gottl. 1 Stenkyrka, Göteb. 1 Stensele, V.-bott. 1 Stenstorp, Skarab. 1 Stenurn, Skarab. 1 Sten&sa, Kalmar 1 Stiby, Krist. 1 Stift, Göteborgs.. Härnösands Kalmar.. Karlstads... Linköpings Luleå Lunds Skara Strängnäs. Uppsala ärke- Visby Västcräs Växjö Stigsjö, V.-norrl. 1 Stigtomta, Söderm. 1 Stjarnholms kapell, Strängn. st.... Stjärnorp, Österg. 1 Stjärnsunds kapell, Västerås st.... Stoby, Krist. 1 Stockaryd, Jönk. 1 Stockens m:e, Göteb. 1 Stockholms län Stockholms läns västra doms., Stockh. 1. Stockholms Jöns västra fögderi, Stockh. 1. Stoekholms-Näs, Upps. 1 Stockholms stad Stockholms stads församlingar.... Stockholms stads konsistorium.... Stockholms stads rotar....... Stocksimds köping, Stockh. 1 Stora Dyröns m:e, Göteb. 1 Stora Hammar, Malm. I Stora Hårde, Malm. 1 Stora Hemstad, Malm. 1 Stora Kil, Värml. 1 Stora Köpinge, Malm. 1 Stora Lnndby, Älvsb. 1 Stora Malm, Söderm. 1 Stora Mellby, Älvsb. 1 Stora Mellösn, Örebro 1 Stora Råby, Malm. 1 Stora Skedvi, Kopp. 1 Stora Skedvi (forna) tingslag, Kopp. 1. Stora Slägarp, Malm. 1........ Stora Tnna, Kopp. 1. Stora Tuna kontrakt, Västeras st... Stora Uppåkra, Malm. 1 23 21 78 47 27 63 42 42 16 41 69 121 82 84 38 50 113 15 20 103 48 29 68 4 157 127 11 1 1 2 6 69 53 58 57 89 57 73 16 73 94 55 103 175 53 103 55 187 188 227 213 195 221 236 199 236 233 194 193 225 214 219 229 224 226 187 233 211 193 198 180 236 202 207 229 198 198 187 204 215 208 182 238 238 182 211 213 212 226 214 220 198 193 200 211 204 211 203 203 212
STORAÅBY SÄTER. 273 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Stor» Åby, Österg. 1 Storamiralen Prins K»rls kyrka (hoftahammar), Lidköp. st Storjungfruns bönehus, Upps. ärkest.. Storkyrkoförsamlingcn i Karlskrona, Lunds it Storkyrkoförsamlingen (S:t Nikolai), i Stockholm Stortjö, Jämtl. 1 Stranda härad, Kalmar 1 8tranda kontrakt, Kalmar st Str&, Österg. 1 Strivalla, Hall. 1 Strängnäs domprosten, Strängn. st. Strängnäs landskommun, Söderut. I.. Strängnäs stad, Söderm. J Strängnäs stift Strängsered, Älvsb. 1 Strö, Skarab. 1 Strö, Norra, Krist. 1 Strö, Västra, Malm. I Strö, Östra, Malm. 1 Ström, Jämtl. 1 Ströinsbro, Upps. ärkest Strömsholms slottskapell, Vasteras st.. Strömsnäs bruks m:c. Kronob. 1... Strömstads stad, Göteli. 1 Strömsunds m:e, Jämtl. 1 Strövelstorp, Krist. 1 Stngun, Jämtl. 1 Sturkö,. Blek. 1 Styrj, Österg. 1 Styrestad, Österg. 1.... ;.... Styrnäs, V.-norrl. 1 Styrsö, Göteb. 1 Stånga, Gottl. 1 St&ngby, Malm. 1 St&ngenäs härad, Göteb. 1 Stävie, Malm. 1 Stöde, V.-norrl. 1 Stödhav, se Stehag. Sand, Västra, se Sanne, Värml. 1. Sund, Östra, se Sunne, Vnrinl. 1. Sund, Österg. 1. Sandals härad, Alvsb. 1. Snndals-Ryr, Älvsb. 1 Sundbo härad, Örebro 1 Sundborn, Kopp. 1 Sandby, Söderm. 1 Sundbybergs köping, Stockh. I.... Sundre, Gottl. 1 Sandsjö, Jämtl. 1 Sundsvalls mosaiskaförsarnl.,v.-uorrl. 1. Sundsvalls stad, V.-norrl. 1 Sunne, Jämtl. 1 Sanne, Värml. 1 Sunne m:e, Värml. 1 Sunne tingslag, Jämtl. 1 Snnnemo, Värml. 1 Sunnerbo härad, Kronob. 1 Sunnerbo kontrakt, Väijö st Sunnersberg, Sknrab. 1 Sunncrvikens domsaga, Göteb. 1.... 18 121030. Folkräkningen WIO, I. 22 1 118 37 23 64 17 17 76 87 48 58 56 116 33 71 116 47 316 44 23 21 113 67 43 55 69 55 112 19 77 77 95 103 16 4 42 116 115 115 117 91 91 117 91 33. 86 165 190 191 185 217 238 230 224 187 220 198 198 198 198 195 194 215 213 212 230 185 202 220 214 230 215 187 188 229 219 236 211 211 230 189 227 204 199 182 236 230 230 230 226 226 207 194 Sunnerviken» fögderi, Göteb. 1.... Santak, Skarab. 1 Suntetorp, se Sven torp, Skarab. 1. Sara, Vaa.tm. 1 Sarteby, Älvsb. 1 Svabensvcrk» kapell, Gävleb. 1.... Svalor, Norra, Malm. 1 Svanhals, Österg. 1 Svanskog, Värml. 1 Svnrteborg, Göteb. 1 SvartlöJa härad, Stockh. 1 Svnrtlösa tingslug, Stockh. I Svartnäs bruk, Kopp. 1....... Svartra, Hall. 1 Svartsjö fögderi, Stockh. 1 Svartsjö kontrakt, Upps. ärkest.... Svarttorp, Jönk. 1 Svartviks f. d. kapell, V.-norrl. 1... Svartöstadens m:e, Norrb. 1.... Svea artilleri-reg:es, Kungl., föra.... Svea ingenjörkärs, Kungl., förs.... Svea livgardes, Knngl., förs...... Svea triingkars, Knngl., förs., Öreb. 1. Svedala, Malm. 1 Svedala m:e, Malm. 1 Svedvi, Västm. I Sveg, Jämtl. 1 Svegs tingslag, Jämtl. 1 Svegmons m,:e, Jämtl. 1 Svenljunga, Alvsb. 1 Svennarum, Jönk. 1 Svenncby, Göteb. I Svenneby, Sknrab. 1 Svenuevad, Örebro 1.. Sveusköp, Malm. 1 Svenstorp, Malm. 1 Sventorp, Skarab. 1 Svinhult, Österg. 1 Svinnegnrn, Upps. 1 Svinstad, se Bankekind. Svärdsjö, Kopp. 1 Svärta.. Söderm. 1 Sya, Österg. 1 Sydöstra Hälsinglands domsaga, Gävleb. 1 Synnerby, Skarab. 1 Sånga, Stockh. 1 Sänga, V.-norrl. 1 Säbrä, V.-norrl. 1 SäbrÄ (forna) tingslag, V.-norrl. 1... Säby, Jönk. 1 Säby, Malm. 1 Säby, Västm. 1 Säfflc köping, Värml. 1 Säfsnäs, Kopp. 1 Sällstorp, Hall. ) Säm, Norra, Alvsb. 1 Säm, Södra, Älvsb. 1 Siirestad, Skarab. 1 Siirna, Kopp. 1 Särnu och ldre tingslag, Kopp. 1... Särslöv, Malm. 1 Siitcr, Sknrab. I 141 99 75 108 58 22 90 69 7 157 103 64 127 27 115 123 1 1 1 96 53 53 99 118 118 118 76 29 70 82 94 56 57 82 19 11 103 15 19 170 84 4 113 113 175 28 58 99 80 105 64 74 77 84 105 105 53 81 194 202 220 183 213 190 227 219 204 221 182 208 238 238 238 199 211 202 230 220 208 220 194 200 21ö 212 195 189 181 204 198 189 193 182 229 229 190 213 202 203 220 195 220 193 203 212 195
