Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder



Relevanta dokument
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Fakta om undersökningen

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare

Uppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Intolerans Enkätundersökning bland gymnasieelever i årskurserna 1 och 3 år 2009/2010 Uppdragsgivare: Forum för levande historia

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Akademisk frihet i praktiken

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Hjälp oss stärka framtidens medier

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Vad tycker du om komvux?

Uppföljning av KY-utbildning

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare. På uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier

Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till <3mig.nu med övningar och tips för klassrummet

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008

YA Digitala vanor och kompetens bland nyanlända: statistik utifrån enkät hösten Struktur: 1. Bakgrundsvariabler

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Forskarexaminerades arbetsmarknad 2003

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307

Föräldraundersökningen 2012

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad

Föräldraundersökningen 2012

Var med och beskriv läget i länet

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval

Ungar & medier #ungarochmedier

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Hälsa på lika villkor?

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. Del 2 Bilagor

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att följa upp IT-användningen och IT-kompetensen i förskola, skola och i vuxenutbildning.

Inträdet på arbetsmarknaden bland gymnasieavgångna

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Nybörjare i komvux. A. Allmänna uppgifter UF0523

Unga, sex och internet. Hösten 2010

Hur tycker du skolan fungerar?

Vad tycker du om komvux?

KVALITETSDEKLARATION

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Gymnasieungdomars studieintresse Läsåret 2002/03

Hur går en statistisk undersökning till?

Vuxnas lärande A. Allmänna uppgifter UF0518

Vad tycker du om din hemtjänst?

Medlemsundersökning inom Småföretagarnas Arbetslöshetskassa

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Inträdet på arbetsmarknaden Högskoleexaminerade 2008

Inträdet på arbetsmarknaden bland gymnasieavgångna

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Gymnasieungdomars studieintresse Läsåret 2001/02

Namnstatistik 2010 BE0001

Brottsutsattas kontakter med polisen En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Högutbildade utrikes födda

Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län

Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2008

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Teknisk Rapport. En beskrivning av genomförande och metoder. Hälsa på lika villkor Region Gävleborg

BILAGA 4. Statistiska centralbyrån (SCB) DENTALA MATERIAL Rapport från en undersökning genomförd oktober-december 2002 ( )

Delredovisning av regeringsuppdrag

Attityder till vuxenutbildningen

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

KVALITETSDEKLARATION

Namnstatistik 2008 BE0001

Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser

Hur gör de egentligen?

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Vetenskap i skolans och

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

Högskolestuderandes levnadsvillkor 2007 UF0535

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF


Föräldrar & medier Fakta om föräldrars attityder till barns medieanvändning

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Transkript:

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar och medier 2014 2015-01-19

Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden september november 2014 en enkätundersökning på uppdrag av Statens medieråd. Denna undersökning har genomförts i enlighet med ISO 20252:2012 Marknads-, opinions- och samhällsundersökningar vilket innebär att grundläggande kvalitetskrav uppfyllts. Syftet med undersökningen var att kartlägga medievanor hos barn i åldern 0 till 18 år, samt attityder om medier hos barn och föräldrar. Populationerna utgjordes av barn i åldern 9-18 år, samt föräldrar till barn i åldern 0-18 år. Urvalet bestod av 4 000 barn i åldern 9-18 år, och 8 000 föräldrar till barn i åldern 0-18 år och det var totalt 4 903 personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 41 procent av urvalet, efter att övertäckningen på 42 personer exkluderats. Resultatet i form av fem olika datafiler med svarsdata samt registeruppgifter levererades vecka 51. Tabeller och diagram levererades vecka 3. Slutleveransen skedde inte i enlighet med offertens tidsplan pga. att insamlingsperioden förlängdes med två veckor för att möjliggöra en extra påminnelse. Undersökningsledare på SCB var Fredrik Bergdahl och Peter Werner var metodstatistiker. Statens medieråds kontaktperson gentemot SCB var Ulf Dalquist. Omfattning Population och urval Populationerna, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av barn i åldern 0-18 år samt föräldrar till barn i åldern 0-18 år. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från Registret över totalbefolkningen, 2014-06-30. Antalet barn i urvalsramen var 2 022 082 och antalet vårdnadshavare 2 856 376. Urvalsramen till barnurvalet stratifierades på ålder: 9-12 år och 13-18 år. Totalt bildades två strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (STOSU) om 4 000 barn (se tabell 1a nedan). Urvalsramen till föräldraurvalet stratifierades på barnets ålder: 0-4 år, 5-8 år och 9-18 år. Totalt bildades tre strata. Från urvalsramen drogs ett urval om 8 000 föräldrar i två steg. I första steget drogs ett STOSU om 8 000 barn och därefter en vårdnadshavare för respektive barn. I de fall där båda eller 2

