Återstart av Hanefors kraftverk

Återstart av Hanefors kraftverk Förstudie Alternativ lösning till avveckling och utrivning av ett småskaligt vattenkraftverk inom Kronobergs Län. Rapport juni 2015 Christer Langner 1

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 5 Bakgrund, orientering 7 Syfte och metod 8 Hanefors av i dag 8 Alternativa lösningar för återstart av kraftstationen 10 Produktion och elpriser 13 Energiplan för Växjö kommun 13 RESTOR Hydro, ett EU- projekt 14 Slutsatser 14 Bilagor: 1. Småskalig vattenkraft utifrån ett helhetsperspektiv och som regional resurs. 16 2. CO2-utsläpp vid elproduktion. 21 Medelvärden, studie vid Stanforduniversitetet 2008, prof. Jacobson. 3. Historik, så kom elektriciteten till Ingelstad med omnejd. 22 4. Karta över kraftverk och damm 24 Referenser: Kooperativa lösningar i lokal förnybar energiproduktion sex exempel. Coopanion i Kronoberg i samarbete med Regionförbundet Södra Småland och Länsstyrelsen i Kronoberg, 2012-2013. UTREDNING Växjö kommuns vattenkraftstationer och sjöregleringar. SWECO Energiguide AB, april 2015. Utredning av restaurering av Hanefors, Jönköpings fiskebiologi 2014-10-15. Inventering av kvarnar och sågar i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län 1999. 2

Förord Vattenkraften utgör en viktig del i Sveriges energisystem. De stora resurserna finns i norra Sverige men även i södra finns betydande resurser och även potential för utbyggnad i mindre anläggningar. Behovet av förnybar, lokalt producerad, klimatvänlig energi kommer bara att öka i framtiden. Det visar sig redan nu att alltfler enskilda personer, som företag, är intresserade av att producera sin egen el och samtidigt kunna göra miljönytta. Det gäller såväl system med solcellsanläggningar, vindkraft och småskalig vattenkraft. Med i bilden finns uppfattningen om framtida stigande elpriser. I dessa sammanhang tas det ofta fram argument mot utbyggnader av småskalig vattenkraft på grund av målkonflikter inom energi- klimat- och miljöpolitiken. Att sådana målkonflikter dock kan hanteras finns exempel på och ett är utbyggnaden av ett litet kraftverk ca 1,5 mil från Växjö - Stocke kraftverk. Där har funnits vattenverksamhet sedan 1500- talet och den nedlagda kvarnen har vid Länsstyrelsens inventering av kvarnar och sågar inom Kronobergslän bedömts ha mycket högt kulturhistoriskt värde. Utbyggnaden i Stocke har genomsyrats av en helhetssyn. Många parter har varit inblandade och har ställt upp; som ex. Helgasjöns fiskevårdsförening, Växjö Kommun och Länsstyrelsen. Bixia Miljöfond har stöttat projektet ekonomiskt. Stor hänsyn har tagits till kultur- och miljöintressen. Projektet med utbyggnaden av kraftverket med anläggandet av fiskvandringsväg mm kan betraktas som ett bra, tydligt pilotprojekt. Till Stocke kommer ofta studiebesök och det finns särskild information som är arrangerad för intresserade besökande. Generellt är uppfattningen om mer vattenkraft positiv. Länsstyrelsen har nyligen utövat tillsyn av Stocke och har lämnat sitt vitsord över utförandet med godkännande på samtliga punkter. Hanefors kraftverk, som nu är aktuellt, är större än Stocke och ligger strax utanför Ingelstad, ca 2 mil söder om Växjö. Det uppfördes för närmare 100 år sedan men är sedan ca ett år taget ur drift. Ett alternativ är att det avvecklas helt och att det i området görs vissa åtgärder som skall gynna den biologiska mångfalden. Ett annat alternativ är att Hanefors rustas upp. Det skulle kunna ge möjligheter till såväl ökad produktionsförmåga som för förbättringar av kultur- som naturmiljön i området. Det finns möjligheter till att nå synergier vid utgångspunkt från en helhetssyn, där samma principer som för Stocke kan tillämpas. Förutsättningarna för att återstarta Hanefors måste objektivt sett vara bättre än de var för Stocke, där produktion av el aldrig förekommit tidigare. Denna förstudie inriktas främst på att undersöka förutsättningarna för återstart av Hanefors kraftstation i en annan drifts- och ägarform än i den nuvarande, d.v.s. kommunens. Under våren 2015, i samband med ett seminarium på Linneuniversitetet, togs de första stegen till ett regionalt nätverk för förnybar energi och småskalig vattenkraft. En fortsättning är planerad för hösten 2015. Arrangörer och inbjudare till detta seminarium var Energikontor Sydost, Region Kronoberg och Svensk Energi, region Syd. Om man går före på samma sätt som Växjö tidigare har gjort inom bioenergiområdet när Närvärme Kronoberg utvecklades är detta av stort värde också ur regional synpunkt. Växjö kommun har bl.a. skrivit under det s.k. Borgmästaravtalet som innebär att man åtar sig att ha mer långtgående energi- och klimatmål än EU:s mål. För sammanställning av förstudien har Christer Langner svarat. Han har arbetat inom energibranschen i många år. Thomas Karlsson, ENCO har bidragit i tekniska- och juridiska frågor och Bengt Karls- 3

