Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor

Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor

1 Tillsyn över kommunernas verksamhet enligt LSO Verksamhetsområdet skydd mot olyckor har i och med införandet av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor övergått från att vara relativt detaljreglerat till att bli mer mål- och resultatstyrt med bland annat nationella mål angivna i lagtexten. En konsekvens av den mål- och resultatstyrning som införts är att statens tillsyn över kommunernas verksamhet inom området skydd mot olyckor måste anpassas. I stället för att enbart följa upp de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna ska länsstyrelsens tillsyn nu i första hand avse det resultat som kommunerna åstadkommer i relation till det nationella målet. Givetvis ska även fortsättningsvis de preciserade skyldigheter som finns ingå tillsynen. 2 Tillsyn över kommunerna resultat Innan en tillsyn över kommunernas resultat kan börja bedrivas måste begreppet resultat definieras. Att likställa kommunernas resultat med i vilket utsträckning kommunerna når upp de mål de angivit i sina handlingsprogram är inte ett fungerande förhållningssätt. Kommunernas handlingsprogram är generellt mindre utvecklade och de mål som formuleras är på intet sätt heltäckande för verksamhetsområdet skydd mot olyckor. Att enbart följa upp den verksamhet som beskrivs i handlingsprogrammen skulle leda till att viktiga områden förmodligen skulle falla utanför länsstyrelsens tillsyn. Istället för att enbart följa upp de handlingsprogram som kommunerna antar bör Räddningsverket och länsstyrelsen välja ut vissa mått på skydd 1 och säkerhet 2 och sedan inom ramen för sin tillsynsverksamhet följa upp kommunernas resultat på dessa områden. Detta förfarande ska inte förväxlas med någon form av detaljreglering av kommunernas verksamhet. Så är inte fallet. Det är en konkretisering och förtydligande av vad kommunerna ska uppnå, inte hur kommunen ska gå till väga för att åstadkomma för att uppnå ett resultat. 1 Med begreppet skydd avses företeelser som har till syfte att förebygga förekomsten av olyckor, eller att minska konsekvenser av olyckor. Exempel på skydd är brandvarnare, operativ räddningstjänst, SBA, handbrandsläckare osv. Åtgärder som vidtagits för att skydda. 2 Med begreppet säkerhet avses själva utfallet med avseende på olyckor, dvs. det som i slutändan ändå inträffar och de konsekvenser som blir följden. Exempel på säkerhet är antal döda, antal skadade, antal olyckor, antal brand i bostad osv. 2

Att välja ut vissa mått på skydd och säkerhet och sedan ägna särskild uppmärksamhet i tillsynen åt dessa kan tänkas ha en viss styrande effekt på kommunerna. Detta betraktas generellt som negativt av många aktörer. Det ställningstagandet kan dock ifrågasättas. Många kommuner i Sverige är små och relativt resurssvaga och efterfrågar en tydligare styrning från statens sida. En av anledningarna till att kommunernas handlingsprogram generellt är av relativ låg kvalité är förmodligen att statens styrning var alltför vag. En grundläggande förutsättning för mål- och resultatstyrning är att vad som ska uppnås är känt utföraren. Så är inte fallet idag och kommunerna får i praktiken själva mer eller mindre godtyckligt välja vad som ska uppnås inom vilka områden. 2.1 Vilket resultat ska tillsynas? Att välja ut vilket resultat, dvs. vilka mått på skydd och säkerhet, som ska vara föremål för länsstyrelsens tillsyn är en avgörande uppgift. Flera parametrar har varit avgörande för vilka mått som ska ingå. Till att börja med avgränsar länsstyrelsens tillsynsuppdrag mängden mått som kan bli föremål för länsstyrelsens tillsyn. Länsstyrelsen tillsyn ska avse det som är kommunens så kallade skall-uppgifter, dvs. förebygga brand och genomföra räddningsinsatser. Den verksamhet som faller inom ramen för kommunernas uppgift att verka för skydd mot andra olyckor än bränder ska inte vara föremål för länsstyrelsens tillsyn med avseende på vilket resultat kommunen uppnår. En annan parameter som har varit styrande i valet av mått på skydd och säkerhet är de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna. Kommunerna ska utöva tillsyn över den enskilde, genomföra brandskyddskontroll och genom information och rådgivning stödja den enskilde. Kommunerna lägger ned relativt mycket resurser på dessa verksamheter, därför är det naturligt att länsstyrelsen följer upp vad kommunerna uppnår med denna verksamhet. En tredje parameter har varit vilka mått på skydd och säkerhet som kan försörjas med statistik på ett tillfredställande sätt. Längre fram i rapporten presenteras de mått på skydd och säkerhet som valts tillsammans med en motivering för varför respektive mått har valts. 3

