KALLELSE. 8 Fråga om bastun på Igelkotten KS/2014: Meddelanden Tillkommande ärenden 84

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-09-12 Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 29 september 2014 kl. 18.00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrinneholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Ändring i kommunfullmäktiges arbetsordning KS/2014:356 MSK 2 4 Struktur för hyror och avgifter 2015 KS/2014:362 PJ 16 5 Delårsrapport Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Svar på interpellation om vad förändringarna av Stortorget kostat skattebetalarna 7 Interpellation om upprustning av badplatsen vid Klubbetorp KS/2014:365 KR 29 KS/2014:403 78 KS/2014:455 81 8 Fråga om bastun på Igelkotten KS/2014:407 82 9 Meddelanden 83 10 Tillkommande ärenden 84 G:\Gemensam\KF\2014\2014-09-29\KF Kallelse Första sidan 2014-09-29.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 15 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: 1

2 2 ~~ '~' ~~~~; I~atrineholms kommun \ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2014-08-27 135 10 Dnr KS/2014:356-003 Handläggare: Marie Sandström Koski Ändring i kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om följande ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning I paragrafen 2 ska månaden för presidievalen ändras till oktober månad Paragrafen 5 ska ändras så att det nyvalda fullmäktige sammanträder första gången i oktober Paragraferna 30-33 ändras så att kravet på att motioner, interpellationer och frågor ska vara egenhändigt undertecknade tas bort. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges presidium har sett över arbetsordningen för kommunfullmäktige mot bakgrund av bland annat ändrad tillträdesdag för nyvalda fullmäktige, den 15 oktober. Det är i första hand två paragrafer som behöver ändras enligt följande. I 2 anges att presidieval ska hållas under november månad, vilket föreslås ändrat till oktober. På motsvarande sätt föreslås 5 ändras så att det nyvalda fullmäktige sammanträder första gången i oktober istället för november. I övrigt föreslår presidiet att paragraferna 30-33 ändras på så vis att kravet på att motioner, interpellation och frågor ska vara egenhändigt undertecknade tas bort. Numera föredrar flertalet ledamöter att lämna sina ärenden via e-post. Det blir då onödigt krångligt att kräva underskrifter på handlingarna. Eftersom kommunfullmäktiges sekretariat samtidigt bedömer att risken för att någon skickar in ärenden i annans namn är minimal föreslår presidiet att dessa krav tas bort ur arbetsordningen. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium, 2014-06-19 ~ Förslag till ändrad Arbetsordning för kommunfullmäktige Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C), Göran Dahlström (S) samt utredningssekreteraren Marie Sandström Koski. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~ ~ Akten,~~'~ Utd estyrkande 2

3 3 1 (1) Datum KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM 2014-06-19 Vår beteckning Vår handläggare Gunnar Westermark Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Ändring i kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunfullmäktiges presidium har sett över arbetsordningen för kommunfullmäktige mot bakgrund av bland annat ändrad tillträdesdag för nyvalda fullmäktige, den 15 oktober. Det är i första hand två paragrafer som behöver ändras enligt följande. I 2 anges att presidieval ska hållas under november månad, vilket föreslås ändrat till oktober. På motsvarande sätt föreslås 5 ändras så att det nyvalda fullmäktige sammanträder första gången i oktober istället för november. I övrigt föreslår presidiet att paragraferna 30-33 ändras på så vis att kravet på att motioner, interpellation och frågor ska vara egenhändigt undertecknade tas bort. Numera föredrar flertalet ledamöter att lämna sina ärenden via e-post. Det blir då onödigt krångligt att kräva underskrifter på handlingarna. Eftersom kommunfullmäktiges sekretariat samtidigt bedömer att risken för att någon skickar in ärenden i annans namn är minimal föreslår presidiet att dessa krav tas bort ur arbetsordningen. Ett förslag till reviderad arbetsordning bifogas. För kommunfullmäktiges presidium Leif Tronelius (S) Kommunfullmäktiges ordförande Gunnar Westermark Kommunfullmäktiges sekreterare K:\Beredningsmöten\2014\140827\356-14 MSK\Skrivelse från KF presidium.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 23 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 3

4 4 Styrdokument Förslag till ändring 2014-06-19 Arbetsordning för kommunfullmäktige Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16, 212 4

5 5 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 2 (12) Beslutshistorik Ändring av kommunfullmäktige: 1996-09-16 120 1999-04-19--20 140 2000-10-16 192 och 196 ( 21 samt avskaffande av valberedning), 2002-01-21 14 2004-05-17, 73 2006-03-20, 52 (ändring av 32 och 33) 2007-06-18, 198 (ändring av 31 och 33) 2008-09-15, 153 2010-11-15, 20 2011-11-21, 300 2013-03-18, 50 2013-12-16, 212 5

6 6 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 3 (12) Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 51 ledamöter I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. Ordförande och vice ordförande 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste vice ordförande (presidium). Fullmäktige bör även välja en andre vice ordförande. Presidievalen skall förrättas på ett sammanträde som hålls under november oktober månad. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena 5 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i novemberoktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6

7 7 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 4 (12) 6 Om extra sammanträde behöver hållas bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena när sådant skall äga rum. En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. 8 Fullmäktige sammanträder i Safiren, Katrineholms Konferenscenter. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma om annan plats för ett visst sammanträde. 9 Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som skall behandlas skall införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningarna. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 10 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde före klockan 23.00 kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet skall fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och 7

8 8 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 5 (12) ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 11 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige skall behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. 12 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende skall tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. Ordföranden eller sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om tiden medger det, skall ersättaren kallas skriftligt. 14 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. 15 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. 8

9 9 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 6 (12) Upprop 17 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokollsjusterare 18 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 19 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena 20 Ersättare i kommunfullmäktige har rätt att yttra sig och delta i fullmäktiges överläggning, dock ej rätt att delta i besluten. 21 Ledamöter och ersättare i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Med nämnd jämställs styrelse i aktiebolag som ägs av kommunen. Nämndledamöter/-ersättare som önskar yttra sig i ett ärende ska anmäla detta till fullmäktiges presidium innan sammanträdet inleds. 9

10 10 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 7 (12) Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. 22 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare och kommunjuristen får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Talartiden för första anförandet ska inte överstiga sju minuter och följande inlägg ska inte överstiga tre minuter. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Detta gäller om vederbörande nämns vid namn, ställning eller funktion. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Högst två repliker om längst två minuter vardera medges. 10

11 11 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 8 (12) Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden efter samråd med presidiet, ta från ledamoten ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden upplösa sammanträdet. Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs skall den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. 11

12 12 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 9 (12) Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, skall en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas, om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 30 En motion skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad kan inges av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli. En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunstyrelsen skall två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Interpellationer 31 Interpellationer bör ställas endast i angelägenhet av större intresse för kommunen och syftar till att initiera debatt i fullmäktige. Interpellationer får förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning även riktas till vice ordföranden i sådana organ. En interpellation skall vara skriftlig. och egenhändigt undertecknad av minst en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli fjorton dagar före det sammanträde vid vilket ledamot/ledamöter avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 12

