Kristet per pektiv Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 3 oktober 2009 s Kristet Perspektiv 3 2009 1
notiser notiser BIBELUTDELNING TILL 5-ÅRINGAR Sedan många år tillbaka delar Svenska kyrkan i Alingsås ut Bibel för barn till alla femåringar som tillhör Svenska kyrkan. Man får en speciell inbjudan till familjegudstjänst i den distriktskyrka man hör till, men vill man hämta sin bibel i en annan av de nämnda kyrkorna går det lika bra. Följande söndagar inbjuds till familjegudstjänst och utdelning av Bibel för barn: Christinae kyrka 4/10 och 8/11 kl 11 Noltorpskyrkan 11/10 kl 11 och 29/11 kl 9.30 Stockslyckekyrkan 11/10 kl 10 och 29/11 kl 9.30 För upplysningar, kontakta församlingspedagog Ulla Carlgren Cronquist, 669 105 e-post: ulla@alingkyrk.nu ANDRUM I CHRISTINAE KYRKA varje vardag kl 12, utom tisdagar Måndagar: Andrum och sånglek för små barn och föräldrar. Lunchfika. Onsdagar: Andrum med orgelmusik Efteråt serveras sopplunch i Christinaesalen. De närmaste onsdagarna: 7/10 Orgelfavoriter : Lars Storm 14/10 Nu tacka Gud, allt folk : Lars Storm 21/10 Jubilar 2009 : Lars Storm 28/10 Önskeonsdag : Lars Storm TorsdagsAndrum De närmaste torsdagarna: 8/10 EstetAndrum. Estetelever från Alströmergymnasiet 15/10 Kristen djupmeditation 22/10 Min favoritpsalm. Anna-Karin Jansson, Alingsås Kuriren AFTER WORK FÖR MÄN Christinae kyrka kl 19 Torsdag 29/10 HÅKAN SINCLAIR, geriatriker Läkemedel på gott och ont på äldre dar Torsdag 26/11 ÅKE HÖGBERG, leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Om att ha ett eget ansikte utan att snegla åt förväntningar AFTER WORK FÖR KVINNOR firar 10-årsjubileum! Kl 19 21 i Christinae kyrka Onsdag 7/10 Helén Andersson, omtyckt föreläsare som bl a arbetar med Singelfestivaler och Singel After Work i hela Sverige talar om Att leva som man vill när man lever om att kunna möta livets svårigheter och se möjligheterna. Onsdag 4/11 Karin Långström Vinge, präst i Skövde som gärna bloggar om angelägna ting: Bloggosfären hur kan man förhålla sig till IT-världen som opinionsbildare? Tankar för själen Christinae kyrka kl 19.15 11/11 LARS BJÖRKLUND, kaplan vid Sigtuna stiftelsen, författare: En skugga av kärlek om mötet som läker i sorgen Ny form av temakväll: MÖTE KRING ETT DUKAT BORD Christinaesalen kl 19 20.30 10 Vi lyssnar till ett samtal mellan kvällens middagsvärd och hans/hennes tänkta middagsgäster. Med vid bordet: Diana Eliason 14/10 Middagsvärd: ERLAND SVENUNGSSON, präst och psykoterapeut 18/11 Middagsvärd: LISBETH ALM, bitr. rektor på Hjälmareds folkhögskola Kristet per spektiv Nr 3 2009 Utges av Alingsås pastorat Box 325 441 27 Alingsås tel 669 100 ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde REDAKTIONSGRUPP detta nr Olof Konnebäck Diana Eliason Nina Jansson Helena Ingeborn Katarina Sandblom E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation Tidningen distribueras av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat Vid utebliven tidning ring 669 100 Upplaga 16 500 Tryck WM-tryck, Alingsås omslagsbild Drömmen om Broderi av Gunilla Rajala nästa nummer utkommer 6 december Fredagar: Orgelbrus liten orgelkonsert Efteråt serveras enkel lunch i Christinaesalen. De närmaste fredagarna: 9/10, 16/10: Ulf Lindström 23/10: Ulrike Heider 30/10: Lars Storm Resten av terminsprogrammet finns på www.svenskakyrkan.se/alingsas www.svenskakyrkan.se/alingsas 2 Kristet Perspektiv 3 2009