son, Bixia har bidragit i frågor som rör elhandel. Will Lundgren, Willy Lundgren AB har lämnat värdefulla synpunkter för utredningsarbetet. Denna förstudie har delvis finansierats med medel från Bixia Miljöfond. Bixia stöttar olika projekt som syftar till mer förnybar elproduktion via sin miljöfond och är ett av de elhandelsföretag i som köper in och säljer mest närproducerad, förnybar el. I dagsläget hanterar Bixia elinköp från mer än 1 000 anläggningar i Sverige, och erbjuder alla sina närproducenter att delta i producentträffar och värdefull rådgivning om elmarknaden. Bixia säljer den närproducerade elen till sina privatkunder som miljövalet Bixia Nära. Växjö i juni 2015 Christer Langner En regional utvecklingsfråga: Under de senaste åren har det pågått aktiviteter i samhällsprocessen som berör vattenkraften i Sverige och miljöfrågorna och därmed även de långsiktiga förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften. Detta belyses i Bilaga 1. Småskalig vattenkraft utifrån ett helhetsperspektiv och som regional resurs. Där har Energikontor Sydost även lämnat förslag till ett nästa utvecklingssteg för Kronobergs län. Energikontor Sydost har som sin uppgift att stödja kommunerna vid omställning av Sveriges energisystem. Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik, enligt kommunens energiplan. Av planen framgår vidare att det dessutom finns verk som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. 4

Sammanfattning Utredningar för restaurering av Hanefors kraftstation påbörjades av kommunen för ca fem år sedan och det projektet har inte kommit längre än till planeringsstadiet. Kraftstationen är ej i drift i dag på grund av att delar av turbinen är trasig och bedömningen har gjorts att det föreligger risk för ett större haveri. Investeringsbehovet är stort. Kostnaden för att upprusta och bibehålla Hanefors kraftverk har i SWECO Energiguide AB (SWECO) utredning bedömts till ca 6 miljoner kr. Den av Jönköpings Fiskebiologi bedömda kostnaden för motsvarande lösning är betydligt högre. I utredning från april 2015, utförd av SWECO görs bedömningen att det inte torde vara möjligt för kommunen att räkna hem en investering inom rimlig tidsrymd med i dag rådande energipris. Den osäkerhet som kan spåras hos tidigare och nuvarande ägare till Hanefors är därför förståelig. I förhållande till kommunens övriga kraftverk ligger Hanefors i den södra kommundelen och är således lite off-side. De utredningar som kommunen låtit utföra pekar på att Hanefors kommer att avvecklas, såvida inte någon annan är beredd att ta över. En avveckling är dock inte invändningsfri och kostar också den betydande belopp. I rapporterna anges en summa på storleksordningen 1 Mkr. Frågan är om det räcker med tanke på att om man skall kunna få det efterfrågade resultatet. För att gynna den biologiska mångfalden, så måste åtgärder utföras även nedströms Hanefors, t.ex. nere i Brändekvarn. Förutom att detta kan vara kontroversiellt med tanke på de boende på platsen, så kostar det säkert belopp av samma storleksordning som i Hanefors, eller mer. Som det ser ut nu har Hanefors, sett ur krass ekonomisk synpunkt, ett negativt värde för kommunen. Som ett alternativ till att kommunen väljer att avveckla har i denna förstudie undersökts förutsättningarna för en överlåtelse av anläggningen till privata intressenter alternativt kooperativ intressent, som genomför en upprustning och återstart av anläggningen. Visserligen är produktionen relativt blygsam varför ekonomin i projektet är svag om man räknar med att anläggningen körs kommersiellt i en större organisation med drift- och jourkostnader men i en mindre organisation och dessutom med egna insatser har ett övertagande bedömts vara realistiskt. Utifrån kommunens sida bör alternativet en mindre organisation vara mest intressant såväl ur ekonomisk som ur goodwillsynpunkt. De alternativ som är aktuella vid en restaurering är ny kaplanturbin eller 2 st. helrenoverade francisturbiner. Kostnaden för en anläggning med kaplan turbin har bedömts till ca 6 miljoner kronor. Kostnaden för alternativet med 2 st. helrenoverade francisturbiner har bedömts att hamna i intervallet 2 3 mkr, beroende på omfattningen på egna insatser/eget arbete. Den preliminära bedömningen att det vore olyckligt och fel med en avveckling, med tanke på framtiden kvarstår. Energiplan för Växjö kommun I den av kommunfullmäktige 2011 fastställda Energiplanen framgår bl.a. att "Det finns en del småskalig vattenkraft i kommunen som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi i befintliga anläggningar utan att störning på omgivande natur påverkas. I beslutet står "En upprustning av vattenkraft i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk ". En del har gjorts redan men det finns mer att göra. 5

En upprustning av Hanefors kraftverk bör därför kunna innefattas i vad som beslutats, i politisk enighet, i gällande energiplan, oavsett ägandet. En nedläggning skulle således gå emot vad som beslutats. Den preliminära bedömningen att det vore olyckligt och fel med en avveckling, med tanke på framtiden kvarstår. Det har visat sig att allt fler enskilda personer och även företag är intresserade av att producera sin egen el och att samtidigt kunna göra miljönytta. RESTOR Hydro projektet EU uppmanar medlemsländerna att öka satsningarna på förnybar energi. Vad gäller den småskaliga vattenkraften står EU bakom ett projekt RESTOR Hydro där åtta länder medverkar och ett av dem är Sverige. Syftet med projektet är att hitta platser där det finns eller ha funnits historiska vattenkraftanläggningar och lokala intressenter som genom kollektiva insatser vill återstarta dessa. De flesta små kraftverken finns i Värmland, Västergötland och Småland. En upprustning och återstart av Hanefors kraftstation är i samklang med RESTOR Hydro projektet. Nästa steg inför återstart av Hanefors: I nästa steg görs vissa klargöranden och det är, trots att det här handlar om mycket väl känd teknik och kända problemställningar, bra om de genomförs i så tidigt skede som möjligt, före ett slutligt ställningstagande. De frågetecken som måste klaras ut framgår under Slutsatser i förstudien. Först därefter kan upphandling, byggnation och installationer göras med åtföljande driftprovning och besiktning. Anläggningen skall sedan tas i drift. Byggtiden kan beräknas till knappt ett år, från slutligt beslut. Ett Hanefors som rustats upp beräknas preliminärt kunna ge en medelårsproduktion på ca 650 000 kwh, ett bra tillskott på förnybar, lokalt producerad el. Detta motsvarar förbrukningen till ca 195 hushåll med en årsförbrukning på 3 500 kwh (utan elvärme). 6

