INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december 1910. I, Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1910_1
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1910 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. AREAL OCH FOLKMÄNGD FÖR SÄRSKILDA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1914 [121630]
STATISTISKA CENTRALBYRÅNS BIBLIOTEK
Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen 3* B) Areal och folkmängdstäthet 4* C) Kommunala, administrativa och judiciella områdens antal, storlek och folkmängd... 13* Tab. A. Antal landskommuner (köpingar ej inräknade) fördelade efter landarealen år 1910.... 14* Tab. B. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden år 1910.. 16* Tab. C. Antal köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden år 1910 18* Tab. D. Antal bärad, fördelade efter folkmängden år 1910 19* Tab. E, Antal länsmansdistrikt, fördelade efter folkmängden år 1910 20* Tab. F. Antal fögderier, fördelade efter folkmängden år 1910 21* Tab. G. Antal tingslag, fördelade efter folkmängden år 1910 22* Tab. H. Antal domsagor, fördelade efter folkmängden år 1910 23* D) Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift 25* Tab. I. Antal församlingar stiftsvis vid början av år 1911 26* Tab. K. Antal pastorat, fördelade efter landarealen år 1910 27* Tab. L. Antal pastorat, fördelade efter folkmängden år 1910 28* Tab. M. Antal kontrakt, fördelade efter folkmängden år 1910 30* E) Areal och folkmängd i de gamla landskapen 32* F) Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet 33* G) Register 35* Tabeller. Tab. 1. Areal, folkmängd och hushåll i härad, landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom församlingar den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 1 1) Stockholms stad 1 2) Stockholms län 4 3) Uppsala län 11 4) Södermanlands län 15 5) Östergötlands län.... 19 6) Jönköpings län 27 7) Kronobergs län 32 8) Kalmar län 36 9) Gottlands län 41 10) Blekinge län 44 11) Kristianstads län 47 12) Malmöhus län 53 13) Hallands län 63 14) Göteborgs och Bohus län 67 15) Ålvsborgs län 73 16) Skaraborgs län 81 17) Värmlands län 89 18) Örebro län 94
II Sid. 19) Västmanlands län 99 20) Kopparbergs län 103 21) Gävleborgs län 108 22) Västernorrlands län 112 23) Jämtlands län 116 24) Västerbottens län 120 25) Norrbottens län 123 Tab. 2. Areal och folkmängd i fögderier och länsmansdistrikt den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 127 Tab. 3. Areal och folkmängd i domsagor och tingslag den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 157 Tab. 4. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910. Sammandrag länsvis... 176 Tab. 5. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i landstingsområden... 177 Tab. 6. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i hushållningssällskapsområden 179 Tab. 7. Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1910, enligt indelningen den 1 januari 1911 180 1) Uppsala ärkestift 180 2) Linköpings stift. 187 3) Skara stift 193 4) Strängnäs stift 198 5) Västerås stift 202 6) Växjö stift 207 7) Lunds stift 211 8) Göteborgs stift 219 9) Kalmar stift 224 10) Karlstads stift 226 11) Härnösands stift 229 12) Luleå stift 233 13) Visby stift 236 14) Stockholms stad 238 Tab. 8. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1910 240 Tab. 9. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1910 i de gamla landskapen... 242 Tab. 10. Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet år 1910 243 Register över rikets administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar 246 Karta över Sveriges kommuners folkmängstäthet år 1910. Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Les irrégularités de la division administrative 3* B) Superficie; densité de la population 4* C) Nombre, superficie et population des circonscriptions administratives, judiciaires et communales 13* Tabl. A. Nombre des communes rurales, classées par superficie (terre ferme), en 1910 14* Tabl. B. Nombre des communes de la campagne, classées par population, en 1910....... 16* Tabl. C. Nombre des bourgades et des quasi-bourgs (»municipalsamhällen»), classés par population, en 1910 18* Tabl. D. Nombre des cantons, classés par population, en 1910 19* Tabl. E. Id. des sousbailliages.. 20* Tabl. F. Id. des bailliages 21* Tabl. G. Id. des cercles judiciaires 22* Tabl. H. Id. des juridictions 23*