Drömmar Är det viktigt att drömma? Finns det tid och plats för drömmar i vårt samhälle? Måste drömmen bli förverkligad? Kristet Perspektiv ger i det här numret några olika perspektiv på temat drömmar. Drömmen om trädgården Trädgård i allmänhet men rosor i synnerhet det är Eva B Andréas sons nyckel till livskraft. Vid sommarstället i Långared har hon förvandlat en stenig och mager skogsglänta till en blomstrande lustgård. -Hdå släpper jag ALLT! är finner jag ro. När jag kommer ut hit efter en jobbig vecka, Till vardags är Eva lärare på Hemsjö kyrkskola. Trädgårdsintresset är inget hon alltid haft. Men när hon och maken Ingemar fick ta över svärföräldrarnas gamla sommarställe vid sjön Anten i mitten av 90-talet hände något. Eva hade vänner som pratade mycket trädgård, i synnerhet rosor. Jag fattade inte vad som var så roligt med det där. Vadå rosor? Det fanns röda, rosa, gula och vita, det var ungefär vad jag visste Men vännerna började förklara, visade bilder i böcker och nämnde vackra namn som kittlade fantasin. Maiden s Blush, New Dawn De tog med Eva till en rosendag i Östra Tunhem, som blev en fantastisk upplevelse. Sen var hon fast, och rosorna blev en passion som ledde till en önskan att lära sig mer, att känna igen sorter och att själv odla. Efter flera kurser, bland annat hos en av Sveriges främsta rosenexperter, Lars-Åke Gustafsson på Fredriksdal i Helsingborg, kan Eva nu titulera sig roseninventerare. Det betyder att hon kan bistå trädgårdsägare med identifiering och artbestämning av rosplantor som finns på tomten men som de inte vet namnet på. Ibland ordnas så kallade kom-och-visa-dagar för det ändamålet. Genom något som heter P.O.M. Programmet för Odlad Mångfald försöker man hitta gamla sorter som överlevt och klarat vårt klimat under lång tid, förklarar Eva och tillägger att det idag odlas fram mängder av rossorter och korsningar som kan vara väldigt praktfulla men som kanske inte är klimathärdiga och därför blir kortlivade. En rundvandring i Evas trädgård i Horsabäcken är en spännande upptäcktsfärd bland inte bara rosor utan också ovanliga träd och buskar och hundratals andra perenna växter. Här finns inga raka linjer, rabatterna är anlagda i mjuka och oregelbundna former och bakom varje krök väntar något nytt och vackert. Nu i september är förstås en del utblommat, men sensommarväxter som rudbeckia, röd solhatt och silverax står i sin bästa prakt, liksom en del rossorter som remonterar (blommar om). Och vid den skyddade söderväggen växer ett persikoträd, som osannolikt nog inte bara överlever utan också bär frukt! Den solmogna, gulröda persikan som jag får smaka är söt och saftig, och jag känner mig märkligt förflyttad från Anten till Medelhavet. Den som vill odla en trädgård behöver tålamod. Allt blir inte färdigt genast. Sparrisstänglarna har behövt fyra, fem år för att bli klara för skörd, omsorgsfullt vårdade i mjuk sandjord men vilken glädje att få smaka de första! Detta med trädgård upplevs av somliga som något kravfyllt. Men Eva har inställningen att här ska inte finnas några måsten, trädgården ska vara en plats där man bara får vara. Och färdigt blir det aldrig, men det är som det ska. Någon har sagt att det är inte vad du gör med trädgården som är det viktiga, utan vad trädgården gör med dig. För mig ger trädgården och rosorna så mycket tillbaka. Här finner jag både ro och ny kraft i livet, säger Eva. Text och bild: Ulla-Stina Rask Kristet Perspektiv 3 2009 3
Dröm möter verklighet Det är tufft för ungdomarna idag. I tider av arbetslöshet tonas drömmarna ner och yrkesvalen tenderar att bli mer taktiska, säger Helena Gunnarsson, studie- och yrkesvägledare (syv) på Alströmergymnasiet. Vi sitter på Helena Gunnarssons kontor på Alströmergymnasiet och samtalar om ungdomars yrkesdrömmar, hur drömmarna kan se ut och om drömmarnas eventuella drivkraft. Helena träffar många ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern. Hennes bas är Alströmergymnasiet, där hon tillsammans med sina syv-kollegor delar ansvaret för att möta eleverna på Alströmergymnasiet och på kommunens högstadieskolor. Några gånger i veckan är Helena