274 SÄTERBO TAXINGE. Adm. Eckl. Adm. Eckl. SSterbo, Västm. 1 Säters landskommun, Kopp. 1 Säters stad, Kopp. 1 Säters (forna) tingslag, Kopp. 1.... Sgtersta, Söderra. J Sätila, Älvsb. 1 Sätra hälsobrunn, Västerås st Sittna, V.-norrl. 1 S&tnna, Skarab. 1 S&var, V.-bott. 1 Sävare, Skarob. 1 Sate, Göteb. 1 Sävedals härad, Göteb. 1 SSTBJÖ m:o, Jönk. 1 Södcrala, Gävleb. 1 Söderby, se Söderby-Kar). Söderby-Karl, Stockh. 1 Söderbärke, Kopp. 1 Söderbärke (forna) tingslag, Kopp. 1.. Söderfort, Gävleb. 1 Upps. 1 Söderhamns stad, Gävleb. 1 Söderköpings stad, Östorg. 1.. Södermanlands län Södersysslets doms.. Värml. 1.... Södersysslets fögderi, Viirml. 1.... Södertälje kontrakt, Strängn.»t.... Södertälje landsförs., Stockh. 1.... Södertälje stad, Stockh. 1..... Södertörns domsaga, Stockh. 1.... Södertörns fögderi, Stockh. 1 Södertörns kontrakt, Strängn. st... Södervidlnge, Malm. 1 SöderSkra, Kalmor 1 Södra Björke, Älvsb. 1 Södra Dals kontrakt, Karlstad st... Södra Finnskoga, Värml. 1 Södra Kågelås, Skarab. 1 Södra, Gottlands, domsagn, Gott], 1.. Södra, Gottlands, fögderi Södra, Gottlands, härad, Gottl. 1... Södra, Hallands läns, domsagn, Hall. 1. Södra Hälsinglands (forna) domsaga, Gävleb. 1. Södra Hälsinglands fögderi, Gävleb. 1. Södra Hälsinglands(forna) västra tingsl., Gävleb. 1 Södra Hälsinglands (forna) östra tingat., Gävleb. 1 Södra Hcstra, Jönk. 1 Södra Härene, Älvsb. 1 Södra Jämtlands, fögderi, Jamtl. 1... Södra Jämtlands, kontrakt, Härnös. st. Södra Kednm, Skarab. 1 Södra kontraktet, Visby st Södra Kyrketorp, Skarab. 1 Södra Ljunga, Kronob. 1 Södra Lundby, Skarab. 1 Södra Mellby,,.Krist. 1 Södra möts, Ölands, tingslag, Kalmar I. Södra Möckleby, Kalmar 1 Södra Möre domsaga, Kalmar 1... Södra Möre härad, Kalmar 1 99 103 105 175 15 75 112 82 120 86 67 67 28 109 6 105 176 108 13 110 24 15 167 145 9 8 157 128 58 37 74 91 82 162 135 42 164 175 150 175 175 29 74 152 85 82 34 85 49 161 89 161 37 202 203 203 198 220 205 230 195 233 193 219 183 180 208 183 183 188 199 199 199 199 213 224 196 227 194 208 196 230 193 236 194 207 193 214 Södra Möre kontrakt, Kalmar st... Södra Ny, Värml. 1 Södra Roslags domsaga, Stockh. 1... Södra Ryr, se Väne-Ryr. Södra Rada, Värml. 1 Södra Röram, Malm. 1 Södra Sallernp, Malm. I Södra Sandby, Malm. 1 Södra Sandsjö, Kronob. 1 Södra Solberga, Jönk. 1 Södra Säm, Älvsb. 1. Södra Tjasts härad, Kalmar 1 Södra Tjnsts kontrakt, linköp. st... Södra Unnaryd, Jönk. 1 Södra, Uppsala läns, domsaga, Upps. 1. Södra, Uppsala läns, fögderi, Upps. 1. Södra Vadsbo domsaga, Skarab. 1... Södra Vadsbo fögderi, Skarab. 1.... Södra Vadsbo kontrakt, Skara st... Södra Vedbo härad, Jönk. 1 Södra Vedbo kontrakt, 1.inköp. st... Södra Vi, Kalmar 1 Södra Villie,.se Villie. Södra Ving, Älvsb. 1 Södra Vram, Malm. 1 Södra Vänga, Älvsb. 1 SBdrn, Västerbottens, domsaga, V.-bott. 1. Södra, Västmanlands, domsaga, Västm. 1. Södra Åby, Malm. 1 Södra Ålgarp, Malm. 1 Södra, Ångermanlands, domsaga, V.- norrl.,1 Södra Ångermanlands 1 nedre fögderi, V.-norrl. 1 Södra Ångermanlands orre fögderi, V.- norrl. 1.. Södra Åsarp, Älvsb. ] Södra Åsbo härad, Krist. 1 Södra Åsbo kontrakt, Lnnds st.... Södra Åsbo och Bjäre domsaga, Krist. 1. Södra Åsnm, Malm. 1 Södre, Inlands, härad, Göteb. 1.... Sölvesborgs landskommun, Blek. 1... Sölvesborgs stad, Blek. 1 Söndrnm, Hall. 1 Sone, Skarab. 1 Sönnarslöv, Västra, Krist. 1 Sönnarslöv, Östra, Krist. 1 Söraby, Kronob. 1 Sörby, Krist. 1 Sörby, Skarab. 1 Sörby, Österg. 1., se Mjölby. Sörbygdens härad, Göteb. 1 Sösdala m:e, Krist. 1 Sövde, Malm. 1 Sövestad, Malm. 1 Tannaker, Jönk. 1 Tanum, Göteb. 1 225 Tannms härad, Göteb, 1 Torsled, Älvsb. 1 i Taiinge, Söderm. 1 90 157 89 56 53 54 32 29 77 36 29 157 128 166 143 28 36 75 54 75 172 169 57 53 171 151 151 77 47 162 56 67 45 45 63 86 47 49 33 48 84 70 48 56, 212 57 212 I 30! 71] 71 741 17' 224 327 226 212 211 211 207 209 280 189 208 195 190 189 195 213 195 212 211 220 214 212 216 216 221 194 214 215 207 21 f> 193 20K, 220, 196 198
TEDA TRANKIL 275 A dm. Eckl. Adm. Eckl. Teda, Upps. 1 Tegelamors, Upps. 1 Tegnaby, Kronob. 1 Tegneby, Göteb. 1 Tengene, Skarab. 1 Tensta, Upps. 1 Tiarp, Skarab. 1 Tible, Ml»-, Upp». 1 Tible, Skogs-, Upps. 1 Tidaholms stad, Skarab. 1 Tidavad, Skarab. 1 Tidersrum, se Tirserum. Tierp, Upps. 1 Tierps m:e, Upps. 1 Tillberga, Viistm. 1 Tillinge, Upps. 1 Timmele, Älvsb. 1 Timmersdala, Skarab. 1 Timr&, V.-norrl. 1 Tingslag, se för varje län tub. 3. Tingstad, Österg. 1 Tingstads m:e, Götcb. 1 Tingstäde, Gottl. 1 Ttugsas, Kronob. 1. :. Tirserum (Tidersrnm), Österg. I.... Tirnp, Malm,. 1. Tiiselskog, Älvsb. 1 Tiunda tingslag. Upps. 1 Tired, Skarab. 1. Tjolöholms slottskapell, Göteb. st... Tjurbo, Ytter-, hiirad, Viistm. 1.... Tjnrbo, Över-, härad, Viistm. 1.... Tjureda, Kronob. 1 Tjurkö, Blek. I Tjusts domsaga, Kalmar 1 Tjusts fögderi, Kalmar 1 Tjusts, Norra, härad, Kalmar 1.... TjustB, Norra, kontrakt, Linköp. st.. Tjusts, Södra, härnd, Kalmar 1.... Tjusts, Södra, kontrakt, Linköp. st.. Tjällmo, Österg. 