Foto: Alexander Löckert

Förkortningar Abbreviations Tabellanmärkningar Notes Statistiska standarder Standards, classifications Mått och vikt Weights and measures Engelskt sakregister English subject index Svenskt sakregister Swedish subject index Foto: Alexander Löckert

Förkortningar Statistisk årsbok 2013 Förkortningar Abbreviations AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) CN = Combined Nomenclature COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) EFTA = European Free Trade Association EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) EMCF = European Monetary Cooperation Fund EMI = European Monetary Institute EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts EU = Europeiska unionen European Union Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United Nations FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden s Business Database GDP = Gross Domestic Product HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer Non profit institution serving households HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund ISCO = International Standard Classification of Occupations ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des Activités Economiques dans la Communauté européenne NPISH = Non profit institution serving households NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique OECD = Organization for Economic Co-operation and Development RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute Sida = Swedish International Development Co-operation Agency SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution SITC = Standard International Trade Classification SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of Products by Activity SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey UN = Förenta Nationerna United Nations UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization WCO = World Customs Organization WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 574 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Tabellanmärkningar Tabellanmärkningar Notes Tab. 1.5, 4.17 Nya, mer detaljerade beräkningar av Sveriges areal har ännu en gång genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter om land- och vattenarealen fr.o.m. 2012-01-01. Kommunarealerna har beräknats utifrån kommungränser skapade av fastighetsgränser jämfört med församlingsgränser som användes senast, vilket skapat ett mer detaljerat underlag. Vattenarealen har kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och innefattar nu ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201, Land- och vattenarealer 1 jan 2012 (http://www.scb.se/mi0802). Tab. 3.15 Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel enligt uppgift från tillverkare/ombud. Tab. 3.18 Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar hos däggdjur. Tab. 3.22, 3.24 3.25 Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. Tab. 3.25 Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan 1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och med vilka belopp. Tab. 4.3, 4.16, 4.33, 13.3, 23.5 SKL:s kommungruppsindelning enligt 2011 års kommungruppering: Storstäder och dess förortskommuner Storstäder: Göteborg, Malmö, Stockholm. Förortskommuner till storstäder: Ale, Bollebygd, Botkyrka, Burlöv, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Håbo, Härryda, Järfälla, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lidingö, Lilla Edet, Lomma, Mölndal, Nacka, Nynäshamn, Partille, Salem, Skurup, Sollentuna, Solna, Staffanstorp, Sundbyberg, Svedala, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Vellinge, Värmdö, Öckerö, Österåker Större städer, dess förortskommuner samt pendlingskommuner Större städer: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Norrköping, Nyköping, Skellefteå, Skövde, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund Förortskommuner till större städer: Bjuv, Eslöv, Forshaga, Gnesta, Grästorp, Habo, Hammarö, Hörby, Höör, Kil, Knivsta, Kumla, Kävlinge, Lekeberg, Mörbylånga, Nykvarn, Sjöbo, Söderköping, Timrå, Trosa, Åstorp, Älvkarleby Pendlingskommuner: Alingsås, Alvesta, Aneby, Bjurholm, Boxholm, Bromölla, Degerfors, Essunga, Färgelanda, Gagnef, Hallsberg, Hallstahammar, Heby, Hjo, Höganäs, Högsby, Klippan, Krokom, Kungsör, Lessebo, Mullsjö, Munkedal, Nora, Norberg, Ockelbo, Orsa, Orust, Osby, Sigtuna, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Stenungsund, Storfors, Strängnäs, Surahammar, Svalöv, Säter, Tibro, Tjörn, Tomelilla, Trelleborg, Vadstena, Vingåker, Vårgårda, Vänersborg, Vännäs, Ydre, Åtvidaberg, Ängelholm. Ödeshög, Östra Göinge Övriga kommuner Turism- och besöksnäringskommuner: Arjeplog, Berg, Borgholm, Båstad, Dorotea, Gotland, Härjedalen, Jokkmokk, Lysekil, Malung-Sälen, Norrtälje, Rättvik, Sotenäs, Storuman, Strömstad, Tanum, Valdemarsvik, Åre, Älvdalen, Östhammar Varuproducerande kommuner Arboga, Arvika, Askersund, Avesta, Bengtsfors, Emmaboda, Fagersta, Filipstad, Finspång, Gislaved, Gnosjö, Grums, Gullspång, Gällivare, Götene, Hagfors, Herrljunga, Hofors, Hultsfred, Hylte, Karlskoga, Köping, Laxå, Lindesberg, Ljungby, Ljusnarsberg, Ludvika, Malå, Markaryd, Munkfors, Mönsterås, Norsjö, Nybro, Olofström, Oskarshamn, Ovanåker, Oxelösund, Perstorp, Sandviken, Sävsjö, Tidaholm, Tierp, Tingsryd, Torsås, Tranemo, Tranås, Töreboda, Uppvidinge, Vaggeryd, Vara, Vetlanda, Vimmerby, Värnamo, Örkelljunga Glesbygdskommuner Bräcke, Dals-Ed, Ljusdal, Nordanstig, Nordmaling, Pajala, Ragunda, Robertsfors, Sollefteå, Sorsele, Strömsund, Torsby, Vansbro, Vilhelmina, Vindeln, Ånge, Årjäng, Åsele, Överkalix, Övertorneå Kommuner i tätbefolkad region Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål, Älmhult Kommuner i glesbefolkad region Arvidsjaur, Boden, Bollnäs, Eda, Haparanda, Hudiksvall, Härnösand, Kalix, Kiruna, Kramfors, Lycksele, Mora, Piteå, Sunne, Söderhamn, Älvsbyn. Tab. 4.10 4.35 Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden (bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena). Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används Statistiska centralbyrån 575

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd. Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar finns från 1968. Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna inte avser årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975, 1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes i september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning är därför den 15 september. Tab. 4.17 Se Tabellanmärkning, tab. 1.5. Tab. 4.17 4.18 Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis (Tab. 4.17), samt efter folkmängdens storlek det senast redovisade året (tab. 4.18 ). Folkmängdsuppgifterna avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. Tab. 4.20 Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 dec. 2011. Folkmängden har framskrivits med följande antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas på sikt minska från 1,92 år 2012 till 1,90 vid prognosens slut år 2060. Dödlighet: den återstående medellivslängden antas öka från 80,0 år för män och 83,8 år för kvinnor år 2012 till 86,7 år respektive 88,8 år 2060. Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet antas vara 58 000 år 2012 och beräknas på sikt minska till 17 000. Tab. 4.21 4.22, 13.10 13.11 Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll består av samtliga personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i det aktuella hushållet. Tab. 4.23 I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av Skatteverket ingår ej. Tab. 4.26 Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden skulle kunna reproducera sig själv. Tab. 4.27 4.28 Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. Tab. 4.30 Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. Tab. 5.11 5.13, 5.18 Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar: minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inklusive kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010 avses samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha åkermark, eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta, eller innehar stora djurbesättningar omfattande minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä. För åren 1996 1998 har uppgifter på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom postenkät. Uppgifter om djurinnehav 2004 2011 inhämtas från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar). Tab. 5.14 5.17 Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14 5.15 har beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997 beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir rättvisande. Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Tab. 5.15, 5.17 Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. Tab. 5.18 5.19 Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. Stor djurbesättning: minst 50 kor eller minst 250 nötkreatur eller minst 250 svin eller minst 50 suggor eller minst 50 tackor eller minst 1 000 höns (inkl. kycklingar). 576 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark, eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med stor djurbesättning. Stor djurbesättning: minst 10 nötkreatur eller minst 10 suggor eller minst 50 svin eller minst 20 får eller minst 1 000 fjäderfä. Tab. 5.19 För Nötkreatur och Svin gäller: För åren 2001 2002 baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För nötkreatur 2003 2009 framställs statistiken genom elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). För svin 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För svin 2004, 2006, 2008, 2009 och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag under åren. Detta kompletteras med företag från administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning (juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i landet. För Får och lamm samt Höns och kycklingar av värpras gäller: För åren 2001 2002 baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008, 2009 och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag under åren. Detta kompletteras med företag från administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 och 2010 baseras statistiken på en postenkätsundersökning (juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i landet. Tab. 5.20 Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k. renlängderna. Tab. 5.23 Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. Tab. 5.24 Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som djurförsök. Försök som innebär att djur utan föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är angiven i 19 djurskyddslagen. Fr.o.m. år 2003 redovisas mer detaljerade uppgifter om djurens användning som t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur redovisas. Märkning av fisk görs i syfte att undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden. Denna verksamhet faller under djurskyddslagens 19 och klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv är ålagt att utföra. Tab. 5.27 Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. Allmänna ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där staten äger > 50 procent) samt övriga allmänna skogar (kommuner, stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs Tabellanmärkningar av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. De senare benämns vanligen i dagligt tal privatskogen. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett ägare. Tab. 5.30 Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m. 1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m. 1999 varje år. Tab. 6.8 Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för företag med mellan 0 19 anställda har hämtats från administrativa källor. Förkortningen (ur) innebär att redovisade uppgifter är en aggregering av endast vissa ingående 8-siffriga KN-nummer. Tab. 6.15 6.16 Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år 2011 togs fram den 29 juni 2012. Relativa avvikelser understiger i samtliga fall 1 procent. Lagerbolag är exkluderade. Tab. 6.18 Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas enligt gästens sätt att betala. Affärs- och uppdragsresenärer: betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte ordinarie pris och reser främst helger och under sommaren. Tab. 7.6 7.7 Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst 10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet. Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från Industrins årliga energianvändning. Tab. 7.8 Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris är det pris kund som inte gjort något aktivt val av avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kwh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar en kund med 5 000 kwh i årsförbrukning och villa med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kwh i årsförbrukning. Tab. 7.9 Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme motsvarar en kund med 5 000 kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kwh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. Tab. 8.6 Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. Tab. 8.6 8.7 Regional redovisning enligt indelningen respektive år. Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Statistiska centralbyrån 577

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertälje. I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. Tab. 8.9 Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. Övriga större kommuner avser kommuner med mer än 75 000 invånare respektive år. Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000 eller färre invånare respektive år. Tab. 8.9 8.10 Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. Tab. 8.11 Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31 december 2008: Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg): Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Övriga kommuner. Tab. 9.15 9.17 Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 procent alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. I alkohollag 2010:1622 tillkom definitionen annan jäst alkoholdryck. Med annan jäst alkoholdryck avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl. Tidigare år har de alkoholdrycker som inkluderas i annan jäst alkoholdryck registrerats som vin, därav annan jäst alkoholdrycks placering i kategori vin. Tab. 10.7 10.9 Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, statsvägar, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, enskilda statsbidragsvägar. Förändringar i vägnätet uppkommer genom nyanläggning och ombyggnad samt genom överföring till annan väghållare. Tab. 10.15 Körkortsbehörigheter (www.transportstyrelsen.se): AM 15 år, moped klass I A1 16 år, lätt motorcykel A 18 år, tung motorcykel B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn eller motorredskap, klass I BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett vikt) AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre effekt än 25 kw och ett effekt/ viktförhållande som överstiger 0,16 kw/kg, om man har haft A-behörighet under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns; körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren haft körkort med sökt behörighet. Klass I: motorredskap som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: motorredskap som är konstruerat för en hastighet om högst 30 km/tim. Tab. 10.16 10.18 Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år. Tab. 10.19 Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar redovisar antalet disponibla fordon för trafik. Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent sammankopplade. Tab. 10.20 Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma hela året eller endast del av året. Drivmedelsförbrukning: fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i omformarstationer. Tab. 10.21 Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än 150 000 Euro, eller 1 400 000 SEK uppkommit. Tab. 10.23 Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Tab. 10.24 10.25 Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). Tab. 10.28 Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. Tab. 12.7 12.11 Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av Statistiska centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval av befolkningen i åldersgruppen 15 74 år (uppgifterna före 2005 avser åldersgruppen 16 64 år) intervjuas angående en viss vecka (referensveckan) och delas på grund härav upp i följande kategorier: 1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. 578 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i kategorierna sysselsatta och arbetslösa. 3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut; se närmare avsnittet Begrepp och definitioner i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005. 4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna i arbete och frånvarande. 5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under referensveckan. 6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, definitioner och innehåll. Skattningarna för 1987 1995 har reviderats med hänsyn tagen till dessa förändringar. Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet (tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen av en ny standard för sektorindelning i AKU. Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002, vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande jämförbarhet för vissa näringsgrenar. Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. Detta tillsammans med ändringar i population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005 inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008 används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering av näringsgren. Tab. 12.16 Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik om personalutbildning finns på SCB:s webbplats (www.scb.se/uf0502). Undersökningen genomförs avseende första halvåren under jämna år. Undersökningen genomfördes inte 2012. Tab. 12.17 12.18 Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Tab. 12.19 Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda personer i Sverige per den 31 december 2010 med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd. Tab. 12.20 Se Tabellanmärkning, tab. 12.7 12.11. Tab. 12.29, 12.31 Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser individer i åldern 18 64 år. Undersökningens huvudsakliga mätperiod är 1 30 september. Tab. Tabellanmärkningar 12.29. l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. I lönebegreppet ingår fast lön, fasta lönetillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord) samt OB- /skifttillägg och olika tillägg för smuts, risk, värme o.d. Tab. 12.31. I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning samt väntetids- och restidsersättning. Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning är exkluderade. Tab. 13.3 Se Tabellanmärkning, tab. 4.3. Tab. 13.4 13.8, 13.11 Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. inkomstår. Tab. 13.8 Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Tab. 13,8, 13.10 13.11 Se Tabellanmärkning, tab. 4.21 4.22 m.fl. Tab. 13.4 13.7, 13.9 Statistiken, tab. 13.4 13.7, avser att belysa inkomstfördelningen på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter från SCB-registren Befolkningens utbildning och Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 2010 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda i Sverige under 2010. Statistiken, tab. 13.4 13.6 avser befolkningen 16 år och äldre som var folkbokförd i Sverige både den 1 januari och 31 december. Tab. 13.7 avser befolkningen 20 år och äldre. Statistiken, tab. 13.9, avser att belysa skatter och taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för skattestatistiken utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och taxeringsförfattningen är skattskyldiga i Sverige, dvs. den skattskyldiga befolkningen. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte behovsprövade bidrag såsom ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag eller andra ej skattepliktiga transfereringar. Inkomst av kapital ingår inte heller i inkomstbegreppet. Tab. 13.13 Statistiken över hushållens tillgångar och skulder bygger i huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter över finansiella tillgångar och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter för hela befolkningen. Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade per den 31 december respektive år. Alla reala och finansiella tillgångar som är förmögenhetsskattepliktiga ska ingå men en stor del av hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga Statistiska centralbyrån 579

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 tillgångar är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet av privata pensionsförsäkringar ingår inte heller i undersökningen, liksom onoterade aktier och företagares skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken över bankkontotillgångar beroende på att banker blev ålagda att lämna kontrolluppgift för alla konton med behållning över 10 000 kr. Tidigare har kravet varit att årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att uppgift ska lämnas. Totalsumman och andelen personer med banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och 2007 och är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Från och med år 2004 har beräkningen av bostadsrätter förändrats i statistiken. Statistiken över bostadsrätter 2004 2007 är därför inte helt jämförbar med tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten avskaffad. Det innebär att inga deklarerade tillgångar eller skulder finns tillgängliga för detta år. Tabell 13.13 redovisar nettoförmögenhet, dvs. samtliga tillgångar minus samtliga skulder. Tab. 14.7 14.9 Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre indexserien Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner med juli 1914 som bas finns publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, Konsumentprisindex 1830 2005. Indextal finns även tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/pr0101). Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna för hela den privata inhemska konsumtionen. Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen jämfört med genomsnittet för år 1980 (genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens sammansättning i riket. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning under det tilländalupna året. Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. För tid efter november 1982 används åter konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt upphört för basbelopp gällande 1989. Vid beräkningen av basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 bortsågs från de prisförändringar som följde av ändringen av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991. Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som berodde på deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 november 18 december 1992 (SFS 1990:656 och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen beror på att statens budgetår numera sammanfaller med kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 2012. Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt, vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteratur- och sortimentstöd, glesbygdsstöd, regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH), investeringsbidrag för bostäder (FBH), skattelättnad för hushållsnära tjänster samt ROT-avdraget för småhus. Tab. 14.10 14.11 Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper. Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna levereras från svenska producenter respektive första inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige. Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden samt importpriser. Index för hemmamarknaden tillsammans med exportmarknaden utgör det totala producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång. Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion. Större delen av de branscher som mäts i Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter. 580 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i producent- och importled skapar kraven på jämförbarhet över tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika produkten som prismäts varje månad måste ha samma specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars måste en kvalitetsvärdering göras. Användare av producentprisindex är Riksbanken, Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet, Eurostat samt företagare och privatpersoner som använder prisstatistik för avtalsregleringar. Tab. 15.3 15.9 Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer som framgår av A System of National Accounts (SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för perioden 1980 1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller med den tidigare SNA som fastställdes 1968. Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata information om nya företeelser i ekonomin. Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt. Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet som underlag för nationalbudgeterna samt för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna för löpande ekonomisk analys och som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) andra internationella organisationer dels för sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag för omfattande strukturell analys som normalt utförs av myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk ekonomisk forskning inom skilda områden samt för konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, större företag m.fl. Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet. I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen och användningen på ett stort antal varor och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter och mer konsistenta fastprisberäkningar. Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållens icke vinstdrivande organisationer och med branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde. Summan av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan. Produktionens användning redovisas uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export med omfattande underindelningar. Summan av Tabellanmärkningar dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt från användningssidan. De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande organisationer samt utlandet liksom inkomsternas omfördelning i form av transfereringar av olika slag, disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt sparande. Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna. I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär förbättrade volymberäkningar genom att förändringar mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte summerar till totalerna. Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 1995, 2000 och 2005. Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980 med brott 1993. Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, serie NR 10, som innehåller den mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper (Yearbook of National Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer. Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta och delvis i löpande priser och procentuella förändringstal redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida: (www.scb.se/nr0101 och www.scb.se/nr0103). Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma med begrepp, definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga för konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för nationalräkenskaper. Tab. 15.10 15.11 Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper med regional indelning (riksområden, län samt kommuner). Beräkningarna omfattar, förutom bruttoregionprodukten (BRP) från produktionssidan, även löner, investeringar samt hushållens disponibla inkomster (allt i löpande priser) samt medelantalet sysselsatta. Dessutom beräknas uppgifter om regional volymförändring (fast pris), i form av uppgifter om årlig volymförändring för BRP på länsnivå. De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna framställs enligt ESA 95 (European System of Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna för riket överensstämmer med nationalräkenskapernas totaler. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från andra statistikproducenter, huvudsakligen inom SCB men också från flera statistikansvariga myndigheter, administrativt material samt andra uppgifter. Statistiska centralbyrån 581

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 Tab. 15.12 Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner och ett grundsystem som ger information om såväl det sociala skyddets omfattning som dess inkomster och utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen), Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket), och Pensionsmyndigheten. Tab. 17.5 17.8 Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna är att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) Council Regulation (EC) No 2223/96. Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna och transaktionerna i samhället innebär det att de två senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar. Centralt för finansräkenskaperna är också att det för varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig åt jämfört med affärsredovisning. Tab. 17.15 Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader ingår i utbetalda försäkringsersättningar. Tab. 17.16 Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten 2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer som är födda 1938 eller senare och som har intjänat premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett aktivt val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), som förvaltas av den Sjunde AP-fonden. I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden till AP7 Såfa. Tab. 18.5 Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. Tab. 19.7 Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas det/den endast en gång i raden Samtliga barn och ungdomar, som av den anledningen är mindre än summan av de övriga raderna. Statistiken redovisar registerstatus vid det tillfälle den framställs för respektive året. Tab. 20.8 Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret 2001. Tab. 20.11 Tabellen baseras på de 22 vanligaste anmälningspliktiga sjukdomarna 2011. Se vidare http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/ eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/. Tab. 20.12 Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga. Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i enlighet med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare subventioner av läkemedel i enlighet med annan lagstiftning, eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel. Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel och produkter som behövs för att tillföra kroppen läkemedel i läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras inte i denna tabell. Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av antalet varurader. Tab. 20.13 Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är inte momspliktiga. Tab. 20.14 Ålder är beräknat med användning av år och månad vid abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. Tab. 20.15 20.18 Ytterligare statistik finns på http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/ och i dödsorsakspublikationerna på http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-7-6. Tab. 21.11 21.14 Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 1 st., TBL 2. Tab. 21.13 Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade brott avses de polisanmälda brott som polisen och åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen uppklarade brott innebär inte att någon dömts för brottet utan anger att brottet fått ett polisiärt klarläggande. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. Tab. 21.14 Redovisar de personer som av polis och åklagare efter avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks för flera brott av samma typ under året (vilket brukar uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att tabellen inte är summerbar. Tab. 21.15 21.16 Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. En person som lagförts för brott flera gånger under 582 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott mot specialstraffrättsliga författningar. I de fall ett lagföringsbeslut omfattar flera brott har det brott i lagföringen som har den strängaste straffskalan redovisats. Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen ingår ej. Tab. 21.20 Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn och fängelse. Tab. 22.5 22.6 Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna består i att: 1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en effekt av de ovan beskrivna förändringarna. Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på www.scb.se/uf0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, SCB okt. 2001. För övriga förändringar under perioden 1990 2011 samt en utförlig beskrivning av Utbildningsregistret, se Mer om undersökningen under http://www.scb.se/uf0506. Tab. 22.7 I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola eller andra eftergymnasiala utbildningar. De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk och Högskoleverket. Tab. 22.8 Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten 2009. Tab. 22.24 22.29 Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om studenter och examina till SCB:s universitets- och högskoleregister. Efterrapporteringar och rättningar medför en kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna är i allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och doktorander på forskarnivå sker en något större förändring för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste tabelluttagen. En ny examensordning infördes den 1 juli 2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a. masterexamen, civilekonomexamen och officersexamen samt fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina togs bort. En ny ämnesindelning infördes i forskarutbildningsstatistiken från 2011, Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011. Den ersätter den tidigare ämnesindelningen efter nationellt forskningsämne. Tab. 23.5 Se Tabellanmärkning, tab. 4.3. Tabellanmärkningar Tab. 23.16 23.17 Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell text samt även i övrigt uppfylla Postens Villkor för posttidningar. Tab. 23.20 Alla framställningar i film som skall visas offentligt, där den som är under femton år har tillträde, ska vara godkända av Statens medieråd. Statens medieråd har till uppgift (Förordning (2010:1923) med instruktion för Statens medieråd) att enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt fastställa åldersgränser för barn under femton år. Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till Statens medieråd inlämnade granskningsansökningar som lett till beslut. Det finns dock ingen överensstämmelse mellan uppgiften om antalet granskade filmer hos Statens medieråd och antalet biografpremiärer i tabell 23.19. Om åldersgräns inte fastställts av Statens medieråd gäller åldersgränsen femton år för tillträde till visningen. Pornografisk film visas inte offentligt för en publik under femton år varför dessa filmer inte förekommer i denna statistik. Tab. 23.26 23.28 För jämförelser av resultat från Undersökningarna av befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats undersökning Statistics on Income and Living Conditions, SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna, vilket kan påverka jämförelsen över tid väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan varierar därför från indikator till indikator. Därutöver används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna av levnadsförhållanden 2006-2008 En studie av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på SCB:s webbplats www.scb.se. List of terms: Samtliga All individuals Kön Gender Män Men Kvinnor Women Ålder Age År Year Hushållstyp Type of household Ensamstående utan barn Single without children Ensamstående med barn Single with children Sammanboende utan barn Married/cohabiting without children Sammanboende med barn Married/cohabiting with children Utländsk bakgrund Foreign background Utrikes födda Foreign-born persons Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in Sweden with two parents born abroad Svensk bakgrund Swedish background Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in Sweden with one parent born abroad Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in Sweden with both parents born in Sweden Socioekonomisk grupp Socio-economic status Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers Facklärda arbetare Skilled manual workers Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual workers Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers Statistiska centralbyrån 583

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 SKL-region 2005 SKL-region 2005 Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet (SK) numera Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek, pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner i varje grupp, angivna inom parentes, gäller upp-dateringen 1 januari 2005. Kommungrupperna är: Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet. (SNI92). Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. Övriga kommuner, 12 500 25 000 inv. (37): Kommun som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500 25 000 invånare. Övriga kommuner, <12 500 inv. (31): Kommun som inte tillhör någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare. I tabellredovisningen har ovanstående nio regioner aggregerats till följande tre regiongrupper: Storstäder och förortskommuner Större städer, övr. kommuner >25 000 inv. samt pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner samt Övriga kommuner över 25 000 inv. Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande kommuner, Övriga kommuner, 12 500 25 000 inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv. Tab. 23.26 I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil, husvagn eller båt som man kan övernatta i. Tab. 24.12 Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. Tab. 24.17 Källor: År 1922: Otto Grönlund, Folkomröstningen den 27 augusti 1922 angående rusdrycksförbud, Nordisk statistisk tidskrift 1923, sid. 292 312. År 1955: Kungl. Maj:ts skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år 1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. År 1957: Ture Widstam, Folkomröstningen i pensionsfrågan den 13 oktober 1957. Statistisk tidskrift 1958:5. År 1980: Resultat från folkomröstningen om kärnkraft den 23 mars 1980. Statistiska meddelanden, serie Be 1980:5. År 1994: Folkomröstningen om medlemskap i EU den 13 november 1994. Statistiska meddelanden, serie Be 62 SM 9501. År 2003: Folkomröstning om euron 2003. Noter Notes: 1 Electoral participation. Voters in per cent of total number of persons entitled to vote. 2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande företagare m.fl. får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan sponsored by the Social Democratic party. The Communist party supported this plan. Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the Agrarian party (Centre party). Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the Liberal and Conservative parties. 3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av fortsatt och intensifierad energibesparing kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad förädling av råvaror. Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate which is possible with due regard to the need for electric power to maintain employment and prosperity. In order among other things to reduce dependence on oil, and pending the availability of renewable energy sources, use will be made of not more than the twelve nuclear reactors which today are in operation, ready for commissioning or under construction. There is to be no further expansion of the nuclear power sector. Safety considerations will decide the order in which the reactors are to be taken out of service. Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: Energy conservation is to be vigorously prosecuted and 584 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Tabellanmärkningar given further encouragement. The most disadvantaged groups in society are to be protected. Measures are to be taken to steer the consumption of electricity with the aim, among other things, of preventive direct-acting electrical heating in new permanent building development. Research and development activities concerning renewable energy sources are to be stepped up under public auspices. Measures to improve environmental standards and safety standards are to be taken at nuclear power stations. A special safety study is to be carried out for each reactor. A safety committee including local representatives is to be appointed at every nuclear power station for purposes of public supervision. Electricity production in oil-based and coal-based condensation is to be avoided. Principal responsibility for the production and distribution of electrical power is to be vested in society. Nuclear power stations and other future facilities of importance for the production of electricity are to be owned by national and local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric power production are to be sequestrated by means of taxation. Alternative 3: No further expansion of nuclear power. Closure within not more than ten year of the six reactors now in service. A conservation plan for the reduction of dependence on oil is to be based on continued and intensified energy economizing; greatly increased efforts to develop renewable energy sources. Stricter safety requirements are to be imposed on operational reactors. No inactivated reactors are to be commissioned. No uranium extraction is to be permitted in Sweden. The following text was on the reverse side of the voting slip: If current or future safety analyses so require, this Alternative naturally implies an immediate shutdown. The campaign against nuclear weapons and their proliferation is to continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of reactors and reactor technology are to be discontinued. Employment to be boosted by means of alternative energy production, more efficient energy management and more extensive upgrading of raw materials. 4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på två av valsedlarna: Folkomröstning om EU-medlemskap. Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater. Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater? På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning om EU-medlemskap och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Referendum on EU Membership. The parliament has decided that a referendum shall be held concerning Swedish membership in the European Union (EU). The election relates to whether Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement, which was concluded after negotiations between Sweden and the Member States. Do you think that Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement between Sweden and the EU Member States? In one of the voting ballots the text was followed by a YES and in the other paper by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum on EU Membership followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. 5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på två av röstsedlarna: Anser du att Sverige ska införa euron som valuta? På den ena röstsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje röstsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Do you think Sweden should introduce the euro as its official currency? On one of the voting ballots the text was followed by a YES and on the other ballot by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. Statistiska centralbyrån 585

Statistiska standarder Statistisk årsbok 2013 Statistiska standarder Standards, classifications Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning av den statliga statistiken och för samordning mellan statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma jämförbarhet och konsistens mellan statistiska material och över tiden samt en rationell insamling, bearbetning, redovisning och användning av statistisk information. Standarder för klassifikationer och indelningar, begrepp och definitioner är grundläggande instrument för sådan statistiksamordning. Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning och remissbehandling av förslag. På många områden finns av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade standarder till vilka motsvarande svenska standarder anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden anpassad standard kopplad till den internationella förlagan. Standarder och andra instrument för samordning av svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB. I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar gjorts till följande standarder: a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter näringsgren c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade Classification, Revision 3 and 4. d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) samt från denna utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996. Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade enheter, dels företag, inklusive organisationer, myndigheter o. dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras att en statistikgren i sin tillämpning av standarden kan välja såväl indelningsnivå i standarden som typ av produktionsenhet. SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Économiques dans les Commu-nautés Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2, som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC benämns ISIC Rev.4. SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. Integreringen med NACE innebär att de fyra första nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI 2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har strävat efter att balansera: a. kontinuitet med föregående versioner b. relevans till den globala ekonomin c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat. SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002 som var resultatet av en mindre revision av SNI 92. Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69. SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6. Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI 2002 eller SNI 2007. b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter näringsgren SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI 2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning, men begränsad till att endast omfatta transportabla varor, utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under namnet Varu-SNI. Den uppfattades då som en del av SNI och inte som en fristående standard. SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification of Products by Activity, CPA, och är utom på detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2. Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003. SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS 2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad, innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på lägsta nivå. c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, SITC I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard International Trade Classification) av FN:s statistiska kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för 2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006. SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå. Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och 3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3- siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2- siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5- siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca 3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2- siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper. Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i 586 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa. Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen i den svenska statistiken. SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4. d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad av denna till KN En internationell varunomenklatur används som grund för den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur, kallad Harmonized System (HS; eg. Harmonized Commodity Description and Coding System), har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. En ny version av HS infördes i den svenska statistiken fr. o. m. år 2012. Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning, Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln och handeln mellan medlemsländerna. KN är hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8- siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007 ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån indelad i knappt 9 400 varuposter (2012 års version). Statistiska standarder e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK Standard för svensk yrkes-klassificering, SSYK 96, fastställdes våren 1996. Den är baserad på ILO:s klassifikation ISCO-88 och dess EU-version, ISCO-88 (COM). SSYK 96 har införts successivt i statistiken sedan 1997. SSYK 96, med koder, benämningar och beskrivningar samt kodningshjälpmedel har publicerats i MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns även på SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk. Några andra viktiga standarder är: SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1, www.scb.se/sun). Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4, www.scb.se/sei). Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989: 4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4). Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS 1990:3). Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag (MIS 1991:6). Standarder för klassificering av institutionella enheter: Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR 2000 (MIS 2001:2). Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och definitioner (MIS 1999:1). Ytterligare information om klassifikationer som används i statistiken För information om och nedladdning av klassifikationer hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats: www.scb.se/pages/list 259939.aspx Statistiska centralbyrån 587

Mått och vikt Statistisk årsbok 2013 Mått och vikt Weights and measures Längd Length 1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm 1 m = 3,2808 feet 1,0936 yard 1 foot = 12 inch = 30,48 cm 1 yard = 3 feet = 0,9144 m 1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km 1 km = 0,540 nautisk mil 1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km Areal Area 1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2 1 m 2 = 10,7639 square feet 1,1960 square yard 1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar = = 2,471 acre 1 square foot = 0,0929 m 2 1 square yard = 0,8361 m 2 1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar 1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar 1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2 Volym Volume 1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3 1 liter = 1 dm 3 = 0,8799 quart 1,0567 quart (US) 1,76 pint 1 quart = 1,1365 l 1 quart (US) = 0,9464 l 1 pint = 0,568 l 1 hl = 100 l = 21,997 gallon 26,417 gallon (US) 2,7496 bushel 2,8378 bushel (US) 1 gallon = 4 quart = 4,546 l 1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l 1 bushel = 8 gallon = 36,37 l 1 bushel (US) = 35,24 l 1 m 3 = 35,315 cubic feet 1,3080 cubic yard 1 cubic foot = 0,0283 m 3 1 cubic yard = 0,7646 m 3 1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard 1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått = ca 1,65 m 3 fast mått 1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått = = ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått 1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått 1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels) 1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels) 588 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Mått och vikt Vikt, massa Weight 1 kg = 2,2046 pounds 35,274 ounces 1 pound (lb) = 1 ounce (oz) = 16 ounces = 0,4536 kg 12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem för guld, silver, platina o. ädelstenar) 0,02835 kg 31,1 g (Troy) 100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg 1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton 0,9842 long ton 1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg 1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg Elektricitet Electricity 1 kw = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kw = 0,746 hp (UK) 1 kwh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kwh Temperatur Temperature 100 C (Celsius) = 212 F (Fahrenheit) = = vattnets kokpunkt 100 F = 37,78 C 0 C = 32 F = vattnets fryspunkt 0 F = 17,78 C Omräkning från F till C: C = ( F 32) x 5/9 F = 9/5 C + 32 Stycketal Number of pieces 1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark. Måttenheter för skepp Units of measurement for ships Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3 Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek. Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt. Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement. Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i timmen. Prefix Prefixes Prefix Symbol Faktor Factor deka da 10 hekto h 10 2 = 100 kilo k 10 3 = 1 000 mega M 10 6 = 1 000 000 giga G 10 9 = 1 000 000 000 tera T 10 12 = 1 000 000 000 000 peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000 Statistiska centralbyrån 589

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013 Engelskt sakregister English subject index A Abortions 20.14 Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10 Accident, death by 20.18 occupational 12.15 road traffic 10.16, 10.17, 10.18 Accidents, traffic 10.2 Accommodation establishment 6.19 category of guests 6.18 guest-nights 6.19 Accounts, national 15.3 p regional 15.10, 15.11 Administrative courts 21.23 Adopted, by country of birth 19.5 Adult education 22.23 Adult educational associations 23.11, 23.12 After school centres 22.8 Agriculture 5.1, 5.11 p arable land 5.13 holdings 5.11, 5.12, 5.18 organic farming 5.15, 5.17 use of nitrogen 3.16 use of phosphorus 3.16 yield 5.14, 5.16 Air traffic 10.29 f Aircraft 10.29 Airports 10.30, 10.31 passengers 10.5 Alcohol, having used 20.2 Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15 retail trade 9.15, 9.16 Aliens, naturalised 4.35 Animals 3.12, 5.24 livestock 5.19, 5.20 number of animal species 3.12 red-listed animal species 3.12 used in experiments 5.24 Aquaculture production 5.29 Arable land 5.13 consumption of nitrogen 3.16 consumption of phosphorus 3.16 use of 5.13 Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12 by county 4.12, 4.14, 4.15 international perspective 26.10 of forest land 5.8, 5.26, 5.27 of municipalities 1.5, 4.16, 4.17 of water 1.5 protected forest 5.26 Assessment 16.9, 16.17 Athletics 23.24, 23.25 federations 23.25 Attorney-General 21.33 B Balance of payments 9.7 Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 Bank of Sweden, see the Riksbank Bankruptcies 6.7 Banks 17.8 p, 17.12 p Basic amount 14.9 Births 4.8, 4.25, 4.29, 25.3 international perspectives 26.8 Boating 23.1 Bonds 17.8 in circulation in Sweden 17.8 Book production 23.13, 23.14, 23.15 Books, persons reading 23.27 Bridges 10.8 Broadcasting 23.18 Budget, Swedish State 16.3 Buildings 8.6 p Built-up areas and associated land, by county 3.7 Burial fees 16.10 Buses 10.10, 10.12, 10.13 Business activities 6.1 Businesses, newly registered 6.16 C Cadastral and land registration authority 21.26 Campsites, nights spent in 6.4 