SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Från och med 2011 har sortprovningen ett nytt försöksupplägg. Sortföretagen bjuds in att delta i ett antal oberoende sortförsök, de så kallade basförsöken i hela odlingsområdet för att få en riksprovning av sorterna. Därefter beslutar regionerna om ett antal kompletteringsförsök för att få ett regionalt beslutsunderlag som grund för lantbrukarnas sortval. Dessa försök är identiska med Basförsöken för alla grödor utom för höstvete och vårkorn. Basförsöken finansieras av sortföreträdarna och kompletteringsförsöken av regionerna. För att få ett tillräckligt underlag krävs ett visst antal försök i varje region och även en viss geografisk fördelning. EU-serierna för första års screening i höstvete L7-1015 samt L7-1017 och i vårkorn L7-4011 har slopats. Dessa sorter ingår nu i bas och kompletteringsförsöken. I redovisningen jämförs skörden för de olika sorterna med en mätarsort, vars skörd redovisas som relativtal 100. Mätaren är som regel en allmänt odlad sort i området eller en blandning av flera sorter för att uppnå stabilitet mellan åren. Flerårsmedeltalen redovisas uppdelade på områden enligt nedan och ger den säkraste bedömningen av hur en sort kommer att bete sig i ett visst odlingsområde. Resultaten från samtliga försök har bearbetats av SLU och är beräknade med SAS Mixed Model, som tar hänsyn till obalanserade försöksserier. Ytterligare information om metodik finns att hämta i Sortval som ges ut av SLU. De enskilda försöksresultaten och stort antal sammanställningar finns publicerade på Internet på adresserna: www.forsoken.se och www.slu.se/faltforsk Odlingsområdena A - G. 99

Höstvete, L7-101 Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Hereford är det klart högst avkastande fodervetet i D- och E-området. Harnesk och Loyal är avkastningsmässigt likvärdiga i F- och G-områdena. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i tuffare lägen. Nya högavkastande fodersorter är på ingång. Antalet försök i höstveteserien L7-101 har minskat något sedan föregående år till 17 stycken, varav tre stycken låg i det nordligare G-området och omfattade åtta marknadssorter utöver mätaren och sju stycken vardera i F- och det nya sammanslagna D- och E- områdena med 31-49 sorter. Det stora sortantalet i en del försök beror på att riks- och 1-årsprovningen numera sker i samma försök som de mer provade sorterna. Försöken såddes mellan den 10:e och den 30:e september med ett uppehåll mellan 15:e och 24:e september på grund av regn, och de senare sådda försöken var i flera fall knappt uppe när snön lade sig i november. Den långa vintern och den torra inledningen på våren var påfrestade för försöken och när skörden drog i gång i början av augusti var det 13 försök som skördades efter att fyra stycken strukits av olika anledningar, och i ytterligare tre försök var delar av försöken så skadade att ett eller två upprepningar ströks. I ett par av försöken ställde vildsvin till så mycket skada att hela försöket eller enskilda sorter var tvungna att strykas, och ett försök hade mycket låg skörd på grund av torkan på försommaren. Bäst klarade sig försöken i Östergötland med skördar över 10 ton i ett par försök medan försöken i Mälardalen led mer av torkan och hade betydligt lägre skördar. Försöken i väst drabbades hårdast av vintern. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranich, Ellvis och Opus) i samtliga försök. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, uppdelat i grupper. I grupp 1, som omfattar de ledande marknadssorterna, avkastade de foderinriktade sorterna med Loyal och Hereford i spetsen bäst i de behandlade leden, medan brödveten som Olivin, Kranich och Ellvis sladdar några procentenheter efter. Bilden är mindre klar i de obehandlade leden och när man slår ihop behandlat och obehandlat med de tre reducerade försöken så jämnas det ut ytterligare men fortfarande har Hereford och Loyal den högsta skörden. Den andra gruppen består av nya sorter med i flera fall mycket lovande avkastningar, även om de bara är provade ett till två år. Hymac är ett hybridvete och är liksom de övriga högavkastarna Mariboss, Brons och Julius främst avsedda för foder/stärkelse. Samtliga sorter i denna grupp kommer att provas vidare under 2012, liksom sorterna i den tredje gruppen som endast provats i ett fåtal försök 2011. De sista grupperna består till största del av sorter som bedömts inte värda att gå vidare med, men även här finns det sorter som kommer att provas vidare under 2012. De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav i år varierande utslag men inga entydiga svar och redovisas inte. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. 100

Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2011 Område D-F Obehandlat och behandlat Sort Skörd Obeh Skörd Beh Antal försök Skörd Medeltal Antal försök Sortbl. kg/ha 7 840 8 280 7 760 rel.tal 100 100 100 Hereford SW 107 107 8 104 11 Loyal SW 103 108 8 102 11 Olivin SSd 100 101 8 100 11 Harnesk SW 102 104 8 99 11 Opus SSd 103 104 8 99 11 Mulan SSd 99 102 8 99 11 Kranich SW 99 98 8 98 11 Skalmeje SSd 100 103 8 98 11 Akteur SSd 101 101 8 98 11 Ellvis SSd 100 98 8 97 11 Boomer SW 99 98 8 97 11 Cubus SSd 97 97 8 95 11 Hymac SSd 111 111 8 111 11 Mariboss SSd 115 115 8 111 11 Brons SW 110 110 8 109 11 Julius SW 108 108 8 107 11 Frontal R10650 SSd 106 106 8 105 11 SW Beate 57008 SW 105 106 8 103 11 Nimbus SW 105 106 8 101 11 Inspiration SW 102 102 8 98 11 Cumulus SW 100 100 8 97 11 Kerubino SSd 99 99 8 96 11 Audi NSd 98 96 8 92 11 Sj 6286003 (SSd) SSd 109 110 5 108 6 Jensen NSd 109 108 5 104 6 Kepler SSd 106 105 5 102 6 Stigg SW 103 103 5 97 6 Razzano, R20748 SSd 98 102 5 96 6 Praktik 10757 SSd 100 101 4 102 5 Pentadur SSd 25 31 3 22 3 SW 57484 SW 105 106 8 104 11 KW 33-44-5-05 SSd 104 104 8 102 11 Event SSd 99 103 8 99 11 Aurora SW 96 100 8 96 11 Discus SSd 97 97 8 95 11 Premio SW 90 92 8 88 11 R 10774 SW 105 105 5 100 6 Hadm 04969-06 SW 100 98 5 98 6 Holeby NSd 102 101 5 95 6 SW 75450 SW 106 108 4 105 5 SW 75032 SW 103 105 4 103 5 SW 75451 SW 105 106 4 103 5 Stru 061884 108 106 4 102 5 SW 75107 SW 104 104 4 102 5 SW 75127 SW 103 105 4 102 5 SW 75177 SW 100 101 4 98 5 Nord 4055/12 102 89 1 92 1 101