2.1.1 Valda mått på skydd och säkerhet Bilden nedan är en förenklad bild av den kommunala verksamheten inom LSOområdet. Det bilden försöker illustrera är hur statens tillsyn över kommunerna ser ut i nuläget (de röda pilarna) och hur den borde kompletteras med de en tillsyn över kommunernas resultat med avseende på skydd och säkerhet (de blå pilarna). Tillsynen över kommunerna 3 Input Kommunens verksamhet Output 1 Output 2 Output 3 - Räddningstjänst - Antal tillsyner - Antal brandskyddskontroller - Antal rengöringar - Information/rådgivning - etc.? SKYDDET? SÄKERHETEN Bild 1: En schematisk modell över kommunernas verksamhet inom LSO-området. Räddningsverkets och länsstyrelsens tillsyn över kommunerna har traditionellt haft sin tonvikt på vad kommunerna gör (antal brandsyner/tillsyner, antal brandskyddskontroller, antal olycksundersökningar osv, osv). Vad kommunernas verksamhet leder till i termer av skydd och säkerhet har inte varit lika centralt, vare sig för statens tillsyn eller för kommunerna själva. Här följer en kort presentation av de mått på skydd och säkerhet som valts ut. 4

Mått på skyddet 1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning Motivering: Hur snabbt den enskilde medborgaren nås av en räddningsstyrka är en central del av skyddet. Dels finns ett krav på snabbhet angivet i LSO (godtagbar tid osv.) och dels finns det ett etablerat effektsamband mellan hur snabbt en räddningsinsats påbörjas och konsekvenserna för olyckan (tidsfaktorns betydelse...) 2. Andel bostäder med brandvarnare Motivering: Brandvarnare är ett etablerat och accepterat skydd mot konsekvenser av bränder sedan många år tillbaka. Det finns ett samband mellan förekomst av fungerande brandvarnare och konsekvenser av bränder som visar på att det är bra att ha en fungerande brandvarnare i sin bostad. Brandvarnare är dessutom ett skydd som många kommuner redan arbetar aktivt för att förbättra ute hos den enskilde. 3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Motivering: Kommunerna har länge bedrivit en omfattande tillsynsverksamhet över den enskildes brandskydd. För närvarande utövas tillsynen med utgångspunkt i de skyldigheter som anges i LSO 2 kap. 2. Då kommunernas tillsyn är omfattande och bygger på en preciserad skyldighet i lagen är det viktigt att länsstyrelsen följer upp vilket resultat kommunerna uppnår här. Nivån på brandskyddet hos de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse borde rimligtvis också vara ett relevant mått på skyddet för den enskilde medborgaren. 4. Andel bostäder med handbrandsläckare Motivering: En inte helt oansenlig mängd kommuner har formulerat mål i sina handlingsprogram med avseende på handbrandsläckare och de har börjat jobba för att öka antalet handbrandsläckare i kommunens bostäder. En handbrandsläckare i hemmet är ett skydd vid bränder som på sikt förmodligen kommer vara lika självklart som brandvarnare. 5