på Gustaf Adolfskolan, för att bistå högstadieeleverna i deras studieval. På högstadiet handlar det en hel del om att vägleda inför gymnasievalet, medan det på gymnasiet handlar mer om att ge råd och fakta om vad som behövs för det yrke en elev funderar på och vilken behörighet som behövs för att kunna komma in på den eftergymnasiala utbildning som eleven funderar på att söka. vara att visa på att man kan nå målet till en yrkesdröm även om vägen dit är lite krokig Många ungdomar är osäkra på vad de vill arbeta med i framtiden. Det finns så många val att göra. Ju tidigare man ställer krav på barnen att de ska göra kloka val, desto större är risken att vi begränsar dem, tror Helena. Hon låter lite bekymmersam på rösten när hon beskriver hur barnen måste tänka strategiskt redan på mellanstadiet, och till exempel välja språk efter vad som ger bäst meritpoäng när de ska söka högskola många år senare. ner och yrkesvalen tenderar att bli mer taktiska. Många elever säger att de vill ha ett bra jobb. Frågan är vad ett bra jobb är? Det brukar vara en god öppning för ett bra samtal. För en del ungdomar handlar det om att tjäna mycket pengar. De uttrycker att pengarna behövs för att de ska känna frihet och för att kunna skaffa sig saker och uppfylla drömmarna. Helena kan se att många ungdomar gör sitt studie- och yrkesval utifrån det som de känner igen, hemifrån eller från det sociala sammanhang de rör sig i. Föräldrarna är betydelsefulla när barnet/eleven gör sitt studieval och väljer yrkesinriktning, eftersom de känner barnet bra, menar Helena. Barnet gör sitt eget val, men föräldern är ett viktigt stöd. Jag undrar vilka drömyrken ungdomar har idag? Helena räknar upp en rad yrken som hon ofta får frågor om. Det är tydliga yrken som de kan relatera till på något text och bild: Diana Eliason vis, yrken som de träffat på i familjen och i samhället: journalist, designer, jurist, socionom, polis och lärare. När en elev talar om att bli till exempel socionom för att få arbeta med människor, då kan Helena ana inom vilket De allra flesta ungdomar jag möter vill skapa sitt liv, konstaterar hon. För en del område eleven är intresserad och kan ge kan en dröm bära och tack vare drömmen orkar man med skolan och alla mås- intressanta, kanske socialpedagog, be- förslag på ytterligare yrken som kan vara ten. Vissa tycker att det ska bli kul att ta handlingssassistent, församlingspedagog drömmar studenten och välja bana i livet, de är uppfyllda med Jag-kan-känsla!. ren vidga elevens perspektiv. eller fritidspedagog. På så vis kan vägleda- Men så är det inte för alla. Som studieoch yrkesvägledare möter hon också elever Helena försöker lista de vanligaste kriterierna när unga människor väljer studie- som inte riktigt orkar med skolan. Gymnasietiden går inte alltid spikrakt, konstaterar Helena, och då kan man Drömmar och personliga intressen och yrkesväg idag: behöva hjälp med att studieplanera och hamnar ofta på första plats, men i tider av prioritera. En del i studieplaneringen kan högre arbetslöshet kan drömmarna tonas 4 Kristet Perspektiv 3 2009 Elin Hylander
Drömmen om kyrkan Hur vill du att kyrkan ska vara? Kristet Perspektiv har samtalat med fyra engagerade alingsåsungdomar: INTE EN MASSA NONSENSPRAT Elin Hylander och Martina Green är båda 19 år. Elin berättar att hon halkade in i kyrkan på ett bananskal, som hon uttrycker det. -D C et var väl egentligen Martina som drog med mig för jag kommer inte från en aktivt kristen familj eller så. Först var jag med i Noltorpskyrkans juniorer och så fortsatte det med konfirmation, ledare för miniorer och efter att jag tog studenten förra året har jag arbetat i kyrkan fram tills nu, sammanfattar Elin. Martinas bakgrund ser annorlunda ut. Hon är uppvuxen i en kristet aktiv