Stadgar Göteborgs Konståkningsförbund (GKF)

Stadgar Göteborgs Konståkningsförbund (GKF) Göteborgs K onståkning Frölundaborgs Isstadion, Stubbeledsgatan, 41 Telefon: 41 09 41 Fax: 41 65 02 Postgiro: 52 66 28-3 Nedre Kaserngården 5 415 28 Göteborg Telefon: 031-726 6145 Plusgiro: 52 66 28 3 E-Mail:goteborgskf@telia.com

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING STADGAR... 3 IDROTTSRÖRELSENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 IDROTT ÄR... 3 IDROTT BESTÅR AV... 3 VI ORGANISERAR VÅR IDROTT... 3 VI DELAR IN VÅR IDROTT... 3 VÅR VERKSAMHETSIDÉ... 3 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 4 1 Uppgift/Ändamål... 4 2 Sammansättning... 4 3 Verksamhetsområde... 4 4 Stadgar... 4 5 Beslutande organ... 4 6 Verksamhets- och räkenskapsår samt arbetsår... 4 7 Sammansättning av styrelse m.m.... 4 8 Firmateckning... 4 9 Skiljeklausul... 4 10 Upplösning av förbundet... 4 2 KAP SDF-MÖTET (GKF ÅRSMÖTE)... 5 1 Tidpunkt och kallelse... 5 2 Förslag till ärenden att behandlas på SDF-mötet (GKF-årsmöte)... 5 3 Sammansättning och beslutsförhet... 5 4 Rösträtt... 5 5 Ärenden vid SDF-mötet... 5 6 Valbarhet... 6 7 Extra SDF-möte... 6 8 Beslut och omröstning... 6 9 Ikraftträdande... 7 3 KAP VALBEREDNINGEN... 7 1 Sammansättning m.m.... 7 2 Åligganden... 7 3 Förslagsrätt till valberedningen samt nominering vid SDF-mötet... 7 4 KAP REVISORER, REVISION... 7 1 Revisorer och revision... 7 5 KAP GKF STYRELSE (SDF-STYRELSEN)... 7 1 Sammansättning... 7 2 Åligganden... 8 3 Kallelse, beslutsförhet och omröstning... 8 4 Överlåtelse av beslutanderätten... 8 BRA I IDROTT OCH BRA IDROTT... 9 FYSISK UTVECKLING... 9 PSYKISK UTVECKLING... 9 SOCIAL UTVECKLING... 9 KULTURELL UTVECKLING... 9 DEMOKRATI... 9 FOSTRAN... 10 JÄMSTÄLLDHET... 10 RENT SPEL... 10 FÖREBYGGA SKADOR... 10 SUND EKONOMI... 10 RESPEKT FÖR ANDRA... 10 IDEELLT ENGAGEMANG... 10 MILJÖMEDVETENHET... 10

3 STADGAR För Göteborgs Konståkningsförbund med hemort i Göteborgs kommun. Bildat 1972-06-22 Stadgarna senast fastställda/ändrade av förbundsmötet 2014-06-09 Idrottsrörelsens verksamhetsidé Idrott är Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Vi organiserar vår idrott Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse. Vår verksamhetsidé Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Därför vill vi utforma vår idrott så att: den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll alla som vill, oavsett etniskt ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

