Bibel intro: - Kära bröder och systrar. Livet är inte alltid lätt. Den senaste månaden så har jag pratat med många kristna bröder och systrar som får möta olika slags svårigheter. Hur många gånger har vi inte sagt: Varför, varför just mig? - Hur kommer det säg att jag får genomgå just detta? En kväll när vi kom hem så satt ett visitkort på dörren där det stod: - Gudomlig hälsa, frid, glädje, succé, framgång, förverkligande. Söker du dessa? Kom till Jesus. Är detta enbart Guds plan för den kristnes liv? Jag tvivlar inte på att vissa av dessa ord är bibliska som att Gud kan hela och glädje och frid som beskrivs i listan på andens frukt. - Men lovar Gud verkligen att allt detta kommer att ske om man kommer till Jesus? På andra ställen i Bibeln så lovar den oss, lidande, förföljelse, svårigheter och prövningar. - Istället för självförverkligande så talar Bibeln om självförnekelse att vi dagligen måste ta vårt kors och följa Jesus. Att vi ska dö till oss själva. Varför är inte alltid det kristna livet en dans på rosor? Varför råkar vi ut för olika slags prövningar? - Det är detta vi ska börja titta på idag när vi börjar en ny serie över Jakobs brev. [Bibelläsning av Jak 1:1-12, Bön]
- Vem är Jakob? Till vem skrev han och varför? Låt oss gå till v.1 och se: V.1 Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv stammarna i förskingringen. - Vem var då Jakob? Jesus hade två lärjungar vid namn Jakob. Den mest kända av dessa var Jakob, Johannes bror, men han dog tidigt martyrdöden i Apg 12:2 så med största sannolikhet så var det inte han som skrev detta brev. Den andre av Jesu två lärjungar Jakob, Alfeus son var inte så känd. - Däremot så blev Jesu halvbror, Jakob en ansedd ledare i den tidiga kyrkan Jerusalem. Så utifrån kyrkohistorien så beskrivs han som den som skrev detta brev. - Jakob hade gjort en fantastisk resa från att tillsammans med sina andra bröder i Joh 7:5 inte ha trott på Jesus till att här i vers 1 beskriva sig själv som Jesu Kristi tjänare eller ordagrant slav som det grekiska ordet δοῦλος betyder. Kan ni tänka er att han gått från att inte ha trott på Jesus till att nu likt en slav ställa sig helt under sin Herres styre. - Detta är vad det kristna livet bör innebära för dig och mig att vi likt slavar ställer oss i vår Herres tjänst. Till vem skrev då Jakob och varför? - Han skriver: Till de tolv stammarna i förskingringen. Ordet för förskingring (διασπορᾷ) är det ord som används för förskingringen av Judar utanför Israels landområde. Detta var något som skedde under fångenskapen till de Assyriska och Babyloniska rikena, men förskingringen kom även att fortsätta senare.
- Till de judar som levde i diasporan så räknade man alla de som bodde utanför Israels landområde. Så, skrev då Jakob till vanliga Judar? Nej, eftersom han nämner att han är slav till Jesus så kan så inte vara fallet. - I 1 Pet 1:1 så används också ordet diaspora och då så syftar det på både hedningar och judar som bodde kringsprida i nuvarande Turkiet. Men med tanke på att Jakobs brev räknas som ett av dom äldsta breven i NT så verkar det som om Jakob här primärt skriver till judiska kristna. - Om vi läser i Apostlagärningarna så ser vi efter Stefanus lett martyrdöden hur alla utom apostlarna skingrades över Samarien och Judéen. Vidare så kan vi läsa om hur dessa nykristna även började att spridas till Syrien. Så det är till dom här kristna som brevet förmodligen är adresserat. - Det är intressant att Jakob kallar dom de 12 stammarna i förskingringen. Detta indikerar att Jakob såg församlingen som det nya Israel eller fortsättningen på Guds folk. - Varför skrevs då brevet? Jo, för att vara till hjälp för dessa nykristna att leva helhjärtat i överlåtelse inför Herren. Dom hade fått fly för sina liv, många var fattiga och dom fick möta olika slags svårigheter och prövningar. - Hur skulle dom få vishet att leva i de svåra omständigheter som dom nu befann sig i? Fastän snart 2000år har gått sedan brevet skrevs så har det väldigt mycket att säga oss idag.