Mått på säkerheten 5. Antal brand i bostad Motivering: Kommunen har till uppgift att förebygga och släcka bränder. De flesta som omkommer i bränder gör det i bostadsbränder. 6. Antal brand i allmän byggnad Motivering: Mycket av kommunernas tillsynsverksamhet inriktar sig mot allmänna byggnader i syfte att åstadkomma en bra brandsäkerhet där. Bränder i allmän byggnad innebär relativt stor risk för att den enskilde medborgaren drabbas. 7. Antal eldstadsrelaterade bränder Motivering: Kommunerna genomför brandskyddskontroll och rengöringar i syfte att minska antalet bränder orsakade av förbränningsanordningar. Antalet bränder i villor, småhus och motsvarande som är eldstadsrelaterade är många. 8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand Motivering: Antalet personer som skadas i bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder. 9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad Motivering: Egendomsskador i samband med bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder. 10. Antal döda i bränder Motivering: Antalet som dör i bränder får betraktas som den yttersta konsekvensen eller resultaten av samhällets ansträngningar för att förebygga bränder och begränsa konsekvenser av bränder. Både kommunens förebyggande arbete och kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser kan påverka antalet döda i bränder. 6

11. Antal döda i trafikolyckor Motivering: Antalet döda i trafikolyckor kan till viss del vara en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. 12. Antal döda i drunkningsolyckor Motivering: Antalet döda i trafikolyckor kan till viss del vara en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. 2.1.2 Statistikförsörjning En tillsyn över de mått på skydd och säkerhet som beskrivs ovan kräver en försörjning av statistik. Mycket av måtten kommer att försörjas genom Räddningsverkets statistikverktyg IDA. Några av måtten kräver en anpassning av innehållet i IDA:s eller att måtten försörjs på annat sätt. 7

2.2 Hur ska tillsynen över resultat bedrivas? Då de mått på skydd och säkerhet som ska vara föremål för länsstyrelsens tillsyn valts återstår att besvara frågorna när och hur tillsynen ska bedrivas. Nedan kommer omständigheterna kring detta beskrivas. 2.2.1 När ska tillsynen över kommunernas resultat bedrivas? Utfallet med avseende på bränder och olyckor som kan föranleda räddningsinsats är överlag litet och för att kunna dra några slutsatser om eventuella förändringar behövs det en längre tidsperiod att utvärdera. Då dessutom kommunens övergripande planering (handlingsprogrammen) sträcker sig över en mandatperiod bör länsstyrelsens tillsyn över vad kommunerna uppnår synkroniseras med kommunernas arbete utifrån sina handlingsprogram. Således bör tillsynen över kommunernas resultat genomföras en gång per mandatperiod. Lämpligen under det sista året i varje mandatperiod eller under det sista året på det gällande handlingsprogrammets giltighetstid om de bägge inte sammanfaller. Länsstyrelsens tillsyn över vad kommunerna uppnått den föregående mandatperioden kan då bli ett viktigt ingångsvärde i kommunens arbete med nästa handlingsprogram. Tillsynen över kommunernas resultat kan mycket väl samordnas med tillsynen över de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna. Bilden nedan illustrerar 4 översiktligt hur ett tillsynsbesök där tillsyn över kommunernas resultat ingår kan disponeras. Tillsyn över kommunernas resultat Ett tillsynsbesök... Tillsyn över grundläggande dok. Riskanalys, Handlingsprogram, Egenkontroll osv... Tillsyn över kommunernas resultat Skydd Säkerhet Tillsyn över preciserade skyldigheter Brandskyddskontroll Räddningstjänst Olycksundersökning Tillsyn 8

