Grupp 2 SHAR PEI Nordisk Kennel Union

Relevanta dokument
Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

KING CHARLES SPANIEL

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

CHOW CHOW. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

GORDONSETTER. Grupp 7

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 1 BEARDED COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

Grupp 6 OTTERHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TERRIER BRASILEIRO Nordisk Kennel Union

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

BLACK AND TAN COONHOUND

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

Transkript:

Grupp 2 FCI-nummer 309 FCI-standard på engelska publicerad 1999-08-09 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-04-14 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-12-08 SHAR PEI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för SHAR PEI Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Huvud Kina/FCI har standardansvar Jakt- och vakthund Grupp 2, sektion 2 Den kinesiska rasen shar pei har existerat i hundratals år i de provinser som gränsar till Sydkinesiska sjöns stränder. Troligen har rasen sitt ursprung i staden Dialak i provinsen Kwun Tung. Shar pei skall vara aktiv, kompakt med kort ländparti och kvadratisk kroppsbyggnad av medelstorlek. Rynkorna över pannan och manken, de små öronen och flodhästnosen förlänar shar pei dess unika utseende. Hanhundar skall vara större och mer kraftfulla än tikar. Höjden mätt från manken till marken skall vara ungefär densamma som kroppslängden, mätt från skulderled till sittbensknöl, särskilt hos hanhundar. Längden från nosspets till stop skall vara ungefär densamma som längden från stop till nackknöl. Rasen skall vara lugn, självständig, trogen och en tillgiven familjemedlem. Huvudet skall vara tämligen stort i förhållande till kroppen. Rynkorna på pannan och kinderna skall fortsätta nedåt och forma hakpåsar. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara flat och bred. Stopet skall vara måttligt utvecklat. Ansikte Nostryffel Nostryffeln skall vara stor och bred, helst svart, men alla färger som harmonierar med pälsfärgen är tillåtna. Näsborrarna skall vara stora och vida.

Nosparti Käkar/tänder Ögon Öron Hals Kropp Överlinje Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Nospartiets form är ett särdrag hos shar pei. Det skall vara brett från ansättning till nostryffel, utan någon antydan till att avsmalna. Läpparna och nosryggen skall vara kuddigt utfyllda. En bula på nostryffelns bas är tillåten. Tungan och hela munhålan skall helst vara blåsvart. Rosafläckig tunga tillåts. Helt rosa tunga är absolut inte önskvärt. Hos hundar med avblekt pälsnyans skall tungan vara jämnt lavendelblå. Käkarna skall vara starka med perfekt saxbett. Underläppens kuddighet får aldrig bli så utmärkande att den stör bettets funktion. Ögonen skall vara mörka och mandelformade med ett bistert uttryck. Ljusare ögonfärg är tillåten hos hundar med avblekt pälsfärg. Ögats eller ögonkanternas funktion får på inget sätt störas av den omgivande hudens rynkor och hårstrån. Det är absolut inte önskvärt med någon form av irritation i ögonglob, bindhinna eller ögonkanter. Ögonen skall vara fria från entropion. Öronen skall vara mycket små, tämligen tjocka och liksidigt trekantiga till formen med något rundade örontippar. De skall vara högt och brett ansatta på skallen, ligga väl an mot hjässan ovanför ögonen och topparna skall peka mot ögonen. Ståndöron är absolut inte önskvärt. Halsen skall vara medellång, stark och väl ansatt i skuldrorna. Den lösa huden på strupen skall inte vara överdriven. Hudveck på kroppen hos fullvuxna hundar är absolut ej önskvärt utom på manken och svansroten, där måttliga rynkor skall finnas. Överlinjen skall vara något sänkt bakom manken, varefter den höjer sig något över länden. Ryggen skall vara kort och stark. Ländpartiet skall vara kort, brett och svagt välvt. Korset skall vara tämligen plant. Bröstkorgen skall vara bred och djup och nå ned till armbågarna. Buklinjen skall vara aningen uppdragen. Svansen skall vara tjock och rundad vid roten och avsmalna till en tunn spets. Den skall vara mycket högt ansatt vilket är rastypiskt. Den kan bäras högt och böjd, i en tät ringla eller böjd över endera höften. Avsaknad av svans eller inte helt utvecklad svans är absolut inte önskvärt.

Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Mellanhand Framtassar Frambenen skall vara medellånga och raka med god benstomme. Huden på frambenen skall inte vara rynkig. Skuldrorna skall vara muskulösa, välvinklade och sluttande. Mellanhänderna skall vara något sluttande, starka och fjädrande. Framtassarna skall vara medelstora, kompakta och inte spretiga. Tårna skall vara väl knutna. Bakställ Helhet Has/hasled Baktassar Bakstället skall vara muskulöst, starkt och normalt vinklat. Sedda bakifrån skall benen vara parallellt ställda. Rynkor på låren, underbenen och mellanfötterna är liksom förtjockad hud på hasorna inte önskvärt. Hasorna skall vara låga. Baktassarna skall vara medelstora, kompakta och inte spretiga. Tårna skall vara väl knutna. Fria från sporrar. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Rörelser Rörelserna skall vara fria, balanserade och aktiva med god räckvidd fram och kraftigt påskjut från bakstället. Tassarna tenderar att närma sig varandra under kroppen när farten ökar. Styltig gång är inte önskvärt. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen är ett särdrag för rasen. Den skall vara kort och som hård borst. Den skall vara rak och stå ut från kroppen, men är vanligen mer åtliggande på benen. Det skall inte finnas någon underull. Pälslängden kan variera från 1 cm till 2,5 cm. Den får aldrig trimmas. Alla enfärgade pälsfärger utom vitt accepteras. Svansen och lårens baksidor har oftast en ljusare nyans. Mörkare nyanser utefter ryggen och på öronen tolereras. Storlek/vikt Mankhöjd 44-51 cm

Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Avvikelse från saxbett, dock kan ett mycket lätt överbett tolereras. Snipigt nosparti. Fläckig tunga i annan färg än rosa. Stora öron. Lågt ansatt svans. Päls längre än 2,5 cm. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Avsaknad av kuddighet på nospartiet; kraftigt över- eller underbett. Enfärgat rosa tunga. Underläpp som rullar in över bettet och stör dess funktion. Runda, utbuktande ögon; entropion, ektropion. Hud, rynkor eller hårstrån som stör ögats normala funktion. Ståndöron. Svanslöshet; stubbsvans. Kraftiga hudveck på kroppen och benen (utom på manke och svansrot). Icke enfärgad päls (brindle, fläckig, prickig, tan-tecknad, sadeltecknad samt albino). Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se