Pages. D) Superficie et population des cures, des prévôtés et des diocèses 25* Tabl. I. Nombre des paroisses, par diocèses, en 1910 26* Tabl. K. Nombre des cures, classées par superficie (terre ferme), en 1910 27* Tabl. L. Nombre des cures, classées par population, en 1910 28* Tabl. M. Nombre des prévôtés, classés par population, en 1910 30* E) Superficie et population des anciennes provinces 32* F) Superficie, population et densité de la population des grandes îles 33* G) Index des communes 35* Résumé en français 36* Tableaux. Tabl. 1. Superficie, population et nombre des ménages dans les communes, les villes, les paroisses et les cantons le 31 déc. 1910 1 Col. 1: communes, villes, cantons. Col. 2: superficie (totale) en kilom. carrés. Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population totale. Col. 5: enfants (au-dessous de 15 ans). Col. 6: adultes célibataires, Col. 7: mariés (-ées). Col. 8: veufs et veuves. Col. 9: divorcés (-ées). Col. 10: sexe masculin. Col. 11: sexe féminin. Col. 12: habitants par kilom. carré (terre). Col. 13: nombres des ménages. Tabl. 2. Superficie et population dans les bailliages et les sousbailliages, le 31 déc. 1910 127 Col. 1: bailliages et sousbailliages. Col. 2: superficie (totale). Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population. Col. 5: habitants par kil. c. Tabl. 3. Superficie et population dans les juridictions et les cercles judiciaires, le 31 déc. 1910.. 157 Col. 1: juridictions et cercles judiciaires ruraux. Col. 2 5: voir ci-dessus Tabl. 2. Tabl. 4. Superficie, population et densité de la population, en 1910. Résumé par préfectures 176 Col. 1: préfectures. Col. 2 4: superficie (dont 2: terre ferme; 3: eaux; 4: total). Col. 5 7: population (dont 5: sexe masculin; 6: sexe féminin; 7: total). Col. 8: habitants par kil. c. Tabl. 5. Superficie, population et densité de la population dans les districts des conseils généraux, en 1910. 177 Col. 1: districts des conseils généraux. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4. Tabl. 6. Superficie, population et densité de la population dans les districts des sociétés d'économie rurale. 179 Col. 1: districts des sociétés d'économie rurale. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4 Tabl. 7. Superficie et population dans les cures, les prévôtés et les diocèses, le 31 déc. 1910 180 Col. 1: paroisses, cures, prévôtés. Col. 2: superficie (totale). Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population. Col. 5: l'année où échoit la fixation des appointements. Tabl. 8. Superficie et population par diocèses et par préfectures 240 a) Superficie. b) Population. Col. 1: préfectures. Col. 2 15: diocèses. b) Col. 16: adhérents de confessions étrangères en paroisses avec des registres légaux. b) Col. 17 (= a) col. 16): total. Tabl. 9. Superficie, population et densité de la population dans les anciennes provinces, en 1910 242 Col. 1: provinces. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 4. Tabl. 10. Superficie, population et densité de la population des grandes îles (de 20 kilom. carrés et au-dessus) 243 Col. 1: mer ou lac, où l'île est située; nom de l'île. Col. 2: communes ou paroisses de l'île. Col. 3: superficie en kilom. carrés (y compris îlots et étangs). Col. 4: population. Col. 5: habitants par kilom. carré. Col. 6: superficie en kilom. carrés de l'île principale. Index alphabétique des communes, villes, paroisses et autres divisions administratives, communales, judiciaires et ecclésiastiques 246 Carte de la densité de la population. III