familj och säger själv att hon varit med i nästan alla kyrkor i Alingsås. Det varierar i vilken församling hon är mest engagerad. Olika församlingar och kyrkor är bra på olika saker, tycker hon. En av fördelarna med Svenska kyrkan är enligt Martina att den är en naturlig plats där man kan hitta aktiviteter med och för folk i sin egen ålder. Det finns mycket engagemang och hon gillar också att prästerna har en tydlig roll. Å andra sidan tycker hon inget vidare om hierarkin som finns inom organisationen i kyrkan. Elin håller inte med. Martina Green Christian Karlsson Problemet är inte hierarkin, utan hur folk förhåller sig till den, säger hon. Elin har funderat en hel del kring gudstjänsten och dess funktion, vad man ska få ut av en gudstjänst. Jag har inte svar ännu, men jag vill att de som är med vet vad de talar om, så att det inte bara blir en massa nonsensprat. Båda tjejerna är ense om att en gudstjänst ska vara engagerande, att de som är där ska känna sig delaktiga. Man kan inte ha en gudstjänst på rutin och tänka att folk kommer ändå. De närmaste 20 åren tror jag att det kommer att bli ett massbortfall av medlemmar från kyrkan när människor dör och de som föds inte längre föds in i kyrkan, säger Elin. Martina och Elin tycker att det borde vara okej att applådera i kyrkan, och att dansa i gångarna. Man borde kunna ha disco i kyrkan, anser Martina. Om man riktar sig till 13-åringar måste man använda sig av de bästa sätten att nå ut till just dem! Och varför ska det vara orgelmusik? Vem i till exempel vår ålder lyssnar på så n musik, undrar Martina. Jag gör det, fnissar Elin. De kommer fram till att om det var mer rörelse i kyrkan så skulle fler känna sig välkomna, som till exempel människor med olika typer av både fysiska och sociala handikapp. Jesus umgicks med alla, då borde ALLA vara välkomna. Kyrkan ska vara mycket kärlek! avslutar Martina. Jonas Liljeblad Andreasson MAN SKA KUNNA VARA SIG SJÄLV Hur får man både unga och gamla att komma till kyrkan? Det är en av de frågor som 19-årige Christian Karlsson funderar över när han i år läser Svenska kyrkans grundkurs i Hjo. hristian började jobba i kyrkan efter sin konfirmation för fyra år sedan. Att vara med i kyrkan fick mig att må bra och tycka att allt var roligt. Efter ett tag insåg jag att jag ville jobba med ungdomar i kyrkan, säger han. För Christian ska kyrkan vara en samlingsplats där man kan känna sig hemma. Man ska kunna bara vara sig själv, helt enkelt, säger han. För att locka människor till kyrkan tror han att det krävs att de får vara med och bestämma, få göra sina röster hörda. Och det gäller främst de unga. Det är mycket de vuxna som bestämmer, känner jag. Jag har varit på väldigt många gudstjänster och jag tycker att de mest är riktade till äldre. Gamla psalmer, många svåra ord och att det är stelt gör det svårt för ungdomar att ta till sig. Christian får medhåll av sin lika gamla rumskompis i Hjo, Jonas Liljeblad Andreasson, som håller med om att bland annat musiken behöver förnyas, även om han kan uppskatta också det traditionella inom kyrkan. Jonas satsar på en framtid som kyrkomusiker. Han vill att kyrkan ska vara en plats för stillhet och ro, där man kan samla sig och komma bort från vardagsstressen. Först tänkte jag säga en plats att andas ut, men egentligen tycker jag mer det är en plats att andas in, att få energi efter att man varit tvungen att ge och ge. Nina Jansson Kristet Perspektiv 3 2009 5