13 13 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 En interpellation som lämnas fjorton dagar före sammanträdet bör besvaras under samma sammanträde som den ställs. 10 (12) Ett svar på en interpellation skall vara skriftlig. I övrigt gäller samma regler för talare som anges i 25. Ledamot/ledamöter som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En interpellation får även riktas direkt till ordföranden i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 kommunallagen. Frågor 32 Frågor syftar till att inhämta sakupplysningar. Frågor får förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning även riktas till vice ordföranden i sådana organ. En fråga ska vara skriftlig. och egenhändigt undertecknad av en ledamot eller en ersättare. Ersättare behöver inte vara tjänstgörande för att få ställa frågor. Frågan ska ges in till kommunfullmäktiges sekretariat senast torsdagen klockan 12 före det sammanträde vid vilket ledamoten eller ersättaren avser att ställa den. Sekretariatet vidarebefordrar frågan till den som ska svara. Vad som sägs i 31 sista stycket gäller i tillämpliga delar också på fråga. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Svar på frågan behöver inte vara skriftligt. Frågeställaren kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får räcka längst fem minuter och det andra längst tre minuter. Tiden för svaret begränsas till fem minuter. Därefter kan svaret få kompletteras under ytterligare tre minuter. Allmänhetens frågor 33 För att inhämta upplysningar inom kommunens ansvarsområden får allmänheten ställa frågor till kommunfullmäktiges ledamöter. Frågor får inte avse myndighetsutövning mot enskild. Frågeställaren bör ange vem som ska besvara frågan. Om sådan uppgift saknas överlämnas frågan i första hand till ansvarig nämndordförande. En fråga ska vara skriftlig. och egenhändigt undertecknad. 13

14 14 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 11 (12) Den ska ges in till kommunfullmäktiges sekretariat senast torsdagen klockan 12 före det sammanträde vid vilket frågeställaren avser att ställa den. Sekretariatet vidarebefordrar frågan till den som ska svara. En fråga ska besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Dock tas frågan upp till besvarande endast om frågeställaren är närvarande vid sammanträdet. Svaret behöver inte vara skriftligt. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Frågestunden är begränsad till 30 minuter per sammanträde. För att fler frågeställare ska hinna få sina frågor besvarade begränsas antalet frågor till två per frågeställare och tillfälle. Om tidsutrymme finns kan dock ytterligare frågor medges från den som redan fått sina två frågor besvarade. Beredning av ärendena 34 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige har att behandla skall remitteras. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Förklaring vid revisionsanmärkning 35 Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats. Justering av protokollet 36 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. 14

15 15 Reservation 37 1.01 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-12-16 12 (12) Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Expediering m.m. 38 Utdrag ur protokollet skall tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer skall dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 15

16 16 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2014-08-27 136 11 Dnr KS/2014:362-043 Handläggare: Per Johansson Struktur för hyror och avgifter 2015 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner service- och tekniknämndens förslag till struktur för hyror och avgifter inför budget 2015. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har inkommit med förslag till hyror och avgifter för 2015 gällande idrottsanläggningar, och andra lokaler som faller under nämndens ansvar. Ärendet behandlades av service- och tekniknämnden vid dess sammanträde den 4 juni 2014. De nu gällande hyrorna och avgifterna är från 2012 och avser Duveholmshallen, Backavallen, simhallen vid Sportcentrum samt andra lokaler som nämnden hyr ut och som redovisas i förslaget. Enligt uppgifter från service- och teknikförvaltningen, så ses hyror och avgifter över kontinuerligt. Inför 2015 görs inga generella prishöjningar eller indexuppräkningar. Översynen är istället koncentrerad till förbättrad struktur och justering av vad service- och teknikförvaltningen kallar "snedsitsar" där priserna ska bli mer likriktade. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har kompletterande uppgifter inhämtats från service- och teknikförvaltningen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2014-07-23 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, 2014-06-12, 32 Service- och teknikförvaltningens skrivelse, 2014-06-04 Hyror och avgifter 2015 Hyror och avgifter 2012 Justerandes sign Protokollsutdrag till ~._, ~~r Akten Ut estyrkande 16

17 17 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-07-23 KS/2014:362-043 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Struktur för hyror och avgifter 2015 Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har inkommit med förslag till hyror och avgifter för 2015 gällande idrottsanläggningar, och andra lokaler som faller under nämndens ansvar. Ärendet behandlades av service- och tekniknämnden vid dess sammanträde den 4 juni 2014. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har kompletterande uppgifter inhämtats från service- och teknikförvaltningen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Bedömning De nu gällande hyrorna och avgifterna är från 2012 och avser Duveholmshallen, Backavallen, simhallen vid Sportcentrum samt andra lokaler som nämnden hyr ut och som redovisas i förslaget. Enligt uppgifter från service- och teknikförvaltningen, så ses hyror och avgifter över kontinuerligt. Inför 2015 görs inga generella prishöjningar eller indexuppräkningar. Översynen är istället koncentrerad till förbättrad struktur och justering av vad service- och teknikförvaltningen kallar snedsitsar där priserna ska bli mer likriktade. I service- och tekniknämndens förslag till hyror och avgifter 2015 har man tydligare än tidigare markerat hyror och avgifter för lokala föreningar och motsvarande för externa kunder. Detta är ett led i förbättrad struktur i prissättningen. Den ekonomiska effekten av förslaget är svårbedömd. Dock kommer förslaget att beaktas av service- och tekniknämnden i dess arbete med budget för nästa år. I samband med att kommunfullmäktige beslutade om 2012 års budget, uppdrog fullmäktige åt service- och tekniknämnden att göra en översyn av dess taxor. Med anledning av uppdraget gjorde nämnden en översyn av sina taxor i syfte att ge dem en tydligare struktur. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att service- och tekniknämndens förslag följer den förbättrade strukturen för sina hyror och avgifter samt att förslaget inför 2015 är en utveckling framåt. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 17

18 18 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-07-23 KS/2014:362-043 Stab Förslag Kommunledningsförvaltningen har under beredningen av ärendet inte funnit någon anledning att ha några invändningar mot förslaget till hyror och avgifter för 2015 eller något annat att erinra mot förslaget. Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige godkänna service- och tekniknämndens förslag till hyror och avgifter för 2015. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 18

19 19 19

20 20 Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN 2014-06-04 STN/ 2014:47-043 Medborgarservice 1 (1) Vår handläggare Karin Wadman Ert datum Er beteckning Service- och tekniknämnden Hyror och avgifter 2015 Ärendebeskrivning Nuvarande hyror och avgifter för lokaler och anläggningar som hyrs ut via lokalbokningen har setts över. Inga generella prishöjningar är gjorda. Dokumentet är omarbetat och omstrukturerat för att bli tydligare. Detta har medfört att några hyror har justerats. Förslag till beslut Service och tekniknämnden föreslås besluta att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Karin Engvall Avdelningschef Medborgarservice S:\Nämnd\Kallelser + handlingar (fr aug 2013)\2014\140612\47-14\Hyror och avgifter 2015, ärendetext.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-572 35 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-568 60 www.katrineholm.se E-post: service.teknik@katrineholm.se 20