- Det är ett av dom mest praktiska breven som ger oss vägledning hur vi ska leva det kristna livet samtidigt som det ifrågasätter oäkta tro. Det var detta brev som Martin Luther kallade en halmepistel eftersom han hade så svårt att få ihop Jakobs brev med rättfärdiggörelsen genom tro som Paulus betonade i Romarbrevet och Galaterbrevet. - Om Paulus visar oss att vi inte kan bli frälsta genom gärningar så visar oss Jakob andra sidan av myntet att en sann tro kommer att leda till gärningar. Genom själva brevet så används genomgående tre teman som alla kommer att repeteras genom boken. - I dagens predikan så kommer vi att få en introduktion till alla tre. 1. Prövningar och frestelse 2. Vishet att leva det kristna livet 3. Rikedom och fattigdom Idag så kommer vi att få se hur alla dessa tre knyter an till de prövningar som vi får möta som kristna. - Varför råkar vi då ut för olika slags prövningar? Jakob säger i Jak 1:2-4: 2 Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. - Vänta nu lite Jakob. Vad är det du säger? V.2 Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar.
- Menar du att vi ska njuta av vår sjukdom, våra svårigheter och prövningar? Ska vi vara självplågare som glädjer sig av att ha det svårt? - Nej, det är inte detta Jakob menar. Vad är det då han menar? Han har målet med vår prövning i fokus. Det är detta vi bör anse största glädje. Syftet med vår trosprövning. - Vad är det då? I v.3 jo, prövningen leder till uthållighet. Vad är då målet med denna uthålighet: V.4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. - Det som Folkbibeln här översätter med låt er uthålighet visa sig i fullbordad gärning kan också översättas med och låt uthålligheten ha fullkomlig verkan. Vad han här menar är att vi ska låta den uthålighet som produceras av våra prövningar få verka i oss fullkomligt. - Att vi ska låta den få ett sådant resultat så att vi må vara fullkomliga och hela utan att brista i något. Här så talar Jakob om vår andliga tillväxt. Hur vi mer och mer får växa till i Kristuslikhet. - När han berättar om att vi inte ska brista i något så syftar han inte på vår plånbok utan om hur vi mer och mer får formas till att reflektera Gud i våra liv. När det står så att vi må vara fullkomliga och hela så syftar det inte på någon syndfrihetslära. - Fullheten av uthålighetens verkan kommer inte på denna jord.
Men målet med den är att vi så mycket som möjligt ska få mogna i vår andliga vandring. - I det lidande, i de svårigheter och i de prövningar som du och jag går igenom så har Gud ett syfte att vi ska få mogna i våra kristna liv. Jag kan inte svara på frågan varför visa kristna får gå igenom fler prövningar än andra. - Men en sak vet jag och det är att Gud sänder dessa för vårt andliga bästa. Så i den prövning som just du befinner dig i så kan du glädjas, inte över att du har det svårt, men över att Gud i sin oändliga kärlek och godhet använder den situation som just du går igenom för att han vill ditt andliga väl. - Det är genom svårigheter som vi växer. Några av dom mest fantastiska kristna som jag har fått möta är dom som har gått igenom dom mest svåra prövningarna och i detta satt sin förtröstan till Gud som i detta har format dom. - En man vid namn Walt Legget, en vän till Hannahs familj fick cancer och fick lida mycket, mycket svårt. Men i denna process så lät han denna prövning av hans tro få leda till uthållighet och uthålligheten formade honom så att han verkligen strålade Jesus. - Du kanske inte är allvarligt sjuk, men du kanske går igenom ditt livs värsta prövning av din tro. Jag skulle vilja säga till dig: Gud har inte övergivit dig. Han vill använda just det du går igenom för att göra dig uthållig och forma sin karaktär i dig.