1 Tjärby, Hall. 1 Tjärnö, Göteb. 1 Tjärstad, Österg. 1 Tjörnarp, Krist. 1 Tjörnehuvuds (Rönnängs) kapell kyrka, Göteb. st Tjörnckalvs m:e, Götcb. 1 Tjörns, Orusts och, doms., Göteb. 1.. Tjörns, Orusts och, fögderi, Götcb. 1. Tjörns härad, Göteb. 1 Tjörns pastorat (Stenkyrka m.fl.)götcb.st Toarp, Älvsb. 1 Tofta, Gottl. 1 Tofta, Malm. 1 Tofleryd, Jönk. 1 Tolfta, Upps. 1 Tolg, Kroaob. 1 Tollstad, Västra,.Österg. 1 Tollstad, Östra, Österg. 1 Tol&nga, Malm. 1 Tommarp, Västra, Malm. 1 ToimiiBTp, Östra, Krist. 1 11 13 3a 68 85 13 83 11 ia 87 81 13 13 99 11 76 81 112 22 67 32 Ii) 58 78 158 81 99 101 33 44 161 134 36 36 21 63 70 19 48 69 165 141 69 75 42 58 29 13 33 22 19 i 56 ; 53 50 181 183 207 219 193 182 194 182 181 194 195 182 202 181 195 195 230 188 236 207 189 213 227 194 222 207 215 188 189 188 221 220 189 214 222 219 195 236 213 208 183 207 190 189 212 211 214 Tomelilla in:e, Krist. 1 Torbjörntorp, Skarab. 1 Torekov, Krist. 1 Torekovs m;,e, Krist. 1 Torestorp, Älvsb. 1 Toresund, Söderm. 1 Torhamn, Blek. 1 Torna härad, Malm. 1 Torna kontrakt, Lunds st Tornea domsaga, Norrb. 1 Tornea fögderi, Norrb. 1 Tornea, Nedcr-, Norrb. 1 TorneS, Över-, Norrb. 1 Torp, Göteb. 1 Torp, V.-norrl. 1 Torp, Alvab. 1 Torp, Östra, Malm. 1 Torpa, Hall. 1 Torpa, Kronob. 1 Torpa, Viistm. 1 Torpa, Älvsb. 1 Torpa, Österg. 1 Torpa kapell, Göteb. st Torpe, Inlands, härad, Göteb. 1.... Torps tingslag, V.-norrl. 1 Torrlösa, Malm. 1 Torrskog, Älvsb. 1 Tornim, so Torhamn. Torsby, Göteb, 1 Torsby m:e, Värml. 1 Torshälla landskommun, Söderm. 1.. Torshälla stad, Söderm. 1 Torskinge, Jönk. 1 Torslanda, Göteb. 1 Torslundu, Kalmar 1 Torstuoa, Västm. I Torstunn hiirad, Västm. 1 Torsvi, Upps. ) Torsuker, Gävleb. 1 Torsåker. Söderm. 1 Torsåker, V.-norrl. 1 Torsang, Kopp. 1 Torsås, Kalmar 1., Torsfis, Västra, Kronob. 1 Tonas, Östra, Kronob. 1 Torso, Skarab. 1 Tortuna, Viistm. 1 Torup, Hall. I Torup, Krist. 1 Torö, Stockh. 1 Tosjö, Krist. 1 Tossene, Göteb. 1 Tostared, Älvsb. 1... Tostarp, Ingelstads härad, Krist. 1., se Tosterup. Tostarp, N. Äsbo härad, Krist. 1... Tosterup, Krist. 1 Tottarp, Malm. 1 Traheryd, HC Traryd. Trauebergs (Otterstads) kapellkyrka, Skara»t. Trancmo, Älvsb. 1 Trankil, Värml. 1 50 82 47 47 75 17 44 54 173 154 124 124 68 112 77 57 64 34 100 76 19 68 112 58 78 67 91 16 17 30 67 38 100 100 11 108 15 113 103 37 33 32 81 99 63 48 7 47 70 75 47 50 55 77 91 193 214 280 198 215 211 233 233 219 230 227 212 221 207 199 195 189 222 213 227 219 199 199 208 219 224 181 181 183 198 229 204 224 207 207 195 204 221 215 199 214 219 220 214 214 211 197 220 227!
276 TRANSTRAND ULLERUD. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Tranatrand, Kopp. 1. Tranrnn, Skarab. ) Tranåa, Krist. 1 Tranås kvarns m:e, Jönk. i Tranås köping, Jönk. ) Traryd (Traheryd), Krouob. 1 Trefaldigheta, Heliga, föra. (Bondkyrka), Upp». 1... Trehörna, Öiterg. 1 Trehörningajö, V.-norrl. ] Trolle-Ijangby, Krist, i Trollenla, Malm. 1 Trollhättan, Älrsb. 1 Troia landskommun, Söderm. 1.... Trofo ttad, Södern. 1 Tryde, Kriat. 1 Try serum, Kalmar 1 Trysnnda fiskeläge» bönehua, Härnö». st. Travad, Skarab. ] Träknmla, Gottl. 1 Trälleborgs (forna) landsförs., Malm. 1. Trälleborga atad, Malm. 1 Träne, Krist. 1. Trängkåra, Knngl. Norrland», föra., V.- norrl. 1 Trängkarn, Knngl. Skånska, förs., Kriat. 1 Trängkärs, Knngl. Svea, föra., i Örebro 1 Träogk&rs, Knngl. Västmanlands, för»., Väatm. 1... Trängkärs, Knngl. Östgöta, f. d. förs., Jönk. 1 Träalöv, Hall. 1 Trässberg, Skarab. 1 Trästena, Skarab. 1 Trävattna, Skarab. 1 Trögda härad. Upp». 1 Trögda kontrakt, Upps. ärkest.... Trökörna, Skarab. 1 Trönninge, Hall. 1 Trönö, Gävieb. i Tnhundra härad, Väatiu. 1 Tnllatorp, Malm. 1 Tnmba m:e, Stockh. 1 Tamberg, Älvsb. 1 Tambo, Söderm. 1 Tno, Skarab. 1 Tona, Kalmar 1 Tnna, Södenn. 1 Tona, Upp». 1.. Tnna, V.-norrl. 1 Tnna, Gärleb. 1., se Hälsiugtona. Tnna, Stora, Kopp. 1 Tnna, Stora, kontrakt, Västeras»t... Tona tingslag, V.-norrl. 1 Tonaberg, Söderm. 1 Tonaläns härad, Kalmar 1.. Tnnnläns och Serede kontrakt, Link. st. Tnnge, Älvsb. 1 Tongc härad, Göteb. 1 Tnnhem, Västra, Älvsb. 1 Tnnhem, Östra, Skarab. 1 106 86 60 28 38 33 12»2 114 49 68 73 16 17 50 36 85 42 62 69 49 113 51 96 101 31 64 84 81 84 11 85 63 109 99 57 7 74 16 86 36 15 13 112 103 112 15 36 73 69 78 82 203 194 214 207 180 190 229 215 213 193 199 199 214 188 231 193 236 211 215 229 215 199 204 221 193 194 193 181 193 221 183 212 196 199 194 189 198 180 230 203 203 198 189 220 193 194 Tnringe, Stockh. 1 Turtola bönehus, Lule» st. Tutaryd, Krouob. 1. Tnve, Göteb. 1 Tveta, Kalmar 1 Tveta, Stockh. 1 Tveta, Värml. 1 Tveta härad, Jönk. 1 Tveta kontrakt, Vnijö»t Tving, Blek. 1 TvSaker, Hall. 1 'fvärred,.. Älvsb. I Tydje, Älrsb. 1 Tygelsjö, Malm. 1 Tynderö, V.-norrl. 1 Tyngsjö kapell, Kopp. 1 Tyresö, Stockh. 1 Tyska (Hedvigs) förs. i Norrköping, Österg. 1 Tyska förs. i Göteborg, Göteb. 1... Tyska (S:t Gertrud») förs. i Stockholm Tysslinge, Örebro 1 Tystberga, Södenn. 1........ T&by, Österg. 1 T&dene, Skarab. 1 Tingens m:.e, Göteb. 1 Tångeråsa, Örebro ] Tånnö, Jönk. 1 Tasjö, V.