Område C. I område C ligger det 1 försök/ år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med i år sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är Hereford det bäst avkastande fodervetet såväl i år som i medeltal, vilket visar att sorten har den vinterhärdighet som krävs för området. Övriga foderveten ligger på samma nivå som de bästa brödvetena Ellvis och Kranich, medan Boomer och Akteur inte riktigt matchar de övriga marknadssorternas avkastning. Område F. I F-området så är skillnaderna mindre men även här avkastar foderveten något mer än brödvetena, såväl i år som i medeltal över flera år. Gamlingen Harnesk toppar tillsammans med nykomlingen Loyal följt av Opus och Hereford. Olivin toppar avkastningsligan bland brödvetena före Ellvis och Kranich. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstvetesortförsök per år i området. Harnesk och Loyal är även här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. Sortbeskrivning SORTBLANDNING består 2011 av en blandning av Olivin, Kranich, Ellvis och Opus. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AKTEUR (SSd) är ett medellångt, tidigt mognande brödvete med hög proteinhalt och stor kärna. Avkastningen är medelgod. Klassas som E-vete. BOOMER (SW) är en tidig tysk kortvuxen brödvetesort med medelgod avkastning och vinterhärdighet. Stråstyrkan är mycket bra, mognaden tidig, proteinhalt och rymdvikt är medelgoda medan kärnan är relativt stor. Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis 2007-2011 samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D- och E-området Sort/Årtal Medel 2007-2011 2009 2010 2011 Medel 2007-2011 Sortbl. kg/ha 7 560 7 780 8 020 9 310 8 810 rel.tal 100 100 100 100 100 Akteur 102 96 94 97 95 Boomer 98 99 90 95 94 Ellvis 101 103 89 96 100 Harnesk 98 100 103 92 99 Hereford 107 109 108 102 107 Kranich 90 102 99 100 99 Loyal 102 100 96 101 Mulan 96 99 100 100 100 Olivin 97 97 99 98 97 Opus 100 102 101 97 101 Skalmeje 100 100 98 102 102

CUBUS (SSd) är ett mycket tidigt mognande brödvete, med bra avkastning för sin tidighet. Stråstyrkan är måttlig liksom proteinhalt och falltal medan rymdvikten är god. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt. HARNESK (SW) är kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen hög/mycket hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett danskt fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten tycks fullgod. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MULAN (SSd) är ett mycket tidigt mognande medellångt stråstyvt vete för främst foder/stärkelseproduktion. Avkastningen är medelhög och kvalitén medelgod. OLIVIN (SSd) är en högavkastande, vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är en mycket högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, stråt är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. SKALMEJE (SSd) är ett högavkastande medelsent fodervete med god stråstyrka. Stärkelsehalten är hög. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Tabell 2. forts. Höstvete. Avkastning områdesvis 2007-2011 samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning F-området G-området Sort/Årtal 2009 2010 2011 Medel 2007-2011 Medel 2007-2011 Sortbl. kg/ha 7920 7790 6250 8090 6280 rel.tal 100 100 100 100 100 Akteur 100 96 Boomer 97 94 98 92 Ellvis 99 80 98 95 94 Harnesk 103 105 107 104 106 Hereford 100 97 106 101 Kranich 101 99 95 95 100 Loyal 109 104 104 Mulan 97 99 98 96 101 Olivin 100 100 102 98 100 Opus 97 106 103 101 96 Skalmeje 97 97 103

Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2007-2011 Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Sortblandning 88 89 76 319 20,0 12 Akteur 89 93 84 320 20,0 14 Audi 80 91 71 321 20,8 14 Boomer 83 91 67 319 20,2 12 Brons 90 96 70 319 21,7 11 Ellvis 82 91 72 319 20,0 6 Harnesk 88 90 68 319 19,8 12 Hereford 84 86 72 319 20,6 34 Hymac 88 84 84 319 20,0 11 Inspiration 85 83 72 319 20,2 12 Julius 92 94 77 320 21,6 11 Kranich 88 89 71 318 19,6 8 Loyal 89 83 72 319 19,4 5 Mulan 89 92 75 318 19,9 7 Olivin 87 84 83 319 20,1 14 Opus 88 86 75 319 19,7 11 Skalmeje 86 93 74 320 20,5 8 Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2007-2011 Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användningsområde Sortblandning 786 42,4 309 12,2 71,4 - Akteur 806 48,1 350 13,0 71,0 Bröd Audi 754 41,3 219 11,6 71,5 Foder/Bröd Boomer 784 44,1 296 12,1 72,0 Bröd Brons 782 43,9 247 11,5 72,1 Foder/Bröd Ellvis 778 42,6 368 12,2 71,0 Bröd Harnesk 780 41,8 314 11,7 71,5 Foder/Bröd Hereford 755 45,7 186 11,3 72,2 Foder Hymac 782 43,4 226 11,4 72,4 Foder/Bröd Inspiration 777 46,6 262 11,7 73,3 Foder/Bröd Julius 798 48,7 335 12,1 71,5 Foder/Bröd Kranich 781 42,4 348 12,6 72,1 Bröd Loyal 755 43,4 298 11,3 72,1 Foder Mulan 778 45,8 255 12,2 71,4 Foder/Bröd Olivin 807 42,7 306 12,7 71,4 Bröd Opus 777 48,2 257 11,9 72,3 Foder/Bröd Skalmeje 788 42,1 335 11,7 72,9 Foder 104

W-52 BC-106 12000 10000 BC-107 U-105 8000 6000 D-102 4000 U-104 2000 0 E-151 T-43 E-152 S-3 E-153 R-733 R-732 Avkastning kg/ha Figur 1. Sortblandningens avkastning 2011. 105