ingen av vårdnadshavarna var folkbokförda på samma adress som barnet drogs slumpmässigt en vårdnadshavare (se tabell 1b nedan). Mellan barnurvalet och stratum tre i föräldraurvalet gjordes en negativ samordning för att säkerställa att samma barn inte förekom i båda urvalen. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsstorleken bestämdes Statens medieråd till 12 000 personer. Tabell 1a Population och urval barnurval fördelat på stratum Stratum Ålder Population barn Urval B1 9-12 år 430 815 2 000 B2 13-18 år 608 197 2 000 Totalt 1 039 012 4 000 Tabell 1b Population och urval föräldraurval fördelat på stratum Stratum Ålder Population barn Population vårdnadshavare Urval F1 Föräldrar till barn 0-4 år 524 221 822 120 2 000 F2 Föräldrar till barn 5-8 år 458 849 747 189 2 000 F3 Föräldrar till barn 9-18 år 1 039 012 1 287 067 4 000 Totalt 2 022 082 2 856 376 8 000 Frågor/Variabler Statens medieråd utformade frågorna i frågeblanketterna till respektive stratum, i samarbete med SCB. Därefter genomfördes en snabbgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. För att säkerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt och enligt intentionerna har därför alla blanketter genomgått ett mättekniskt test. Blanketten till stratum B1 bestod av 28 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade ungefär 130 frågor. Till stratum B2 bestod blanketten av 31 numrerade frågor, vilket med delfrågor genererade ungefär 135 frågor. Till stratum F1, F2 och F3 bestod blanketterna av 28, 34 respektive 21 numrerade frågor, vilket med delfrågor genererade ungefär 105, 155 respektive 105 frågor. 3

Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades följande variabler från SCB:s register: kön, barnet och vårdnadshavare ett och två (2014-06-30) ålder (ålder under 2014), barnet och vårdnadshavare ett och två kommun, barnet och vårdnadshavare ett och två (2014-06-30) födelseland (grupperat), barnet och vårdnadshavare ett och två (årgång/aktualitet) disponibel inkomst per konsumtionsenhet, barnets hushåll (2012) disponibel inkomst, barnet och vårdnadshavare ett och två (2012) sammanräknad förvärvsinkomst (CSFVI), barnet och vårdnadshavare ett och två (2012) syskon (yngre och/eller äldre syskon), barnet (2013-12-31) civilstånd, vårdnadshavare ett och två (2014-06-30) utbildningsnivå, vårdnadshavare ett och två (högsta utbildning t.o.m. vårterminen 2013) Referensperiod för enkätfrågor, se bifogad frågeblankett. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. Datainsamling Informationsbrev med inloggningsuppgifter och frågeblanketter skickades ut till urvalspersonerna med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. I undersökningen användes en webbintensiv utsändningsstrategi. Det innebar att första utskicket var i form av ett brev med inloggningsuppgifter, andra utskicket med frågeblankett, det tredje i form av ett påminnelse med ny frågeblankett. På grund av lågt inflöde kompletterades de ordinarie utskicken med ytterligare en påminnelse i form av ett påminnelsebrev med inloggningsuppgifter. Det första utskicket genomfördes den 2 september 2014. Sedan skickades ytterligare tre utskick till dem som inte besvarat frågeblanketten. En pappersenkät skickades den 16 september, en påminnelse med ny enkät skickades den 7 oktober och ett påminnelsebrev inloggningsuppgifter skickades den 22 oktober. Insamlingen avslutades den 17 november 2014. Det var totalt 4 903 personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 41 procent av urvalet, efter att övertäckningen på 42 personer exkluderats. Av de svarande valde 2 396 att besvara webbenkäten, vilket var 48,9 procent av de 4