Bakgrund och orientering Växjö kommun har ett antal småskaliga vattenkraftverk vars framtid varit under diskussion och utredning sedan ett antal år. Frågan har varit om det skall ske en försäljning, utarrendering eller bibehållande av de vattenkraftverk och regleringsdammar som man äger, sköter och underhåller. De kraftverk som i dag är i drift och som ägs av kommunen ligger i den norra kommundelen. Ett har relativt nyligen restaurerats, för ett pågår processen för restaurering med ansökan om ny vattendom etc. Ett annat kraftverk har nyligen sålts till privata intressenter som har genomfört en upprustning av anläggningen och i dag driver den med gott resultat. I den södra kommundelen ligger Hanefors kraftverk, som är kommunens enda verk i den delen av kommunen. För omkring fem år sedan påbörjades planeringen för en restaurering av Hanefors, som är tagen ur drift sedan en tid tillbaka. Investeringsbehovet är stort. I utredning från april 2015, utförd av SWECO Energiguide AB, görs bedömningen att det inte torde vara möjligt för kommunen att räkna hem en sådan investering inom rimlig tidsrymd med i dag rådande energipris. Förslag har mynnat i att helt avveckla Hanefors och återställa naturen helt i syfte att gynna den biologiska mångfalden. Om så sker torde det innebära det att de framtida möjligheterna till produktion av förnyelsebar, närproducerad el i Hanefors i praktiken spolieras helt. Om Hanefors avvecklas helt innebär detta dock inte att det kan ske utan betydande kostnader, som i samband med ansökan till Mark och miljödomstolen och kostnader för själva återställningen. I SWECO:s utredning konstateras vidare att det största hotet mot vår miljö och den biologiska mångfalden i dag är den pågående klimatförändringen. För att begränsa klimatförändringen måste samhället begränsa CO2-utsläpp (fossila bränslen). FN:s klimatpanel konstaterade efter genomgång av drygt 100 livscykelanalyser att vattenkraften är det energislag som ger minst CO2-utsläpp. Hanefors skulle kunna vara en del i begränsningen av CO2-utsläppen, om än dock i ytterst liten skala. Se även diagram bilaga 2. Från olika håll har det larmats om att avveckling av vattenkraft måste vara att fel och tekniska nämnden har backat i frågan och beslutat att ge Hanefors en chans till. Men att ta skattepengar för att rusta upp verket är kommunen ej beredd att göra och därför är alternativet nu att överlåtelse sker till en privat alternativt kooperativ intressent. Det har visat sig att enskilda personer är intresserade av att producera sin egen el och att samtidigt kunna göra miljönytta. Figur 1. Kraftstations-byggnad 7

Syfte och metod Huvudsyftet med denna förstudie är, att som ett första steg, undersöka förutsättningarna för återstart av Hanefors kraftstation. Fältbesök på platsen har gjorts av personer med lång erfarenhet av småskalig vattenkraft. Den preliminära bedömningen är att det vore olyckligt och fel med en avveckling, med tanke på framtiden. De har sedan bidragit i arbetet med denna rapport med sin kompetens. Ett andra syfte är att bidra till att möjligheter till att producera el i framtiden ej spolieras för kommande generationer. Stor hänsyn tas till såväl kultur- som naturmiljö. Andra liknande projekt har visat på att det går att förena utbyggnad av småskalig vattenkraft och samtidigt göra förbättringar av såväl kultur- som naturmiljö. Hanefors har förutsättningar för att bli ytterligare ett utmärkt sådant exempel på det, vid utgångspunkt från en helhetssyn. Se även bilaga 1: Småskalig vattenkraft utifrån en helhetssyn och regional resurs. Figur 2. Flodutskov Hanefors av i dag Hanefors ligger i Aggaån ca 2 km nedströms Ingelstad. Aggaån rinner ut i sjön Åsnen. Uppströms Hanefors ligger Ingelstadsdammen som reglerar Torsjön. Tidigare fanns där en kraftstation som uppfördes 1920 men som revs ut 1975 efter att har varit ur drift en längre tid. Torsjöns regleringsamplitud är 0.1 m. I länsstyrelsens inventering benämns platsen Södrekvarn och byggnaden är nu ombyggd till bostäder mm. Där finns även en mekanisk verkstad. Nedströms Hanefors ligger Brändekvarn, en nedlagd kvarn. Där finns en vacker kvarndamm och Brändekvarn är av kulturhistoriskt intresse. På platsen finns en åretruntboende familj och fritidsboenden. Brändekvarn har i Länsstyrelsens inventering från 1999 klassats som vara av stort kulturhistoriskt värde. Såväl uppströms Södrekvarn som nedströms Brändekvarn finns fler nedlagda kvarnar. 8