-norrl. 1 Täby, Stockh. 1 Täby, Örebro 1 Tom ta, Älvsb. 1 Täng, Skarab. 1 Tännäs, Järntl. 1 Tärby, Älvsb. 1 Tärendö, Norrb. 1 Tärna, Västm. 1 Tärna, V.-bott. 1 Tävelsas, Kronob. 1 Töoksniark,..Värml. 1 Töftedal,.. Älvsb. 1 Töllsjö, Älvsb. 1 Tölö, Hall. 1 Tönnersjö, Hall. 1 Töunersjö härad, Hali. 1 Tore, Norrb. 1 Törcboda köping, Skarab. 1 Törnevalla, Österg. 1 Törnsfall, Kalmar 1 Törringe, Mulm. I Tössbo härad, Älvsb. 1 Tösse, Älvsb. 1 Ucklnm, Göteb. 1 Uddevalla stad, Göteb. 1 Ugglebo, se Ockelbo. Ugglnm, Skarab. 1 Ukna, Kalmar 1 Ullared, Hall. 1 Ullasjö. Älvsb. 1 TJllene, Skarab. 1 Ullerud, Nedre, Värml. 1... 7 m 67 36 7 90 27 44 64 77 78 53 113 105 7 24 71 1 94 15 21 86 70 96 29 114 6 94 76 84 118 75 124 101 121 32 90 78 76 65 63 63 124 81 20 36 53 78 78 68 71 82 36 64 76 84 89 199 284 207 219 189 199 2B7 208 216 221 220 227 211 229 203 199 188 219 238 199 198 188 194 200 208 229 182 199 195 198 230 195 233 181 234 207 227 227 220 220 221 233 187 189 211 227 219 219 194 188 221 220 198 226
ULLERUD- VASSUNDA. 277 Adm. Eckl. Adm. Eckl. UHerud, Övre, Värml. 1 Ulleruds pastorat, Karlstads st.... Ullervad, Skarab. 1 UUer&kers härad, Upps. I Ullerikers kontrakt, Upps. ärkest... Ullstorp, Krist. I UUänwr, V.-norrl.,.1 Ulricehamns stad, Alvsb. 1 Ulrika, Öatcrg. 1 Ulrika Eleonora (Kungsholins) förs. i Stockholm Ulrika Eleonora kyrka (Ulrika), Linköp. st Ulriksdals slottskapell, Upps. ärkest.. Ulvöns riskelages bönehus, Härnös.»t. UmeS fögderi, V.-bott.! Urneä landskommun, V.-bott. 1.... Umeå län, se Västerbottens län. Umeå stad, V.-bott. 1 Umeå tingslag, V.-bott. I Undenäs, Skarab. 1 Undersvik, Gävleb. 1 Undersaker, Jämtl. 1 Undersakers lappfö»., Jämtl. 1.... Unders&kers tingslug, Jämtl. I.... Unnaryd, Norra, Jöuk. 1 Unnaryd, Södrn, Jönk. 1 Unnnge, Stoekh. 1 Upphärad, Alvsb. 1 Upplands artilleri-reg.s, Kungl., förs., Upps. 1 Uppsala domkyrkoförsaml., Upps. I.. Uppsala domprosten, Upps. ärkest... Uppsala ärkestift Uppsala län Uppsala läns mellersta domsaga, Upps. 1. UppsBla läns mellersta fögderi, Upps. I. Uppsala läns norra domsaga, Upps. 1. Uppsala tans södra donibsgu, Upps. 1. Uppsala läns södra fögderi, Upps. 1.. Uppsnla-Näs, Upps. 1 Uppsala stad Uppsala, Gamla, Upps. 1 Uppvidinge härad, Kronob. 1.... Uppvidinge kontrakt, Växjö si.... Uppakra, Stora, Malm. 1 Urshnlt, Kronob. 1 Ur&sa, Kronob. 1 Utby, Sknrab. 1 Utombrodelen av Stora Tunn.... Utvängstorp, Skarab. 1 Utö, Stoekh. 1 Uvered, Skarab. 1 Vad, Skarab. 1 Vada, Stoekh. 1 Vadensjö, Malm. 1 Vadsbo härad, Skarab. 1 Vadsbo, Norra, domsaga, Skarab. 1... Vadsbo, Norra, fögderi, Skarab. 1... Vadsbo, Norra, kontrakt, Skara st... Vadsbo, Södra, domsaga, Skarab. 1... Vadsbo, Södra, fögderi, Skarab. 1.. 89 81 12 50 114 78 19 1 153 120 121 120 81 110 117 117 117 27 29 5 73 13 13 11 158 128 158 157 128 12 13 12 32 55 32 32 81 106 83 7 86 82 5 58 81 IM! 143 166 143 226 226 195 182 214 229 195 189 238 191 182 231 233 283 195 183 2550 230 195 208 180 220 180 180 180 180 182 180 208 212 207 207 195 195 199 193 194 182 213 194 Vadsbo, Södra, kontrakt, Skara st... Vadsbro, Söderm. 1...... Vadstena (forna)hospitalsförs., Österg. 1. Vadstena klosterkyrka, Linköp. st... Vadstena stad, Österg. 1 Vaggeryds m:e, Jönk. 1 Vagnbärad, Söderm. 1 Vagnsbro härad, Västin. 1 Vaksola, Upps. 1 Vaksala härad, Upps. I Vaksala kontrakt, Upps. ärkest.... Valbo, Gävleb.l Valbo härad, Älvsb. 1 Valbo-Ryr.Älvsb. 1... Valdemarsvika köping, Österg. 1.... Valdshnlt, Jönk. 1 Valinge, Hall. 1,. Valkebo härad, Österg. 1 Vall, Gottl. 1 Valla, Göteb. 1 Valla, Binnebergsoch,tingslag,Skarab. 1. Vallbo (Movallens) bönehus, Härnös. st. Vallby, Krist. 1 Vallby, Söderm. I Vallbv, Upps. 1 Vnlldå, Hall. 1 Valle härad, Skarab. 1 Vallcberga, Krist. 1 Vallentuna, Stoekh. 1 Vallentuna härad, Stoekh. 1 Vallerstad, Österg. 1 Vallkärra, Malm. 1 Vallsjö, Jönk. 1 Vallstena, Gottl. 1 Valstad, Skarab. 1 Valtorp, Skarab. 1 Valö. Stoekh. 1 Vamlingbo, Gottl. 1 Vankiva, Krist. 1 Vansbro m:c. Kopp. 1 Vunstnd, Malm. 1 Vansö, Söderm. 1.... Vapnö, Hall. 1... Vara, Skarab. I Värn köping, Skarab. 1 Varbergs fögderi, Hall. 1 Varbergs kontrakt, Göteb. st Varbergs stad, Hall. 1 Värnhem,.se Skarkc. Varmini, Alvsb. 1 Varnuni (Kristinehamns landsförsamling), Värral. 1 Varnums kyrka (Vara och Önums), Skara st Varola, Skarab. 1 Vartofta härad, Skarab. 1 Vartofta kontrakt, Skara st Vartofta o. Frökinds domsaga, Skarab. 1. Vartofta-Asaka, Skarab. 1..... Varv, Skarab. 1 Varv, Österg. 1 Varvet, Nja, Göteb. I VasBunda, Stoekh. 1 16 26 24 31 15 100 12 12 108 77 77 20 27 64 19 42 69 166 51 16 11 65 84 50 5 5 23 55 28 41 83 02 5 42 48 107 56 17 63 85 85 140 65 75 89 82 83 166 83 83 23 67 4 195 198 191 187 199 180 180 183 227 195 221 236 219 232 214 199 181 220 214 182 187 211 208 236 194 194 180 236 215 212 198 221 193 221 221 195 226 196 194 194 194 194 187 219 181