svarande. Inflödet för respektive urval och stratum i denna undersökning redovisas i tabell 2a och 2b nedan. Tabell 2a Beskrivning av inflödet, barnurval. Antal och andel Barn 9-12 år Barn 13-18 år Antal Andel Antal Andel Efter första utskicket 193 9,7 320 16,0 Efter andra utskicket 323 16,2 254 12,7 Efter tredje utskicket 179 9,0 150 7,5 Efter fjärde utskicket 113 5,7 65 3,3 Totalt 808 40,4 789 39,5 Bortfall 1 191 60,6 1 210 60,5 Urval 1 999 100,0 1 999 100,0 Tabell 2b Beskrivning av inflödet, föräldraurval. Antal och andel Barn 0-4 år Barn 5-8 år Barn 9-18 år Antal Andel Antal Andel Antal Andel Efter första utskicket 265 13,3 239 12,0 479 12,1 Efter andra utskicket 326 16,3 315 15,8 675 17,0 Efter tredje utskicket 168 8,4 157 7,9 359 9,1 Efter fjärde utskicket 76 3,8 81 4,1 166 4,2 Totalt 835 41,8 792 39,7 1 679 42,4 Bortfall 1 165 58,3 1 204 60,3 2 285 57,6 Urval 2 000 100,0 1 996 100,0 3 964 100,0 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Statens medieråd och SCB. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från SCB:s register och att en avidentifierad datafil levererades till Statens medieråd. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att be- 5

svara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Datainsamlingen genomfördes av enkätenheten vid SCB. Datainsamlingen genomfördes via webb samt skanning av de frågeblanketter som kommit in via post. Kontroller har genomförts bland annat för att säkerställa så att endast valida värden förekommer i materialet. SCB kan inte garantera att den utvalda personen själv besvarat frågeblanketten. Någon kontroll av att rätt person har besvarat frågeblanketten har inte gjorts. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering (se bilaga 2). Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 3a och 3b nedan. Tabell 3a Beskrivning av objektsbortfall, barnurval Barn 9-12 år Antal Barn 13-18 år Antal Ej avhörda 1 150 1 168 Postreturer 24 25 Avböjd medverkan 10 8 Förhindrad medverkan 1 3 Ej anträffad 6 6 Totalt 1 191 1 210 6

Tabell 3b Beskrivning av objektsbortfall, föräldraurval Barn 0-4 år Antal Barn 5-8 år Antal Barn 9-18 år Antal Ej avhörda 1 131 1 168 2 217 Postreturer 22 18 33 Avböjd medverkan 6 7 22 Förhindrad medverkan 1 1 2 Ej anträffad 5 10 11 Totalt 1 165 1 204 2 285 Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med Avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. Förhindrad medverkan betyder att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte kan medverka pga. språksvårigheter eller fysiskt/psykiskt hinder. Ej anträffad innebär saknad adress i Registret över totalbefolkningen (RTB) ellerhemlig adress. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet varierar mellan 0 och 4 procent för de flesta av frågorna. Det högsta partiella bortfallet, 16,1 respektive 15,6 procent, finns i fråga 14 i enkäterna till barn i åldern 13-18 respektive 9-12 år, andra frågor i enkäterna till barn med högt partiellt bortfall är fråga 18 i enkäten till barn 13-18 och motsvarande fråga (fråga 15) i enkäten till barn 9-12 år, med 8,6 respektive 13,0 procent på delfrågan har hotat dem?. I föräldraenkäterna är det fråga 21 i enkäterna till föräldrar 0-4 och 5-8 som har högst partiellt bortfall med 12,2 (delfråga i och j) respektive 8,6 (delfråga j) procent. I enkäten till föräldrar 9-18 är det partiella bortfallet generellt något lägre jämfört med övriga enkäter. I bilaga 5 finns en beskrivning av det partiella bortfallet för respektive fråga i blanketterna. Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. För varje svarande förälder har två olika vikter beräknats. Anledningen till detta är att det för vissa frågor i föräldraenkäterna är populationen av föräldrar som är av intresse (t.ex. fråga 16 i enkäten till föräldrar till barn 5-8 7