IV Tillägg och rättelser. Under tryckningen har följande kommit till Statistiska centralbyråns kännedom. Sid. 3, anm. 4. Jämlikt K. brev d. 31 dec. 1913 skall beslutet om Katarina församlings dolning gå i verkställighet den 1 maj, som infaller året närmast efter det, varunder församlingshus av viss föreskriven beskaffenhet blivit av den odelade Katarina församling för Sofia församlings räkning uppfört och godkänt. Sid. 3, anm. 8, sid. 9, anm. 17, och sid. 199. Jämlikt K. brev d. 31 dec. 1913 skall Brännkyrka församling den 1 maj 1914 utbrytas från Huddinge pastorat och utgöra eget gäll ävensom skiljas från Södertörns kontrakt och Strängnäs stift samt i ecklesiastikt hänseende förläggas till Stockholms stad och lyda under Stockholms stads konsistorium. Sid. 13. Jämlikt K. brev d. 7 nov. 1913 har Tierps municipalsamhälle blivit utvidgat. Uppgift om den nuvarande arealen saknas emellertid. Sid. 16. Jämlikt K. brev d. 7 nov. 1913 har Katrineholms municipalsamhälle blivit betydligt utvidgat. Det omfattar nu en areal av 1069 kv.km., varav 902 kv.km. land. Sid. 48 samt sid. 51, anm. 7. Genom nåd. brev d. 19 dec. 1913 har K. Maj;t förunnat Hässleholms köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. den 1 januari 1914; dock»kall Hässleholms stad tillsvidare i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Västra Göingo domsaga och tingslag. Sid. 49. Jämlikt K. brev d. 14 nov. 1913 har vid Tollarps järnvägsstation i Västra Vrarns socken bildats ett municipalsamhälle. Sid. 53 Bamt sid. 59, anm. 2. Jämlikt K. brev d. 12 dec. 1913 skall med ingången av år 1915 Limhamns köping i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlivas med Malmö stad. I fråga om de ecklesiastika förhållandena föreskrevs i detta sammanhang ej annan förändring, än att staden och köpingen skola efter införlivningen hava fullständig gemensamhet i avseende å skolväsendet. Jfr här nedan tillägg till sid. 211. Sid. 55. Jämlikt K. brev d. 21 nov. 1913 har inom Burlövs och Tottarps socknar bildats ett municipalsamhälle benämnt Alcarp, med en areal av 3'37 kv.km., varav inom Burlöv 2'86 kv.km., inom Tottarp 052 kv.km. Sid. 04 och Bid. 65, kol. 1 och anm. 6. Enligt K. brev d. 12 dec. 1913 skola lägenheten Tranelyckan, 1/4 mtl Klastorp nr 17 Andors Nilsgård samt 1 mtl Apelvik nr 1 Anders Götarsgård, tillika med därinom belägna järnvägssträckor, allt i Träslövs socken, med ingången av år 1915 i allo införlivas med Varoergs stad. Sid. 84. Jämlikt K. brev d. 21 nov. 1913 har inom Kvänttms socken bildats ett municipalsamhälle benämnt Kvänum, med en areal av 0'2» kv.km. land. Sid. 91. Jämlikt K. brev d. 29 aug. 1913 har vid Haga i Arvika socken bildats ett municipalsamhälle. Sid. 105. Ludvika municipalsamhälles areal uppgives till 3'67 kv.km. Samhället omfattar även ett helt litet område inom Norrbärke socken. Genom K. brev d. 28 nov. 1913 har medgivitb, att municipalsamhällct, dock med undantag av den till Norrbärke socken hörande delen, må på vissa villkor, från tid som framdeles kommer att bestämmas, såsom en kommun för gig bilda en även i fattigvårdshänseende från Ludvika socken avbkild köping, benämnd Ludvika. Sid. 109 samt sid. 111, anm. 9. Jämlikt K. brev d. 12 dec. 1913 träda de åt Ljusdals municipalsamhälle boviljade köpingsrättigheter i kraft med 1914 års ingång. Sid. 113. Jämlikt K. brev d. 27 nov. 1913 har Nylands municipalsamhälle blivit utvidgat. Det torde nu omfatta en areal av 0'69 kv.km. land. Sid. 171. Jämlikt K. brev d. 22 juli 1910 och d. 31 jan, 1913 utgör Medelpads västra domsaga fr. o. m. den 1 jan. 1914 ondast ett tingslag. Sid. 183, kol. 1, rad 10. Står: Öster-Våla; läs: Östervåla. Sid. 196, kol. 1, rad 6. Står: Frölene; läs: Fölene. Sid. 211. Enligt K. brev d. 12 dec. 1913 skall Limhamns församling den 1 maj 1915 utbrytas från Bunkefio pastorat till ett eget gäll.