Innehållet i de gula rektanglarna ingår redan idag ofta i länsstyrelsens tillsyn även om sättet att tillsyna kan skilja sig åt från län till län. 2.2.2 Hur ska tillsynen bedrivas? Utgångspunkten för länsstyrelsens tillsyn över kommunernas resultat är det nationella målet och dess krav likvärdighet med avseende på skydd och säkerhet. Genom att sortera in kommunerna i tolv (12) olika kommungrupper 3 åstadkoms grupper av kommuner med någorlunda likadana lokala förhållanden. Vid bedömningen av kommunens resultat skall resultatet relateras till de övriga kommunernas resultat. Om kommunen ifråga ligger alltför långt efter de övriga kommunerna i gruppen bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till lagens krav på ett likvärdigt skydd mot olyckor samt ställa krav på att åtgärder planeras och genomförs. Utöver kravet på likvärdighet finns även ett krav på att skyddet och säkerheten ska vara tillfredställande. Detta krav bör dock inte vara inblandat i länsstyrelsens tillsyn över en enskild kommuns resultat. Huruvida nivån på skyddet och säkerheten är tillfredställande bör istället vara en fråga att hantera på nationell nivå. Genom bl.a. jämförelser bakåt i tiden på nationell nivå bör nivån på skyddet och säkerheten bevakas. Om det visar sig att nivån på skyddet eller säkerheten generellt minskar bör Räddningsverket i egenskap av central tillsynsmyndighet påtala detta och ansvara för att åtgärder vidtas för att öka skyddet eller säkerheten överlag. Om länsstyrelsen ska uttala sig över varje enskild kommun beträffande kravet tillfredställande finns det en uppenbar risk att de cementerar nivån på skyddet och säkerheten vid tillfredställande-nivån. Drivkraften bör i stället vara den konkurrens kommunerna emellan som en tillsyn över likvärdighetsbegreppet innebär. Ingen vill vara sämst i klassen. 3 SCB:s kommungruppsindelning kommer att användas. 9

Förutom att enbart titta på kommunens resultat med avseende på de mått på säkerhet och skydd som valts ut bör en rad övriga frågor ställas till kommunen. De frågeställningar som ska behandlas vid tillsynen är följande: 1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning 1. Vilken täckningsgrad har kommunen nu? (Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom x antal minuter) 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Ser kommunen något problem med sin nuvarande täckningsgrad? 4. Avser kommunen vidta några förändringar i sin organisation för räddningstjänst för att öka sin täckningsgrad? 2. Andel bostäder med brandvarnare 1. Hur stor andel av kommunens bostäder har en fungerande brandvarnare? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Är brandvarnareförekomst i bostäder något som kommunen anser vara viktigt? 4. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder med fungerande brandvarnare? - Har det målet uppnåtts? - Hur följer kommunen upp hur stor andel av kommunens bostäder som har en fungerande brandvarnare? - Vad har kommunen gjort för att öka andelen brandvarnare? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brandvarnare? 10

3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning 1. Vet kommunen hur många av LSO 2.3-objekten 4 som bedöms leva upp till LSO 2 kap. 2? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt skydd? 3. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen LSO 2.3- objekt som lever upp till LSO 2 kap. 2? 4. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende LSO 2 kap. 2? 4. Andel bostäder med handbrandsläckare 1. Hur stor andel av kommunens bostäder är utrustade med handbrandsläckare? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Är förekomst av handbrandsläckare i bostäder något som kommunen anser vara viktigt? 4. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder utrustade med handbrandsläckare? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på handbrandsläckare? 4 Med LSO 2.3-objekten menas de verksamheter som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen. 11

5. Antal brand i bostad 1. Hur många brand i bostad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet bostadsbränder? 4. Är bostadsbränder något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i bostad? 6. Antal brand i allmän byggnad 1. Hur många brand i allmän byggnad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet bränder i allmän byggnad? 4. Är brand i allmän byggnad något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i allmän byggnad? 7. Antal eldstadsrelaterade bränder 1. Hur många eldstadsrelaterade bränder per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet eldstadsrelaterade bränder? 4. Är eldstadsrelaterade bränder något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på eldstadsrelaterade bränder? 12