år), medan det för andra frågor är populationen av barn (t.ex. fråga 3 i enkäten till föräldrar till barn 5-8 år). Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: wk = dk. vk Där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k dk vk = designvikt = kalibreringsvikt baserad på hjälpinformation Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts (se bilaga för mer detaljer). Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. För en mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. Vikterna/uppräkningstalen multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräkning av skattningar av totaler används följande formel: Yˆ = w r k y k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) För beräkning av skattningar av medelvärden används följande formel: 8

Yˆ = r w r k w y k k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r). Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Registret över totalbefolkningen (RTB) bedöms vara av god kvalitet och bra uppdaterat. I denna undersökning visade sig 36 personer utgöra övertäckning. I barnurvalet var den 1 person i respektive stratum som flyttat utomlands. I föräldraurvalet var det 4 personer i stratumet barn 5-8 år som flyttat utomlands. Istratumet 9-18 år var det 8 personer som flyttat utomlands, 5 som avlidit och 23 som ej fanns med i RTB. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. I denna undersökning bedöms fråga 21 och 22 i enkäten till barn 9-12 år (24 och 25 i enkäten till barn 13-18, 22 och 23 i enkäten till föräldrar till barn 5-8 år) vara bland de frågor som varit svårast för uppgiftslämnarna att besvara, med risk för missförstånd. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och 9

kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. För att försöka minska bearbetningsfelen har särskilda kontroller genomförts under datainsamlingen, t.ex. kontroll av tillåtna värden vid dataregistrering. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersökningen. En beskrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till kalibreringen (se bilaga 2). Beskrivning av tabeller, diagram och datafil Tabeller och diagram Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte endast de svarande. Antalsuppgifterna är således skattningar av antal personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att antalet individer är olika för olika frågor beror dels på att det partiella bortfallet är olika stort för olika frågor, dels på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. Vad gäller tabellerna till föräldraenkäterna framgår det av respektive tabell huruvida det är föräldrapopulationen eller barnpopulationen som skattningarna avser. För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. Det betyder att i enkäten till barn 9-12 år har t.ex. för fråga 5 endast de som svarat något av ja-alternativen i fråga 4 ingått i tabellframställningen. Om en följdfråga är besvarad men dess styrfråga inte är besvarad och svaret på följdfrågan gör att ett visst svarsalternativ på styrfrågan är självklart så har hänsyn till detta tagits vid tabellframställningen. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. Tabellerna har sekretessgranskats så att inga uppgifter för enskilda objekt röjs. I fråga 5, 10, 18a och 20 i enkäten till barn 9-12 år fick de svarande ange fler än ett svarsalternativ. Därför summerar inte statistiken till 100 procent. Det samma gäller för flervalsfrågorna i de övriga enkäterna. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS. 10