Ett brev till sig själv läst läs Nattens drömmar kan vara en hjälp att bättre förstå sig själv och relationerna till andra, skriver prästen och psykoterapeuten Erland Svennungsson: Dkanske var det då som mitt intresse för drömmar tog sin början. römmar flyr som strömmar, sa min mormor. Ändå berättade hon med inlevelse nattens drömmar. Som barn lyssnade jag intensivt till henne och Alla drömmer vi. Men vi har svårt för att hålla kvar drömmarna i minnet. De flyr verkligen snart bort. Men det finns undantag. Några dröjer sig kvar, tydliga och ibland förbryllande. Nattens drömmar har en funktion. Det är vårt inres bearbetning av våra liv och om vi skulle strypa drömflödet skulle vi bli sjuka. Betyder alla drömmar något? Ja, människan har i alla tider försökt tyda sina drömmar och i bibelns värld tog man dem på fullaste allvar. De flesta av oss känner säkert igen Faraos dröm om sju feta och sju magra kort som steg upp ur en flod. Josef som var anställd vid Faraos hov var även anställd som drömtydare. Han berättade för Farao att drömmen berättade om sju goda och sju svåra år. Drömmen framförde alltså ett budskap. Redan då tolkades drömmarna symboliskt. All drömforskning, från Sigmund Freud fram till våra dagar, utgår från att varje dröm är som ett brev man skriver till sig själv. Man ger sig själv ett budskap. Drömmen är som en frökapsel där det vilar oanade möjligheter, sanningar och insikter. Vi vet väldigt lite och förstår lite om livet. Men om vi försöker förstå budskapen i våra drömmar skulle vi kunna leva mer öppet och livet skulle vidga sig. Drömmen är därför en resurs som tyvärr ofta blir obrukad. Nattens dröm är ett inre teaterstycke som drömmaren sätter upp. Jag är både regissör, spelare och åskådare. I förklädd form, symboliskt, spelar jag upp ett drama som handlar om mitt liv, mina konflikter, mina dilemman, mina val, mina relationer etc. Om jag försöker förstå och tolka min dröm kan den visa på vägar och möjligheter och ge mig bekräftelse och fingervisningar. Man får vara sin egen detektiv och försöka förstå förklädnaderna och bilderna. Om vi försöker förstå våra drömmar blir de mycket konkreta och handfasta, även de som vi upplever som mardrömmar. Vem av oss har inte drömt att vi missat tåget! Hur kan man tolka denna drömsekvens symboliskt? Jo, perrongen blir en bild för mitt liv och tåget blir en symbol för något i livet som jag håller på att missa. Vem av oss känner inte igen detta. Vi tvekar och av rädsla kanske missar något som skulle vara bra för oss. En kvinna berättar hur hon drömde om en utdragssoffa full med spagetti som hon delade ut men som aldrig tog slut. Hon kom fram till hur hon hade svårt med att säga nej och tog på sig för mycket ansvar, var till för alla andra och tänkte sällan på sig själv. Varje människa kan lära sig att använda sina drömmar som ett hjälpmedel att bättre förstå sig själv och relationerna till andra. I drömmen betraktar vi oss själva och våra medmänniskor i ett sannare ljus, mera objektivt. Drömspråket är därför det sannaste språk vi äger och är kungsvägen till självförståelse. Vill man veta mer om drömtolkning kan man läsa: Använd dina drömmar av M. Ullman. Erland Svenungsson Drömmen om att ta vara på livet Sin ensamma kropp Författare: Elsie Johansson Hur blev jag den jag är, eller synes vara frågar sig Maliss och går tillbaka i sin livsberättelse. Möter en identitet där det yttre är långt från det inre livet och samtidigt en resa från ett fattig-sverige med helt andra värderingar. Fram väller känslor som övermannar hennes inre sturska försvar och distansering. Allt det hon flydde ifrån har hunnit ifatt henne Får jag, vågar jag öppna dörren för all oanvänd kärlek som tränger sig på? Vill vara med i livet, fånga nuet i betydelsen vara vilande i mig själv. Vakna! Det pågår än! Allt finns kvar, så som allt finns kvar som någonsin har upplevts. Förvandla allt det till livskraft och glädje! Ta emot varje ny dag med kärlek, älska innerligt och låt dig älskas! Borta är rädslan att inte duga, förblindad av sig själv och sin längtan efter bekräftelse. Nu är dagen, när varje möte innebär en möjlighet. Bara det. Och ändå allt. Marita Heman 6 Kristet Perspektiv 3 2009