8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand 1. Hur många skadade i bränder (svårt + lindrigt) har kommunen haft under den senaste mandatperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet skadade i bränder? 4. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på eldstadsrelaterade bränder? 9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad 1. Hur stora egendomsskador (antal SEK) till följd av bränder har kommunen haft under föregående mandatperiod alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen haft något mål i handlingsprogrammet med avseende på egendomsskador till följd av bränder? 10. Antal döda i bränder 1. Hur många döda i bränder har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsbränderna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen? 11. Antal döda i trafikolyckor 1. Hur många döda i trafikolyckor har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsolyckorna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen? 13

12. Antal döda i drunkningsolyckor 1. Hur många döda i drunkningsolyckor har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsolyckorna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen? 14

2.2.3 Vilket resultat ska tillsynas i vilka kommuner? Storleken på utfallet när det gäller olyckor och bränder är generellt sett relativt litet och i vissa kommuner är det väldigt litet. En förutsättning för en trovärdig och realistisk tillsyn över kommunernas resultat är att utfallet är tillräckligt stort. En anpassning av vilka frågor som ska ställas bör göras beroende på vilken kommun/kommungrupp som ska tillsynas. Skyddet När det gäller de mått på skyddet som valts ut (täckningsgrad, brandvarnare, LSO 2 kap. 2 och handbrandsläckare) så kan kommunens resultat tillsynas i samtliga kommuner. De måtten har ju inget att göra med något eventuellt utfall. Beträffande de mått på säkerhet som valts är följande kriterier avgörande för huruvida länsstyrelsen ska tillsyna resultatet: Säkerheten Antal brand i bostad Antal brand i allmän byggnad Antal eldstadsrelaterade bränder Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Dessa mått ska tillsynas om utfallet i kommunerna ligger runt 10 eller mer per år eller ca 40-50 per mandatperiod alt. senaste mandatperioden. Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Tillsynas i alla kommuner Antal döda i bränder Antal döda i trafikolyckor Antal döda i drunkningsolyckor - I de fall kommunen har haft dödsfall inom ovanstående olyckskategorier följs dessa upp. För att underlätta tillsynen bestäms vilka mått på säkerheten som ska tillsynas för varje kommungrupp generellt. 15

Kommungrupp 1: Storstäder - Storstäder. Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Stockholm Malmö Göteborg Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 16

Kommungrupp 2a: Förortskommuner STOR - Förortskommuner. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Haninge Vallentuna Huddinge Värmdö Järfälla Österåker Lidingö Vellinge Nacka Kungsbacka Sollentuna Ale Solna Härryda Sundbyberg Kungälv Tyresö Lerum Täby Mölndal Upplands Väsby Partille Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 17

Kommungrupp 2b: Förortskommuner SMÅ - Förortskommuner. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i Salem Upplands-Bro Vaxholm Håbo Burlöv Lomma Skurup Staffanstorp Svedala Bollebygd Lilla Edet Tjörn Öckerö någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 18

Kommungrupp 3: Större städer Större städer. Kommun med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Södertälje Varberg Uppsala Borås Eskilstuna Trollhättan Linköping Karlstad Norrköping Örebro Jönköping Västerås Växjö Falun Kalmar Gävle Karlskrona Sundsvall Helsingborg Örnsköldsvik Kristianstad Östersund Lund Skellefteå Halmstad Umeå Luleå Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 19

Kommungrupp 4a: Pendlingskommuner STOR Pendlingskommuner. Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Nynäshamn Sigtuna Eslöv Höganäs Kävlinge Sjöbo Orust Stenungsund Vänersborg Kumla Timrå Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 20

Kommungrupp 4b: Pendlingskommuner SMÅ Pendlingskommuner. Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Nykvarn Essunga Knivsta Grästorp Älvkarleby Munkedal Gnesta Forshaga Trosa Hammarö Boxholm Kil Söderköping Storfors Habo Lekeberg Mullsjö Kungsör Mörbylånga Norberg Bjuv Gagnef Bromölla Säter Hörby Krokom Höör Vännäs Svalöv Åstorp Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 21