- Adoniram Judson, missionär till Burma, som blev fängslad och torterad för sin tro och som fick se flera av sina barn och hans första och andra fru dö i sjukdom han sa följande: Om jag inte hade känt mig säker på att varje ytterligare prövning var befalld av oändlig kärlek och barmhärtighet så skulle jag inte ha överlevt. - I det svåra vi går igenom så är Gud där. Även om det känns jobbigt och vi ropar ut varför så är det hans godhet som låter oss prövas för att vi inte ska brista i något. Men vad ska vi då göra när vi inte orkar? När vi känner att vi verkligen brister, när vi går igenom vår livs prövning. - Detta för oss till Jakobs brevets andra tema. Vishet att leva det kristna livet. Det första temat var om prövningar. - Vad ska vi då göra? V.5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. - Så när du och jag befinner oss i våra svårigheter och inte ser någon utväg på alla våra problem. När vi säger till oss själva: Jag klarar inte detta. Jag brister i min vishet för att gå igenom denna prövning. Min tros prövning är för mycket. - Vad ska vi då göra? Jo, be till Gud. Det är hans om ger oss den praktiska visheten att kunna gå igenom våra prövningar. Det fantastiska här är att det står att Gud ger åt alla villigt. - Gud, han har inte anseende till person. Han ger villigt och glatt till alla utan att förebrå.
Att förebrå betyder att uttala missnöje för felaktigt handlande eller att klandra. - När vi kommer inför Gud och bekänner vår synd så är han förlåtelsen Gud. Samtidigt om det inte gäller en synd utan att vi helt enkelt saknar vishet och vi ber om det från honom så ger Gud oss det villigt och utan att klandra oss. - Gud är en nådefull Gud som ger oss det vi behöver. Inte alltid det vi vill, men det vi behöver. Han håller inte på och pekar finger och klandrar oss när vi bekänt våra synder och tillkorta kommande inför honom. - Gud kommer aldrig att sända en prövning eller tillåta en frestelse i våra liv som han inte är villig att ge oss nåden att kunna klara av att gå igenom. I 1 Kor 10:13 så står det: - Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut. Frågan vi behöver ställa oss är: Söker vi honom för att få den vishet som han erbjuder oss för att kunna klara av att gå igenom våra prövningar och frestelser? - Själva syftet med våra prövningar är för att vi ska komma närmare Gud och bli uthåliga och mogna i vår kristna vandring. Något som kommer att bli påtagligt för er är hur mycket Jakobs brev kommer att reflektera Jesu undervisning och speciellt Bergspredikan.
- Jakob 1:5 påminner oss om Matt 7:7-8 7 Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 8 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. - Men det finns ett villkor till att få vishet från Gud och det ser vi i Jak 1:6: V.6 Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. - Här så syftar inte tron på den initiala tron utan på den tro och förtröstan på att Gud vill vårt andliga bästa. Att vi inte ska tvivla på att Gud vill vårt andliga bästa när vi ber honom om vishet att gå igenom våra prövningar. - Gud har inte lovat oss att han ska ta bort våra prövningar och frestelser även om han kan göra detta och detta är något som vi kan be om. Men vi har däremot ett 100 procentigt löfte när vi ber till honom som är att han ska ge oss visheten att kunna gå igenom våra prövningar om vi bara förtröstar på honom. - Många gånger så sätter vi vår förtröstan på något annat. Vi litar på vår egen förmåga. Puritanen John Owen har sagt: Att anta att vi i oss själva har förmågan att göra det Gud vill av oss är att göra korset och Jesu Kristi nåd verkningslöst. - När vi kommer längre fram i Jakobs brevet så kommer vi att se hur Jakob går igenom vad som är skillnaden på sann och falsk vishet. Många gånger så tvivlar vi på att Gud vill vårt bästa och sätter vår förtröstan på allt möjligt annat i vår prövning.