TILL KONUNGEN. Redogörelsen för 1910 års folkräkning är, såsom Statistiska centralbyrån redan en gång förut haft tillfälle att framhålla, fördelad i flera häften eller avdelningar. Emellertid motsvara dessa avdelningar icke helt och hållet av- 1* 121630.
2* FOLKRÄKNINGEN 1910. delningarna av 1900 års befolkningsstatistik. Den första avdelningen av sistnämnda statistik innehöll, jämte en summarisk uppgift å länens och kommunernas folkmängd samt å befolkningens åldersfördelning, den sedvanliga redogörelsen för befolkningsrörelsen under året; denna avdelning motsvaras för år 1910 av den berättelse, som redan offentliggjorts såsom årgången 1910 av litt. A) (Befolkningsstatistik) i den gamla serien Bidrag till Sveriges officiella Statistik. Det första häftet av Folkräkningen år 1910, vilket härmed i underdånighet framlägges, motsvarar i det hela den andra avdelningen av 1900 års befolkningsstatistik, i det att detsamma, liksom nyssnämnda publikation, redogör för areal och folkmängd inom olika förvaltningsområden. Emellertid hava denna gäng uppgifterna om främmande trosbekännare uteslutits ur redogörelsen i fråga och komma att publiceras i ett senare häfte. Däremot inrymmer tab. 1 i den föreliggande berättelsen en summarisk uppgift å befolkningens fördelning efter kön och civilstånd, ävensom å antalet hushåll, inom varje kommun. Dessutom är redogörelsen för rikets indelningar utvidgad i vissa hänseenden. I olikhet mot förhållandet i tidigare liknande berättelser har kommunen och icke församlingen valts till enhet för den tabellariska uppställningen. Dock äro så vitt möjligt uppgifter meddelade även om de särskilda församlingarna. Å landsbygden sammanfaller för övrigt i regeln kommunen såväl med den lika benämnda församlingen eller kyrkosocknen som ock med jordebokssocknen. Dock inträffar stundom, att även en landskommun omfattar flera församlingar, vanligast när till socknen hör en kapellförsamling (eller flera). Motsatt förhållande, d. v. s. att församlingen omfattar tvenne eller flera kommuner, inträffar ock, t. ex. där församlingen omfattar tvenne gamla jordebokssocknar eller där från socknen utbrutits en köping med egen kommunalförvaltning. I jordeboken äro kapellförsamlingarna nästan alltid upptagna under moderförsamlingen, vadan en sådan förening ej särskilt omnämnes i anmärkningarna till tab. 1. De större städerna omfatta naturligen ganska ofta flera församlingar. Förutom kommuner och församlingar upptager tab. 1 även municipalsamhållen. I rätt många fall har dock ingen arealuppgift för ett sådant samhälle kunnat erhållas. Även beträffande folkmängden har stundom samhället ej kunnat noggrant skiljas från den övriga kommunen, och centralbyrån har fått nöja sig med en approximativ uppgift å folkmängden, utan möjlighet att fördela densamma i civilståndsgrupper. I anmärkningarna till tabellerna redogöres för de vid 1910 års slut bestående oregelbundenheterna i rikets indelningar, för regleringar eller beslut om sådana under perioden 1901 1910 samt för de förändringar, om vilka sedan dess intill utgången av oktober månad 1913 beslut blivit av Kungl. Maj:t fattat. De i anmärkningarna till tab. 1 omförmälda förslag till överflyttningar, vilka varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning men utan att vinna nådigt bifall, ingå, där ej annorlunda säges, bland de regleringsförslag, som återfinnas i Underdånigt betänkande angående reglering av oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar, avgivet d. 9 okt. 1882 av den därtill förordnade kommittén. På grund av nådiga cirkuläret d. 28 nov, 1912 angående stavningssättet i från