4 1 Kap Allmänna bestämmelser 1 Uppgift/Ändamål Göteborgs Konståkningsförbund (nedan benämnt GKF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Konståkningsförbundets stadgar, såsom Svenska Konståkningsförbundets regionala organ, Specialdistriktförbund (nedan benämnt SDF), arbeta i enlighet med detta förbunds ändamål. GKF och dess föreningar skall aktivt verka för en dopingfri konståkningsidrott. 2 Sammansättning Göteborgs Konståkningsförbund omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska Konståkningsförbundet, och som har hemvist inom SDF:ets geografiska område. 3 Verksamhetsområde GKF verksamhet utövas inom det verksamhetsområde som enligt 6 kap. 2 Svenska Konståkningsförbundets stadgar omfattar. 4 Stadgar Ändring av eller tillägg till dessa stadgar får beslutas av SDF-mötet (GKF årsmöte), och skall godkännas av Svenska Konståkningsförbundet. För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst 2/3 av antalet avgivna röster. 5 Beslutande organ GKF:s beslutande organ är SDF-mötet (GKF årsmöte), extra SDF-möte (extra årsmöte) och SDF-styrelsen (GKF Styrelse). GKF styrelse får tillsätta särskilda organ för ledning av speciella verksamheter inom GKF arbetsområde. 6 Verksamhets- och räkenskapsår samt arbetsår GKF:s verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1/5 till och med den 30/4 GKF styrelsens arbetsår omfattar tiden från SDF-mötet (GKF årsmöte), t.o.m. påföljande ordinarie möte. 7 Sammansättning av styrelse m.m. SDF skall verka för att styrelse, valberedning, kommittéer, och andra organ får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår. Jämställdhet skall också eftersträvas i delegationer för sådan organisation där fler än en person skall ingå. 8 Firmateckning GKF firma tecknas av SDF-styrelse eller, om den så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer. 9 Skiljeklausul Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, SDF eller förbundet får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i dessa stadgar eller RF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljemän. 10 Upplösning av förbundet Efter samråd med Svenska Konståkningsförbundets kan SDF-möte upplösa förbundet genom beslut härom med 2/3 majoritet. I beslut om upplösning av förbundet skall anges att förbundets tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.

5 2 Kap SDF-mötet (GKF Årsmöte) 1 Tidpunkt och kallelse SDF-mötet, som är förbundets högsta beslutande organ, hålls årligen före utgången av juni månad. SDFstyrelsen bestämmer plats och tid. Mötet får dock inte hållas på dag när DF-möte pågår. Kallelse till SDF-möte utfärdas av SDF-styrelsen senast 14 dagar före mötet dels genom kungörelse på SDF:ets officiella hemsida och genom e-post till de röstberättigade föreningarna. Föredragningslista, verksamhets- och förvaltningsberättelser samt förslag till verksamhetsplan och budget ska vara de röstberättigade föreningarna tillhanda senast 14 dagar före mötet. 2 Förslag till ärenden att behandlas på SDF-mötet (GKF-årsmöte) Förslag till ärenden att behandlas vid SDF-mötet skall vara SDF-styrelsen tillhanda senast 4 veckor före mötet. Rätt att inge förslag tillkommer GKF tillhörande röstberättigad förening. 3 Sammansättning och beslutsförhet SDF-möte består av ombud för föreningar inom distriktet. Förening får utse högst två ombud, vilka skall vara röstberättigade medlemmar i föreningen. Ombud får representera endast en förening och får inte vara ledamot av förbundsstyrelsen. SDF-möte är beslutsmässigt med det antal ombud, som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i mötets beslut. 4 Rösträtt Rösträtten vid SDF-möte bestäms genom röstlängd som har upprättats av Svenska Konståkningsförbundet. Röstlängden upptar de föreningar som fullgjort sina stadgeenliga förpliktelser mot Svenska Konståkningsförbundet samt de förpliktelser mot SDF som kan ha bestämts av SDF-mötet. Röstlängden gäller oförändrad till dess ny röstlängd har tillställts. Varje röstberättigad förening har en röst. Om förening deltar i mötet med två ombud och förfogar över endast en röst, utövas rösträtten av det ena ombudet. Förening skall inge fullmakt för sina ombud. I fullmakten skall ombuds rätt att utöva föreningens rösträtt anges. Yttranderätt tillkommer RF:s representant, SKF:s representant, SDF arbetstagare och med mötets enhälliga samtycke annan närvarande. 5 Ärenden vid SDF-mötet Vid SDF-mötet skall följande ärenden förekomma 1. upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den röstlängd som Svenska Konståkningsförbundets har upprättat för GKF, 2. fastställande av föredragningslista för mötet, 3. fråga om mötets behöriga utlysande, 4. val av ordförande för mötet, 5. val av sekreterare för mötet, 6. val av två protokolljusterare samt erforderligt antal rösträknare, 7. behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelser: a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för tiden 1/5 30/4, b) Förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse för tiden 1/5 30/4, c) förbundsrevisorers berättelse för samma tid,