- Hur ofta söker vi inte denna världens vishet istället för Gud? Jakob alarmerar ut. Om vi söker denna och tvivlar på Gud: Då är vi som en havs våg som drivs och kastas av vinden. - Syftet med prövningen är att vi ska söka Gud och att han ska få forma sin karaktär i oss. Men när vi inte söker honom för vishet och tvivlar på att hans försyn det är då vi är som en havsvåg som drivs och kastas av prövningar. Det står i v.7-8 7 En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något av Herren, 8 splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar. - Ordet för splittrad betyder ordagrant två själad. Här så har vi en människa som slits och rycks mellan Gud och världen. Vi skulle också kunna se havsvågen som en person som slits och rycks mellan tvivel och tro. - Vi går alla vid olika tillfällen igenom tvivel där vi istället för att förtrösta på Gud, själva vill kontrollera våra omständigheter. Detta är något som jag själv kämpar med. Ett exempel på en sådan synd är oro. - Vad ska hända med framtiden? Hur ska jag klara av den här situationen? Tänk om detta eller detta eller detta sker? Hur ofta grubblar vi inte och oroar oss över oväsentligheter. - Gud själv har lovat i Matt 6:33-34: 33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
- Hur mycket behöver vi inte söka Guds rike och hans rättfärdighet? Istället för att hålla fast vid våra problem, prövningar och svårigheter så låt oss ta 1 Petrus 5:7 på allvar: v.7 kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. En person som insåg att han saknade vishet och kastade sina bekymmer på Gud var Salomo. - I 1 Kung 3:5 så uppenbarar sig Gud för honom i en dröm om natten: Bed om det du vill att jag ska ge dig. Salomo svarade honom i 1 Kung 3:7-9 7 Du, HERRE, min Gud, har nu gjort din tjänare till kung efter min fader David. Men jag är bara en ung man, jag vet varken ut eller in. 8 Din tjänare är här bland ditt folk som du har utvalt, ett folk så stort och talrikt att det inte kan räknas på grund av sin mängd. 9 Ge din tjänare ett lydigt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk? - Salomo han insåg sin brist och Herren svarar honom i v.11-14: 11 Gud sade till honom: Eftersom du har bett om detta och inte bett om ett långt liv, inte heller om rikedom eller om dina fienders liv, utan om att kunna förstå vad som är rätt, 12 se, därför vill jag göra som du önskar och ge dig ett så vist och förståndigt hjärta att någon lik dig inte har funnits före dig och inte heller skall komma efter dig. 13 Dessutom ger jag dig också vad du inte har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i alla dina dagar ingen kung skall vara din like. 14 Om du går på mina vägar och håller fast vid mina stadgar och bud, så som din fader David gjorde, då skall jag ge dig ett långt liv. - Inser vi likt Salomo att vi brister i vishet. Må vi alla söka Gud i bön och be att han skulle ge oss vishet att kunna gå igenom vår tros prövningar.
Att vi ber Gud att ge oss vishet till att kunna leva det kristna livet för hans ära. - Må vi bekänna våra avgudar där vi så ofta tvivlar på Gud genom att sätta vår förtröstan på något annat än honom när vi går igenom svårigheter. Syftet med våra prövningar är för att Gud ska forma sin karaktär i oss, men tyvärr likt Israels folk i Domarboken och under kungatiden så söker vi hjälp i så mycket annat än Gud. - Må Gud ge oss kraften att omvända oss från allt annat vi håller fast vid och att vi skulle inse hur vi alla brister i vishet. Må vi alla i tro förtröstar på att Gud vill vårt bästa och be honom om vishet så att vi genom våra liv mer och mer får reflektera honom. - Vi har sett dom två första huvudtemana i Jakobs brev. Den första som är prövningar och frestelser. Här har Jakob förklarat för oss varför vi råkar ut för prövningar. - Sen har vi fått möta det andra temat: vishet att leva det kristna livet. Här så har vi sett hur vi praktiskt bör hanterar de prövningar vi får möta i livet. - Nu så ska vi få introducerat för oss brevets tredje huvudtema. Nämligen rikedom och fattigdom. Båda dessa relaterar till dagens tema om prövningar. Där både fattigdom och rikedom är en tros prövning. - Agur bad till Gud i Ord 30:7-9: 7 Två ting ber jag dig om, neka mig dem inte intill min död: 8 Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig. Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver. 9 Annars kan jag bli så mätt att jag