OREGELBUNDENHETER I DEN ADMINISTRATIVA INDELNINGEN. 3* trycket utkommande officiella skrifter har beträffande t-ljudet och v-ljudet stavningen av åtskilliga ortnamn ändrats. Då emellertid i fråga om några namn stavsättet icke utan vidare syntes givet, ingick centralbyrån till K. Maj :t med anhållan om faatställelse av rätta stavsättet för dessa ortnamn; och har K. Maj:t genom beslut den 31 okt. 1913 fastställt stavningen av namnen Alfshög, Fivlered, Fridlevstad, Hovsta, Nävlinge, Revsund, S:t Olof, Stafsinge, Säfsnäs och Välluv, på sätt de här blivit stavade. Efter dessa inledande förklaringar får Statistiska centralbyrån övergå till den sedvanliga kommenterande framställningen av innehållet i tabellerna. A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen. Som en av de största anomalierna i fråga om rikets indelning får väl det förhållandet betraktas, att åtskilliga kyrkosocknar äro delade på flera län. År 1900 ägde detta förhållande rum med 8 socknar. I ett fall har sedermera visat sig, att oregelbundenheten saknat rättslig grund, nämligen beträffande Avesta församling, som ansetts vara fördelad på Kopparbergs och Västmanlands län. Kungl. Maj:t har nämligen d. 30 aug. 1907 förklarat, att egendomen Bjurfors församlingens Västmanlandsdel även i kyrkligt hänseende tillhör Norbergs socken, dit egendomen i kommunalt hänseende redan förut ostridigt hörde. De återstående 7 socknarna, som äro belägna var och en i tvenne län, äro följande : Harbo, i Uppsala och Västmanlands län; Söderfors, i Uppsala och Gävleborgs län; Västra Ny, i Östergötlands och Örebro län; Hishult, i Kristianstads och Hallands län; Kölingared, i Älvsborgs och Skaraborgs län; Nysund, i Värmlands och Örebro län; Lillhärdal, i Kopparbergs och Jämtlands län. De kommuner, som äro delade på flera län, äro dock endast tre, nämligen Hishult, Kölingared och Nysund. Med övriga här uppräknade delade kyrkosocknar äger det förhållandet rum, att den mindre länsdelen är i kommunalt hänseende förenad med en annan socken, som helt och hållet tillhör länet, nämligen Uppsala länsdel av Harbo med Eälinge, Gävleborgs länsdel av Söderfors med Hedesunda, Örebro länsdel av Västra Ny med Hammar och Kopparbergs länsdel av Lillhärdal med Mora. Åtskilliga territoriella församlingar omfatta både stads- och landområde, vanligen så att församlingen innesluter två kommuner, varav den ena stad. Dylika på stad och land delade församlingar äro Vaxholms, Motala, Hakarps, Rogberga, Västra Sallerups, Borås och Torpa, Kopparbergs samt Skellefteå. Stundom hava ock Lunds, Hälsingborgs, Ronnebys och Sölvesborgs pastorat betraktats såsom utgörande vartdera en enda församling, vilken i sådant fall skulle omfatta både stad och land. I Statistiska centralbyråns publikationer hava dock dessa områden behandlats som särskilda stadsförsamlingar och landsförsam-
4* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. lingar, och denna uppfattning vinner stöd av formen för gällande löneregleringsresolutioner, Själevads församling har omfattat så väl Själevads kommun som örnsköldsviks stad, men sedan år 1908 utgör staden en egen församling. Att en församling ofta omfattar en köping och en landskommun, är redan i det föregående omnämnt. Med en sockens fördelning på län följer ock dess fördelning på olika härad, tingslag, länsmansdistrikt, fögderier och domsagor. Åtskilliga socknar äro ock på samma sätt styckade utan att vara fördelade på olika län. Dock är splittringen mindre nu än för ett par årtionden tillbaka, och numera förekommer det exempelvis icke att någon socken tillhör flera än två härad. Ej heller finnes något härad, tingslag, länsmansdistrikt, fögderi eller någon domsaga, som tillhör flera län. Vadsbo härad i Skaraborgs län är delat i tvenne fögderier, men det enas område utgöres av tvenne av de tingslag, häradet omfattar, medan det andra fögderiet sammanfaller med det tredje av häradets tingslag. Det nuvarande inysätra tingslag i "Västerbottens län är ock delat på tvenne fögderier; nämnda tingslag bildades år 1902 genom sammanslagning av tre förutvarande tingslag, av vilka tvenne tillhörande ett fögderi och det tredje ett annat. Trenne härad i Hallands län, nämligen Halmstads, Faurås och Viske äro ock delade på olika fögderier. Eljest omfatta fögderierna alltid ett eller flera odelade härad (eller, där härad ej finnas, tingslag). Det ovan omtalade Vadsbo härad är delat på två domsagor. Annars ingå häraden (liksom naturligtvis alltid tingslagen) odelade i domsagor. Länsmansdistrikten däremot omfatta antingen ett eller flera härad (tingslag) eller blott några socknar därav; ja stundom är redan socknen för stor för ett sådant distrikt, och utgör då vardera sockendelen antingen ensam eller i förening med andra socknar var sitt distrikt. Pastoraten omfatta icke så sällan socknar i olika län. Mera underligt är, att det ännu gives två pastorat, som vart för sig tillhöra tvenne stift: Hishults och Fagerhults pastorat, där moderförsamlingen hör till Göteborgs och annexförsamlingen till Lunds stift, samt Amnehärads och Södra Eåda pärtorat, med den förra församlingen hörande till Skara, den senare till Karlstads stift. B) Areal och folkmängdstäthet. Då kunskapen om arealen utgör en väsentlig fyllnad till de många upplysningar, som vinnas genom folkräkningen, har Statistiska centralbyrån plägat i sina folkräkningsberättelser även meddela arealsiffror för landets olika förvaltningsområden, ända ned till kommunerna (socknar och städer). Till alla de omständigheter, som göra en tillförlitlig kännedom om arealen lika önskvärd från administrativ som från vetenskaplig synpunkt, har under tiden efter den nästföregående folkräkningsberättelsens publicering kommit ännu en, nämligen lagen av den 2 december 1910 angående reglering av prästerskapets avlöning. På grund av denna lag kan nämligen (land)arealen av ett pastorat få en rent pekuniär betydelse för vissa befattningshavare.