Datafil Observera att de bifogade vikterna ska användas vid analys och resultatframställning. I ett stratifierat urval kan datamaterialet inte ses som ett urval av oberoende lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Det är därför viktigt att tänka på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte klarar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersökning på ett korrekt sätt. Var noga med att kontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar vikterna på ett riktigt sätt. Att ta fram frekvenser med beaktande av vikter klarar däremot de flesta statistikprogram. I svarsfilerna till föräldraenkäterna finns, som ovan nämnts, två olika vikter bifogade. Den ena ( kalvikt_f ) ska användas vid uppräkning till föräldrapopulationen och den andra ( kalvikt_b ) ska användas vid uppräkning till barnpopulationen. Vid partiellt bortfall (uppgift saknas) i en fråga är värdet blankt. När det gäller svarsdatafilens numeriska variabler har rättningar gjorts enligt överenskommelse med Statens medieråd. I de fall där respondenter angett ickenumeriska svar eller otolkbara svar har svaren kodats om till 999999999. I bilaga 4.1 redogörs för de ändringar som utförts. Vid dubbelmarkeringar (då mer än ett svarsalternativ har markerats) i en fråga har rättningar genomförts enligt instruktioner från Statens medieråd. I bilaga 4.2 redogörs de rättningar som utförts. Statistiska mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen kan avgränsas med hjälp av registervariabler eller bakgrundsfrågor i enkäten. Jämförbarhet Jämförbarhet över tid Detta är andra gången som SCB genomför undersökningen. Första gången var år 2012. Undersökningarna år 2012 genomfördes på samma sätt med avseende på urvalsmetod. Urvalsstorleken 2014 var dubbelt så stor jämfört med 2012 års undersökning, och 2014 användes en mer webbintensiv insamlingsmetod för att öka andelen webbsvar. I undersökningen 2014 genomfördes ytterli- 11

gare ett utskick jämfört med 2012, i och med den extra påminnelsen som tillkom pga. lågt inflöde. År 2010 genomförde ARS Research en undersökning med i stort sett liknande innehåll som i 2012 års undersökning. Sekretess och utlämnande SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av data på mikronivå. Dessutom har en sekretessöverenskommelse upprättats mellan Statens medieråd och SCB med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. Övrigt Efter första utsändningstillfället uppdagades det att brevet med inloggningsuppgifter, till barn 9-12 år pga. ett handhavande fel vid laddningen av urvalen på SCB, skickats ut till de urvalspersoner som ingick i barnurvalet 13-18 år. Informationsbrevet skickades omgående till barnurvalet 9-12 år, och ett ursäktabrev skickades till urvalspersonerna i 13-18-årsurvalet. De extra utskicken skickades ut den 4 september med A-post, två dagar efter ordinarie utskick. Bilagor Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Bilaga 2. Kalibreringsrapport Bilaga 3. Postbeskrivning Bilaga 4.1. Genomförda ändringar av numeriska värden Bilaga 4.2. Genomförda ändringar av dubbelmarkeringar Bilaga 5. Redovisning av partiellt bortfall 12

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Ungar & medier medievardagen för barn och unga Det pratas mycket om hur barn och unga i Sverige använder medier tittar på tv, spelar datorspel/tv-spel, använder internet och mobiltelefon. Vi vill ta reda på vad barn och ungdomar i Sverige tycker om sin medieanvändning och hur ofta, hur mycket och varför de använder medier. Därför får 4 000 barn och ungdomar i åldern 9 18 år en enkät om medievardagen för barn och unga. En liknande enkät skickas också ut till 8 000 föräldrar till barn i åldern 0 18 år. Det är sjätte gången sedan 2005 som Statens medieråd genomför undersökningen, denna gång i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Vi hoppas att du vill dela med dig av dina erfarenheter och synpunkter. Dina svar är viktiga Du är ett av 2 000 barn i åldern 9 12 år som har blivit slumpmässigt utvald från SCB:s befolkningsregister. Dina svar är betydelsefulla, eftersom de bidrar till att öka kunskapen om barns medieanvändning och den vardag som följer i dess spår. Det är frivilligt att delta i undersökningen, men din medverkan är viktig. Den bidrar till att resultaten blir mer tillförlitliga. Dina svar kan inte ersättas med någon annans. Du gör så här Det är önskvärt att du själv fyller i frågeblanketten men det är givetvis tillåtet att en förälder hjälper dig. Användarnamn: Lösenord: Du kan besvara frågorna via www.insamling.scb.se. Logga då in med användarnamn och lösenord. Om du i stället väljer att besvara pappersblanketten skickar du in den i det portofria svarskuvertet. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan! Med vänlig hälsning Kontakta oss gärna: Frågor om datainsamlingen SCB, Enkätenheten Telefon: 019-17 69 30 E-post: enkat@scb.se SCB, DIH/ENK, 701 89 Örebro www.scb.se Ulf Dalquist Forskningsansvarig Statens medieråd Fredrik Bergdahl Undersökningsledare SCB Mer information finns på nästa sida Frågor om undersökningen och dess syfte Ulf Dalquist Jan Christofferson 08-665 14 66 08-665 14 67 ulf.dalquist@statensmedierad.se jan.christofferson@statensmedierad.se Statens medieråd, Box 27204, 102 53 Stockholm www.statensmedierad.se