278 VASSÄNDA-NAGLUM VOXNA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Vaaaända-Naglnm, Älvsb. 1 Vsxbolmi fögderi, Stockh. 1 Vaxholm» församling, Stockh. 1... Vaxholms etad, Stockh.. 1 Vebcröd, Mnlm. 1 Veckholm, Upps. ] Vedbo härad, Älvab. 1 Vedbo, Norra, härad, Jönk. 1 Vedbo, Norra, kontrakt, Linköp. st.. Vedbo, Södra, härad, Jönk. 1 Vedbo, Södra, kontrakt, Linköp. it.. Vedby, Kriat. 1 Veddig», Hall. 1 Veddinge, Norr-, ge Nomidinge. Veddinge, Söder-, >e Södervidinge. Veden» härad, Ålvab. I Vedenlör, Kronob. 1 Vedeviga brnkakyrka, Väaterui at... Vedmn, ae Järpås. Vedum, Kinne-, Skarab. 1 Vcdnm, Laake-, Skarab. 1 Veinge, Hall. 1 Velinge, Skarab. 1 Vemdalen, Jämtl. 1 Vemmenhög, Västra, Malm. 1 Vemmenhög, Östra, Malm. 1 Vem men högs härad, Malm. 1 Vemmenhöga kontrakt, Landa it... Vemmerlöv, Väatra, Malm. 1 Vemmerlöv, Östra, Krist. 1 Ven, se S:t Ibb. Veoa, Kalmar 1 Vendel, Upps. 1 Venjan, Kopp. 1 Ventlinge, Kalmar I Vernm, Krist. 1 Veaene, Alvsb. 1 Veasby, ae Längjnm. Veaaige, Hall. 1 Veta, Österg. 1 Vetlanda, Jönk. 1 Vetlanda köping, Jönk. 1 Vette härad, Göteb. 1 Vettle härad, ae Vätle härad. Vi, Norra, Öaterg. 1 Vi, Södra, Kalmar 1 Viby, Örebro 1 Viby, Österg. 1 Vibyjjgerå, V.-norrl. 1 Vlcklebv, Kalmar 1 Vidbo, Stockh. 1. Vifolka härad, Österg. 1 Vifolka och Valkebo kontrakt, Link. st. Vika, Kopp. 1.. Vikbolanda eller Öatkinda och Björkekinds kontrakt, Linköp. at.... Viken, Mnlm. \. Vikera kupéii. Örebro 1 Vikingatad, Österg. 1 Viklan, Gottl. 1 Vikomas norra kontrakt, Göteb. at.. Vikornaa södra kontrakt, Göteb. st... Vikaala (Torso) kyrka, Skara st.... 73 128 7 8 65 11 78 27 28 47 04 76 32 86 85 63 83 118 57 57 57 53 51 36 13 104 39 48 74 64 19 88 28 70 19 36 95 19 114 38 5 19 103 54 95 19 42 193 182 182 213 181 190 190 214 220 207 205 193 193 221 1»4 230 212 212 212 211 214 189 183 203 225 215 196 221 189 209 189 189 200 189 229 224 181 189 204 188 213 202 189 236 220 220 197 Viksjö, V.-norrl. 1 Viksta. Uppa. 1 Viktoria, ae Madeajö. Vilana m:e, Krist. 1 Vilhelmina, V.-bott. 1 Villanda härad, Krist. 1 Villande kontrakt, Lnnds st Villberga, Upps. 1 Villie, Malm. 1 Villatad, Jönk. 1 Villåttinge härad, Söderm. 1 Villåttinge kontrakt, Stränga, it.... Vilske härad, Skarab. 1 Vilske-Klev», Skarab. 1 Vimmerby landskommun, Kalmar 1.. Vimmerby stad, Kalmar 1 Vioberg, Hall. 1 Ving, Norra, Skarab. 1 Ving, Södra, Alvsb. 1 Vingåker, Västra, Söderm. 1 Vingåker, Östra, Söderm. 1 Vingåkers fögderi, Söderm. 1 Vingåkers m:e, Söderm. 1 Vinköl, Skarab. 1 V innerstad, Österg. 1 Vinalöv, Krist. 1 Viuslöva m:e, Krist. 1 Vintrosa, Örebro 1 Vireda, Jönk. 1 Virestad, Kronob. 1 Virke, Malm. 1 Viraerum, Kalmar 1 Visby landskommun, Gottl. 1 Viaby Kin, se Gottl. län Visby stad, Gott. 1 Visby stift Visingsö, Jönk. 1 Viska, se Fredrika. Viske härad, Hall. 1 Vialanda, Kronob. 1 Visnnm, Värml. 1 Visnnms härad, Värml. 1 Vi8nnms-Kil, Värml. 1 Visnnms kontrakt, Karlstads st.... Vissefjärda, Kalmar 1 Visteltofta, Krist. 1 Vist, Älvsb. 1 Vist, Öaterg. 1 Vista härad, Jönk. 1 Vista kontrakt, Växjö at Viste härad, Skarab. 1 Viatorp, Skarab. 1 Vitaby, Krist. 1 Vitemrilln m:e, Krist. 1 Vitsand, Värml. 1 Vittangi kapell, Norrb. 1 Vittaryd, Kronob. 1 Vittinge, Västra. 1 Vittsjö, Krist. 1 Vittskövle, Krist. 1 Volgsjön, se Vilhelmina. Vollsjö, Malm. 1 Voxna, Gävleb. 1 113 13 49 121 49 11 56 29 16 84 84 36 39 64 84 75 15 15 129 15 84 23 48 48 94 28 33 58 37 41 43 27 64 33 89 89 89 37 48 76 20 27 85 83 49 49 91 126 33 100 48 49 56 108 229 182 233 315 181 212 208 198 193 189 189 221 193 195 198 198 193 187 214 199 190 207 213 189 236 236 236 209 207 226 226 226 224 216 195 187 209 194 214 226 235 207 181 215 215 212 183
VRAM VÄSTLAND. 279 Ailin. Eckl. Adm. Eckl. Vram, Norra, Malm. 1 Vr«m, Södra, Malm. 1... Vram, Västra, Krist. 1 Vram, Östra, Krist. 1 Vrena, Söderm. 1 Vreta kloster, Österg. 1 Vrlgstad, Jönk. 1 Vrå, Kronob. 1 Vila, Väster-, Västm. 1 Vila, Öster-, Vustm. 1 Våla härad, Västm. 1 Vila länsmansdistrikt, Västm. 1.... Vamb, Malm. 1 Vimb, Skarab. 1 V&mhns, Kopp. 1 Vloga, Krist. 1 V&nga, Österg. 1 Vångn kontrakt, Skara st Vånga, Norra, Skarab. 1 Vånga, Södra, Älvsb. 1 Vårdinge, Stockh. 1 Vlrdnäs, Österg. 1 Vårdsberg, Österg. 1 Vårfrnhem, se Våmb, Skarab. 1. Vårfrukyrka, Upps. 1 VSrfrnkyrkan (Skänningo), Linköp. st. Vårkumla, Skarab. 1 Vårvik, Alvsb. I Vathult, Jönk. 1 Våxtorp, Hall. 1 Våxtorp, Jönk. 1 Våxtorp, Kalmar 1 Vä, Krist. 1 Väckelsång, Kronob. 1 Väddö, Stockh. 1 Väddö och Häverö skeppslag, Stockh. 1. Väderstad, Österg. 1 Vajerns m:e, Göteb. 1 Väla, Skarab. 1 Välinge, Malm. 1 Völlinge, Malm. 1 Vällinge kapell, Strängt), st Vällinge m:e, Malm. 1 Vällnv, Malm. 1 Väne härad, Älvsb. 1 Väne kontrakt, Skara st Väne-Eyr, Älvsb. 1 Väne-Åsaka, Älvsb. 1. Vänersborgs län, se Älvsborgs län. Vänersborgs stad, Älvsb. I Vänersnäs, Skarab. 1 Vänga, Älvsb. 1 Vänge, Gottl. 1 Vänge, Upps. 1 Vännäs, V.-bott. 1 Vännäs m:e, V.-bott. 1 Värends, Mellersta, domsaga, Kronob. 1. Varenda, Västra, domsaga, Kronob. 1.. Värends, Östra, domsaga, Kronob. 1.. Väriug, Skarab. 1 Värmdö, Stockh. 1 Värmda skeppslag, Stockh. 1 Värmlands län 64 54 49 49 16 20 29 34 100 101 101 148 56 82 104 49 21 84 75 7 19 20 11 83 78 29 63 29 37 49 32 5 5 23 70 86 54 53 53 64 73 73 73 78 85 76 42 12 120 120 160 160 160 81 7 7 89 213 213 215 215 198 187 208 207 204 183 213 195 203 215 188 193 193 195 199 189 187 181 191 193 227 208 221 208 224 215 207 180 190 194 213 211 201 313 193 193 193 193 193 195 236 182 233 194 182 Värmskpg, Varml. 