Capital market 17.1 p Capital transactions 9.7 Carbon dioxide, emissions of 3.19 Cargo ships 10.24 Cars 10.1, 10.2, 10.10 p Causes of death 10.16, 10.17, 20.15 20.16, 20.17, 20.18 Central Government Budget 16.1, 16.3 p Central Government Debt 16.2 Central Government, income tax 16.9 Chemicals, most common in terms of quantity 3.14 Chief Public Prosecutor 21.33 Child care 22.8 p Children, Ombudsman 21.33 social service interventions 19.7 Church dues 16.10 Cinemas 23.19 Cinema goers 23.4 Cities, largest 4.17 international perspectives 26.4 Citizen influence 24.1 Citizenship 4.34 Coast 1.4 Coast, mainland 1.6 Combated oil spills 3.11 Commodities 6.8 production of 6.8 Companies, credit market 17.13 joint stock, registered 6.15 limited by shares 6.16 registered businesses, newly 6.16 registered limited 6.15 Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 mother tongue other than Swedish 22.14 pupils 22.10, 22.13, 22.16 590 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 Computers 11.1 p use 11.5 p Confederation of Swedish Enterprise 12.26 Confirmed oil spills 3.11 Construction 8.2 costs 8.8 dwellings 8.7 hourly/monthly earnings 12.29, 12.30, 12.31 Consumer Ombudsman 21.33 Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8 international perspectives 26.19 Consumption 14.1, 14.3, 14.15 household 13.12, 15.8 water-, in counties 3.10 Cost-of-living index 14.4 Country of birth 4.31, 4.32, 19.5, 24.8 of origin 4.32 County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15 finances 16.15 operating costs for culture 23.6, 23.7 Courts, Administrative 21.23 District 21.24, 21.25 of Appeal 21.27 Supreme 21.28 Cows 5.4, 5.19 Credit market companies 17.13 Crimes 21.11 p cleared-up 21.8, 21.13 persons being subjected to 21.10 relapse into 21.2, 21.17, 21.18 Criminal (Penal) Code 21.11 p Crops 5.13 Culture 23.6 p operating costs 23.6, 23.7 Current account balance 9.3 D Dairy and meat production 5.21 Daycare centres 22.8 Deaths 4.26, 4.29, 4.30 by accident 10.16, 10.18, 20.18 by cause and age 20.16, 20.17 infant 4.9, 4.26, 4.29 Debentures 17.8 in circulation in Sweden 17.8 Debt, State 16.5 Debts, private 3.2 Democracy 24.1, 24.4 Dentists 20.9 Dependency ratio 4.5 Developing countries, Swedish official assistance 16.8 Development see Research and development (R&D) Disability, Ombudsman 21.33 Disabled persons 19.12 dwellings 19.12 labour market situation 12.3 Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33 Diseases, infectious 20.11 occupational 12.15 Dismissal 12.4 Dismissal of employees 12.21 District Courts 21.24, 21.25 Divorces 4.24, 4.29 Drivers licences 10.15 Drunkenness 21.21 Dwellings 8.3, 8.4, 8.5 adapted to elderly or disabled persons 19.12 completed 8.7 prices 8.10 rent by type of dwelling 8.10 vacant for renting 8.11 Engelskt sakregister E Earnings, average hourly 12.29 Economic association 6.16 Economically active population 12.17 p by county 12.17 by industry 12.17, 12.18 by occupation 12.19 by sex 12.18, 12.19 Education 22.1 p municipal adult 22.23 population by education level 22.5, 22.6 pre-school classes 22.8, 22.9 teachers, on duty and on leave 22.30 Education, higher 22.24 p higher, degrees awarded 22.24, 22.25 higher, doctoral degrees 22.29 higher, enrolled students 22.24 higher, first year students 22.24 Educational, associations, adult 23.11, 23.12 expenditures 22.7 Educational level 22.1, 22.2, 22.5 Elderly people, type of living 19.2 Elderly persons, dwellings 19.12 Elections 24.4 p elected 24.8, 24.9 nominees 24.8 participation 24.10, 24.11 referenda 24.17 to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15 to municipal council 24.8, 24.16 to the European Parliament 24.18, 24.19 to the Riksdag 24.2, 24.4 p Electric energy consumption of 7.6, 7.7, 7.10 generation 7.10 price 7.8 Electricity, international perspective 26.13, 26.14 Electricity supplier, change of 7.15 Elks, killed 5.5, 5.25 Emigrants 4.7, 4.29, 4.30 p Emissions 3.19, 3.23 of greenhouse gases 3.23 to air 3.19 Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p labour force participation 12.11 staff training 12.16 weekly hours 12.11 work hours per week 12.11 Employees 6.11 p, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p average hourly earnings 12.29 by county 12.13 by economic activities 6.10 p by industry 6.11, 12.11 by legal form 6.10 by occupation 12.19 by sector 12.13 hours worked per week 12.20 in public sector 12.12 monthly salaries 12.30 p redundancy notices 12.21 Employment offices 12.5, 12.22 vacancies 12.22 Endangered species 3.12, 3.13 Statistiska centralbyrån 591

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013 Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 use by type 7.13, 7.14 Enforcement Authorities 21.33 Enterprise, The Confederation of Swedish 12.26 Enterprises 6.10 basic data 6.13 branch 6.10 economic activity 6.10 expenditure on software 11.11 expenditure on IT and telecommunication equipment 11.10 municipal 6.14 some central data 6.13 Environment 3.6 working 12.14 Environmental accounts 3.5 environmental impact 3.22 environmental taxes 3.24 sanction 3.25 Equal Opportunities Ombudsman 21.33 Equalisation, economic 16.14 Equality Ombudsman 21.33 Establishments 6.12 economic activity 6.12 hotels and restaurants 9.13 European Parliament, election to 24.18, 24.19 Exchange, OMX, Stockholm 17.10 Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12 international perspectives 26.16 Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12 by country of destination 9.11, 9.12 value of 9.8, 9.11, 9.12 F Family and first names, applications for 4.23 Family day care 22.8 Fiction, reading 23.27 File sharing 11.8 Film Classification, National Board of 23.20 Films 23.19, 23.20 censored 23.20 new 23.19 Final tax 13.9 Finance, public 16.3 p Finances, of county councils 16.15 of municipalities 16.18 Financial accounts 17.5 p financial objects 17.6 Financial market 17.1 p financial accounts 17.3 p institutes 17.11 investment funds 17.14 Riksbanken, the 17.12 Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p fishermen 5.30 fishing craft 5.30 yield, landed weight 5.28 Food, consumption 14.3, 14.15, 14.16, 15.8 production 6.8 Food sales 9.2 Foreign citizens 4.31 p naturalised 4.35 Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p Foreign-born persons 4.31, 4.32 Forest 5.8, 5.26 p area 5.8, 5.26, 5.27 by county 5.27 by ownership 5.8, 5.27 protected 5.26 walking in 23.28 Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p fellings 5.9 products 5.10 Fuel, consumption of 7.6 Funeral fees 16.10 G GDP 15.1, 15.2 General index 17.3 Geographical data 1.1, 1.2 Glass, recycled quantities of 3.20 Goods, important, international perspectives 26.12, 26.16 Government, see the Riksdag Greenhouse effect 3.4 Greenhouse gases, emissions of 3.23 Grid service 7.9 Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3 Gross fixed capital formation 15.9 Gross national income 15.6 Gross tonnage 10.24, 10.25 Guilty of criminal offences 21.9 H Handicapped persons, dwellings 19.12 Health 20.6, 20.7 overweight persons 20.7 state of health 20.6 Higher education, transition to 22.4 Higher education, see Education Holdings, agricultural, by size 5.11 p with cattle 5.18 with fowls 5.18 with pigs 5.18 with sheep 5.18 Holiday trips 23.5, 23.26 Holiday villages, nights spent in 6.4 Home daycare nurseries 22.8 Home-help services 19.3 Horticulture 5.22, 5.23 Hospital, beds 20.8, 20.10 healthcare service 20.8 Hotel rooms 6.18 Hotels and restaurants, establishments 9.13 Hotels, nights spent in 6.4 Household Budget Survey 13.3, 13.12 Households 4.21, 4.22, 13.10 p disposable income 13.11 finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4 financial assets and liabilities 17.7 income composition 13.10 number of 4.21 persons 4.22 structure of income 13.10 total income 13.10 Housing 8.2 Housing stock 8.1, 8.6 I Illness 18.3, 20.1 Immigrants 4.7, 4.29 p Swedish for 22.15 Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10 international perspectives 26.16 592 Statistiska centralbyrån