21 21 Hyror och avgifter 2015 Duveholmshallen (förslag STF 2014-06-04) Hyra (kr/tim/lokal) Ungdom träning Lokala föreningar Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Duveholmshallen A,B,C,DE 60 125 125 300 300 500 Träningslokaler 60 125 100 200 200 300 Omklädningsrum, utan hall 60 60 60 60 60 60 Teorisal 60 60 60 60 60 60 Övriga Teleskopläktare per sekt./dag 225 225 225 225 225 225 Scen per dag 500 500 500 500 500 500 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 448 Gymnastik-, tennis-och boulehall Ungdom träning Lokala föreningar Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Hyra (kr/tim) Övriga Gymnastikhallen 60 125 125 300 300 600 Tennisbana inne/ute 60 125 125 240 240 125 Tennisbana inne/ute säsong 60 90 90 90 90 90 Boule 1 bana 40 40 40 40 40 40 Boule 1 bana säsong 20 20 20 20 20 20 Backavallen Isbanor Hyra (kr/tim) Ungdom träning Lokala föreningar Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Övriga Woodyhallen 60 125 400 700 700 1150 Teorisal (ej i samband med istid) 60 60 60 60 60 60 Bandyplan 60 125 400 700 700 1150 Uterink 60 125 270 400 400 600 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 448 21

22 22 Gräsplaner / idrottsplatser Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom träning Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger A-plan 60 125 400 700 700 1150 A-plan friidrott 60 125 400 700 700 900 Övriga Övriga gräsplaner 60 125 270 400 400 600 Konstgräs 60 125 400 700 700 1150 Konstgräs halvplan 60 200 500 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 448 Sporthallar Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom träning Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Övriga 60 125 125 200 200 250 Gymnastikhallar Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom träning Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Övriga 60 120 100 180 200 200 Mindre lokaler Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom träning Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Övriga 60 60 60 Badminton / bana strötid 60 90 90 22

23 23 Duveholm simhall Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom träning Ungdom tävling/arr Senior träning Senior tävling/arr Förbund o läger Övriga Per bana 20 40 75 100 100 200 Undervisningsbassäng 60 120 400 Hyra av hela simhallen 2000 Hoppbassäng 60 120 120 300 300 400 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 448 Entré simhallen Avgift Barn (0-7år) Ungdom (8-16 år) Vuxen Vuxen m. max 3 barn Lägerpris Familj Per person 15 40 60 120 35 Rabattkort 10 bad 100 300 450 Halvårskort 200 500 800 Årskort 300 900 1300 Familjekort 6 månader Två vuxna med max tre barn 1800 max två extra barn/ungdom 110 110 Familjekort 1 år Två vuxna med max tre barn 2900 max två extra barn/ungdom 200 200 Simskola / kurs 560 560 Vuxensimskola / kurs 1000 Babysim / kurs Plask o lek / kurs Vattengympa/kurs Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kansli och förrådshyra Hyra/år km² Kansli 660 Förråd 150 Hyror exkl moms Transport Transport Hyra per dag per säsong inom 5 km inom 35 km Mobila scen 400 1500 4000 Toalettvagn inkl töm o städ 400 500 1500 Extra tömning toavagn 200 Båtplats vid öppen brygga 580 Båtplats vid låst brygga 760 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Stadsparken scen Gratis 23

24 24 Lokal centralt (festlig karaktär, STN 2009-09-22 64) Hyra Dygn Kupolen (endast helger) 3 000 kr Duveholmshallen ABC 10 000 kr Stora arrangemang (max 3000pers) Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Lokal landsbygd (festlig karaktär) Hyra Dygn Valla Medborgarhus 900 Lyan 725 Glindran 500 Glindran lilla salen 200 Matsal centralt Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom Senior Övriga 60 125 Matsal landsbygd Lokala föreningar Hyra (kr/tim) Ungdom Senior Övriga 60 125 200 Ev.avgift för larm tillkommer Skolsalar Hyra Kr/timma Dygn Slöjdsal textil/trä 80 Hemkunskap 80 Övernattning /sal 800 Brandmyndighetens regler gäller Skolsal dagtid 50 Hörsal / Aula Duveholmsgymnasiet miniaula (60pers) 100 Duveholmsgymnasiet aula (440 pers) 760 Lokalerna bokas hos lokalbokningen 0150-572 50, lokalbokningen@katrineholm.se 24

25 25 Hyror och avgifter 2012 Duveholmshallen Avgifter (kr/tim/lokal) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Duveholmshallen A,B,C,DE 60 125 125 300 500 Träningslokaler 60 125 100 200 300 Omklädningsrum, utan hall 60 60 60 60 60 Teorisal 60 60 60 60 60 ABC kan hyras som stor hall Teleskopläktare per sekt./dag 225 225 225 225 225 Scen per m² (2-30 m²)/dag 170 170 170 170 170 Videokanon/dag 310 310 310 310 310 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 Personalkostnad tillkommer Personalkostnad tillkommer Gymnastik-, tennisoch boulehall Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Gymnastikhallen 60 125 125 300 600 Skolavt.gäller ej Tennisbana inne/ute 60 125 125 240 120 Tennisbana inne/ute säsong 60 90 90 90 90 Boule 1 bana 40 40 40 40 40 Boule 1 bana säsong 20 20 20 20 20 25

26 26 Backavallen Isbanor Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Woodyhallen 60 125 400 700 1150 Teorisal (ej i samband med istid) 60 60 60 60 60 Bandyplan 60 125 400 700 1150 Uterink 60 125 270 400 600 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 Gräsplaner/idrottsplatser Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga A-plan 60 125 400 700 1150 A-plan friidrott 60 125 400 700 900 Övriga gräsplaner 60 125 270 400 600 Konstgräs 60 125 400 700 1150 Konstgräs halv p vard.v 7-18 60 200 500 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 Sporthallar Avgifter (kr/tim) Gymnastikhallar Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga 60 125 125 200 250 Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga Mindre lokaler Avgifter (kr/tim) 60 120 100 180 200 Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxna träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Övriga 60 60 60 Badminton/bana strötid 60 90 90 26