Höstråg, L7-201 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Under året och under 2012 lanseras det flera nya sorter med bra avkastning och odlingsegenskaper. Caspian är en hybridsort från SW som avkastar som bäst i de norra delarna av vårt område. Herakles från SSd är tänkt att konkurrera med Amilo och Marcello. Palazzo är ytterligare en nyhet från SSd och är en hybrid med bra avkastning i hela området. Mätarsort i rågförsöken är trotjänaren Amilo. En mycket odlingssäker och uppskattad sort bland annat för det stabila falltal som sorten har, men även bra vinterhärdighet och dessutom ganska tålig för lite senare sådd. Ett försök till ersättare från SW har varit Conduct som ligger något högre i skördenivå men med ett svagare strå och lägre falltal så har den aldrig riktigt lyckats ersätta Amilo. Marcello från SSd är en bättre utmanare då skörden ligger ca 10 % högre än mätaren, stabil avkastning, bra övervintring men tyvärr sämre stråstyrka. Nu lanseras även Herakles från SSd en syntetisk hybrid vilket innebär en annan urvalsprocess än vanligt men trots namnet så är tanken att ersätta populationssorten Marcello om allt går väl framöver. I tabell 1 redovisas skördenivåer inom våra olika områden som är uppdelat på årsvis avkastning för de senaste 3 åren och medeltal för 2007-2011, hybriderna är markerade med ett (H) efter namnet. De flesta sorter som provas är hybrider som generellt avkastar klart högre och har en bra odlingssäkerhet. Numera har man dessutom i flesta fall kommit tillrätta med pollinationen genom olika förädlingsprogram även om det i vissa fall förekommer att det blandas i lite utsäde från populationssorter fortfarande. Ottarp är en av dessa som har bra stråstyrka och hög skörd samt är dessutom en väldigt frisk sort med låg behandlingseffekt i försöken. Ottarp kommer från SW och är främst tänkt för de mer norra områdena men hänger med bra i hela vårt område. Ett alternativ från SW är Evolo som mer Tabell 1. Höstråg. Avkastning årsvis 2009-2011 samt medeltal 2007-2011. Mätare: Amilo Område D+E F G Medel 2007-2011 2009 2010 2011 Medel 2007-2011 Medel 2007-2011 Sort/Årtal 2009 2010 2011 Amilo kg/ha 6 630 6 450 7 120 6 630 5 410 4 260 6 600 5 930 5 480 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Conduct 101 101 91 101 105 110 103 104 101 Marcelo 109 108 100 108 116 114 109 112 111 Herakles (SH) 112 108 109 129 112 116 119 Caspian (H) 128 130 122 121 130 135 126 131 125 Evolo (H) 123 131 125 124 133 151 132 131 125 Ottarp (H) 122 118 116 117 122 133 125 124 122 Visello (H) 121 129 122 120 132 140 122 125 121 Helltop (H) 113 108 110 126 117 118 116 Palazzo (H) 126 121 123 128 135 129 128 106

är tänkt för södra och östra Götaland men ligger i topp inom nästan hela vårt område. Evolo har bra övervintringssiffror, kort strå, svagare stråstyrka men bra falltalssiffror. Caspian är en nyhet från SW med mycket bra avkastningssiffror framförallt i de norra delarna, har ett långt strå men bra stråstyrka och lite senare mognad. Visello börjar bli en klassiker och är en hybrid från SSd som har avkastat bra i medeltal och får ses som en stabil och odlingssäker sort med bra falltal men tyvärr något svagare strå. Palazzo är en ny hybrid från SSd som även denna kommer från det tyska pollen + projektet liksom Visello. Palazzo som nu har testats i 2 år i våra försök har under dessa år avkastat riktigt bra. Den har ett långt strå, bra stråstyrka och så här långt en bra vinterhärdighet vilket gör den till en intressant nyhet. I tabell 2 redovisas sortegenskaper för de provade sorterna. Även denna vinter fanns det tyvärr en del rågfält som fick kasseras på grund av snömögel och utvintring efter det långvariga snötäcket. I tabell 3 redovisas ett antal försök med lägre antal plantor på våren, detta är enstaka försök med olika orsaker till det plantantal som redovisas. Men trots detta lite intressant att kolla lite extra efter en kallare vinter som det trots allt var. Det finns även redovisat sämsta sort och visst finns det sorter som inte klarar vårt klimat, Tabell 2. Höstråg. Egenskaper för rågsorter, medeltal 2007-2011 Sort Plantor vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad tid dagar Tusenkornvikt g Litervikt g Falltal sek. Amilo 90 77 132 315 35,7 766 264 Conduct 90 74 131 315 36,7 760 190 Marcelo 92 73 131 315 36,9 757 210 Herakles (SH) 90 77 125 315 35,1 759 193 Caspian (H) 88 77 125 316 35,8 746 213 Evolo (H) 92 73 118 315 37,2 761 253 Ottarp (H) 90 79 124 314 33,1 760 201 Visello (H) 92 73 119 316 36,6 759 250 Helltop (H) 92 81 125 315 36,8 765 166 Palazzo (H) 91 78 124 315 36,8 757 204 Tabell 3. Höstråg. Försök med lägre planttäthet vår, D-G 2011 Område Sort D Björkeberg, Vikingstad G Sörbo, Hedemora F St Hällby Amilo 88 83 85 Conduct 73 68 85 Marcelo 81 78 93 Herakles (SH) 81 73 95 Caspian (H) 75 70 88 Evolo (H) 84 85 90 Ottarp (H) 78 75 93 Visello (H) 86 80 90 Helltop (H) 78 75 90 Palazzo (H) 80 75 93 Sämsta nr sort 40 25 53 107

och som inte lanserats än. Denna tabell är ett komplement till planttäthet vår i medeltal som redovisas i tabell 2. I tabell 4 återfinns avkastningssiffrorna för hela regionen av obehandlat samt behandlingseffekt av 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC 55-59. Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid DC 45 med 0,5 l Sumi Alpha. En bred behandling som inte ska ses som en rekommendation utan enbart har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. EVOLO (SW) är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten har god odlingssäkerhet, är kort, med sämre stråstyrka men har bra falltal. MARCELO (SSd) är en tysk populationssort med klart bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har medellångt strå men en något sämre stråstyrka. OTTARP (SW) är en svensk hybridsort med hög avkastningsförmåga. Sorten har medellångt strå och god stråstyrka. Sortegenskaper AMILO (SW) är en polsk långstråig populationssort med god stråstyrka och god vinterhärdighet. Sorten har mycket bra fältgroningsresistens och bra vinterhärdighet. Sorten verkar också tåla sen sådd något bättre. CASPIAN (SW) är en svensk-tysk hybridsort med hög avkastning speciellt i område F-G, medellång och medelgod stråstyrka. CONDUCT (SW) är en tysk populationssort med något bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har relativt långt strå men något sämre stråstyrka. Tyvärr lite lägre falltal i sammanställningen. VISELLO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med något sämre stråstyrka men bra falltal. HERAKLES (SSd) är en tysk syntetisk hybridsort med medellångt strå och god stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. HELLTOP (SW) är en tysk hybridsort som har ett medellångt strå och bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. PALAZZO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är medellång med bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. Tabell 4. Höstråg. Behandlingseffekter i område D-F 2011 2007-2011 Sort Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Amilo kg/ha 6 670 +380 6 210 +130 Conduct 6 480 +300 6 340 +180 Marcelo 7 120 +90 6 780 +210 Herakles (SH) 7 280 +530 6 820 +470 Caspian (H) 8 050 +940 7 540 +620 Evolo (H) 8 540 +510 7 770 +360 Ottarp (H) 8 080 +320 7 380 +360 Visello (H) 8 040 +650 7 480 +350 Helltop (H) 7 660 +90 7 150-50 Palazzo (H) 8 550 +400 7 830 +110 108