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Hur lämnade uppgifter används De svar du lämnar kommer att kompletteras med uppgift om du har yngre och/eller äldre syskon, och uppgifter om ditt och dina vårdnadshavares kön, födelseår, boendekommun, födelseland (i grupper), inkomst, samt dina vårdnadshavares civilstånd och utbildning. Dessa uppgifter hämtas från SCB:s register. Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till Statens medieråd för fortsatt bearbetning och analys. Det innebär att du kommer att garanteras anonymitet, dvs. dina svar kan inte kopplas till dina personuppgifter. Skydd av lämnade uppgifter Det kommer inte att framgå vad just du har svarat när undersökningens resultat redovisas. Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). De personer vid SCB som arbetar med undersökningen omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Samma sekretesskydd gäller hos Statens medieråd. Regler för personuppgiftsbehandling finns även i personuppgiftslagen (1998:204) samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Information om personuppgifter Var och en har rätt att en gång per kalenderår få gratis information om egna personuppgifter som hanteras på myndigheten. Man har rätt att begära att personuppgifterna rättas, blockeras eller raderas, om det skulle visa sig att de behandlats i strid med personuppgiftslagen. Ansökan om sådan information, så kallat registerutdrag, ska ske skriftligt och vara egenhändigt undertecknad. Resultat Vill du läsa om våra tidigare undersökningar? De finns för gratis nedladdning på www.statensmedierad.se/publikationer/ungar_medier/. Resultatet av den här studien kommer att presenteras på vår webbplats i början av 2015. Om Statens medieråd Statens medieråd är en statlig myndighet som bl. a. har till uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och följa medieutvecklingen för dessa grupper. Mer information finns på www.statensmedierad.se. Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att: Använda kulspetspenna med svart eller blå färg Skriva tydliga siffror, så här: Skriva STORA bokstäver, så här: A Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så här: SCB-Tryck, Örebro 2014.09 MILJÖMÄRKT Trycksak 341590

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Foto: Lillebror Alin

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att: Använda kulspetspenna med svart eller blå färg Skriva tydliga siffror, så här: Skriva STORA bokstäver, så här: A Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så här: Tryckt hos ett klimatneutralt företag Edita Bobergs AB

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev Först kommer några frågor som handlar om dig och din familj. Svara genom att sätta ett kryss i den ruta som stämmer för dig. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka 2. Hur mycket fyller du i år? 9 år 10 år 11 år 12 år 3. Har du tillgång till något av följande: Svara med ett kryss på varje rad. Ja, helt egen Ja, delar med andra i familjen Nej a. Tv? b. Dator? c. Internet? d. Xbox, Playstation, Wii? e. Handhållen spelkonsol (Nintendo DS eller liknande)? f. Surfplatta (ipad eller liknande)? 4. Har du en mobiltelefon? Ja, jag har en smartphone med pekskärm (iphone eller liknande) Ja, jag har en egen mobil (ej smartphone) Ja, jag delar en mobil med andra i familjen Nej Gå vidare till fråga 6 1