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 5* Statistiska centralbyrån har därför nedlagt mycket arbete på att erhålla så tillförlitliga arealsiffror som möjligt, utan att likväl resultatet kan anses ha blivit i allo tillfredsställande. Det innebär dock väsentliga förbättringar i jämförelse med 1900 års arealstatistik. I folkräkningsberättelsen för nyssnämnda år uppgavs rikets hela ytvidd till 447 864-48 kvadratkilometer, med inräknande av insjöar, älvar och åar, men icke av havets vikar och sund. Siffran grundade sig, vad beträffar 8 län, helt eller delvis på den ekonomiska kartläggningen i skalan 1: 20 000 (utförd av Ekonomiska kartverket eller, efter dess förening år 1894 med Generalstabens topografiska avdelning, av Rikets allmänna kartverk); för flertalet av de övriga länen på Generalstabens kartor (i skalorna 1: 100 000 eller 1: 50 000), men för ett par av de nordligare länen pä äldre kartor i ganska liten skala. Härvid är att märka, att för trenne norrländska län, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens, angavs hela länsarealen i enlighet med år 1893 av Generalstabens topografiska avdelning gjorda bestämningar, men sockenarealerna voro till allra största delen uträknade å äldre kartor, varom berättelsen närmare upplyser. Mellan summorna av dessa sockenareajer å ena sidan och de nyare bestämningarna av länsarealerna å den andra visade sig en ganska betydande differens, vilken i tabellerna uppfördes såsom tillägg till länets areal, då den icke kunde fördelas på de särskilda socknarna. Uppenbarligen voro alltså arealstatistikens brister störst i fråga om de norrländska länen. Statistiska centralbyrån vände sig, för att ernå bättre uppgifter, till Rikets allmänna kartverk, och har genom dess försorg erhållit nya arealuträkningar för hela Gävleborgs och Norrbottens län, flertalet socknar i Jämtlands län samt några socknar i Västerbottens och i Kopparbergs län. För en del socknar i Jämtlands län kunde dock sådana uträkningar icke nu erhållas, utan hava för dem de gamla arealuppgifterna måst användas. Vad beträffar det återstående norrländska länet, Västernorrlands, grundade sig arealuppgifterna i 1900 års berättelse på en nyare och mera tillförlitlig karta och hava därför fått kvarstå oförändrade. Den lilla ökning i länets areal, som kommer till synes i föreliggande berättelse, beror därpå, att Örn sköldsviks stad fått sin areal utvidgad, till en del genom överflyttning från Själevads kommun (som därför minskats), men till en del även genom uppgrundningar och utfyllningar i den angränsande havsfjärden. Om vissa trakter i mellersta och södra Sverige, särskilt i Örebro och Kristianstads län, var det känt, att förhållandet mellan vatten- och landareal undergått en icke alldeles oväsentlig förskjutning, på grund av omfattande sjösänkningsoch torrläggningsarbeten i nyare tid. Härom sökte centralbyrån inhämta upplysningar från skilda håll. Att erhålla fullt säkra arealbestämningar har dock icke varit möjligt, men de här publicerade arealsiffrorna äro så noggranna, man för närvarande kan få. Om municipalsamhällenas areal förekomma stundom uppgifter i de Kungl. brev, jämlikt vilka de blivit bildade; oftare saknas dock dylika uppgifter i breven. I sådant fall har centralbyrån tillskrivit municipalnämndernas ordförande, av vilka likväl många varit ur stånd att lämna några upplysningar
6* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. härom. För kapellförsamlingar o. dyl. saknas vanligen särskild arealuppgift. Genom den ekonomiska kartläggningen hava, under tiden efter offentliggörandet av 1900 års folkräkningsberättelse, nya arealbestämningar verkställts för vissa delar av Stockholms, Malmöhus och Västmanlands län. I fråga om Värmlands läns areal har en obetydlig justering vidtagits för att göra centralbyråns siffra överensstämmande med sammandraget av beskrivningarna till de ekonomiska kartorna för länet. De särskilda länens arealtal, sådana de beräknats för år 1900 och år 1910, ävensom de för 1910 års arealuträkning huvudsakligen använda kartorna synas av följande uppställning: ') E = Ekonomiska kartverkets eller Rikets allmänna kartverks kartor 1 skalan 1:20000, G 1 = Generalstabens kartor i skalan 1: 50 000, G- 2 = Generalstabens kartor i skalan 1:100 000. ') Södra More härad. 8 ) Luggudo, Torna, Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härad helt eller delvis. 4 ) Snevringc, Tuhundra, Sieiide och Yttertjnrbo bärad. 6 ) Till stor del endast ett sammandrag av andra kartor. ) I några fall stomkartor, på vilka fältmätningen ännu ej verkställts. ') Karta i skalan 1:200 000 av C. E. Dahlman. 8 ) Karta i skalan 1: 250 000 av P. A. Kjollerstedt. B ) För Vänern Sjökarteverkets kartor i skalan 1:200 000, för de andra sjöarna samma kartverk som för angränsande län.
AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 7* I olikhet mot förhållandet under årtiondet 1891 1900 hava under åren 1901 1910 inga områdesregleringar länen emellan ägt rum. Förändringarna i länens arealsiffror bero således denna gång uteslutande på nya uppgifter. Att förändringarna likväl kunnat vara så omfattande, visar huru bristfällig kännedomen om Sveriges areal hittills varit. Att ännu åtskilligt brister i detta hänseende, framgår av det redan anförda samt av det förhållandet, att i flera fall en kommuns område ej kunnat noggrant skiljas frän en annans (så att i den uppgivna arealsiffran för den förra kommunen ingår ett litet område som rätteligen tillhör den senare; förhållandet har i tab. 1 utmärkts genom ett t framför båda kommunernas arealsiffror), samt att i ett par fall areaiuppgift kunnat lämnas endast för tvenne kommuner gemensamt. Vad de stora mellansvenska sjöarna beträffar, har arealen för Vänern, Vättern och Mälaren här upptagits oförändrad, ehuruväl det är troligt, att vissa jämkningar i arealuppgifterna för dessa sjöar komma att få vidtagas, när den ekonomiska kartläggningen av angränsande län blir fullbordad. Däremot har Hjälmarens arealsiffra ändrats, då det av upplysningar från flera håll synts uppenbart, att den hittills angivna siffran varit för låg. Genom Sveriges Geologiska undersöknings försorg har Centralbyrån erhållit den här använda arealsiffran, 493-05 kvadratkilometer. 1 ) Vid beräkning av folkmängdslätheten, eller det tal som angiver, huru många människor över huvud taget inom ett område bo på en viss ytenhet, plägar man i de flesta länder lägga till grund områdets areal i dess helhet, och således med inräknande av därinom befintliga sjöar och andra vattendrag, men i Sverige däremot, där innanvattnen utgöra en betydande del av hela ytan, plägar folkmängdstätheten bestämmas endast efter fasta marken. Skillnaden mellan de tal, som framkomma, allteftersom det ena eller andra beräkningssättet användes, kan för vissa mindre områden bliva ganska stor. I kol. 12 av tab. 1 samt kol. 5 av tab. 2 och 3 angives, huru många människor öfver huvud taget finnas å var kvadratkilometer land, under antagande att folkmängden vore jämnt fördelad över ytan av det område, för vilket folkmängdstätheten beräknats. Ju större områdena tagas, desto jämnare tyckes naturligtvis folkmängden vara utbredd, åtminstone vid jämförelse mellan närliggande områden, men i själva verket kan en sådan stor yta, t. ex. ett helt län, vara mycket ojämnt bebyggd. En karta över folkmängdstätheten i Sverige tager sig helt annorlunda ut, allt eftersom den är uppgjord efter län eller efter kommuner. Den senare metoden återspeglar naturligtvis noggrannare skiftningarna i folkmängdstätheten och har därför även blivit använd å den karta, som åtföljer denna berättelse. Härvid har man åtskilt sju olika gradationer av folkmängdstäthet, nämligen: mindre än 1 inv. pr kv.km. (land), 1 4, 5 9, 10 14, 15 24, 25 49 samt slutligen 50 personer och däröver, allt pr kv.km. land. 2 ) Uppdelningen i ') En preliminär uträkning inom Ekonomiska kartverket lär hava givit det härifrån föga avvikande resultatet 49275 kv.km. s ) Grupperingen är gjord i anslutning till tab. 1, där antalet inv. pr kv.km. angives i hela tal, utan decimaler (annat än för do allra glesast befolkade trakterna, med mindre än 4 inv. pr kv.km.). En kommun med exempelvis 146 inv. pr kv.km. är därför räknad till den grupp, vars folkmängdstäthet angives såsom 15 24.