Kommungrupp 5: Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner. Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Ydre Ånge Sorsele Dals-Ed Berg Storuman Torsby Bräcke Vilhelmina Årjäng Härjedalen Vindeln Malung Ragunda Åsele Orsa Strömsund Arjeplog Rättvik Åre Arvidsjaur Vansbro Bjurholm Gällivare Älvdalen Dorotea Jokkmokk Ljusdal Lycksele Pajala Ockelbo Malå Älvsbyn Ovanåker Nordmaling Överkalix Robertsfors Norsjö Övertorneå Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 22

Kommungrupp 6a: Varuproducerande kommuner STOR Varuproducerande kommuner. Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Finspång Gislaved Nässjö Tranås Vetlanda Värnamo Alvesta Ljungby Älmhult Nybro Oskarshamn Ulricehamn Vara Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 23

Kommungrupp 6b: Varuproducerande kommuner SMÅ Varuproducerande kommuner. Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Oxelösund Östra Göinge Gnosjö Hylte Sävsjö Götene Vaggeryd Herrljunga Lessebo Sotenäs Markaryd Svenljunga Uppvidinge Tibro Emmaboda Tranemo Mönsterås Vårgårda Olofström Grums Osby Laxå Perstorp Fagersta Örkelljunga Surahammar Hofors Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 24

Kommungrupp 7: Övriga kommuner över 25 000 inv. Övriga kommuner, över 25 000 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. Norrtälje Hässleholm Uddevalla Enköping Landskrona Arvika Katrineholm Trelleborg Karlskoga Nyköping Ystad Borlänge Strängnäs Ängelholm Ludvika Mjölby Falkenberg Bollnäs Motala Alingsås Hudiksvall Västervik Falköping Sandviken Gotland Lidköping Söderhamn Karlshamn Mark Härnösand Ronneby Skövde Boden Piteå Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 25

Kommungrupp 8: Övriga kommuner med 12 500-25 000 inv. Övriga kommuner, 12 500-25 000 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare. Heby Tomelilla Lindesberg Tierp Laholm Arboga Östhammar Lysekil Hallstahammar Flen Mariestad Köping Eksjö Skara Sala Tingsryd Tidaholm Avesta Hultsfred Åmål Hedemora Vimmerby Hagfors Leksand Sölvesborg Kristinehamn Mora Båstad Sunne Kramfors Klippan Säffle Sollefteå Simrishamn Hallsberg Kalix Kiruna Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 26

Kommungrupp 9: Övriga kommuner med 12 500-25 000 inv. Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare. Vingåker Bengtsfors Filipstad Kinda Färgelanda Munkfors Vadstena Gullspång Askersund Valdemarsvik Hjo Degerfors Åtvidaberg Karlsborg Hällefors Ödeshög Mellerud Ljusnarsberg Aneby Strömstad Nora Borgholm Tanum Skinnskatteberg Högsby Töreboda Smedjebacken Torsås Eda Nordanstig Haparanda Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare - Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor 27

Bilaga 1: Checklista med förslag till frågor 1. Yttäckning Vilken täckningsgrad har kommunen nu? (Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom x antal minuter) Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Är skyddet likvärdigt? Ser kommunen något problem med sin nuvarande täckningsgrad? Avser kommunen vidta några förändringar i sin organisation för räddningstjänst för att öka sin täckningsgrad? Snabbhet är en central del av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. I LSO 1.3 anges dessutom att räddningsinsatserna ska påbörjas inom godtagbar tid. Kommunen och länsstyrelsen bör enas om en gemensam bild beträffande kommunens täckningsgrad. IDA kommer att tillhandahålla mått på kommunens täckningsgrad baserat på kommunens uppgifter om sina personella resurser. LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt. I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Delar kommunen länsstyrelsens syn att kommunen behöver förbättra sin täckningsgrad? Om inte, diskutera varför. Om kommunen delar uppfattningen att täckningsgraden bör förbättras bör länsstyrelsen resonera med kommunen hur täckningsgraden ska öka. Räddningsverket kan här användas som ett bollplank. 28