27 27 Duveholm simhall Barn och ungdom träning* Barn och ungdom tävling/arr Vuxen träning Vuxna tävling/arr Förbund o läger Avgifter (kr/tim) Övriga Per bana 20 75 100 Undervisningsbassäng 60 120 Hyra av bassäng 120 120 120 600 2000 Hoppbassäng 60 120 120 300 400 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 448 448 448 448 Entré simhallen Barn (0-7år) Ungdom (8-16 år) Vuxen Vuxen m. max 3 barn Lägerpris Familj Avgifter (kr/tim) Per person 15 40 60 120 35 Rabattkort 10 bad 100 300 450 Halvårskort 200 500 800 Årskort 300 900 1300 Familjekort 6 månader Två vuxna med max tre barn 1800 max två extra barn/ungdom 110 110 Familjekort 1 år Två vuxna med max tre barn 2900 max två extra barn/ungdom 200 200 Simskola / kurs 560 Vuxensimskola / kurs Babysim / kurs Plask o lek / kurs Vattengympa/kurs Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kontakta arrangerande förening Kansli och förrådshyra Avgift/år m² Kansli 660 Förråd 150 Hyror exkl moms Avgifter per dag per säsong Mobila scen 400 Transport tillkommer Toalettvagn inkl töm o städ 400 Transport tillkommer Extra tömning toavagn 200 Transport tillkommer Båtplats vid öppen brygga 580 Båtplats vid låst brygga 760 Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Stadsparken scen Gratis 27

28 28 Lokal centralt (festlig karaktär) Avgifter Dygn Kupolen (endast helger) 3 000 kr Duveholmshallen ABC 10 000 kr Stora arrangemang(max 3000per) Vaktm (utöver ord.) +moms 448 Lokal landsbygd (festlig karaktär) Avgifter Dygn Valla Medborgarhus 900 Lyan 725 Glindran 335 Glindran lilla salen 170 Matsal centralt Avgifter (kr/tim) Matsal landsbygd Avgifter (kr/tim) Barn och ungdom träning* Lokal förening Övriga 60 125 200 Barn och ungdom träning* Lokal förening Övriga 60 125 200 Ev.avgift för larm tillkommer Skolsalar Avgifter Kr/timma Dygn Slöjdsal textil/trä 80 Hemkunskap 80 Övernattning /sal 800 Brandmyndighetens regler gäller Skolsal dagtid 50 Hörsal/Aula Avgifter Kr/timma Duveholms skola miniaula (60pers) 100 Första 3 timmar/tim Efter 3 tim/tim Duveholms skola Aula (440 pers) 760 170 * förening reg. som bidragsber. Lokalerna bokas hos lokalbokningen 0150-57005, lokalbokningen@katrineholm.se 28

29 29 >;~ r ~~ Tr.. ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2014-08-27 134 g Blad Dnr KS/2014:365-041 Handläggare: Karin Rytter Delårsrapport Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med delårsrapport 1 (januari mars), 2014. Rapporten behandlades under sammanträde i direktionen för Kollektivmyndigheten den 15 maj. Sammanfattning Under perioden har resandet i trafiken totalt sett ökat. Utfallet är emellertid blandat på banorna och linjerna. Resandeutvecklingen ibusstrafiken har under perioden varit positiv. Resandet i stadstrafiken har påverkats negativt av den milda vintern. Ekonomiskt visar utfallet januari till mars en budget som är i förhållandevis god balans. Avvikelser finns gällande biljettintäkter istadstrafiken, lokal landsbygdstrafik samt skolkortsintäkter. Kollektivtrafikens ekonomiska utfall under perioden januari mars uppgick till 6 785 000 kronor och resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 7 173 000 kronor. Totalt visar prognosen baserat på periodens utfall på ett negativt utfall om drygt 1 500 000 kronor för helåret Avseende tågtrafiken i T14 har efter bokslutsperioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart ini 2015. Perioden har i övrigt präglats av arbetet med Trafikplan 2017 samt uppdrag kring samordning av allmän och särskild kollektivtrafik, där en regional samordnare påbörjade sin anställning hos myndigheten vid nyår. Perioden januari till mars har innehållit en större avvikelse jämfört med verksamhetplanen. Detta med anledning av etablering av kundtjänstverksamhet ieskilstuna kommun, vilket föranledde ett extra direktionsärende i mars. Protokollsutdrag till ~,~ ' 29

30 30 :+. TI 1\atiineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2014-08-27 134 9 Blad Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har i sin genomgång av delårsrapporten inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Prognosen för Katrineholms del för året ligger i linje med det som redan aviserats i samband med månadsuppföljningen, det vill säga ett negativt resultat på cirka 230 000 kronor. Kollektivtrafiken finns till för såväl män och kvinnor som pojkar och flickor. Ur ett nationellt perspektiv är det fler kvinnor än män som åker kollektivt. Av delårsrapporten framgår inte hur resandet i Sörmland ser ut könsmässigt. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2014-06-30 Delårsrapport 1, januari-mars 2014, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Justerandes sign Protokollsutdrag till ~-- Akten Ut ragsbestyrkande 30

31 31 Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-30 KS/2014:365-041 Staben 1 (2) Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med delårsrapport 1 (januari mars), 2014. Rapporten behandlades under sammanträde i direktionen för Kollektivmyndigheten den 15 maj. Sammanfattning Under perioden har resandet i trafiken totalt sett ökat. Utfallet är emellertid blandat på banorna och linjerna. Resandeutvecklingen i busstrafiken har under perioden varit positiv. Resandet i stadstrafiken har påverkats negativt av den milda vintern. Ekonomiskt visar utfallet januari till mars en budget som är i förhållandevis god balans. Avvikelser finns gällande biljettintäkter i stadstrafiken, lokal landsbygdstrafik samt skolkortsintäkter. Kollektivtrafikens ekonomiska utfall under perioden januari mars uppgick till 6 785 000 kronor och resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 7 173 000 kronor. Totalt visar prognosen baserat på periodens utfall på ett negativt utfall om drygt 1 500 000 kronor för helåret Avseende tågtrafiken i T14 har efter bokslutsperioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart in i 2015. Perioden har i övrigt präglats av arbetet med Trafikplan 2017 samt uppdrag kring samordning av allmän och särskild kollektivtrafik, där en regional samordnare påbörjade sin anställning hos myndigheten vid nyår. Perioden januari till mars har innehållit en större avvikelse jämfört med verksamhetplanen. Detta med anledning av etablering av kundtjänstverksamhet i Eskilstuna kommun, vilket föranledde ett extra direktionsärende i mars. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 31

32 32 Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-30 KS/2014:365-041 Staben 2 (2) Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Synpunkter har inhämtats från ekonomi- och upphandlingsavdelningen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har i sin genomgång av delårsrapporten inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Prognosen för Katrineholms del för året ligger i linje med det som redan aviserats i samband med månadsuppföljningen, det vill säga ett negativt resultat på cirka 230 000 kronor. Kollektivtrafiken finns till för såväl män och kvinnor som pojkar och flickor. Ur ett nationellt perspektiv är det fler kvinnor än män som åker kollektivt. Av delårsrapporten framgår inte hur resandet i Sörmland ser ut könsmässigt. Ärendets handlingar Delårsrapport 1, januari-mars 2014, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Karin Rytter KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 32

33 33 Delårsrapport 1 januari-mars 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Fastställd i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 2014-05-15 33