Av kulturhistoriskt intresse för området kring Hanefors kraftverk är en ruin efter Hanefors pappersbruk, rester efter kvarn, såg och kvarnboställe. Tekniska uppgifter Hanefors kraftverk byggdes samma år som domen erhölls, 1918. Den genomgick en mer genomgripande renovering under 1956, för att sedan tas ur drift i början på 1970-talet. Kraftverket ägdes då av Sydkraft, nuvarande E.ON. Efter att Växjö kommun gick in som ägare återupptogs driften av verket år 1980. Kraftverket är sedan närmare två år taget ur drift på grund av att maskinutrustningen är helt nedsliten och att haveririsk förelåg. Vattnet löper fritt genom öppna luckor och borttagna sättar. Dammen är avsänkt med ca 0,5 m. Högspänningsanslutningen till elnätet är bortkopplad. Enligt uppgift är den disponibla fallhöjden 5,2 m. Normalårproduktionen har beräknas till ca 400 000 kwh. Med hänsyn till att halva tvillingturbinen inte varit i drift under de senaste driftåren, som det har tagits hänsyn till i angiven normalårsproduktionssiffra, torde det finnas utrymme för en ökad normalårsproduktion. Högsta högvattenföring 30 m 3 /s Medelhögvattenföring 13 m 3 /s Medelvattenföring 2,5 m 3 /s Vattenföring med 50% varaktighet 1,7 m 3 /s Vattenföring med 75% varaktighet 0.85 m 3 /s Medellågvattenföring 0,4 m 3 /s Nederbördsområde 312 km 2 Sjöandel 6,2 % Maskinutrustningen består av en horisontell francis, 1 st. tvillingturbin + 1 st. enhjulig på gemensam axel. Fabrikat KMW, tillverkningsår 1920, tillvekningsnummer 1413. Halva tvillingen hade varit ur funktion länge. Turbinen är konstruerad för fallhöjden 6 m och drivvattenföringen 5 m 3 /s. Generator är av fabrikat ASEA. Ny el och styrutrustning är från 1996 med Eldon och Elektroservice som leverantör. Upprustning av Hanefors kraftverk kan kostnadsberäknas till ca 6 milj.kr. Källa: SWECO utredning april 2015 Figur 4. Maskinsal, generator med maskinoch elutrustning. Figur 5. Axel till trasigt löphjul. 9

Alternativa lösningar för återstart av kraftstationen Ansatsen är att utbyte av den nästan 100-åriga turbinen skall ske och att modern utrustning skall installeras i anläggningen innan den kan tas i drift. Åtgärderna förutsätts kunna genomföras inom ramen för gällande tillstånd. Utgångspunkten är att det är ett s.k. anmälningsärende. Domen från 1918 tillståndsgav 8 m3/s och troligen byggde man ut för ca 6-7 m 3 /s. Vid något tillfälle bytte man antagligen aggregat eller, som skett i senare tid, togs delar av aggregatet ur drift. Med hänsyn till MQ 2,8 m 3 /s borde optimal utbyggnadsvattenföring hamna på 4 5 m 3 /s. Några huvudalternativ finns: 1. 1 st ny kaplanturbin 2. 1 ny fullreglerad rörturbin 3. 2 begagnade francisturbiner. Om man installerar en ny turbin för säg 4,5 m 3 /s (1,5 x MQ) skulle man mycket grovt kunna uppskatta produktionen till runt 650 000 kwh/år (lite upp eller ned beroende på aggregat). Härifrån skall minvattenföring dras. Mycket grovt kan man säga att produktionen då minskar med 25 000 kwh per 100 l/s i minflöde på årsbasis. Kaplanturbin Bra regleringsintervall och prestanda. Turbinen kostar dock en hel del. Om man skall ha optimala vattenvägar för en kaplan krävs en full ombyggnad av turbinsump etc. Detta kostar avsevärt med pengar. KANSKE kan man tulla på detta och göra en sumpuppställd installation med mycket hög sughöjd men risken för bristande prestanda, vibrationer och kavitation är då långt från försumbar. Kaplanturbin plan 10

Kaplanturbin sektion Fullreglerad rörturbin Bra regleringsintervall och prestanda. Turbinen kostar dock en hel del. Kräver en god inströmning och om man skall utnyttja möjligheten till hög genomströmshastighet som ger bra varvtal och kanske direktdrift av generatorn måste sughöjden hållas ned. Kräver full nybyggnad av vattenvägar och turbininstallation med relativt komplicerade former. Fullreglerad rörturbin 11

Begagnade francisturbiner Enkel gammaldags lösning som ibland måste tas till om objekt inte är tillräckligt lönsamma. Kräver i princip inget bygge alls och maskinerna är billiga. Dock finns risk att man inte får elcertifikat. Om man får tag på bra begagnade turbiner ger de kanske 5 % lägre prestanda än ett helt nytt aggregat. Generator, växel och elutrustning köps naturligtvis nytt. Om sumpbotten är tillräckligt långt ned (ej möjligt att uppmäta utan vattenlänsning) skulle man kunna se om turbinerna kunde ställas upp med horisontell axel (90-graders sugrörskrök - som dagens singelmaskin) och ha generatorerna inne i maskinsalen, precis som idag. Det skulle kunna bli en smidig lösning. Två begagnade francisturbiner sektion Två begagnade francisturbiner plan 12