Rågvete, L7-212 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Många nya sorter finns numera att välja på om man söker en ersättare till Dinaro som avkastar bra men tyvärr är känslig för gulrost. Största sort just nu är Tulus från SSd men nykomlingarna Empero från SW samt Borwo och Sequens från SSd är alla av intresse för odling som foderspannmål eller för etanolproduktion. Tulus från SSd är för andra året i rad mätare i försöken med rågvete och fortsätter att hålla en bra avkastning, Tyskland är ursprungsland för Tulus som är en medeltidig sort med ett långt strå men som ändå har klarat stråstyrkan riktigt bra. Dessutom har Tulus ett hängande ax som gör att sorten blir något mindre känslig för fältgroning. Sorten har ännu inte drabbats av gulrostproblem samt har en bra vinterhärdighet. Empero från SW är nu också ute på marknaden och ser intressant ut med bra avkastning. Det är en medellång sort med bra stråstyrka och den har klarat gulrosten bra. Empero kommer från SW:s egna förädlingsprogram har hög tusenkornvikt och är en medeltidig sort. Erfarenheten från område F är begränsat men har klarat de senaste två vintrarna riktigt bra. I tabell 1 finns årets skördesiffror och flerårsmedeltal uppdelade områdesvis. Borwo från SSd har visat god avkastningsförmåga i D-E området men lite ojämnare i F. Ett medellångt strå samt hög volymvikt och tusenkornvikt. Stråstyrkan ser lovande ut och har klarat sjukdomarna riktigt bra. Sequenz är ytterligare en sort från SSd som ser lovande ut. Den har ett ganska långt strå, bra stråstyrka men ligger något sämre till på fältgroning. Den verkar klara vinter bra. Triticon från SSd har haft något ojämna skörderesultat i vårt område. Sorten skall sås tidigt för att hinna växa tillräckligt på hösten för att få ut dess skördepotential. Vid sena utsädesleveranser kan såtidpunkten ofta bli för sen för att vara optimal för sorten. Triticon skall enligt förädlaren passa mycket bra på lätt jord tack vare dess långa strå och tidiga mognad. Sorten använd oftast inom ekoodling i dag då den klarat gulrostproblematiken bra. En klart positiv egenskap är att Triticon har bra fältgroningsegenskaper. Tabell 1. Rågvete. Avkastning årsvis 2009-2011 samt medeltal 2007-2011 Mätare: Tulus Område D+E F Medel 2007-2011 2009 2010 2011 Medel 2007-2011 Sort/Årtal 2009 2010 2011 Tulus kg/ha 7 230 7 500 9 410 8 510 10 430 7 740 6 550 8 760 rel.tal 100* 100* 100* 100 100 100 100 100 Dinaro 64 89 89 88 91 99 97 94 Triticon 89 89 102 89 70 92 88 82 Sequenz 93 92 98 94 93 108 107 98 Borwo 93 95 100 97 87 105 101 95 Emporo 88 109 95 98 103 102 96 Preludio 81 89 94 90 101 Remiko 93 100 101 99 97 97 109

I tabell 2 redovisas % fältgroning men man bör vara lite försiktig med dessa jämförelser då sorterna drabbas olika beroende på ganska stora skillnader i mognad. Det är ju en mycket intressant egenskap och kanske rågvetets andra akilleshäl efter gulrost då det tyvärr ganska ofta händer att utsädesodlingar redan har grott i fält före skörd. I tabell 3 redovisas sortegenskaper för alla sorter. Dinaro från SW har haft en nästan unik hög avkastningspotential men är tyvärr också mycket känslig för den nya rasen av gulrost som slog till med full kraft 2009. Sorten odlas fortfarande och är man uppmärksam och bekämpar gulrost så är det en högavkastande sort. Under 2011 var det få försök som drabbades av gulrost men på Glyttinge utanför Linköping fanns det gulrost i en enda sort och det var Dinaro. Detta visar ju sortens känslighet men även att växtförädlingen går framåt då alla andra sorter var friska. Behandlingseffekten i vårt område detta år beror inte enbart av gulrost då även sorter utan angrepp har givit relativt höga behandlingseffekter. I tabell 4 redovisas behandlingseffekten för året och 5- årsmedeltal. Sortförsöken är behandlade blockvis med 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC 37-39 samt 0,25 l Tilt Top vid DC 55-59. Både obehandlat och behandlat är insektbekämpat vid DC 45-47 med 0,5 l Sumi Alpha. Denna Tabell 2. Rågvete. Fältgroning % i område D-F 2007-2011 Sort % Tulus 10 Dinaro 18 Triticon 9 Sequenz 15 Borwo 9 Emporo 12 Preludio 9 Remiko 12 omfattande behandling ska inte ses som en rekommendation utan har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. Sortegenskaper TULUS (SSd) är en tysk medeltidig sort med mycket hög avkastningspotential speciellt i område D-F. Den har ett långt strå och bra stråstyrka samt har klarat vinterhärdigheten bra. Rymdvikten är relativt låg men har en stor kärna. Mognar medeltidigt och har haft små sjukdomsangrepp. DINARO (SW) är en polsk kortstråig medeltidig sort med mycket bra stråstyrka. Medeltidig mognad med mycket hög avkastningsförmåga samt god vinterhärdighet. Låg rymdvikt och en medelstor kärna, hög halt av stärkelse och mycket känslig för gulrost. Tabell 3. Rågvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal 2007-2011 Sort Plantor Vår % Strålängd cm Stråstyrka, % Mognad dagar Litervikt g Tusenkornvikt g Proteinhalt % Stärkelse % Tulus 93 99 90 314 707 48,5 11,8 73,7 Dinaro 89 83 93 314 694 40,2 11,2 75,4 Triticon 92 103 81 312 717 48,7 12,9 73,6 Sequenz 94 93 92 315 717 46,2 11,7 74,1 Borwo 92 91 92 317 726 47,8 11,5 73,9 Emporo 93 85 95 315 706 48,8 11,4 Preludio 95 86 92 314 711 42,5 11,6 Remiko 94 87 90 315 714 44,7 11,6 110