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev 5. Vad brukar du använda mobiltelefonen till? Du kan kryssa för flera svar. Använda internet Ladda upp bilder/film på nätet Lyssna på musik Mms:a, skicka bilder eller filmer Telefonsamtal Se på film/videoklipp Sms:a Spela in egna filmer och klipp Spela spel Ta bilder Videosamtal Använda sociala medier (t.ex. Facebook, Instagram) Blogga Ta del av nyheter Köpa saker Inget av svaren ovan 6. Svara med ett kryss på varje rad. Varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan Mer sällan Aldrig a. använda internet? b. använda dator till annat än spel eller internet? c. göra läxor, skolarbeten? d. hjälpa till hemma? e. sporta eller träna? f. lyssna på musik? g. läsa böcker och tidningar? h. spela datorspel/tv-spel? i. spela spel på surfplatta? j. spela något instrument/sjunga? k. titta på film eller tv-program? l. träffa kompisar, hemma hos varandra eller ute, men inte på nätet? m. använda sociala medier (t.ex. Facebook, Instagram)? n. vara med familjen? o. använda mobilen? 2

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev 7. Svara med ett kryss på varje rad. a. använda internet? b. använda dator till annat än spel eller internet? c. göra läxor, skolarbeten? d. hjälpa till hemma? e. sporta eller träna? f. lyssna på musik? g. läsa böcker och tidningar? h. spela datorspel/tv-spel? i. spela spel på surfplatta? j. spela något instrument/sjunga? k. titta på film eller tv-program? l. träffa kompisar, hemma hos varandra eller ute, men inte på nätet? m. använda sociala medier (t.ex. Facebook, Instagram)? n. vara med familjen? o. använda mobilen? Mindre än en timme 1-2 timmar 3-4 timmar 5 timmar eller mer Inte alls 8. Vilka tv-program eller tv-serier brukar du titta på? 1. Jag tittar inte på tv Gå till fråga 9 Skriv högst tre stycken. 2. 3. 9. Brukar du ta del av nyheter Svara med ett kryss på varje rad. a. på tv? Ja, varje dag Ja, någon gång i veckan Ja, men inte så ofta Nej b. på nätet? c. i mobilen? d. i papperstidning? 3

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev 10. Hur upplever du nyheterna du ser? Kryssa för det som du tycker stämmer för dig. Du kan kryssa för flera svar. Jag lär mig saker Jag blir arg Jag blir ledsen Jag blir rädd Jag tycker det är spännande Jag tycker det är roligt Jag tycker det är svårt att förstå Jag bryr mig inte, tycker det är tråkigt Brukar inte titta på nyheter Annat 11. Vilka datorspel/tv-spel/spel på surfplatta spelar du oftast? 1. Jag spelar inte datorspel/tv-spel Gå till fråga 12 Skriv högst tre stycken. 2. 3. 4

Bilaga 1. Frågeblankett och informationsbrev 12. Jag använder inte internet på min fritid Gå till fråga 15 Svara med ett kryss på varje rad. a. Blogga? b. Chatta? c. Göra läxor och skolarbeten? d. Köpa/sälja saker och tjänster? e. Läsa andras bloggar? f. Mejla? g. Spela om riktiga pengar? h. Spela spel? i. Lyssna på musik? j. Söka information om annat än skolarbete? k. Titta på filmklipp på t.ex. YouTube? l. Använda sociala medier (t.ex. Facebook, Instagram)? m. Delta i något forum (ej Facebook eller liknande)? n. Twittra? o. Ta del av nyheter? Varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan Mer sällan Aldrig 13. Vilka sociala medier t.ex. Facebook använder du oftast? 1. Jag använder inte sociala medier Gå till fråga 14 Skriv högst tre stycken. 2. 3. 5