1 Värna, Österg. 1 Värnamo, Jönk. 1 Väruamo köping, Jönk. 1 Värsås, Skarab. 1 Värö, Hall. 1 Väsby, Malm. 1 Väsby, Salbergs-, fögderi, Västm. 1.. Väso, Värm]. 1 Vase härad, Värml. ) Vä»ehärads pastorat, Karlstads st... Västanfors, Västm. 1 VKstbo bärad, Jönk. 1 Vfistbo kontrakt, Växjö st Västerbergslags domsaga, Kopp. 1... Västerbergslags fögderi, Kopp. 1... Västerbergslags tingslag, Kopp. 1... Västerbitterna, Skarab. 1 Västerbottens län Västerbottcus mellersta domsaga, V.- bott. 1 Västerbottens norra domsagn, V.-bott. 1. Västerbottens norra kontrakt, Hämös. st. Västerbottens södra domsaga, V.-bott. 1. Västerbottens södra kontrakt, Härnös. st. Västerbottens västra domsaga, V.-bott. 1. Västerdalarnes (forna) doms., Kopp. 1. Västerdals fögderi. Kopp. 1... Västerdals kontrakt, Västeras st.... Västerfärnebo, Västm. 1 Västergarn, Gottl. 1 Västerhaninge, Stockh. 1 Västerhejde, Gottl. 1 Västerlanda, Göteb. I Västerljung, Söderm. 1 Västerlösa, Österg. 1 Västerlövsta, Västm, 1 Västermo, Söderm. 1. Västernärkes domsaga, Örebro 1.... Västernärkes fögderi, Örebro 1.... Västernorrlands län Västerplana, Skarab. 1 Västerrekarne härad, Söderm. 1.... Västerrekarnc kontrakt, Strängn. st.. Västerrnm, Kalmar 1 Västerstad, Malm. 1 Västersysslets fögderi, f. d., se Jösse fögderi. Västcrtälje, Stockh. 1 Västcrtuna kapell, Västerås st Västerviks stad, Kalmar 1 VäBtervSla, Västm. 1 VästerSker, Upps. 1 Västeräs-Barkarö, Vustm. 1 Väster&s domkyrkoförsamling, Västm. 1. Väster&s domprosten, Väster&s st... Västerås fögderi, Västm. 1 Västerås landsförs., se S:t Ilian. Västerås läu, se Västmanlands län. Västerås stad, Västm. 1 Väster&s stift Västkinde, Gottl. 1 Västland, Upps. 1 90 20 29 29 82 64 54 148 89 89 100 29 170 149 105 85 120 173 173 172 173 175 149 100 42 7 42 68 15 19 100 16 168 146 112 86 16 36 56 7 39 100 12 99 147 101 41 13 227 187 208 194 220 213 226 iiss 204 208 196 283 283 203 204 236 199 236 219 199 187 181 199 193 190 189 213 201 205 189 204 181 202 202 202 2021 236 183
280 VÄSTMANLANDS LÄN ÅKERBY. Västmanlands län Västmanlands norra domsaga, Väitm. 1. Västmanlands lödra domsaga, Västm. 1. Västmanlands västra domsaga, Västm. 1. Västmanlands östra domsaga, Viistin. 1. Västra Alstad, Malm. 1 Vältra, Blekinge, fögderi, Blek. 1... Västra Broby, Krist. 1 Vältra Bak kontrakt, Karlstads st... V&stra Ed, Kalmar 1 Väatra Kintervik, Värtnl. 1 Västra Eneby, Österg. 1 Västra Fröland», Göteb. I V&stra Fågelvik, Värml. 1 Västra Gernm, Skarab. 1 Västra, Gästriklands, tingslag, Gavleb. 1. Västra Göinge härad, Krist. 1 Väatra Guinge kontrakt, Lunds st... Västra Harg, Österg. 1.... Västra Hälsinglands domsaga, Gärleb. i. Västra Hälsinglands fögderi, Gnvleb. 1. Vältra Hisings härad, Göteb. 1.... Västra Hoby, Malin. 1 Väatra Husby, Österg. 1 Västra härad, Jönk. 1 Västra härads kontrakt, Växjö st... Västra Ingelstad, Malm. 1 Vältra, Jämtlands, domsaga, Jämtl. 1. Västra, Jämtlands, fögderi, Jämtl. 1.. Vältra, Jämtlands, kontrakt, Häruöi. st. Västra Karaby, ie Västra Karleby. Vältra Karleby (Västra Karaby),Malm. 1. Vältra Kamp, Krist. 1 Vältra Klagstorp, Malm. 1 Västra Kärrstorp, Malm. 1 Västra Ljungby, se Trolle-Ljungby. Västra, Medelpads, domsaga, V.-norrl. 1. Västra, Medelpads, fögderi, V.-norrl. 1. Västra, Medelpads, kontrakt. Härnäs, st. Västra Ny (Nykyrka), Örebro J... Österg. 1... Vältra Nöbbelöv, Malm. 1 Västra Odarslöv, Malm. 1 Vältra, Orusts, härad, Göteb. 1.... Västra, Koslags, kontrakt, Upps. ärkest. Vältra Byd, Upps. 1 Västra Ryd, Ölterg. 1 Vältra Sallerup, Malm. 1 V&itra Skedvi, Västm. 1 Väatra Skrevlinge, Malm. 1...... Vältra Skrnkeby, se Högby, Österg. 1. Vältra Stenby, Österg. ) Västra, Stockholms läni, domsagn, Stookh. I.. Vältra, Stockholms läns, fögderi, Stockh. 1 Västra Strö, Malm. 1 Viiitra Sond, Värml. 1., se Sunne. Västra Sönnarslöv. Krist. 1., Västra Tollitad, Österg. 1 Vältra Tommarp, Malm. 1 Västra Tors&i, Kronob. 1 V&stra Tnnhem, ÄWsb. 1 Adm. Eckl. 99 169 169 169 169 68 136 47 36 91 19 67 90 84 108 48 19 171 150 67 56 20 28 63 172 152 58 47 53 53 171 150 95 23 56 54 68 11 19 58 100 59 23 157 127 58 47 22 53 33 73 211 214 227 188 286 189 219 227 193 215 189 211 188 208 211 231 218 214 211 211 230 187 212 211 182 182 189 213 202 211 187 213 214 190 211 207 193 Västra Vemmenhög, Malm. 1 Västra Vemmerlöv, Malm. 1 Västra, Västerbottens, domsaga, V.- bott. 1 Västra, Västmanlands, doms., Vastm. 1. Västra Ving&ker, Söderm. 1 Västra Vram, Krist. 1 Västra Varenda domsaga, Kronob. 1,. Västra, Ångermanlands, domsaga, V.- norrl. 1 Väte, Gottl. 1.. Vätle härad, Älvsb. 1 Vättak, Skarab. 1 Vättlöia, Skarab. I Vätö, Stockh..1 Vävennnda, Österg. 1 Växjö domkyrkoförsaml., Kronob. 1.. Växjö landskommun, Kronob. 1.... Växjö län, se Kronobergs län. Växjö stad, Kronob. 1 Växjö stift Ydre härad, Österg. 1 Ydre kontrakt, Linköp. st Yllestad, Skarab. 1 Ysane, Blek. 1 Ysby, Hall. 1 Ystads stad, Malm. 1 Ytterby, Göteb, 1 YttAenhörna, Söderm. 1 Yttergran, Upps. 1 Ytterhogdnl, Jämtl. 1 Ytterjärnn, Stockh. ). Ytterlännäs, V.