Tabell 4. Rågvete. Avkastning 2011 samt 2007-2011. Obehandlat och behandlingseffekt i kg. Mätare: Tulus. Område D-F 2011 2007-2011 Skörd Behandlingseffekt Skörd Behandlings- Sort Obehandlat i kg Obehandlat effekt i kg Tulus 7 700 + 680 8 950 + 650 Dinaro 7 090 + 960 8 180 + 700 Triticon 7 240 + 680 7 730 + 330 Sequenz 7 700 + 580 8 570 + 540 Borwo 7 830 + 320 8 760 + 80 Emporo 7 670 + 320 8 740 + 510 Preludio 7 590 + 720 8 390 + 320 Remiko 7 690 + 570 8 850 + 470 TRITICON (SSd) är en tysk tidig sort med långt strå. Kräver en bra och tidig etablering för att kunna utnyttja sin avkastningspotential och passar bäst på lättare jordar. Ojämn skördenivå i Mellansvenska försök, troligen på grund av något för dålig vinterhärdighet men med högre avkastning i södra Sverige. SEQUENZ (SSd) är en tysk sort med bra och jämn avkastning samt hög rymdvikt. Hög protein- och stärkelsehalt med relativt långt strå samt en god stråstyrka och lovande vinterhärdighet. Tabell 5. Rågvete. % Septoria 2011 i obehandat Omr D E Sverige Plats Norrköping Munkedal 2007-2011 Tulus 5 23 4 Dinaro 10 30 5 Triticon 21 12 Sequenz 3 23 6 Borwo 2 18 3 Emporo 8 58 6 Preludio 3 45 9 Remiko 1 5 8 BORWO (SSd) är en polsk sen sort som visat god avkastningsförmåga. Den har ett medel långt strå och relativt hög volymvikt och tkv. Stråstyrkan ser lovande ut och den har små behandlingseffekter i försöken vilket tyder på att sorten klarat sjukdomarna bra. EMPERO (SW) är en holländsk kortstråig tidig sort med mycket bra stråstyrka. Tidig mognad och relativt hög tusenkornvikt. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. REMIKO (SW) är en polsk sort med medellångt strå och bra stråstyrka. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Kommer troligen på marknaden om några år. 111

Höstkorn, L7-215 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Matros, en ny marknadssort för 2012, avkastar högst, både i årets försök och i flerårsmedeltal. Av alla 12 st sorter som provades i årets försök visar marknadssorterna god avkastningspotential och av nya sorter avkastade hybridkornsorten Hobbit högst. Inför 2011 lades det ut 3 st höstkornsförsök i mellansvenska försöksområdet, i Östergötland, Västergötland och i Västmanland. Eftersom att underlaget av höstkornsförsök är så litet så redovisar flerårsmedel för hela landet samt område D-G tillsammans med egenskaperna i tabell 2 och i tabell 1 ettårsmedel för område D-F. I årets försök fick vi litet utslag för sorternas olika vinterhärdighet, vilket också visar sig i en hög skörd. Det testades 12 st sorter i försöken som såddes i början av september. Försöken gödslades med ca 130 kg N/ha, ogräsbekämpades och skördades i början av augusti. Av höstkornsorterna avkastade nästa års marknadssort Matros högst, följt av Apropos i årets försök. Sorten Wintmalt är maltkorn. När det gäller sorterna vinterhärdighet så klarade marknadssorterna vintern bra. Av marknadssorterna så verkar Matros ha högst avkastningspotential medan Apropos har något bättre vinterhärdighet. På försöksplatserna utfördes svampbehandlingen blockvis med 0,25 l Flexity och 0,25 l Tilt Top i begynnande stråskjutning samt 0,4 l Proline och 0,25l Comet i axgång. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D-F i storleksordningen ca 600 kg/ha. Det fanns mjöldagg och lite bladfläcksvampar. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserien L7-215 på fältforskningsenheten på SLU, www.slu.se/faltforsk Tabell 1. Höstkorn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Bombay kg/ha 6 280 6 950 6 620 rel.tal 100 100 100 SJ Matros 048330 (SW) 118 117 117 Sej Apropos 047435 (SSd) 117 106 111 Syn Hobbit (Syn) 110 105 107 AC Skamling (SSd) 101 105 103 SJ Gospel (SW) 105 101 102 Sec 129-5 (SW) 101 102 101 KWS Cassia (SSd) 95 101 98 LP Wintmalt (SSd) 95 99 97 Sej Anisette (SW) 97 96 97 LP Jade B83 (SW) 94 97 96 SJ Augusta 048311 (SW) 89 84 87 112

Sortegenskaper BOMBAY (SSd) (mätaren) är ett tvåradsfoderkorn från Tyskland med bra avkastning och medelgod vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka. Bombay mognar tidigt och har hög rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt. ANISETTE (SW) är ett tvåradsfoderkorn från Danmark som avkastar något över mätaren. Sorten har medeltidig mognad och god vinterhärdighet. Anisette har ett kortare strå än mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalten är något lägre än mätaren. APROPOS (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Danmark med mycket hög avkastningspotential och bra vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka och mognar medelsent. Apropos har medelhög kärnvikt samt lägre rymdvikt och proteinhalt än mätaren. MATROS (SW) är ett tvåradskorn från Danmark med bra vinterhärdighet och mycket hög avkastningspotential. Matros är en systersort till Apropos. Sorten mognar medelsent och har ett medellångt strå med medelgod stråstyrka. Matros har medelhög kärnvikt och något lägre rymdvikt och proteinhalten än mätaren. WINTMALT (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Tyskland. Sorten har avkastningsförmåga i nivå med mätaren. Strået är kort med god stråstyrka. Lägre rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt än mätare. Sorten mognar något senare än mätaren. Nyare sorter som provats Syn Hobbit (Syn), LP Jade B83 (SW), SJ Augusta 048311 (SW), Sec 129-5 (SW), SJ Gospel (SW) KWS Cassia (SSd) och AC Skamling (SSd) har provats i området. Tabell 2. Flerårsmedel, bestånds- och kvalitetsegenskaper. Medeltal för 2007-2011, hela Sverige Plantor Stråstyrka Strå- Mognad Rymd- Tusen- Protein Stärkelse Sort Skörd Skörd D-G vår% 0-100* längd cm dagar vikt g/l kornvikt g % av ts i TS% av ts Bombay kg/ha 7 450 6 970 rel.tal 100 100 88 85 79 301 684 56,8 11,8 58,5 Anisette 106 104 87 89 75 304 673 56,8 11,7 59,4 Apropos 115 113 91 87 80 303 668 52,5 11,0 59,2 Matros 115 115 90 83 83 303 678 56,8 11,4 58,9 Wintmalt 101 102 87 88 76 305 672 51,3 11,4 59,8 *100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. 113