34 34 Sammanfattning Resandet i trafiken har totalt sett ökat. Utfallet är dock blandat på banorna och linjerna. Vid tillkomsten av denna delårsrapport finns för tågtrafiken endast helårsutfall för 2013 tillgängligt. Resandet på Svealandsbanan (Sthlm-Eskilstuna-Arboga) har under 2013 ökat med 4,8 % jämfört med 2012. På Sörmlandspilen (Sthlm-Katrineholm-Hallsberg) har resandet ökat med + 9,9 %. På övriga banor har resandet minskat 2013 jämfört med 2012. Nyköpingsbanan (Sthlm-Nyköping-Linköping) - 4,7 %, UVEN (Sala-Eskilstuna-Katrineholm-Linköping) - 2,7 %, Gnestapendeln (Gnesta-Södertälje) (siffran avser endast påstigande i Gnesta, ej hela banan) - 4,2 %. Resandeutvecklingen i busstrafiken har under perioden varit positiv med en total ökning av antalet påstigande med 2,6 procent. Resandeutvecklingen i stadstrafiken har dock påverkats negativt av den milda vintern, där särskilt mars månad var en svag månad i många av stadstrafikområdena. Undantaget är Strängnäs där resandeutvecklingen är fortsatt mycket positiv med en ökning av antalet påstigande med nästan 15 procent (exklusive skolkort). Även landsbygdstrafiken visar på en positiv utveckling jämfört med samma period förra året. Ekonomiskt visar utfallet januari till mars på en budget som är i förhållandevis god balans. Avvikelser finns gällande biljettintäkter i stadstrafiken, lokal landsbygdstrafik samt skolkortsintäkter. För skolkortsintäkter är intäkten nästan 3,2 miljoner kr lägre än budgeterat. Detta kompenseras dock till stor del av lägre trafikkostnader än budgeterat som en följd av en för oss gynnsam indexutveckling. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari mars uppgick till 6 785 tkr och resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 7 173 tkr. Totalt visar prognosen baserat på periodens utfall på ett negativt resultat om drygt 1,5 miljoner kr för helåret. Detta kan till stor del härledas till kostnader för projektet kring avrop av fordon inför Trafikplan 2017 samt ovan nämnda intäktsutveckling. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkter från allmänheten uppgick under perioden till 28,8 miljoner kronor (+ 2,1 %). Intäktsutvecklingen från skolkorten uppgick till 18,5 miljoner kronor (-8,1 %). Avseende tågtrafiken i T14 har efter bokslutsperioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart in i 2015. Detta besked innebär en förhoppning om att den innevarande tidtabellen för Sörmlandspilen kan fortsätta. Myndigheten har under perioden deltagit i flera dialogprocesser inför Tågplan 2015. Perioden har i övrigt präglats av arbetet med Trafikplan 2017 samt uppdrag kring samordning av allmän och särskild kollektivtrafik där, en för frågan regional samordnare, påbörjade sin anställning hos myndigheten på nyåret. Myndigheten har även inom ramen för detta uppdrag fått ett särskilt uppdrag under året att hantera en förstärkt avtalsuppföljning för den särskilda kollektivtrafiken. Perioden januari till och med mars har innehållit en större avvikelse jämfört med verksamhetsplanen. Det handlar om etablering av kundtjänst verksamhet i Eskilstuna som en följd av SJ AB:s beslut att lägga ner sin resebutik. Uppdraget initierades av Eskilstuna kommun och föranledde ett extra direktionsärende den 10 mars där direktionen godkände Eskilstuna kommuns tilläggsuppdrag. Beslutet innebar också att myndigheten över en natt fick sju nya medarbetare. Inför öppningen av den nya verksamheten, Eskilstuna Station360 den 1 april fick vi härutöver besked från SLL om att Eskilstuna Station360 godkänts att bli ombud för SL-sortimenten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken Sörmland AB 34

35 35 Innehåll Sammanfattning... 2 Förvaltningsberättelse... 4 Väsentliga händelser under perioden... 4 Direktionens arbete under perioden... 5 Styrelsen för Länstrafiken Sörmland ABs arbete under perioden... 6 Arbetet i våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar... 6 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt... 6 Miljöperspektiv... 7 Medarbetarperspektiv... 7 Medborgarperspektiv... 7 Trafikförsörjningsperspektiv... 9 De tekniska systemen... 13 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars 2014... 14 Målen styr utvecklingen... 14 Ekonomiskt perspektiv... 20 Ekonomiskt utfall... 20 Ekonomisk prognos och analys... 21 Finansiella mål... 23 Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning... 23 Våra räkenskaper... 27 Driftsredovisning... 28 Resultaträkning och Balansräkning... 29 Fördelning per medlem... 30 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken Sörmland AB 35

36 36 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Resandet med tåg och buss fortsätter totalt sett att öka, om än med blandat utfall. Avseende tågtrafiken i T14 har efter bokslutsperioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart in i 2015. Detta besked innebär en förhoppning om att den innevarande tidtabellen för Sörmlandspilen kan fortsätta. Myndigheten har under perioden deltagit i flera dialogprocesser inför Tågplan 2015 med såväl Trafikverket som med SJ och MÄLAB. Mycket lärdom har dragits från förra årets tågplansarbete och förhoppningsvis kommer årets tilldelningsprocess fungera bättre trots att några reella förändringar avseende exempelvis prioriteringskriterier ännu inte finns på plats. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisade under perioden för första gången öppna jämförelser för kollektivtrafiken i landet. I de öppna jämförelserna, som baseras på 2012, kan man bland läsa om utbud och resande, miljöpåverkan, tillgänglighet för funktionshindrade, nöjdhet och ekonomi. Inte förvånande är materialet skiftande och den främsta anledningen är att länen rapporterar in uppgifter olika. Detta är en barnsjukdom i öppna jämförelser och kommer att hanteras i kommande utgåvor. Hög påverkan på Sörmlands siffror har det faktum att länet inte kan rapportera in uppgifter om utbud, personkilometer, eller påstigande med SJ färdbevis på tåg. Däremot redovisas till exempel kostnaderna för tågtrafiken vilket ger en förvrängning i resultaten. De öppna jämförelserna belyser dock tydligt att myndigheten och länet gemensamt har en bra bit att gå när det gäller nöjdhet, tillgänglighet, miljöpåverkan och att få fler att resa kollektivt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken Sörmland AB 36