förnekar dig och säger: Vem är HERREN? eller så fattig att jag stjäl och vanhelgar min Guds namn. - Om bakgrunden till Jakobs brev är den att det är skrivet till de kristna judar som tvingades att fly för sina liv från Jerusalem då kan vi förstå hur många av dem var mycket fattiga. I Jak 5 så ser vi hur rika utnyttjade de fattiga och i kap 2 hur man i församlingen särbehandlade de rika och föraktade de fattiga. - Som fattig så finns det en frestelse att istället för att förtrösta på Gud att man bryter mot hans lag och likt Agur säger: stjäl och vanhelgar Guds namn. Låt oss använda vad vi just gått igenom i Jakobs brev och tillämpa på fattigdom och rikedom. - Lik all annan prövning enligt Jak 1:2-4 så är fattigdomens prövning för att vi ska bli uthålliga och för att Gud ska få forma sin karaktär i oss. När vi upplever att vi brister i detta så ska vi be till Gud om att ge oss vishet att gå igenom denna prövning och inte tvivla på att han använder prövningen för vårt andliga bästa. - När jag och min fru arbetade med att nå ut med evangelium i Mellanöstern och Nordafrika så fick vi erfara detta så många gånger hur Gud försåg oss med mat för dagen. Jag glömmer inte när jag skulle flytta till Syrien och inte alls på långa vägar hade vad jag behövde. - Det enda jag kunde göra var att be till Gud. Gud om detta är din vilja så gör det möjligt för mig att flytta dit. Jag var och talade i en kyrka och efter mötet så kommer en kvinna fram till mig och berättar att hon på morgonen hade fått en börda i sitt hjärta
att hon skulle gå till denna kyrka och ge ett stort belopp till en främling som visade sig vara mig. - Jag kan berätta massa liknande händelser. T.ex. om en missionärsfamilj i Egypten med fyra barn som vid tillfällen knappt hade mat för dagen. Dom bad till Gud och han sände främlingar som försåg dem med mat för dagen. - Ett annat exempel på detta är George Muller som drev ett antal barnhem i Bristol. Han kommunicerade aldrig sina behov utan bad bara till Gud och Gud försåg med det man behövde. - Har du möjlighet så skulle jag rekommendera dig att läsa en biografi om hans fantastiska liv i tro. Så när vi befinner oss i fattigdomens prövning så låt oss be om vishet från Gud att han hjälper oss. - Vad har då Gud att säga till de fattiga: V.9 En ringa broder skall berömma sig av sin höghet. - Alltså av sin ställning i Gud och det kommande livet. Det var detta som Peter talade om för två veckorsedan utifrån 1 Pet 1:4-5 om det arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna som finns förvarat åt den kristne i himlen. - Och hur vi genom Guds makt genom tro blir bevarade till den frälsning som finns beredd och ska uppenbaras i den sista tiden. Sen så säger Petrus i v.6 6 Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag.
- Syftet med våra prövningar är för att förbereda oss på det fantastiska arv som en gång väntar oss. Vad har då Gud att säga till de rika? V.10-11 10 och en rik av sin ringhet. Han kommer ju att vissna bort som blommorna i gräset. 11 Solen går upp med sin brännande hetta och sveder gräset, så att dess blommor faller av och dess skönhet förgår. Så skall också den rike vissna bort mitt i sin strävan. - Till skillnad från den ringe eller fattige så ska den rike berömma sig av sin ringhet eller ödmjukande. Det naturliga i denna världen är att människor berömmer sig av sin mänskliga status och rikedomar. - Men så är det inte i Guds rike. Den rike ska berömma sig av sin ringhet. Jer 9:23-24 23 Så säger HERREN: Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. 24 Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är HERREN, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger HERREN. Jakob berättar för oss: att rikedom bara är temporärt. Den ger oss inget företräde inför Gud. - Snarare tvärtom så lyfter Bibeln fram flera varningar: Ni kan inte tjäna både Gud och mammon (Matt 6:24). Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike (Matt 19:24). - Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. (1 Tim 6:10)