-norrl. 1 Ytterroalung, se Malung. Ytterselö, Söderm. 1 Yttertjurbo härad. Västra. 1 Yxnerum, Österg. 1 Zlreköpinge, se Sireköpingc. Å, Österg. 1 Aby, Kalmar 1 Åby-Klippans m:e, Krist. 1 Aby, Stora, Österg. I ^by, Södra, Malm. 1 t^.dals-liden, V.-norrl. 1 hus, Krist. 1 ^hns köping, Krist. 1 tahus m:e, Krist. 1 karp, Norra, Krist. 1 _ karp, Södra, Malm. 1... Åker, Jönk. 1 Jkcf, Söderm. 1 Åker, Väster-, Upps. 1 Åker, Öster-, Stockh. 1 Åker, Öster-, Söderm. 1 Åkers härad, Söderm. 1 Åker» skeppslag, Stockh. 1 Åkerbo härad, Kalmar 1 Åkerbo härad, Västm. 1 ^kerbo härad, Österg. 1 Åkerby, Upps. 1 Adm. Eckl. 57 63 173 164 15 49 160 171 49 73 83 86 6 23 34 32 34 19 83 45 63 59 67 17 11 118 7 113 17 99 21 21 37 47 22 57 114 49 49 49 48 63 29 17 12 6 16 17 6 38 99 20 12 212 211 198 215 236 194 193 180 187 207 207 207 189 194 216 221 212 219 199 182 230 199 229 198 187 188 224 190 212 229 215 215 211 208 198 181 182 198 182
ÅL ÄSPÖ. 281 Adm. Eckl. Adm. Eckl. 4l, Kopp. 1 Iland, Upp». 1 lem, Kalmar 1 möts kapell, Gävleb. 1 mota m:e, Värml. 1 msele kapell, Luleå st mtli landskommun, Älvsb. 1.... Åmål» stad, Älvsb. ] Ångarp, se Agnetorp. Ångermanlands mellersta domsaga, V.- norrl. 1 Ångermanlands nedre, Norra, fögderi, V.-norrl. 1 Ångermanlands nedre, Södra, fögderi, V.-norrl. 1 Ångermanlands nordvästra kontrakt, Härnäs, st Ångermanlands nordöstra kontrakt, Härnös. st Ångermanlands sydvästra kontrakt, Hiir- nös. st Ångermanlands södra domsaga, V.-norrl. Ångermanlands södra domsagas tingslag, V.-norrl. 1 Ångermanlands södra kontrakt, Härnös..»t... Ångermanlands västra domsaga, V.- norrl. 1 Ångermanlands västra kontrakt, Härnös. st Ångermanlands östra kontrakt, Härnös. Ångermanlands övre, Norra, fögderi, V.-norrl. 1 Ångermanlands övre, Södra, fögderi, V.-norrl..1 Änimskog, Alvsb. 1 $nsta, Örebro 1 Ardaln, Söderm. 1 Are, Jämtl. 1 Åratad, Hall. 1 Arstads härad, Hall. 1. Årsnnda, Gävleb. 1 Aryd, Blek. 1 As, Hall. 1 Ås, Jämtl. 1 Ås, Jönk. 1 As, Kalmar 1 As, Skarab.., 1 Ås härad, Alvsb. 1 As kontrakt, Skara st Åsaka, Burne-, Sknrab. 1 4saka, Kallands-, Skarab. 1 Äsaka, Skånings-, Skarab. 1 Åsaka, Vartofta-, Skarab. 1 Åsaka, Väne-, Älvsb, 1 Åsarne, Jämtl.,1 Asarp, Norra, Älvsb. 1 Asarp, Södra, Älvsb. 1 Åsbo, Österg. 1 Åsbo, Norra, härad, Krist. 1 Åsbo, Norro, kontrakt, Lunds st.... Åsbo, Södra, burad, Krist. 1 19 121630. Folkråkningtn 1910,1. 104 12 37 108 91 78 78 171 151 151 171 113 171 151 151 78 94 16 117 64 64 108 44 64 117 30 39 85 75 85 86 84 83 73 118 76 77 22 47 47 203 181 224 183 234 227 227 229 229 229 229 229 229 227 199 198 230 221 183 216 220 230 208 225 193 195 193 194 193 194 193 230 195 220 190 214 Åsbo, Södra, kontrakt, Lunds st.... Åsbräcka, Älvsb. 1.. tåse b ärad, Skarab. 1 seda, Kronob. 1 seda m:e, Kronob. 1 Åsele, V.-bott. 1 Åsele lappmarks tingslag, V.-bott. 1.. Åsele m:e, V.-bott. 1 Åsenhöga, Jönk. 1 Åsens bönehus, Västerås st Åslc, Skarab. 1 Åstols m:e, Göteb. 1 Åstorps m:e, Krist. 1 Åsum, Norra, Krist. 1 Åsum. Södra, Malm. 1 Åsunda härad, Upps. 1 Asuuda kontrakt, Upps. ärkest.... Åtvid, Österg. 1. Åtvidabergs in:e, Österg. 1 Aggegrunds kapell, Upps. ärkest... Alekulla, Älvsb. 1 Älgaras, Skarab. 1 Älghult, Kronob. 1 Älga, Värml. 1 Almeboda, Kronob. 1 Almhults köping, Kronob. 1 Älvdalen, Kopp. 1 Älvdals härad, Värml. 1 Älvdals härads nedre tingslag, Värm). 1. Älvdals härads övre tingslag, Värml. 1. Älvdals kontrakt, KarlBtads st Älvdals tingslag, Kopp. 1 Älvestad, Österg. 1 Älvkarleby, Upps. 1 Alvros, Jämtl. 1 Älvsbncka, Värml. 1 Alvsborgs län Älvsby, Norib. 1 Älvsby tingslag, Norrb. 1 Alvsered, Alvsb. 1 Älvsyssels norra kontrakt, Götcb. st.. Älvsyssels södra kontrakt, Göteb. st.. Älvsäker, Hall. 1 Angclholms stad, Krist. 1 Augersjö kapell, Härnös. st Ängsö, Västm. 1 Änkhns, Borgerskapets, i Stockholm. Äppelbo, Kopp. 1 Ärentnna,.Upps. 1 Arila, se Arla. Arja, se Åker, Söderm. 1. Arla, Söderm. 1 Ärlinghundra, Husby-, Stockh. 1... Årliiighuiidra härad, Stockh. 1.... Ärlinghundra kontrakt, Upps. ärkest.. Ärteuuirk,. Älvsb. 1 Aspcred, Alvsb. 1 Asphult Krist. 1 Aspingc, Ostrn, Malm. 1 Äspö, Malm. 1 73 I 84 i 32 32 121 121 121 27 83 69 47 49 56 11 20 20 75 81 32 91 32 33 104 91 168 168 104 23 13 118 89 73 123 123 76 65 51 99 3 105 13 16 4 4.. 78 75 49 55 57 214 220 208 233 208 206 194 216 212 181 187 18"> 220 194 208 226 207 207 203 226 187 183 230 226 233 22(1 219 219 22(1 214 230 202 239 203 182 199 181 181 227 195 215 212