2. Brandvarnare Hur stor andel av kommunens bostäder har en fungerande brandvarnare? Har kommunen en bild över hur stor andel av kommunens bostäder som har en fungerande brandvarnare? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Är skyddet likvärdigt? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt. I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder med fungerande brandvarnare? Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att öka andelen Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brandvarnareförekomst i bostäder är viktigt? - Brandvarnare är ett etablerat och accepterat skydd mot konsekvenser av bränder sedan många år tillbaka. Det finns ett samband mellan förekomst av fungerande brandvarnare och konsekvenser av bränder som visar på att det är bra att ha en fungerande brandvarnare i sin bostad. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brandvarnare? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att öka andelen fungerande brandvarnare. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brandvarnarförekomst för att hålla nivån uppe på skyddet. 29

3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Hur stor andel av de enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning? (Dvs. lever upp till LSO 2.2) Har kommunen en bild över hur stor andel av de enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning? En tillsynsmyndighet bör ha en bild över lagefterlevnaden. Har kommunen inte detta utan bara kan uppskatta eller spekulera i hur läget ser ut bör länsstyrelsen diskutera med kommunen hur en bättre bild ska åstadkommas. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Är skyddet likvärdigt? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt. I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning? Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att öka andelen? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att detta är viktigt? - Kommunerna har länge bedrivit en omfattande tillsynsverksamhet över den enskildes brandskydd. För närvarande utövas tillsynen med utgångspunkt i de skyldigheter som anges i LSO 2 kap. 2. Då kommunernas tillsyn är omfattande och bygger på en preciserad skyldighet i lagen är det viktigt att länsstyrelsen följer upp vilket resultat kommunerna uppnår här. Nivån på brandskyddet hos de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse borde rimligtvis också vara ett relevant mått på skyddet för den enskilde medborgaren. 30

Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på ökad lagefterlevnad beträffande LSO 2.2? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att öka andelen LSO 2.3-verksamheter som lever upp till lagens krav i LSO 2.3. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe på skyddet. 31

4. Handbrandsläckare Hur stor andel av kommunens bostäder är utrustade med handbrandsläckare? Har kommunen en bild över hur stor andel av kommunens bostäder som är utrustade med handbrandsläckare? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Är skyddet likvärdigt? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt. I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder med handbrandsläckare? Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att öka andelen? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att handbrandsläckare i bostäder är viktigt? - Den enskildes förmåga och möjlighet att agera snabbt vid en brand kan ha en avgörande betydelse för utgången och skadornas omfattning. Handbrandsläckare i hemmet är ett skydd vid bränder som på sikt förmodligen kommer vara lika självklart som brandvarnare. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på handbrandsläckare? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att öka andelen handbrandsläckare i bostäder. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för handbrandsläckare för att hålla nivån uppe på skyddet. 32

5. Antal brand i bostad Hur många brand i bostad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Har kommunen en bild över hur många brand i bostad som inträffat? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att: - befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå... Är säkerheten likvärdig? Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att minska antalet brand i bostad? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att minska antalet brand i bostad? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brand i bostad är viktigt? - De flesta som dör och skadas i bränder gör det i bostadsbränder. Bostadsbränder utgör majoriteten av alla brand i byggnad. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i bostad? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i bostad. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brand i bostad för att hålla nivån uppe. 33

6. Antal brand i allmän byggnad Hur många brand i allmän byggnad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Har kommunen en bild över hur många brand i allmän byggnad som inträffat? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att: - befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå... Är säkerheten likvärdig? Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att minska antalet brand i allmän byggnad? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att minska antalet brand i allmän byggnad? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brand i allmän byggnad är viktigt? - Mycket av kommunernas tillsynsverksamhet inriktar sig mot allmänna byggnader i syfte att åstadkomma en bra brandsäkerhet där. Antalet brand i allmän byggnad är ett resultat av denna verksamhet. Bränder i allmän byggnad innebär även relativt stor risk för att den enskilde medborgaren drabbas. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i allmän byggnad? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i allmän byggnad. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brand i allmän byggnad för att hålla nivån uppe. 34