t Välkommen till Svenska kyrkan i Allhelgonatid Alingsås församling.................... Alla helgons dag 31 oktober CHRISTINAE KYRKA 10.15 Andakt på Stadskyrkogården. Jan Kesker Musikkåren Kamraterna 11.00 Gudstjänst. Jan Kesker 18.00 Musik i Allhelgonatid. Christinaekören. Daniel Lindén, piano. Margareta Andréasson, dirigent. Jan Kesker LANDSKYRKAN 9.30 Andakt på Landskyrkogården. Mathias Ogenblad. FA Brass 10.00 Musikandakt. Mariakören. Mathias Ogenblad BÄLINGE KYRKA 10.45 Andakt på Bälinge kyrkogård. Mathias Ogenblad 11.00 Musikandakt. Mariakören. Mathias Ogenblad. LJUSETS KAPELL, NOLBY BEGRAVNINGSPLATS 14.00 Minnesgudstjänst. Reijo Oivaeus 15.00 Minnesgudstjänst. Jan Kesker Kaffe serveras från kl 11 Diakoner finns närvarande. Välkommen! Söndagen efter Alla helgons dag 1 november CHRISTINAE KYRKA 11.00 Gudstjänst. Gert Alnegren STOCKSLYCKEKYRKAN 17.00 Temagudstjänst. Jan Kesker Lennart och Monica Esborn sång och cello NOLTORPSKYRKAN 11.00 Söndagsmässa. Thomas Lundblad Hemsjö församling Torsdag 29 oktober och fredag 30 oktober Gravsmyckningskaffe i Annexet kl 11 16 Alla helgons dag 31 oktober 10.30 Andakt på kyrkogården Monica Esborn. Hemsjökören 11.00 Gudstjänst med ljuständning för de under året avlidna. Monica Esborn. Hemsjökören Söndag efter Alla helgons dag 1 november 18.00 Musik och meditation i Allhelgonatid Helena Cervin, sopran Karin Knutsson, violoncell Henrik Cervin, orgel och piano Thomas Lundblad, präst Ödenäs församling Fredag 30 oktober Gravsmyckningskaffe i Hembygdsgården kl 11 15. Under denna tid är kyrkan öppen för den som vill tända ett ljus eller sitta ner en stund i stillhet. Alla helgons dag 31 oktober 10.45 Andakt på Ödenäs kyrkogård Reijo Oivaeus 11.00 Gudstjänst med ljuständning för de under året avlidna Reijo Oivaeus. Ödenäs kyrkokör Söndag efter Alla helgons dag 1 november Sammanlyst till Hemsjö kyrka ALPHAKURS pågår i Noltorpskyrkan Vill du veta mer? Kontakta gärna distriktspräst Thomas Lundblad, 669 130. MÖTESPLATSER att växa på Det finns fortfarande platser kvar i några av studiegrupperna. Kursutbudet finns på www.svenskakyrkan.se/alingsas under Aktuellt. Anmälan till Diana Eliason, 669 104. TOMASMÄSSA i Landskyrkan Söndag 25/10 kl 18 Tema: Att dela bröd Söndag 15/11 kl 18 Tema: Gud är mitt golv www.tomasmässa.nu KLÄDINSAMLING i Noltorpskyrkan Lördag 10/10 kl 10 13 Till förmån för barnhemmet i Penilla i Rumänien. Vi tar emot kläder, skor hygienartiklar och leksaker. Fika på kyrktorget. Gåva till transportkostnaderna till Rumänien mottages tacksamt. Upplysningar: Ylva Sunnanmyr, 669 134 NÄRRADIO 98,6 MHz Du kan följa gudstjänsten i Christinae kyrka via näradio vissa söndagar kl 11. De närmaste gudstjänsterna är 11/10 och 15/11. På fredagar sänds Orgelbrus liten orgelkonsert från Christinae kyrka kl 12 12.20. HÖSTBASAR i Stockslyckekyrkan Lördag 17/10 kl 11 14 Välkommen till årets basar! Försäljning, café, lotterier, musikunderhållning, lekar och aktiviteter. Alla grupper i kyrkan deltar på olika sätt. Behållningen går till internationellt arbete. MISSIONSBASAR i Noltorpskyrkan Lördag 14/11 kl 14 Basar i Hemsjö Hemsjö syförening inbjuder till församlingshemmet: Lördag 21 november. Start kl 15. Kom och ta en kopp kaffe, fynda julklappar, köp hembakat bröd, lotterier mm. Ungdomskören medverkar! Alla intäkter går oavkortat till välgörande ändamål. ÖPPET HUS I OLIVGÅRDEN Noltorpskyrkans nedervåning Måndagar kl 9 Frukost: för dig som vill dela frukostgemenskapen med några andra. Torsdagar kl 13 16 Servering. Man kan läsa, lösa korsord eller handarbeta. Kl 16: Kort mässa vid ikonen i kyrkorummet. Samtalsgrupp för sjukskrivna med möjlighet till hantverk kommer att erbjudas. Hör av dig till diakon Ylva Sunnanmyr, 669 134 om du vill vara med. Mer info www.svenskakyrkan.se/alingsas Kristet Perspektiv 3 2009 7