6 8. fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning; 9. behandling av förslag till GKF:s verksamhetsplan med ekonomisk plan samt fastställande av eventuell årsavgift till GKF, och 10. behandling av förslag (motioner) som getts in i den ordning som anges i 2 kap. 2 samt av förbundsstyrelsens förslag. 11. val av ordförande i GKF, tillika ordförande i SDF-styrelsen för en tid av 2 år, 12. val av 6 övriga styrelseledamöter för en tid av två år varvid ena hälften väljs vid udda årtal och hälften vid jämna årtal samt det antal suppleanter som erfordras dock högst 4, 13. val av 1 revisor och personlig ersättare med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom SDF för en tid av 1 år, 14. val av ordförande och 2 ledamöter i valberedningen för en tid av 1 år, Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för GKF eller dess föreningar får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till SDF-mötet. 6 Valbarhet Valbar är varje i Sverige permanent bosatt person som är medlem i en till Svenska Konståkningsförbundet ansluten förening. Ledamot av SDF-styrelse är inte valbar som revisor eller ersättare för revisor. Arbetstagare hos SDF:et eller hos Svenska Konståkningsförbundet får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen eller valberedningen. 7 Extra SDF-möte SDF-styrelsen kan kalla medlemmarna till extra SDF-möte. SDF-styrelsen är skyldig att kalla till extra SDF-möte när en revisor eller minst en femtedel av röstberättigade föreningar inom distriktet begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran. När SDF-styrelsen mottagit en begäran om extra SDF-möte skall den inom 14 dagar kalla till sådant möte att hållas inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra SDF-möte skall tillställas röstberättigade föreningar senast sju dagar före mötet. Underlåter SDF-styrelsen att utfärda föreskriven kallelse får de som gjort framställningen utfärda kallelse i enlighet med föregående stycke. Vid extra SDF-möte får endast i föredragningslistan upptagna ärenden avgöras. Extra SDF-möte får inte äga rum under tid då DF-stämma eller SF-möte pågår. 8 Beslut och omröstning Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för det i 1 kap. 4 nämnda fallet avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker öppet. Om röstberättigat ombud begär det skall dock val ske slutet.

7 Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om den är röstberättigad. Är ordförande inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag. 9 Ikraftträdande Beslut fattade av SDF-möte gäller från mötets avslutande om inte annat bestäms. 3 Kap Valberedningen 1 Sammansättning m.m. Valberedningen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordföranden och 2 övriga ledamöter valda av SDF-mötet. Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. 2 Åligganden Valberedningen skall senast 6 veckor före SDF-mötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid SDF-mötets slut, om de vill kandidera för nästkommande mandatperiod. Senast 4 veckor före SDF-mötet skall valberedningen meddela röstberättigade föreningar vilka som står i tur att avgå och namnen på dem som har avböjt återval. Senast 2 veckor före SDF-mötet skall valberedningen skriftligen delge röstberättigade föreningar sitt förslag beträffande varje val enligt 2 kap.5 11-13 punkterna samt meddela namnen på de kandidater i övrigt som föreslagits till valberedningen. Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad han i denna egenskap fått kännedom om. Valberedningens beslut skall protokollföras och efter SDF-mötet skall protokollet överlämnas till SDFstyrelsen. 3 Förslagsrätt till valberedningen samt nominering vid SDF-mötet Röstberättigad förening får senast 3 veckor före SDF-mötet till valberedningen avge förslag på personer för valen enligt 2 kap. 5 11-13 punkterna. Innan kandidatnomineringen börjar vid SDF-mötet, skall valberedningen meddela sitt förslag beträffande varje val som skall förekomma enligt 2 kap. 5 11-13 punkterna. Kandidatnomineringen är fri vilket innebär att ombud äger rätt att nominera personer utöver de som föreslagits till valberedningen. Den som vid mötet föreslår kandidat, som inte är närvarande vid mötet, bör försäkra sig om att personen är villig att åta sig uppdraget. 4 Kap Revisorer, revision 1 Revisorer och revision SDF:s revisorer, av vilka en får utses av berört DF enligt 11 Kap 6 RF:s stadgar, skall granska SDF-styrelsens förvaltning och räkenskaper. SDF-styrelsens räkenskaper och handlingar överlämnas till revisorerna senast tre veckor före SDF-mötet och skall, efter verkställd revision, med revisorernas berättelse vara SDF-styrelsen tillhanda senast 10 dagar före mötet. 5 Kap GKF styrelse (SDF-Styrelsen) 1 Sammansättning SDF-styrelsen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande samt 6 övriga ledamöter valda av SDF-mötet. SDF-styrelsen utser inom sig vice ordförande, kassör och tillsätter sekreterare.