37 37 Under perioden har ett större uppdrag utanför verksamhetsplanen påverkat verksamheten. Det handlar om etablering av kundtjänst verksamhet i Eskilstuna som en följd av SJ AB:s beslut att lägga ner sin resebutik. Uppdraget initierades av Eskilstuna kommun och föranledde ett extra direktionsärende den 10 mars där direktionen godkände Eskilstuna kommuns tilläggsuppdrag. Beslutet innebar också att uppdraget ska hanteras som en egen resultatenhet och belastar, i enlighet med tidigare beslutad Planeringsprocess och beslutsordning, beställaren. Beslutet innebar också att myndigheten över en natt fick sju nya medarbetare. Inför öppningen av den nya verksamheten, Eskilstuna Station360, den 1 april fick vi härutöver besked från SLL om att Eskilstuna Station360 godkänts att bli ombud för SL-sortiment. Även i Katrineholm och Nyköping, som också påverkades av SJ:s beslut, har under perioden lösningar hittats för att tillgodose medborgarnas behov dock utanför myndighetens regi. Under hela perioden har ett intensivt arbete med samordning av allmän och särskild kollektivtrafik pågått och, en för frågan regional samordnare, påbörjade sin anställning hos myndigheten på nyåret. Ett intensivt samverkande arbete kring mål och kravställning av kommande upphandling pågår för att än mer intensifieras efter bokslutsperioden. Under perioden har projektets styrgrupp sammanträtt vid två tillfällen och ett beslut om att utreda eventuell beställningscentral i egen regi har effektuerats. Myndigheten har även inom ramen för detta uppdrag fått ett särskilt uppdrag att under året hantera en förstärkt avtalsuppföljning för den särskilda kollektivtrafiken. Till detta har en kvalitetsuppföljare anställts i februari för uppgiften. I skrivande stund är det inte klart i vilken omfattning medlemmarna väljer att samordna sin allmänna och särskilda kollektivtrafik inom ramen för myndigheten. Utöver detta har perioden främst präglats av arbete med Trafikplan 2017 med fokus kring samverkansavtal och förberedande beslut inför anskaffande av fordon. Under bokslutsperioden fattade direktionen beslut att godkänna samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Efter denna bokslutsperiod, den 3 april, fattade direktionen beslut om att, under förutsättning att medlemmarna medger myndigheten att teckna borgen, ge AB Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa maximalt 20 spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning samt för detta upphandla finansiering. I början på april presenterade regeringen den nationella planen för perioden 2014-2021. I Södermanlands län kan särskilt nämnas satsningen på Ostlänken med dubbelspår mellan Järna och Linköping. Myndigheten har under perioden initierat ett arbete kring framtida trafikering på Ostlänken tillsammans med Regionförbundet, MÄLAB, berörda kommuner och län. Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden januari till mars har direktionen enligt plan sammanträtt den 6 februari. Vid sammanträdet hanterades årsredovisning 2013 samt samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige. Härutöver godkändes bland annat överenskommelse avseende behörighet för SLL att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande pendeltågstrafik i Södermanlands län. Extra sammanträden har genomförts den 10 mars samt 3 april med anledning av beslut om etablering av verksamhet vid Eskilstuna station samt beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon kopplat till Trafikplan 2017. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken Sörmland AB 37

38 38 Styrelsen för Länstrafiken Sörmland ABs arbete under perioden Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har sammanträtt enligt plan vid ett tillfälle under perioden. Vid sammanträdet den 27 februari hanterades godkännande av årsredovisning och förvaltningsberättelse 2013, beslut om utträde ur Bussgods Sverige Ekonomisk förening, beslut om överlåtelse av aktier i Samtrafiken i Sverige AB samt information om komplettering av ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB. Arbetet i våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger Länstrafiken Sörmland AB till 100 %, Mälardalstrafik AB MÄLAB till 13 %, Smartpak AB till 14 %, AB Transitio till 5 % samt är aktieägare i Samtrafiken AB. För den senare pågår en överlåtelseprocess av aktieinnehavet från Länstrafiken Sörmland AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Härutöver är vi medlemmar i Svensk Kollektivtrafik. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 %. SJ innehar den andra hälften. Länstrafiken Sörmland AB äger Länstrafiken Mälardalen AB till 33 %. Länstrafiken Sörmland AB är även medlem i Bussgods ekonomisk förening ur vilken styrelsen beslutat att utträda. Under delårsperioden har ett intensivt arbete med att försälja aktierna i Smartpak AB pågått och den planerade processen har väsentligen fördröjts. De ekonomiska effekterna av avvecklingen är negativa och inte budgeterade. Styrelsens arbete i Smartpak AB har omgärdats av extra sammanträden. Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Prioriterade forum och vår medverkan under perioden En bättre sits RKTM-träffar SKL Ägarträffar och styrelsearbete MÄLAB Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Regionala transportgruppen Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Resenärsgrupper En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Såväl politiska företrädare som tjänstemän deltog vid storregional Infrastruktur- och kollektivtrafikdag den 20 mars. Myndigheten deltog vid den chefsträff som företagits under perioden, den 19 februari. Myndigheten har deltagit vid ägarträff och styrelsesammanträde enligt plan. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor och representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverksträffar har företagits enligt plan den 31 januari och den 14 mars. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Under perioden har två möten hållits varav myndigheten har deltagit vid ett möte. Myndigheten har inte deltagit vid något ordinarie möte. Däremot har särskilda möten hållits i samband med arbete med tillgänglighetsriktlinjer. Inga särskilda möten har hållits under perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken Sörmland AB 38

39 39 Miljöperspektiv Möten som arrangeras av myndigheten förläggs i möjligaste mån så att deltagarna har bra förutsättningar att ta sig till och från möten med kollektivtrafik. I två konsultavtal har en paragraf införts med innebörden att konsulten ska åka kollektivt till möten och uppdrag för myndigheten där så är möjligt. Diskussioner har förts med entreprenör om en successiv övergång till fossilfritt bränsle i samband med eventuellt utlösande av optionsår efter augusti 2016. Diskussionerna har ännu inte resulterat i någon överenskommelse. De två trafikavtalen som inte innehåller krav om fossilfria bränslen omfattar mer än 50 % av den totala busstrafiken som bedrivs inom myndigheten. Samtliga fordon i de två avtalsområdena körs på diesel (med 5 % inblandning av RME, Rapsmetylester). I övriga trafikavtal gällande busstrafik i länet körs samtliga fordon på fossilfritt bränsle (RME eller biogas). Medarbetarperspektiv Under perioden har myndigheten haft två verksamhetsdagar. Verksamhetsdagar är prioriterade forum för erfarenhetsutbyte men även för att förmedla och förädla verksamhetens mål och värden. Under perioden har avtal tecknats med Previa företagshälsovård och årlig löneöversyn har slutförts i nära anslutning till bokslutsperioden. Den höga förväntan på myndigheten tillsammans med den sedan tidigare eftersatta realiseringen av verksamhetsresultat innebär fortsatt för hög belastning på flertalet medarbetare. Den sista mars 2014 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 24 personer anställda. Det totala antalet anställda motsvarar 22,6 helårsarbetskrafter. Andelen heltidsanställda är 83 %. Könsfördelningen uppgick per den sista mars till 58 % kvinnor och 42 % män. Direkt efter bokslutsperioden, den 1 april, fick myndigheten som en följd av etablering av verksamhet i Eskilstuna ytterligare sju medarbetare. Under första kvartalet var sjukfrånvaron 0,7 dagar per anställd. Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid, % 12 senaste månaderna per sista mars 2013 Totalt för alla arbetstagare 1,4 1,35 kvinnor 1,9 1,76 män 0,5 0,5 personer upp till 29 år 2,5 2,89 personer mellan 30-49 år 1,3 1,04 personer 50 år och äldre 0,2 0,14 > 60 dagar 0 0 Medborgarperspektiv Kundtjänst Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken Sörmland AB 39