Ok, du kanske tänker dig: Jag är inte rik. Alltså gäller inte detta mig. - Om vi jämför oss med Jakobs läsare så lever vi alla i överflöd. Att överhuvudtaget kunna bo i en lägenhet vore ren lyx för många av Jakobs läsare. - Med det välfärdssystem med bidrag, fri sjukvård och skolgång och alla andra förmåner så även om många av oss som bor i Bergsjön så lever vi i överflöd i jämförelse med majoriteten av världens invånare. 80% av världens befolkning lever på mindre en 70 kronor per dag och 40% av världens invånare lever på mindre än 14 kronor per dag. - Så med andra ord är vi väldigt rika. Så istället för att tvivla på Gud och sätta vår tillförsikt i våra rikedomar så ska vi inse att vi alla kommer att vissna bort som gräsets blomma och att den rike kommer att vissna bort i sin strävan. - Vilket rike lever du och jag för? Lever vi för denna världen och sätter vår förtröstan och tillförsikt till vår inkomst, bidrag eller tillgångar? Eller identifierar vi oss med våra fattiga bröder och systrar runt om i världen och berömmer oss av vår ringhet. Vad är vår verkliga rikedom: våra pengar eller Gud? - Just nu så nu så hamnar kristna i Irak i samma situation Jakobsbrevets läsare. ISIS (Islamska staten i Irak och Syrien) gav kristna i Mosul ett ultimatum:
- Precis som Mohammed efter att han hade ockuperat områden gav kristna ett ultimatum att antingen betala skatt جزية) ), bli Muslimer eller dö så har nu ISIS gjort detta. Tidsfristen som man gav dom som bekänner sig som kristna löpte ut i fredags. - Jag har själv träffat människor som har arbetat med att nå ut med evangelium i denna stad. Dom som bekänner sig som kristna i denna stad får nu erfara precis vad dom judiska kristna i Apostlagärningarna fick genomgå. - Låt oss vara med och hjälpa dessa kristna i våra böner och om vi har möjlighet finansiellt. Detta sker samtidigt som vi i Sverige lever i överflöd. Låt oss inte ta lett på detta! - Inser vi att vårt överflöd är en tros prövning? Ber vi om vishet till Gud att vi inte ska komma på fall på grund av vårt överflöd och tänker vi på våra bröder och systrar som lever i fattigdom? Vi kommer inte kunna ta med våra rikedomar in i evigheten. Tjänar vi Gud eller pengar? Vi kan inte tjäna båda! - I den prövning som rikedomar medför så prövas äktheten i vår tro. Petrus säger i 1 Pet 1:7 Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. - Efter att ha pekat på den trons prövning som både fattigdom och rikedom är för den kristne så avslutar Jakob vårt stycke genom att säga:
Jak 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. - Detta stycke fungerar som en bro mellan det vi just har gått igenom och nästa stycke som kommer att tala om frestelser. Vårt stycke började med att peka på att vi ska anse det all glädje när vi råkar ut för olika slags prövningar eftersom Gud använder det för våran helgelse och ytterst sätt vårt förhärligande. - När vi har gått igenom vår prövning på denna jord så är vi saliga. Detta ord kan också betyda att vi är lyckliga eller välsignade. Vad ska då ske när vi genom Guds nåd och hjälp har gått igenom detta jordelivs prövningar? - Jo, det är då vi fult ut enligt Jak 1:4 kommer att bli fullkomliga och hela utan att brista i något. Det är då vi kommer att få ta emot livets krona eller segerkrans som är en bild på den slutgiltiga frälsningen som väntar de troende. - Det är denna som Gud har lovat alla sanna troende som älskar honom. Vad ska vi då dra för någon slutsats av detta? - Låt oss inte leva för denna värld utan för den kommande. George Muller som tog hand om föräldralösa barn i Bristol har sagt: - Gud gläder sig över att öka sina barns tro. Vi borde istället för att vilja ha seger utan prövningar och uthålighet vara villiga att ta emot dem från Guds hand som ett medel. Prövningar, hinder, svårigheter och ibland nederlag är trons självaste mat.
- Låt oss se på de prövningar och svårigheter som Gud ger oss som en gåva från honom för att förbereda oss för den kommande världen. Låt oss med Paulus i 1 Kor 9: löpa vårt lopp uthåligt med målet i sikte för att ta emot en segerkrans som aldrig vissnar. - Målet med vårt liv är inte att vi likt Joel Osteen ska ha vårat bästa liv nu, utan att vi oavsett prövningar och svårigheter ska förhärliga Gud och åtnjuta honom i all evighet. De prövningar som vi nu får möta är bara en förberedelse för en evighet med Gud. - Må vi i våra prövningar ha blicken fäst på Jesus, trons upphovs man och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. - 3 Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet. (Heb 12:2-3)