8 SDF-styrelsen får utse enskild person till adjungerad ledamot i styrelsen. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt, samt får utses till befattning inom styrelsen. En av SDF-mötet, enligt 3 kap 2 RF:s stadgar, utsedd hedersledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. 2 Åligganden SDF-styrelsen är GKF:s beslutande organ när SDF-möte inte är samlat. Förbundsstyrelsen skall 1. verkställa SDF-mötets beslut, 2. hålla sig väl underrättad om verksamheten i de anslutna föreningarna och övervaka den idrottsliga ordningen i dessa, 3. handha konståkningen enligt gällande stadgar och bestämmelser, verka för konståkningens utveckling samt i övrigt tillvarata konståkningens intressen, 4. anordna DM-tävlingar och andra tävlingar enligt RF:s och Svenska Konståkningsförbundets bestämmelser, 5. handha och ansvara för GKF:s medel, 6. bereda ärenden, som skall föreläggas SDF-möte, 7. förelägga SDF-mötet förslag till GKF:s verksamhetsplan med ekonomisk plan, 8. avge stadgeenliga rapporter samt tillhandagå RS, RIN, Svenska Konståkningsförbundets styrelse och DF-styrelsen med upplysningar och yttranden, 9. utöva prövningsrätt i ärenden, om vilka stadgas i 14 och 15 kap RF:s stadgar med förbehåll för vad som anges i 4 kap 29 Svenska Konståkningsförbundets stadgar, 10. bestämma om organisationen av och tjänster vid GKF:s kansli samt i förekommande fall anställa GKF:s arbetstagare, samt 11. föra protokoll och sörja för förbundets bokföring m.m. samt sköta löpande ärenden i övrigt. 3 Kallelse, beslutsförhet och omröstning GKF styrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Den är beslutför när samtliga ledamöter kallats, och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens närvarande ledamöterna är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom fullmakt. Om ordföranden finner det erforderligt, kan brådskande ärende avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. 4 Överlåtelse av beslutanderätten GKF styrelse får överlåta sin beslutanderätt i vissa grupper av ärenden till verkställande utskott, som utses inom styrelsen, till kommitté eller annat organ, som har tillsatts för särskild uppgift, eller på enskild styrelseledamot eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall regelbundet underrätta GKF styrelse härom.

9 Bilaga Bra i idrott och bra idrott Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt Fysisk utveckling Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan. Psykisk utveckling Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden. Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet. Social utveckling Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill. Kulturell utveckling Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar. På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten... Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål. Demokrati Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje

10 människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Fostran Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger. Jämställdhet Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka. Rent spel En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat. Förebygga skador När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården. Sund ekonomi Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav. Respekt för andra Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism. Ideellt engagemang I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället.. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. Miljömedvetenhet Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön

11 negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin idrottsplats. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.