Produktion och elpriser Produktion från den tidigare driften vid Hanefors kraftverk: Årsproduktion ( kwh). 2006 2007 2008 2009 2010 562 184 691 184 500 670 236 859 377 164 Priser från produktion vid Stocke kraftverk: Kraftverket har en beräknad medelårsproduktion på ca 100 000 kwh och med en effekt av ca 25 kw. Producerad max effekt överstiger dock beräknad med ca 9 %. Summa elproduktion sedan driften startades i februari 2010 har i skrivande stund passerat närmare 700 000 kwh. Detta är mycket bra med tanke på verkets storlek och två dåliga vattenår. I verket finns en francisturbin, helrenoverad med nytt rostfritt löphjul. Stocke är ett litet kraftverk, betydligt mindre än Hanefors. Anläggningen i Stocke har ett s.k. inmatningsabonnemang vilket innebär att en del av den producerade elen säljs ut på nätet, en del används för fastighetsägarens eget behov. Ersättningen för såld el består av elhandel, ersättning för elcertifikat, samt ersättning från nätbolaget. År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Elhandel, SEK/MWh : 545 432 283 341 265 263 Elcertifikat, SEK/MWh: 237 184 165 195 179 146 Nätersättning, SEK/MWh: 55 60 65 80 70 65 Summa ersättning/medelpris 84 67 51 61 51 47 (tom april) Källa: Nord Pool. Medelpriset har således sjunkit från 84 kr/mwh till 47 kr/mwh under perioden (dvs 84 öre/kwh till 47 öre/kwh) Sjunkande priser för el och elcertifikat under perioden har lett till en sjunkande lönsamhet. Elpriserna kan förväntas öka på sikt. Men här råder stor osäkerhet med tanke på vad som sker beträffande avveckling av kärnkraften och vad som kan komma ut ur Energikommissionens arbete t.ex. Sverige har i dag en mycket stark elbalans vilket talar för fortsatt låga priser ett antal år framöver. Energiplan för Växjö Kommun I den av kommunfullmäktige 2011 fastställda Energiplanen framgår bl.a. att "Det finns en del småskalig vattenkraft i kommunen som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi i befintliga anläggningar utan att störning på omgivande natur påverkas. I beslutet står "En upprustning av vattenkraft i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk ". En del har gjorts redan men det finns mer att göra. En upprustning av Hanefors kraftverk bör därför kunna innefattas i vad som beslutats, i politisk enighet, i gällande energiplanen. I planen står även "Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion". Det står dock ej att kommunen skall äga all vattenkraft. Barsbro kraftverk och Stocke är två småskaliga kraftverk, två goda exempel på relativ nyligen driftsatta anläggningar, där stor hänsyn tagits till bevarande av såväl natur- som kulturmiljö. 13

RESTOR Hydro och Coompanion Kronoberg EU uppmanar medlemsländerna att öka satsningarna på förnybar energi. Vad gäller den småskaliga vattenkraften står EU bakom ett projekt RESTOR Hydro där åtta länder medverkar och ett av dem är Sverige. Syftet med projektet är att hitta platser där det finns eller ha funnits historiska vattenkraftanläggningar och lokala intressenter som genom kollektiva insatser vill återstarta dessa. Det finns uppgifter om att det i vårt land finns 4 100 kraftverk/dammar, varav 2 100 är nedlagda. De flesta små kraftverken finns i Värmland, Västergötland och Småland. En upprustning och återstart av Hanefors kraftstation är i samklang med RESTOR Hydro projektet. RESTOR Hydro projektet har utvecklat en handbok om hur de går till att bilda kooperativ, inom andelsägd småskalig vattenkraft. Coompanion Kronoberg har 2012-2013 gjort en förstudie i samverkan med dåvarande Regionförbundet Södra Småland och Länsstyrelsen i Kronoberg om kooperativa lösningar i lokal förnybar energiproduktion. Där redogörs för sex befintliga exempel, varav ett är småskalig vattenkraft. Materialet har granskats av Energikontor Sydost. Enligt en kartläggning som Energikontor Sydost låtit utföra finns det 201 platser i olika vattendrag i Kronobergs län där det skulle gå att utvinna vattenkraft. Runt 80 av dem används till det ändamålet medan således ca 120 är outnyttjade. Slutsatser Kostnadsbedömning: Det finns ett gammalt tillstånd från 1918. Ingen minvattenföring finns utdömd och ingen fiskväg finns. Båda dessa frågor är dock synnerligen enkla att lösa på just detta projekt i det fall fiskvandring nedströms ifrån skulle kunna förekomma. Dammanläggningen är i relativt gott skick men bör ses över. De alternativ som är aktuella är ny kaplanturbin eller 2 st. helrenoverade francisturbiner. Kostnaden för en anläggning med kaplan turbin har bedömts till ca 6 miljoner kronor. Kostnaden för alternativet med 2 st. helrenoverade francisturbiner har bedömts att hamna i intervallet 2 3 mkr, beroende på omfattningen på egna insatser/eget arbete. Fortsatt arbete, exempel på aktiviteter: I nästa steg görs flera klargöranden och det är, trots att det här handlar om känd teknik och kända problemställningar, viktigt att nedanstående frågetecken rätas ut så tidigt som möjligt före ett slutligt ställningstagande kan ske. Bildande av ett kooperativ, i samarbete och i linje med projektet RESTOR Hydro, eller val av annan associationsform. Information och avstämning med tillsyningsmyndigheten. 14

Kontroll med Energimyndigheten vad avser elcertifikat för respektive alternativ, förhandsbesked. Avstämning med nätägaren E.ON vad gäller återanslutning av anläggningen. Uppmätning och besiktning av befintlig turbin med tillhörande sugrör och dambyggnader. Länshållning och uppmätning av turbinsump. Infodrande av anbud för utrivning av befintligt aggregat med tillhörande kringutrustning mot installation av ny kaplanturbin respektive alternativt/begagnade francisturbiner. Det senare alternativet skall ha en teknisk livslängd på minst 40 år. Undersökning vad avser möjligheterna till extern finansiering (ex. via Landsbygdprogrammet, EU-bidrag m.fl.) Bedöms i första hand vara aktuellt för alternativet med ny kaplanturbin. Marknadsundersökning avseende intresset för ursprungsgarantier hos företag och privatpersoner i Ingelstad med omnejd. Fortsatt överläggning och förhandling med kommunen om villkoren för ett övertagande. Först därefter kan upphandling, byggnation och installationer göras med åtföljande driftprovning och besiktning. Anläggningen kan sedan tas i drift. Byggtiden kan beräknas till knappt ett år, från slutligt beslut. Ett Hanefors som rustats upp beräknas preliminärt kunna ge en medelårsproduktion på ca 650 000 kwh, ett bra tillskott på förnybar, lokalt producerad el. Detta motsvarar förbrukningen till ca 195 hushåll med en årsförbrukning på 3 500 kwh (utan elvärme). 15