40 40 Kunder och medborgare som hör av sig till kundtjänst kan göra det via e-post, telefon eller genom att besöka kundcenter i Eskilstuna. Under perioden har drygt 1300 ärenden registrerats. Den 1:a april öppnades ytterligare en kontaktyta för medborgare i länet, Eskilstuna Station360, med försäljning av färdbevis för både buss och tåg samt trafikinformation. Information och kommunikation Under perioden har tre pressmeddelanden distribuerats samt ytterligare fem som gått ut tillsammans med Veolia och/eller Eskilstuna kommun. I media har myndigheten och dess verksamhet synts i första hand kopplat till trafikplan 2017, SKL:s öppna jämförelser, SJ:s stängning av resebutikerna och myndighetens etablering av Eskilstuna Station360. SVT:s regionala redaktioner har också gjort särskilda nedslag kring frågor om bältesanvändning i busstrafiken samt prissättningen i kollektivtrafiken. Totalt har ett 15-tal insändare figurerat i lokalpress varav myndigheten, i vissa fall i samarbete med berörda parter (kommuner och trafikbolag) besvarat 10. I samband med sportlovet gjordes mindre justeringar i busstrafikens tidtabeller vilket renderade vissa informationsinsatser. Informationsinsatserna har under perioden i övrigt i första hand koncentrerats till förberedelser för öppnandet av Eskilstuna Station 360 med invigning den 2 april. Ett stort arbete gjordes på att förändra den tidigare resebutikens profil och utseende. Härutöver har myndigheten, i avvaktan på upphandling av ny leverantör för reklamtjänster, valt att använda delar av reklamytorna på bussarna för myndighetens verksamhet. Den uppmärksammade reklamen där förare lyfts fram har fortsatt på ett antal bussbaksidor under vintern och våren. Attityder och nöjdhet Attityd- och nöjdhetsmätningarna i KOLBAR visar efter 300 telefonintervjuer i Sörmland att nöjdheten med senaste resan ökat från 76 % till 79 % vid jämförelse perioden januari-mars 2013 med samma period 2014. Medelvärdet i riket avseende nöjdhet med senaste resan uppgick för perioden till 81 %. För helåret 2013 låg nöjdheten med senaste resan i Sörmland på 78 %. Den allmänna kundnöjdheten har i periodens mätningar minskat från föregående års 58 % nöjdhet till 52 % och med ett medelvärde i riket om 61 %. För helåret 2013 utföll mätningarna avseende kundnöjdhet i Sörmland till 62 %. Allmänhetens nöjdhet uppgår till 40 % och medelvärdet i riket av allmänhetens nöjdhet uppgick för perioden till 51 %. Samma period föregående år uppgick allmänhetens nöjdhet till 39 %. För helåret 2013 utföll allmänhetens nöjdhet till 40 %. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken Sörmland AB 40

41 41 Trafikförsörjningsperspektiv Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga avtalsförändringar skett under perioden. Avseende tågtrafiken i T14 har efter bokslutsperioden meddelats att operatören MTR senarelägger sin trafikstart in i 2015. Detta besked innebär hög sannolikhet för att den innevarande tidtabellen för Sörmlandspilen kan fortsätta. I övrigt pågår samarbete med Trafikverket, SLL, MÄLAB och SJ via MÄLAB om förberedelser inför T15. Diskussioner har förts med Åkerbergs Trafik kring avtalet om Trosabussen huruvida man avser att driva trafiken kommersiellt efter att avtalet löper ut sommaren 2015. En förhandsannonsering att myndigheten avser att upphandla trafiken har publicerats under perioden. Diskussioner har också initierats med berörd entreprenör avseende de två trafikavtal (avtalsområde Katrineholm/Vingåker/Flen samt avtalsområde Nyköping/Trosa) som löper ut den sista augusti 2016. Avtalen rymmer möjlighet att förlänga med 1+1+1 år. Någon överenskommelse kring förlängning har under perioden inte fattats och myndigheten har för avsikt att förhandsannonsera trafiken. Skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun fick den 7 april ny entreprenör i och med att MS Thor Skärgårdsturer tog över trafikavtalet. Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken Då statistiken släpar efter drygt fyra veckor finns tyvärr inga siffror tillgängliga avseende antalet påstigande i tågtrafiken under första kvartalet; istället redovisas siffror för helåret 2013. Utvecklingen på banorna som berör länet var blandad, med ökat resande på Svealandsbanan och Sörmlandspilen. För Sörmlandspilens del är det främst Katrineholm som lyfter siffrorna, antagligen har en viss överflyttning från SJ:s kommersiella snabbtåg till Sörmlandspilen skett under året. Nyköpingsbanans siffror har påverkats negativt av banarbeten under sommaren, men även hösten 2013 kännetecknas av en ganska svag utveckling. UVEN:s negativa utveckling kan förklaras med en förändring av trafikupplägget mellan Sala och Uppsala, men också men en kraftig minskning i Katrineholm. Också antalet påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel har minskat jämfört med året innan, bakomliggande orsaker är banarbeten, minskad pendling till skolor och i viss mån arbete. Möjligen kan också försämrade anslutningar i Södertälje hamn (från/till Stockholm C) ha bidragit till pendelns minskade popularitet. Bana Antal påstigande Förändring Svealandsbanan (Sthlm-Eskilstuna-Arboga) 2 061 463 + 4,8 % Sörmlandspilen (Sthlm-Katrineholm-Hallsberg) 641 242 + 9,9 % Nyköpingsbanan (Sthlm-Nyköping-Linköping) 930 879 4,7 % UVEN (Sala-Eskilstuna-Katrineholm-Linköping) 1 228 008 2,7 % Gnestapendeln (Gnesta-Södertälje) 1 274 500 4,2 % 1 Siffran avser endast påstigande i Gnesta, ej hela banan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken Sörmland AB 41