Vårvete, L7-301 Marcus Eriksson, HS Konsult Till 2012 års odling bör nya Diskett med bra avkastning och högt falltal bli huvudalternativ vid odling på mineraljordar. Triso ger fortfarande högst skörd i försök på mulljord, en trend som funnits de senaste åren. Quarna ligger kvar cirka 15 % under mätaren Vinjett och kräver därmed en merbetalning för att vara intressant att odla. I det mellansvenska försökssamarbetet etablerades sju vårveteförsök men i årets sammanställning presenteras resultaten endast från fem försök. De andra två försöken har kasserats, ett pga. vattenskador under hösten och ett försök skördades tyvärr av försöksvärden. Samtliga försök etablerades i senare delen av april och utvecklades förhållandevis normalt trots torra förhållanden i de östra delarna. Antalet sorter ökar i vårveteförsöken och i årets serie har det varit totalt fjorton sorter varav många är med för första gången i år. I sammanställningarna är endast de nio sorter som provats två år eller mer med. De flesta nya sorterna avkastar som mätaren eller högre med undantag för Scirocco och förstaårsprovade Chasseral som är två mer Quarna-lika sorter. Allra högst i avkastning, 114 mot mätaren Vinjett i område D-F, ligger i år en nummersort från KWS som SW har lagt in i de officiella försöken i år. Av marknadssorterna har Diskett avkastat bäst, följd av Vinjett, Triso och Quarna i fallande ordning. Det är nu andra året som Vinjett ligger något över Triso i skörd i område D-F. (Tabell 1) Ser man till de flerårsmedel som presenteras i samma tabell ser man att skördeskillnaden mellan Triso och Vinjett nu i stort sett raderats ut. Går man däremot in och tittar på enskilda försök så verkar Triso ha en klart större potential på ren mulljord med något lågt ph (se försöket i Odensbacken, tabell 2). Detta är en trend man kan se även när man tittar på försök bakåt i tiden. Quarna ligger som vanligt 15 % under i avkastning och Tabell 1. Vårvete. Medelavkastning årsvis i område D-F samt flerårsmedel i delområden 2007-2011 Område Sort D - F 2009 D - F 2010 D - F 2011 Medel D - F 2007-2011 Medel D+E 2007-2011 Medel F 2007-2011 SW Vinjett kg/ha 7 210 6 460 7 270 6 590 6 560 6 600 rel. tal 100 100 100 100 100 100 IGP Triso (SSd) 102 97 99 100 99 101 DSP Quarna (SSd) 88 86 84 86 88 85 SW Diskett 99 103 104 102 102 102 SW Sonett 4 104 105 105 105 108 104 SW 51047 2 105 101 102 104 102 LW Pinch (SSd) 2 104 107 106 104 108 KWS Aurum (SW) 2 99 106 103 105 102 KWS Scirocco (SSd) 2 105 86 89 106 4 2 Provad 2008-2011. Provad 2010-2011. 114

odlingsekonomin i den sorten måste räddas med en merbetalning för proteinkvaliteten. Blockbehandlingen har i år givit stort utslag i två av försöken, i Skänninge och Hallstahammar. I Skänninge har mjöldagg och svartpricksjuka noterats som dominerande skadegörare medan man i försöket i Hallstahammar endast gjort noteringar om brunrost. Grundförutsättningar i de enskilda försöken presenteras i tabell 2 där även skördarna för obehandlat och behandlat för marknadssorterna presenteras. Där ser man att Triso svarat bra på behandling i Hallstahammar vilket stämmer med tidigare kunskap om att sorten har dålig motståndskraft mot brunrost. Diskett hade visserligen bra grundskörd i försöket men har svarat bra på svampbehandling så även den sorten bör nog anses som känslig mot brunrost. Den nyhet som kommer till 2012 är alltså Diskett och den borde vara förstahandsval vid odling på mineraljord då den har något högre avkastning men kanske framförallt visar ett klart högre falltal. Den har dessutom bättre stråegenskaper och mognaden är jämförbar med Vinjett och Triso. Sorternas egenskaper presenteras i tabell 3. Sortegenskaper, marknadssorter VINJETT (SW), bra avkastning och mognar medeltidigt. Något låg i proteinhalt, falltal och på gränsen i rymdvikt men sorten är populär på kvarnarna. TRISO (SSd), bra avkastning men något senare mognad. Bra rymdvikt men något låg i proteinhalt och falltal. QUARNA (SSd), låg avkastning men något tidigare mognad. Hög proteinhalt och falltal. Mycket styvt strå. DISKETT (SW), hög avkastning men något senare mognad. Något låg proteinhalt men bra rymdvikt och mycket bra falltal. Stråstyvast av marknadssorterna. Tabell 2. Sortegenskaper vårvete. Medeltal 2007-2011, område D-F Proteinhalvikt Falltal* kornvikt tenhalt Mognad Rymd- Tusen- Vat- Sort (%) (g/l) (sek) (g) (%) (dagar) Strålängd (cm) Stråstyrka (%) SW Vinjett 13,4 782 260 39,7 19,9 121 82 75 IGP Triso (SSd) 13,5 803 270 41,5 21,0 122 83 75 DSP Quarna (SSd) 15,8 787 297 40,7 19,9 119 77 79 SW Diskett 13,3 792 349 39,5 20,0 122 81 84 SW Sonett 4 13,4 787 249 39,7 19,6 121 80 90 SW 51047 2 14,0 793 283 39,9 20,2 121 76 97 LW Pinch (SSd) 2 13,7 769 230 42,0 21,8 127 75 100 KWS Aurum (SW) 2 12,8 805 381 46,3 23,8 125 83 92 KWS Scirocco (SSd) 2 15,2 796 318 49,2 20,5 119 78 100 * Hela landet. 4 Provad 2008-2011. 2 Provad 2010-2011. 115

Tabell 3. Marknadssorter 2012 i enskilda försök 2011, område D-F. Obehandlat och behandlat Skänninge 100 kg N Vintrosa 140 kg N Odensbacken 130 kg N Hallstahammar 140 kg N Örsundsbro 120 kg N Sort obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. SW Vinjett kg/ha 7 560 9 650 6 200 5 750 5 080 5 270 5 550 5 810 6 290 6 530 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 IGP Triso (SSd) 94 96 84 99 116 117 88 102 98 103 DSP Quarna (SSd) 91 90 71 85 73 81 77 74 80 82 SW Diskett 104 97 92 101 100 102 106 123 111 107 Jordart ph-värde Förfrukt mmh l Mo 7,0 Höstraps mmh mj LL 6,2 Lin Mulljord 5,6 Potatis 6,0 Höstvete mr SL ph 6,7 Vårraps Logårdsdagen 3 juli 2012 TEMA: Markvård och bördighet Fokus på västsverige! 116