Bilaga 1. Småskalig vattenkraft utifrån ett helhetsperspektiv och som regional resurs. Enligt FNs klimatpanel, IPCC; måste de globala utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, reduceras med 40-70 % till 2050 jämfört med 2020 och därefter reduceras till noll 2100 om det skall vara möjligt (sannolikt) att begränsa temperaturhöjningen 2100 till 2 grader. Enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik för 2013 står transportsektorn för en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser och energisektorn för drygt 17 % av utsläppen. Ökad förnybar energiproduktion och elektrifiering av transportsektorn lyfts fram som lösningar för att minska utsläppen i dessa sektorer. Framtidens energisystem måste bestå av såväl småskaliga som storskaliga förnybara lösningar. Och det är närmast så att om vi skall kunna klara de nya EU- målen på klimatområdet krävs i princip ett paradigmskifte, såväl vad gäller tillförsel som användning av energi. På tillförselsidan måste vi sannolikt ner i skala såväl lokalt som regionalt om vi skall nå målen. Den småskaliga vattenkraften har därför en given plats även i framtiden. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. EU uppmanar medlemsländerna att öka satsningarna på förnybar energi. Vad gäller den småskaliga vattenkraften står EU bakom ett projekt RESTOR Hydro där åtta länder medverkar och ett av dem är Sverige. Syftet med projektet är att hitta platser där det finns eller ha funnits historiska vattenkraftanläggningar och lokala intressenter som genom kollektiva insatser vill återstarta dessa. Det finns uppgifter om att det i vårt land finns 4 100 kraftverk/dammar, varav 2 100 är nedlagda. De flesta små kraftverken finns i Värmland, Västergötland och Småland. Den småskaliga vattenkraften kan ge ett betydande bidrag till en bättre miljö och till omställningen av det svenska energisystemet. Den är förnybar och utsläppsfri och under hela sin livslängd, en av de mest miljövänliga formerna av energi. Den årliga produktionen i landet har tidigare beräknats till 4,5 TWh, därav kommer ca 2 TWh från anläggningar mindre än 1,5 MW, men potentialen har bedömts uppgå till 10 TWh. Med återstarter enligt RESTOR Hydro-modellen kan den siffran ökas ytterligare. Den småskaliga vattenkraften är således inte försumbar och ytterligare potential finns. Genom en inventering i Jönköpings län från 2010 har Länsstyrelsen identifierat ca 1000 dammar. Syftet med den utredningen var att utifrån vissa kriterier identifiera potentialen för ytterligare småskalig vattenkraft. Potentialen vid ca 40 dammar som saknar kraftverk är ca 25 000 MWh. Detta motsvarar elförbrukningen av hushållsel, dvs el exklusive el för uppvärmning, för ca 7 000 hushåll vid en elanvändning på 3 500 kwh/år (exkl. elvärme). En likande utredning har tidigare genomförts av Länsstyrelsen i Kalmar län. Någon motsvarande är dock inte gjord för Kronobergs län, vilket bör göras. Helhetssyn och regional utveckling Den förre generaldirektören på Energimyndigheten Thomas Korsfeldt har på uppdrag av Svensk Vattenkraftförening gjort en utredning som redovisades 2013. Under arbetets gång har han fått fram bl.a. följande: 16

Den småskaliga vattenkraften är ofta ett komplement till andra verksamheter i befintliga landsbygdsföretag och genererar direkt- och indirekt ca: 4 000 arbetstillfällen. Den småskaliga vattenkraften omsätter i dag 3 miljarder kr och det samlade anläggningskapitalet uppgår till ca 25 miljarder kr. Den småskaliga vattenkraften är således inte försumbar vare sig sett till den el den genereras eller den betydelse den har för landsbygdens näringsliv. Han poängterar att det gäller att prioritera projekt som utifrån en sammanvägd bedömning av natur- och kulturmiljövärden och värdet av elproduktionen bedöms bidra mest till utvecklingskraften på landsbygden. Han slutsats är att det behövs ett samlat åtgärdsprogram som utifrån ett övergripande samhälls- och landsbygdsperspektiv både tar hänsyn till och samordnar alla olika intressen som måste tillgodoses för att en långsiktigt ekologiskt hållbar vattenproduktion ska få spela den viktiga roll den kan ha för landsbygdens utveckling. Utgångspunkten för åtgärdsprogrammet är en helhetssyn på ett vattensystems eller ett vattendrags totala natur-, kultur och produktionsmiljö och inte enbart begränsad till genomförandet av åtgärder vid en specifik anläggning för att olika villkor skall uppfyllas. Den småskaliga vattenkraften har ur elförsörjningssynpunkt fördelar genom att: Den el som produceras innebär att man slipper att importera en liten del av den el som är producerad genom miljöbelastande kolkraft, samma effekt vid elexport, eller el från andra avlägset liggande kraftverk med betydande överföringsförluster, som ligger i nivån 5-8 %. Den småskaliga elproduktionen är lokal och används i närområdet. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Detta är särskilt värdefullt inom elområde 4, så som inom sydostregionen. Vindkraft och solenergi är i likhet med småskalig vattenkraft klimatneutrala men det finns en skillnad. Vindkraft och solenergi producerar endast medan det blåser eller när solen skiner. En utbyggnad av dessa energislag innebär ett ökat behov av balanskraft i landets elnät. Detta innebär att vattenkraften blir särskilt viktig i omställningen från fossil- till klimatvänlig produktion. Vattenkraften ät klimatneutral under hela sin livslängd och anläggningarna har som regel en mycket lång livslängd ofta mer än 40 år. Energiplan för Växjö kommun Den nuvarande energiplanen för Växjö kommun antogs av Kommunfullmäktige i december 2011. Av den framgår att det finns ett antal småskaliga vattenkraftverk i kommunen, såväl privata som kommunala. Det finns verk som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Energiplanen är en konkretisering av miljöprogrammet inom energi- och klimatområdet. Där framgår ett antal konkreta åtgärder, exempelvis: En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. 17

Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi AB (VEAB) för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t. ex urban vindkraft och solceller. Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Där Växjö har utmärkt sig mest inom energi- och klimatområdet under årens lopp är VEAB:s storskaliga satsningar inom bioenergiområdet och i kraftvärme. Utnyttjandet av bioenergi startade redan under 1980-talet och inom det området var man pionjärer och först i landet. Under 1990-talet byggdes det ut s.k. närvärmesystem i kringorterna. Detta utvecklades sedan genom Energikontor Sydost till projekt Närvärme Kronoberg med många ytterligare anläggningar. I detta sammanhang gjordes genom Växjö kommun och VEAB en insats som gynnade hela regionen. I Växjö görs även satsningar från kommunalt håll på mindre anläggningar som solcellsanläggningar. År 2013 producerades ca 300 000 kwh MWh i solcellsanläggningar på kommunens skolor mm. Detta kan grovt jämföras med den produktion om ca 650 000 kwh som ett upprustat Hanefors kan ge per år. Den småskaliga vattenkraften i kommunen är således ej betydelselös och både bör och kan öka. Fortsatta satsningar på den småskaliga vattenkraften i kommunen innebär ytterligare en fjäder hatten och stärker Växjös profil som Europas grönaste stad. Om man går före på samma sätt som Växjö tidigare har gjort inom bioenergiområdet när Närvärme Kronoberg utvecklades är detta av stort värde också ur regional synpunkt. Under våren 2015, i samband med ett seminarium på Linneuniversitetet, togs de första stegen till ett regionalt nätverk för småskalig vattenkraft. Vattenverksamhetsutredningen, Energikommissionen och Vattenmyndigheten m.fl. Vattenverksamhetsutredningen kom med ett betänkande i oktober 2013 och slutbetänkandet I vått och Torrt kom 2014. Många av remissinstanserna var mycket kritiska och vissa anser att all vattenkraft blir negativt berörd. Såväl den storskaliga vattenkraften som den småskaliga i Sverige ansåg vara hotad, med stora samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Vattenkraften utgör en viktig del av Sveriges energisystem och den svarar för nästan hälften av elproduktionen. Den årliga produktionen är ca 65 000 000 MWh och bör ökas i stället för minskas, inte minst med tanke på direktiven från EU och intentionerna från statsmakterna i Sverige, vad gäller tillförseln av förnybar, miljövänlig energi. Det råder motstridiga intressen och uppfattningar i frågor om vattenkraften. Det är inte möjligt att i nuläget, i detta sammanhang, kommentera Vattenverksamhetsutredningen ytterligare. Ett annat hot mot den småskaliga vattenkraften har visat sig vara Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för Södra Östersjön. Växjö Kommun m.fl. har överklagat förslaget till regeringen. Man anser att materialet innehåller många felaktigheter och att Vattenmyndigheterna har samverkat alldeles för dåligt med kommunerna och berörda branscher. Förhoppningsvis kommer det till slut något positivt ur den omfattande utredningsprocess som pågår i anslutning till Energikommissionens arbete. Det finns säkert skäl att nu lyfta fram och sätta fokus på 18

vattenkraftens värde som uthållig, miljövänlig och ekonomisk energikälla mer än vad som skett hitintills. Många anser att vattenkraftens förkämpar sedan länge varit alltför osynliga. Behov av utvecklingsinsatser en önskelista från branschen För att nå potentialen för den småskaliga vattenkraften krävs att samhället ställer upp mer än vad som skett hitintills. Tyvärr är fallet ibland det motsatta. Om det sker ändringar inom följande områden kommer detta ge radikalt förbättrade förutsättningar för den småskaliga vattenkraften: Skilj i regelverket på storskalig vattenkraft och småskalig vattenkraft. Det finns exempel på detta från vårt grannland Norge där en uppdelning sker på tre nivåer. Sådana förändringar i regelverket borde kunna genomföras som en positiv konsekvens av Vattenverksamhetsutredningen. Detta skulle innebära att de för vattenkraften negativa förslagen i förslagen har vänts från ett hot till en möjlighet. Det finns exempel på liknande regelverk sedan länge från fjärrvärmebranschen i Sverige och som har visat sig fungera bra.. Skapa medel för att bygga fiskvandringsvägar där så är lämpligt. Det bör finnas pengar att sökas från en fond. Det finns exempel på där det allmänna har svarat för hela kostnaden av fiskvandringsvägen/faunapassagen, medan kraftstationsägaren från sin sida får avstå en viss mängd produktion. Systemet med elcertifikat bibehålls och utvecklas. Sänk fastighetsskatten för småskalig vattenkraft till samma nivå som för annan förnybar energi, till exempel vindkraft. Skapa generellt bättre möjligheter för att fler människor som vill kan engagera sig i att producera sin egen el i form av småskalig vattenkraft, gärna med kooperativa förtecken. Dvs åtgärder på användarsidan. Kommunerna bör ta en nyckelroll genom att bli en mer aktiv aktör i processer som syftar till att mer småskalig vattenkraft skall komma till stånd, detta såväl för egna anläggningar men även för enskildas, och andra aktörers. Se även lagen om kommunal energiplanering 1977:439 För att komma vidare i Kronobergs Län föreslår man från Energikontor Sydost att det genomförs en inventering med i princip samma målsättning som för den som gjorts för Jönköpings län och även Kalmar län. Den bör utgå från en helhetssyn och ha inriktningen att ytterligare synergier skall kunna uppnås, ge bidrag till en levande landsbygd och klimatfrågan. Den bör således inriktas på mer än kraftintresset. Lämplig startpunkt kan vara från den inventering för byggnadsminnesvård som gjordes av Länsstyrelsen i Kronoberg 1999. Den visade på att det fanns ca 700 nedlagda kvarnar och sågar inom det nuvarande länet. En del arbete är således redan gjort. En ny inventering bör kunna bidra till att ytterligare förnybar energi i form av lokalt producerad småskalig vattenkraft inom Kronobergs län kommer till stånd i framtiden. Christer Langner Växjö i juni 2015 19