FREDAGSMUSIK Christinae kyrka under Ljus i Alingsås oktober i Christinaesalen Start kl 19, 20 och 21 Kortkonserter på andra våningen. Fika och samtal på kyrktorget. Vila och eftertanke i kyrksalen. 2 okt Sounds of Silence Simon & Garfunkel s minnesvärda hits 9 okt American Roots Session Band Blues-Country-Gospel 16 okt American Roots Session Band Blues-Country-Gospel 23 okt Erik Mjönes sjunger Peter Gabriel 30 okt Michelle och Ninna sång och gitarr, finstämt och svängigt ORGELMUSIK i kyrkan Söndagar kl 19.30 21 Tänd ett ljus, sitt ner, lyssna en stund 4 okt Lars Storm 11 okt Claes Hilliges 18 okt Lars Storm 25 okt Margareta Andréasson Lördagar kl 10.30 10 okt Christinae flickkör 17 okt En värld av vänner Simon Ljungman, Christinae Boys, Ungdomskören, Barnkören, Christinae Voice samt musiker. Insamling till Rädda barnen. 24 okt Vad är himlen? Christinae barnkör, Christinae Voice Lördagar kl 17 10 okt CONCERT SPIRITUEL Lux Borea, en av Skandinaviens främsta barockensembler, möter Christinaekören i musik av Georg Philip Telemann. 17 okt EN STUND PÅ JORDEN Karin Funk sång Thomas Andersson luta och gitarr 24 okt JAG SKALL GÅ GENOM TYSTA SKYAR Sara Jakobsson sång Johan Ivarson sång Margareta Andréasson piano och orgel Hemsjö kyrka fyller 150 år! Föredragskvällar om STORORDEN i Noltorpskyrkan Det finns många svåra och stora ord och begrepp i den kristna tron och i Bibeln som kan kännas svåra att greppa. Vad kan de betyda för oss idag, i den verklighet vi lever? Vi lyssnar på ett föredrag/predikan och samtalar sedan om det vi hört över en fika. Söndag 18/10 kl 17 Trons kraft. Esbjörn Särdquist Torsdag 5/11 kl 18.30 Frälsning. Thomas Lundblad Söndag 22/11 kl 11 Domen. Thomas Lundblad Mer info på www.svenskakyrkan.se/alingsas eller ring distriktspräst Thomas Lundblad, 669 130 Höstens musikprojekt i Stockslycke kyrkan DJEMBETRUMMA Tisdagar kl 19 20.30: 22/9, 6/10 och 10/11 De två första gångerna på nybörjarnas villkor, men alla är välkomna. Ledare: Lennart Esborn. Vill du låna trumma? Meddela Karin Karlsson senast en vecka före. 1859-2009 Det firas 4 11 oktober med gudstjänster, konserter, öppet hus, ungdomskväll, cafékväll, utställningar, orgeldemonstrationer mm. Välkomna! (Se webbsidan) 150-årsfirandet inleds med musikgudstjänst söndag 4/10 kl 18 Musik från 1859 2009 Hemsjökören med solister och instrumentalister framför musik som skrivits under Hemsjö kyrkas 150 år. Dirigent: Lars Josefsson Firandet avslutas med festgudstjänst söndag 11/10 kl 11 Alla kyrkans körer medverkar. LIVSSTIL SOM PÅVERKAR Alingsås Kulturhus 7 14/11 En utställning om klimat, klädproduktion och möjligheten till förändring. Secondhandförsäljning av kläder mm. Utställningen är producerad av Svenska kyrkans internationella arbete. Här kan man bl a besöka NYSKAPAR-VERK- STAD och göra nytt av gammalt för alla åldrar! Info om öppettider mm: www. alingsas.se Samarrangemang: Alingsås Kulturhus, Alingsås Event och Ungdomscenter, Svenska kyrkan Alingsås LIVSSTIL SOM PÅVERKAR En utställning om klimat, klädproduktion och möjlighet till förändring SÅNG I GRUPP Tisdagar kl 19.30 21: 13/10, 20/10, 3/11,17/11 och 24/11. Inga krav på förkunskaper. Ledare: Anna Gustafsson. Anmälan senast 1/10 till Karin Karlsson. SPELA TILLSAMMANS I oktober november inbjuds till samspel på egna instrument. Ledare: Lennart och Monica Esborn. Vi siktar på medverkan i gudstjänst söndag 15/11 kl 10. Du som är intresserad, hör av dig senast 10/10, därefter meddelas tider för övningar. I samarbete med Sensus studieförbund. Kontakt: Karin Karlsson, 669 147, karin.karlsson@alingkyrk.nu 8 Kristet Perspektiv 3 2009