282 ÖCKERÖ ÖSTRA HÄRAD. tekerö, Göteb. 1 _ deborg,,. Älvsb. 1 Qdeby, Örebro ] Ödenäs, Älvsb. 1 Ödesbög, Österg. 1 Ödestuga, Jönk. 1 Ödsköld, Älvsb. 1 Ödimäl, Göteb. 1 Qggeatorp, Jönk. 1 Qglondt, Skarab. 1 Ok, Gottl. I Qja, Kronob. 1 Öjs, Malm. 1 la, Söderm. 1 å jaby, Kronob. 1 Öjareda kapell, Göteb. at Ö e kapell, Vaateråa st Öjnng» kapell, Upps. ärkest plena, Jönk. 1 Öknebo händ, Stockb. 1 Öknebo tingalag, Stockb. 1 Ölands domsaga, Kalmar I piands fögderi, Kalmar 1 Olands Medel-kontrakt, Kalmar st... Ölands norra kontrakt, Kalmar at... Ölands norra mota tingalag, Kalmar 1. Ölands södra kontrakt, Kalmar st... Ölands södra mota tingslag, Kalmar 1. pljeholt, Blek. 1 Qlme, Viirml. 1 (jlme härad, VErml. 1 Ölmcstad, Jönk. 1 Ölmevalla, Hall. 1 Ölserud, Viirml. 1 Ölsreinma, Älvsb. 1 (jm, Skorab. 1 Önnarp, Malm. 1 Önnested, Kriat. 1 Önum, Skarab. 1 Ör, Kronob. 1 Qr, Alvab. 1 Öra, Älvab. 1 Örberga, Österg. 1 prby, Älvab. 1 prby m:e, Stockb. 1 prbyhna härad, Upp». 1 prbyhus kontrakt, Upps. ärkest.... Örebro härad, Örebro 1 Örebro kontrakt, Strängn. at Örebro län. t>i Örebro stad, Örebro 1 Oregrunds stad, Stockb. 1 Öreryd, Jönk. 1 Örgryte, Göteb. 1 Örja, Malm. 1 Örkelljnnga, Kriat. 1 Örkelljnnga m:e, Krist. 1 prkeoe, Krist. 1 Örnsköldevika stad, V.-norrl. 1. Örsjö, Kalmar I prsjö, Malm. 1» Oralöaa,..Skarab. 1 i.. Örsåa, Älvsb. 1 A dm. Eckl. 67 77 94 74 22 29 78 68 27 84 42 32 57 16 32 28 7 157 161 185 161 161 44 89 89 27 65 90 77 82 57 48 85 33 77 74 23 75 7 13 94 94 96 8 27 67 58 47 52 48 115 38 '.67 86 76 219 227 200 195 190 208 227 219 208 195 236 207 212 199 207 222 203 183 209 224 224 225 216 226 209 220 227 220 212 214 193 207 227 195 187 220 183 199 199 180 195 219 213 214 215 2-29 224 212 194 220 Örtofta, Molm. 1 Örtomta, Österg. I Örträsk, V.-bott. 1 Ösmo, Stockh. 1 Ösaeby, se ÖssebyGarn. Össeby-Garn, Stockh. 1 Össjö, Kriat. 1 Östad, Älvsb. 1 Östbo härad, Jönk. 1 Östbo kontrakt, Växjö st Öeterbitterna, Skarab. 1 Österby brak, Upps. ärkest Österfarnebo, Gävleb. 1 Östergarn, Gottl. 1 Östergötlands län. Österhaninge, Stockh. 1 Österlövsta, Upps. 1 Östermalm, ae Hedvig Eleonora förs. i #_ Stockholm. Östernärkes domsaga,.örebro 1.... Östernarkea fögderi, Örebro 1 Österplana, Skarab. 1 Öaterrekarne härad, Söderm. 1.... Österrekarne kontrakt, Strängn. st... Östersidans m:e, Göteb. 1 Österalöv, Krist. 1 Östersmids garnisonsföraamling, se K. Norrlands artillerireg:s förs. Östersunds län, se Jämtlands län. Östersands stsd, Jnmtl. 1 Östersysslets domsaga, Varmt. 1.... Östersysslets fögderi, Värml. 1.... Östertälje, Stockh. 1 Österanda, Vastin. 1 Östervall skog, Värml. 1 Österv&la, Vastm. 1 Österåker, Stockh. 1 Österåker, Söderm. 1 Östhammars stud, Stockh. 1 Östkinds härad, Österg. 1 Östkinds och Björkekinds kontrakt --= Vikboland», Linköp. st. Östmark, Värml. 1 Östra, Blekinge, fögderi, Blek. 1... Östra Broby, Krist. 1 Östraby, Malm. 1 Östra Ed, Kalmar 1 Östra Emtervik, Värml. 1 Östra Eneby, Österg. 1 Östra Frölunda, Ålvsb. 1 Östra Fågelvik, Värml. 1 Östra Gernm, Sksrab. 1 Östra Grevie, Malm. 1 Östra, Gästriklands, tingslag, Gävleb. 1. Östra Göinge härad, Krist. 1 Östra Göinge kontrakt, Lunds st... Östra Harg, Österg. 1 Östra Herrestnd, Kriat. 1 Östra ;Hisings härad, Göteb. 1.... Östra'Hoby, Krist. 1 Östra Husby, Österg. 1 Östra härad, Blek. 1 Östra härad, Jönk. 1 Adm. Eckl. 58 20 121 7 5 47 73 29 85 108 42 19 7 18 168 146 86 16 72 49 118 167 145 7 100 90 101 6 16 8 21 91 136 48 56 36 91 22 76 89 83 53 108 48 20 50 67 50 21 44 28 213 187 283 199 182 214 220 208 196 188 183 236 199 182 193 199 215 230 201 181 227 188 182 198 180 226 215 213 188 226 188 220 226 194 211 215 187 214 214 188
ÖSTRA HÄRAD ÖXNEVALLA. 283 Ååm. Eckl. Adm. Eckl. Östra härads kontrakt, Lunds st... Östra härads kontrakt, Växjö st.... Östra Ingelstad, Krist. 1 Östra, Jämtlands, domsaga, Jämt]. 1. Östra, Jämtlands, fögderi, Jämtl. 1.. Östra, Jämtlands, kontrakt, Härnös. st. Östra Karaby, se Östro Karleby. Östra Karleby (Östra Karaby), Malm. 1. Östra Kamp, Hall. 1 Östra Klagstorp, Malm. 1 Östra Kärrstorp, Malm. 1 Östra Ljungby, Krist. 1 Östra, Medelpad», domsaga, V.-norrl. 1. Östra, Medolpads, fögderi, V.-norrl. 1. Östra, Medelpads, kontrakt, Härnös. st. Östra Ny, Österg. 1 Östra Nöbbelöv, Krist. 1 Östra, Orusts, härad, Göteb. 1.... Östra, Roslags, kontrakt, Upps. ärkest. Östra Ryd, Stockh. 1 Östra Ryd, Österg. 1 Östra Sallernp, Malm. 1 Östra Skrukcby,. Österg. 1 Östra Stenby, Österg. 1 Östra Strö, Malm. 1 Östra Sund, se Sunnc, Värml. 1. Östra Sönnarslör, Krist. 1 Östra Tollstad, Österg. 1 Östra Tommarp, Krist. 1 Östra Torp, Malm. I Östra Tornas, Kronob. I Östra Tnnhcm, Skarab. 1 50 172 152 58 63 57 56 47 171 152 21 50 68 6 21 56 20 21 56 49 19 50 57 32 82 215 209 214 280 213 221 212 213 214 230 188 214 182 182 187 212 187 188 212 215 189 214 212 207 194 Östra Vemmenhög, Malm. 1 Östra Vemmerlöv, Krist. 1 Östra Vingåker, Söderm. 1 Östra Vram, Krist. 1 Östra Värends domsaga, Kronob. 1. Östra, Västmanlands, domsaga, Västra. 1. Östra Aspinge, Malm. 1 Ostuna, Stockh. 1 Öttum, Skarab. 1 Öved, Malm. 1 Överenhörna, Söderm. 1....... Örergran, Upps. i Överhogdal, Jämtl. 1 Ovcrjärna, Stockh. 1 Överkalii, Norrb. 1 Överkalix tingslag, Norrb. 1 Överlnleä, Norrb. 1 Överluleå tingslag, Norrb. 1 Överlännäs, V.-norrl. 1 Overmalnng, se Malung. Overrums brnkskapell, Liuköp. st... Överselö, Söderm. 1 Övertjuvbo härad, Västm. 1 Övertoniefi, Norrb. 1 Övertornea tingslag, Norrb. 1.... Övraby, Hall. 1 Övraby, Krist. 1 Övre Gantsträsks kapell, Luleå st... Övre Ullerud, Värml. 1 Oxabiick, Alvsb. 1 Öxncvalla, Alvsb. 1 57 61 15 49 160 169 55 4 84 56 17 11 118 7 124 124 128 123 113 17 101 124 124 63 50 89 75 75 212 214 198 215 212 180 193 212 199 182 230 199 233 233 229 188 198 233 221 214 234 226 220 220 WWMKÄ CENTRAUmtlUs WBUOTBC