Storheter: 1 MWh = 1000 kwh (kilowattimmar), 1 GWh = 1000 MWh, 1000 GWh = 1 TWh Noteras bör att i Korsfelds utredning omfattas även småskalig vattenkraft med en effekt överstigande 1,5 MW, dock ej överstigande 10MW. Vidare är den småskaliga vattenkraften 3 ggr så arbetsintensiv som storskalig elproduktion, vilket således genererar fler arbetstillfällen per producerad kwh än motsvarande från de storskaliga kraftverken. Källa: Kvarn- och såginventering 1999 Länsstyrelsen Kronoberg 20

21 Bilaga 2

Bilaga 3. Historik, så kom elektriciteten till Ingelstad med omnejd Vattnet har i århundrade utnyttjats av människan i hennes arbete. Kvarnbyggnader och sågverk har uppförts och är ur historisk synpunkt vår äldsta industrigren. Länsstyrelsen i Kronobergs län genomförde 1999 en inventering av länets Kvarnar och sågar 1870 och 1999. Enligt inventeringen fanns det 1870 ungefär 700 vattendrivna kvarnar och sågar inom det nuvarande Kronobergs län. Det har funnits sådan verksamhet vid Hanefors redan vid 1500-talet. På platsen har även funnits en trämassefabrik det som nu är en ruin. I slutet på 1800-talet började vattenkraften i Sverige utnyttjas även till att producera elektricitet. Det börjad då som små öar med småskaliga kraftverk. I början på 1900-talet bildades av privatpersoner på landsbygden belysningsföreningar och 1918 bildades Hanefors kraftaktiebolag. På kort tid inköptes fyra vattenfall i Norrekvarn, Södrekvarn, Sunnansjö kvarn och det då ej använda fallet där Hanefors Pappersbruk varit beläget. Man höll konstituerande bolagsstämma i oktober 1918 och där lovades både lyse till jul och god ränta. Det område som skulle förses med elström från bolaget var större eller mindre områden av 13 socknar. Det fanns inga grävmaskiner på den tiden. Spade, spett och korp samt några tippvagnar var enda hjälpmedlet. Man fick vänta till 1920 på kraften från Hanefors och först då kunde turbinerna köras i gång. I samband med elektrifieringen av Sverige under de kommande årtiondena byggdes det rikstäckande nät som vi har i dag. När den storskaliga vattenkraften i Norrland byggts avvecklades många små vattenkraftverk på 50-t 60 talen. Detta förhållande fortsatte även under de 60-70- och 80-talen när kärnkraften byggdes ut i Sverige. Det ursprungliga Hanefors Kraft AB omvandlades år 1924 till Hanefors nya Kraft AB vilket sedan förvärvades av Sydkraft, nuvarande E.ON. 1954 uppgick Haneforsbolaget genom fusion i Sydkraft som då även förvärvade distributionsnätet. (Källa: okänd) Sydkraft genomförde en genomgripande renovering av kraftstationen under år 1956 för att sedermera ta den ur drift i början på 1970-talet. Orsaken då var turbinfel och svårigheter att få tag på driftpersonal. Efter att Växjö kommun gick in som ägare 1980 återupptogs driften av kraftstationen efter genomförd renovering. Läget i dag 2015 är jämförbart med den situation som förelåg då Sydkraft upphörde med driften av verket. 22

Figur 5. Ursprunglig regulator från 1920 i Hanefors kraftstation med vars hjälp spänning och frekvens automatiskt upprätthölls i elnätet. Driften under de första åren av 1900- talet kan jämställas med det vi i dag ibland kallar för ö-drift. Med föreliggande alternativa utbyggnadsförslag för Hanefors, och med bibehållandet av den gamla utrustningen i maskinsalen, är det möjligt att göra en form av industriminne som visar hur elektriciteten kom till Ingelstadsbygden för närmare 100 år sedan. Det skulle sedan kunna ställas till förfogande för skolor- och varför inte även göras tillgänglig för andra grupper. Hanefors skulle då få en ny roll. Det har gjorts på liknande sätt även andra platser i landet i samband med att gamla kraftstationer har rustats upp. Intressant också så tillvida att det på 1980-talet genomfördes ett större utvecklingsprojekt med solenergi och långtidslagring av energi i just Ingelstad. Projektet väckte nationellt intresse. Solenergiprojektet ersattes sedan under 1990-talet med det första närvärmesystemet i Kronobergs län. Närvärmeverket som är i drift även i dag utrustades med en panna för bioenergi vilken även utrustades för forskningsändamål. Den pannan används även i dag för utbildnings- och forskningsändamål av det Bioenergicentrum som sedan under 1990-talet kom att byggdas upp vid Linneuniversitet. Det bör även i dag finnas en kultur för energi- och miljöfrågorna i Ingelstad. 23

24 Bilaga 4