7. Antal eldstadsrelaterade bränder Hur många eldstadsrelaterade bränder per 1000 anläggningar inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Har kommunen en bild över hur många eldstadsrelaterade bränder som inträffat? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att: - befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå... Är säkerheten likvärdig? Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att minska antalet eldstadsrelaterade bränder? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att minska antalet eldstadsrelaterade bränder? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att eldstadsrelaterade bränder är viktigt? - Antalet bränder i villor, småhus och motsvarande som är eldstadsrelaterade är många. Kommunerna genomför brandskyddskontroll och rengöringar i syfte att minska antalet bränder orsakade av förbränningsanordningar. Ett resultat av dessa verksamheter är antalet eldstadsrelaterade bränder. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på eldstadsrelaterade bränder? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i allmän byggnad. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för eldstadsrelaterade bränder för att hålla nivån uppe. 35

8. Antalet skadade (svårt + lindrigt) i bränder Hur många skadades (svårt + lindrigt) i bränder per 1000 invånare i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Har kommunen en bild över hur många som skadats i bränder? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att: - befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå... Är säkerheten likvärdig? Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att minska antalet skadade (svårt + lindrigt) i bränder? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att minska antalet skadade i bränder? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att antalet skadade bränder är viktigt? - Antalet personer som skadas i bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på antalet skadade i bränder? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att minska antalet skadade i bränder. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe. 36

9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad Hur stora egendomsskador i samband med brand i byggnad per 1000 invånare hade kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Har kommunen en bild över hur stora egendomsskador som orsakats till följd av bränder i byggnad? Om ja, hur har kommunen fått den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att: - befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå... Är säkerheten likvärdig? Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att minska egendomsskadorna till följd av bränder i byggnad? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Om ja, har målet uppnåtts? Hur följer kommunen upp målet? Vad har kommunen gjort för att minska egendomsskadorna till följd av bränder i byggnad? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att egendomsskador till följd av bränder i byggnad är viktigt? - Egendomsskador i samband med bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende egendomsskador till följd av bränder i byggnad? Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att minska egendomsskadorna. Om kommunen ligger bra till i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe. 37

10. Antal döda i bränder Har kommunen haft någon brand där en eller flera personer omkommit under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Red ut omständigheterna kring branden eller bränderna. Har branden/bränderna föranlett någon förändring i arbetssätt med avseende dels på den förebyggande verksamheten och dels med på den operativa verksamheten? Vad säger statistiken? Stämmer kommunens bild överens med länsstyrelsens? Om kommunen inte haft någon dödsbrand under den aktuella tiden så går länsstyrelsen inte vidare med frågorna. Om kommunen haft någon dödsbrand gå vidare med frågorna. Vilken typ av brand var det? Har kommunen gjort någon fördjupad olycksundersökning? Vad var det för brandorsak? Hur var brandförloppet? Hur gick insatsen? Vilka slutsatser har kommunen dragit av olycksundersökningen? Har kommunen förändrat sitt förebyggande arbete? Har kommunen förändrat sin operativa verksamhet? 11. Antal döda i trafikolyckor Har kommunen haft någon trafikolycka där en eller flera personer omkommit under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Red ut omständigheterna kring olyckan eller olyckorna. Har olyckan/olyckorna föranlett någon förändring i arbetssätt med avseende på den operativa verksamheten? Vad säger statistiken? Stämmer kommunens bild överens med länsstyrelsens? Om kommunen inte haft någon trafikolycka med dödlig utgång under den aktuella tiden så går länsstyrelsen inte vidare med frågorna. Om kommunen haft någon trafikolycka med omkomna gå vidare med frågorna. Vilken typ av trafikolycka var det? Har kommunen gjort någon fördjupad olycksundersökning? Vad var orsaken till olyckan? Hur var olycksförloppet? Hur gick insatsen? Vilka slutsatser har kommunen dragit av olycksundersökningen? Har kommunen förändrat sin operativa verksamhet? 38