Vårkorn, L7-401 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Av maltkornssorterna är Quench fortfarande serieetta men de andra sorterna har kommit närmare serieledaren. Tittar man närmare på 2011 så har framförallt Tipple gått bra med hög skörd och fina kvalitetsegenskaper inom det mellansvenska försöksområdet. Dagens maltkornssorter tillhör den nya typen som ger låg proteinhalt och kan därmed gödslas lite rikligare. Av foderkornssorterna har Tam Tam den högsta avkastning och senaste mognaden. Tidigast mognad och hög skörd har Luhkas. Anakin avkastade bra i år och är den friskaste sorten och kan passa om man regelbundet odlar mycket korn. Vill man ha mycket halm har Justina det längsta strået. Det kortaste strået har Waldemar. Soldo och Shandy är nyare maltkornssorter som visat högst avkastning två år i rad. Under 2011 avkastade, av marknadssorterna, Tam Tam och Anakin bäst i medeltal. Av maltkornsorterna toppar Quench och Tipple avkastningen. Många sorter har tappat gentemot sortblandningen i år, sortblandningen består av Justina, Mercada, Quench, och Tipple. Anakin, Justina, Tipple och Mercada är sorter som har gått bra och stärkt sin position under året. I år anmäldes 9 st nya sorter för prövning, av dessa ser en handfull riktigt lovande ut. Av de sorter som varit med några år ser Soldo och Shandy intressanta ut. Fairytale och Waldemar är sorter som tappat mest i avkastning under året gentemot sortblandningen. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsort. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Figuren visar att Tam Tam avkastade högst bland marknadssorterna 2011 i obehandlade led. Luhkas, Justina, Rosalina och Gustav gav den högsta merskörden för svampbehandling medan Anakin och Mercada gav lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D+E i storleksordningen 200 kg och i område F ca 650 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Flexity i DC31 samt 0,25 l Comet och 0,4 l Proline i DC37. Proteinhalterna 2011 blev ca 0,75 procentenheter lägre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. Under 2011 lades det ut sammanlagt 13 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 34 kornsorter, i försöksserierna som heter L7-401. Avkastningen 2011 var i nivå med flerårsmedeltalet i område D+E och i område F var skörden ca 500 kg/ha över flerårsmedel. De flesta försöken såddes från mitten av april till början av maj. Kornet utvecklades bra, om man bara lyckats med etableringen. Det blev en torr och solig maj. I början av juni kom den tropiska värmen med temperaturer över 25 grader de 14 första dagarna, vilket gick hårt åt grödan. Fram vid midsommar kom regnskurarna och temperaturen bedarrade. Under juli månad var det varannandagsväder och kornet kunde kompensera en del av värmeskadorna från juni och avkastningen blev i många fall överraskande bra. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti till mitten av september, med vissa avbrott för regn i öst och rikligt med regn i väst. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien 2011. Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehandlade och ej svampbehandlade led. Sorternas 117

avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserierna L7-401 på fältforskningsenheten på SLU, www.slu.se/faltforsk Tabell 1. Korn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sortblandning kg/ha 6 570 6 920 6 750 rel.tal 100 100 100 Sec Tam Tam (SW) 103 103 103 NS Soldo (SSd) 102 103 102 Sej Anakin (SSd) 103 99 101 Sec Shandy (SW) 99 103 101 LP Mercada (SW) 101 100 100 NFC Quench (Pl) 100 100 100 NFC Tipple 401-11 (Pl) 99 100 100 SJ 071152 Natasia (SSd) 99 100 100 IGP F 5306 (SSd) 99 98 99 SW Gustav 98 100 99 CSBC Luhkas (SSd) 96 100 98 Justina (SSd) 96 100 98 LW Shannon 02W093-05 (SW) 96 98 97 Sej, Fairytale (SSd) 96 97 97 SW Honey 96 96 96 Sej Zeppelin (SSd) 96 95 96 SJ Columbus 72308 (SSd) 95 96 96 SW Waldemar 94 97 96 Syn Propino (SW) 96 95 95 Sej Rosalina (SSd) 93 97 95 SW Amber 94 94 94 SW Catriona 91 92 91 Sorter nedan provade för första eller andra året i D-G området SW 12860-06 107 108 108 SW 07-21754 103 107 105 SJ Albertha 95081 (SSd) 103 105 104 NS Salome 08/2413 (SSd) 103 104 103 NSL Overture 07-8120A (SW) 102 103 102 SY Shuffl e (SW) 102 102 102 NSL 07-8136A (SW) 98 102 100 SW 77314 Viking Gold 100 99 99 NS Editha (SSd) 97 97 97 Nord 09/2417 (SSd) 94 100 97 HAD 12011-06 (SW) 92 92 92 SW 59328 89 89 89 118

Område D+E. Av foderkorn avkastar Tam Tam högst i området och av maltkorn avkastar Columbus och Quench högst i flerårsmedlet av marknadssorterna. I årets försök gick Anakin, Columbus Mercada, Quench och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt de kortstråiga sorterna Gustav och Waldemar men även Tam Tam, Rosalina och Fairytale har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Område F. Maltkornet Quench och foderkornsorten Tam Tam ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna. Av maltkornssorterna så tappar Quench försprånget lite gentemot Tipple men nya sorten Columbus har trängt in sig i mellan Quench och Tipple avkastningsmässigt. I årets försök gick Anakin, Mercada, och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Columbus och Fairytale men även Rosalina och Waldemar har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Sortegenskaper SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Justina, Mercada, Quench och Tipple. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANAKIN (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett ganska långt strå med god stråstyrka. Anakin har medelsen mognad. Sorten har högre kärnvikt och lägre proteinhalt medan rymdvikten är i nivå med mätaren. Anakin har hittills visat mindre mottaglighet för sjukdomar och speciellt sköldfläcksjuka. CATRIONA (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren och har medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka. Catriona har medellåg rymdvikt, låg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod och stärkelsehalten är medellåg. COLUMBUS (SSd) är ett maltkorn från Danmark med avkastningsförmåga något över mätaren. Sorten har ett medellångt strå och är stråsvag. Columbus mognad som mätaren. Sorten har rymdvikt och kärnvikt i nivå med mätaren samt lägre proteinhalt. Maltkornsorteringen är medellåg och stärkelsehalten är medelhög. FAIRYTALE (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå men med något sämre stråstyrka än mätaren. Fairytale ger en medelhög rymdvikt och låg kärnvikt och proteinhalt. Sorten har medeltidigt mognad och medelhög stärkelsehalt. GUSTAV (SW) är ett foderkorn från SW. Sorten har hög avkastningsförmåga. Strået är kort och styvt. Medelhög rymdvikt, kärnvikt och medellåg proteinhalt. Sorten mognar medeltidigt. Gustav har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Gustav har låg stärkelsehalt. JUSTINA (SSd) är ett foderkorn från Tyskland. Sorten har visat hög avkastningsförmåga men ligger nu i nivå med mätare. Jusina har medelsen mognad. Sorten har ett långt strå och är något stråsvagt. Rymdvikten är medellåg och proteinhalten och kärnvikt är medelhög. Stärkelsehalten är medellåg. Justina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. 119

LUHKAS (SSd) är ett tidigt mognade foderkorn från England som visat hög avkastningspotential. Sorten har ett medellångt strå med medellåg stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnvikten samt proteinhalten är medelhög. Stärkelsehalten är medelhög. Luhkas har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. MERCADA (SW) är ett foderkorn från Tyskland med hög avkastningsförmåga. Sorten mognar medeltidigt och har ett relativt kort strå med god stråstyrka. Mercada har en låg rymdvikt och medellåg proteinhalt samt hög kärnvikt. Stärkelsehalten är medellåg. QUENCH (SW) är ett maltkorn från England, som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett medellångt strå och god stråstyrka som mognar relativt sent. Sorten har låg kärnvikt och proteinhalt medan rymdvikten ligger i nivå med mätaren. Sorten har en relativt hög stärkelsehalt. Maltkornsorteringen är medelhög. ROSALINA (SSd) är ett maltkorn från Danmark som hittills avkastat i nivå med mätaren. Sorten har en tidig mognad och ett medellångt strå som är stråsvagt. Rymdvikten och proteinhalten är låg medan kärnvikten är i nivå med mätaren. Sorten har en stärkelsehalt och maltkornssortering i nivå med mätaren. Rosalina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. TAM TAM (SW) är ett malt/foderkorn från Frankrike som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå och bra stråstyrka som mognar medelsent. Tam Tam har medelhög rymdvikt, medeltung kärnvikt och låg proteinhalt. Sorten har hög stärkelsehalt och medelhög maltkorns sortering. TIPPLE (SW) är ett maltkorn från England som avkastar i nivå med mätaren. Sorten ger låg proteinhalt och bra maltkornsutbyte. Tipple har ett kort och styvt strå. Rymdvikten är i nivå med mätaren medan kärnvikten är betydligt högre. Sorten mognar relativt sent. WALDEMAR (SW) är ett foderkorn från SW som har hög avkastningsförmåga. Sorten har ett kort strå med god stråstyrka. Waldemar mognar medeltidigt. Rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt ligger i nivå med mätaren. Sorten har god mjöldaggsresistens. Stärkelsehalten är låg. Waldemar har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Nyare sorter SJ 071152 Natasia (SSd), IGP F 5306 (SSd), LW Shannon 02W093-05 (SW), SW Honey, SW Amber, Syn Propino (SW), Sec Shandy (SW), NS Soldo (SSd) och Sej Zeppelin (SSd) har provats i två eller flera år i området. Nya sorter SW 12860-06, SW 07-21754, SJ Albertha 95081 (SSd), NS Salome 08/2413 (SSd), SY Shuffle (SW), NSL Overture 07-8120A (SW), NSL 07-8136A (SW), SW 77314 Viking Gold, NS Editha (SSd), Nord 09/2417 (SSd), HAD 12011-06 (SW) och SW 59328 provades för första året i området. 120

Tabell 2. Korn. Områdesindelad avkastning årsvis 2009-2011, samt flerårsmedel 2007-2011 D+E- område F- området Sort/årtal 2009 2010 2011 2007-2011 2009 2010 2011 2007-2011 Sortblandning kg/ha 7 310 6 740 6 380 6 500 6 860 6 230 7 110 6 600 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 Anakin 97 99 100 101 102 101 102 103 Catriona 94 80 90 93 98 93 93 96 Columbus 101 99 100 103 105 102 93 100 Fairytale 97 103 97 102 106 102 96 103 Gustav 101 104 98 105 103 103 100 104 Justina 98 94 99 98 99 96 97 100 Luhkas 97 103 100 102 99 102 97 101 Mercada 102 101 102 104 101 97 99 101 Quench 101 101 100 103 107 102 100 104 Rosalina 98 100 96 101 101 101 94 100 Tam Tam 106 106 102 107 108 106 104 107 Tipple 97 102 101 101 99 99 99 100 Waldemar 98 102 96 102 101 101 95 101 Tabell 3. Bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för 2007-2011, område D-G Tusen- Proteielse Stärk- Sortering Merskörd Stråstyrka Strå- Mog- Rymd- korn- Diam > för Ergos- längd nad vikt vikt % av i TS 2,5 mm behandl terol*** Sort 0-100* cm dagar g/l g ts % av ts % ** kg/ha** mg/kg** Sortbl. 86 68 112 665 49,4 11,3 59,5 95 332 17 Anakin 85 69 113 662 53,6 11,0 60,0 96 213 17 Catriona 77 68 110 663 46,8 11,6 59,4 94 317 16 Columbus 74 69 112 663 48,7 10,9 60,3 94 337 15 Fairytale 79 71 112 662 45,2 10,8 60,3 92 343 16 Gustav 87 59 112 662 47,2 11,2 59,2 93 466 17 Justina 80 73 113 661 50,4 11,4 59,5 96 370 16 Luhkas 80 67 110 679 50,4 11,4 59,9 95 374 18 Mercada 82 66 112 653 52,6 11,0 59,5 95 332 17 Quench 83 67 114 661 47,6 10,9 60,6 96 356 17 Rosalina 76 66 111 652 48,6 10,7 59,5 95 454 17 Tam Tam 83 71 114 669 48,8 10,7 60,6 95 282 16 Tipple 88 64 113 663 52,4 10,8 60,0 96 351 16 Waldemar 83 60 111 659 49,3 11,5 59,1 95 409 17 * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. ** Resultat från hela Sverige. *** Ergosterol är en indikator på förekomst av mykotoxiner i spannmålen. Mängden ergosterol är nära förknippad med svampbiomassa och halten ergosterol i spannmål ökar när svamp växer till. 121

Tam Tam 6780 350 Anakin 6780 80 Mercada 6650 240 Quench 6580 340 Sortblandning 6570 350 Tipple 6510 430 Gustav 6450 500 Fairytale 6310 410 Justina 6300 620 Luhkas 6280 640 Columbus 6260 400 Waldemar 6200 480 Rosalina 6120 570 Catriona 5990 360 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseffekt vårkorn 2011, område D-G. 122