42 42 Busstrafiken Totalt registrerades drygt 2,8 miljoner påstigande på Länstrafikens bussar under perioden januarimars. Detta motsvarar en ökning på 1,5 procent jämfört med kvartal 1 2013. Efter trafikomläggningen vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande i landsbygdstrafiken. Under hösten vände utvecklingen och den positiva trenden höll i sig under årets första tre månader. Antal påstigande i landsbygdstrafiken ligger nu över fjolårets nivå i sju av nio kommuner. Totalt ökade antalet påstigande med 2,3 % på landsbygden. Det som tynger totalsiffran är antalet resor med skolkort som minskade i alla kommuner förutom Eskilstuna och Nyköping, huvudsakligen på grund av vikande elevunderlag. Utvecklingen av resandet i stadstrafiken var under perioden blandad. Framförallt i Strängnäs fortsatte den positiva utvecklingen från 2013 medan resandet minskade i Nyköping och framför allt Katrineholms stadstrafik. I Eskilstuna var utvecklingen förhållandevis oförändrad. En viktig orsak bakom den svaga utvecklingen i stadstrafiken är vädret, till skillnad från året innan präglades 2014 års första månader av mycket milt och snöfattigt väder vilket har påverkat resandet negativt. Allmänhetens resande Allmänhetens resande, det vill säga påstigande exklusive skolkortsprodukter, utvecklades positivt inom landsbygdstrafiken (+ 6,5 procent) med plussiffror i samtliga kommuner. Framför allt resor med produkter för pendlare (periodkort) ökade, totalt med 8,6 procent. I stadstrafiken var dock utvecklingen avseende allmänhetens resor blandad, förklaringen se ovan. Kommun Landsbygdstrafik Eskilstuna därav allmänheten Flen därav allmänheten Gnesta därav allmänheten Katrineholm därav allmänheten Nyköping därav allmänheten Oxelösund därav allmänheten Strängnäs därav allmänheten Trosa (exkl. Trosabussen) därav allmänheten Vingåker därav allmänheten Utanför länet därav allmänheten Landsbygd totalt därav allmänheten Antal påstigande jan-mar 2014 160 747 80 345 72 940 44 796 42 849 23 068 114 915 65 274 262 749 141 073 55 609 39 982 148 047 81 451 48 094 33 708 53 066 30 419 20 338 17 095 979 354 557 841 Förändring + 6,5 % + 9,0 % + 3,1 % + 5,7 % + 0,1 % + 2,5 % + 1,4 % + 12,3 % + 1,8 % + 3,4 % 2,5 % + 0,3 % + 2,0 % + 6,1 % 0,1 % + 9,1 % + 2,2 % + 14,2 % + 5,4 % + 8,1 % + 2,3 % + 6,5 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken Sörmland AB 42

43 43 Kommun Stadstrafik Eskilstuna därav allmänheten Katrineholm därav allmänheten Nyköping därav allmänheten Strängnäs därav allmänheten Påstigande totalt Stad och land därav allmänheten Antal påstigande jan-mar 2014 1 403 179 755 297 65 265 48 377 297 843 249 363 98 172 68 283 Antal påstigande jan-mar 2014 2 843 813 1 679 161 Förändring + 1,8 % 0,1 % 10,6 % 5,4 % 1,4 % + 1,2 % + 9,7 % + 14,3 % Förändring + 1,5 % + 2,6 % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Eskilstuna Stad Strängnäs Stad Nyköping Stad Katrineholm Stad Lokal Landsbygd Regional landsbygd Totalt Totalt exkl skolkort Pendlarprodukter Procentuell förändring per trafikslag (antal påstigande exkl skolkort jan-mars 2014 jämfört med jan-mars 2013) Trosabussen Trosabussens biljettsystem har drabbats av tekniska problem. Resandet uppskattas till cirka 25 000 påstigande under januari-mars, det motsvarar ungefär samma nivå som året innan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken Sörmland AB 43

44 44 Trafikstödjande funktioner och system Produktsortiment och val av produkt Skolkorten är den populäraste produkten med mer än 1,2 miljoner resor totalt, det innebär i princip ingen förändring jämfört med samma period i fjol. Även resandet med rabattkorten är nästan oförändrat. Periodkorten, d.v.s. Pendlar-, Stads- och Sörmlandskorten, står för närmare 800 000 påstigande, vilket motsvarar en ökning med 6,8 procent. Även Ungdomskorten har ökat markant, dock från lägre absoluta tal. Däremot minskar kontantresor där SMS biljetter ingår (genom kraftig minskning av just SMS biljetter) samt Övriga produkter (bland annat genom kraftig minskning av resorna med Shoppingkort). Antalet påstigande på Länstrafikens bussar efter typ av biljett januari-mars 2014 (inkl. jämförelse med januarimars 2013) Valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har Ungdomskorten i stadstrafiken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att de så kallade Elevkorten delas ut avgiftsfritt till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna och den lokala landsbygdstrafiken, men liten i Nyköpings stadstrafik. Andel resor i procent med Länstrafikens produkter efter område januari-mars 2014. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken Sörmland AB 44

45 45 Depåerna i Sörmland Under året kommer ordinarie plan för drift och underhåll på våra sju depåer realiseras. Extra fokus kommer även i år att läggas på att förbättra bussvärmeramperna inför vintersäsongen. I första hand prioriteras bussvärmeramperna i Katrineholm och Flen. Depån i Trosa har fått förläggande avseende tvättanläggningen för buss. Anläggningen måste få en bättre rening än dagens oljeavskiljning. Detta kommer att åtgärdas under året med preliminär byggstart efter sommaren. Vid Eskilstunadepån pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Bakgrunden är att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas. Parallellt pågår en förstudie avseende Eskilstunadepån där åtgärder på kort och lång sikt studeras. Förstudien skall ge förslag på åtgärder samt ge en kostnadsbild för investeringarna. De tekniska systemen Betal- och distributionssystem Dagens biljettsystem i Sörmland har levererats av ERG (numera VIX Technology). Systemet installerades under 2001-2002 och har idag nått sin fulla potential. Det är svårt att få till utvecklingsdelar samt att tekniken för reskorten, som är magnetbaserade, är åldersstigen och fyller inte dagens krav. En förstudie har inletts för att se över möjligheterna att byta ut befintligt system till ett modernt, som klarar dagens förväntningar och krav, men även är redo för framtidens utmaningar. Målet är att kunna upphandla ett modernt betalsystem med fordonsutrustning som även innehåller system för realtid och ATR (automatisk trafikanträkning) under 2014. Realtidssystem Realtidssystemet (AVL2000) levererades i mitten av 2000-talet av TC-Connect och bygger på en modern plattform med kommunikation via GPRS mellan fordon och centralsystem. I systemet ingår även trafikledningsapplikation. Antalet bussar är ca 45 stycken (stadstrafiken i Eskilstuna). En upphandling av ett nytt centralsystem för realtid är gjord tillsammans med Örebro län. Dock har tilldelningsbeslutet överklagats och dragit ut på tiden, vilket har inneburit att lämnade anbud har hunnit bli ogiltiga. För att komma vidare i arbetet med att byta ut och modernisera realtids-systemet samt att bygga ut systemet till hela Sörmland, är inriktningen att göra detta i samma projekt som för betal- och distributionssystemet. Kommunikationsradiosystem Dagens kommunikationsradiosystem är ett analogt system från Ericsson, levererat i början av 1990- talet med vissa möjligheter till selektiva anrop förutom öppen kanal där alla hör alla under respektive basstation. Under hösten 2013 gjordes en utvärdering av nuvarande system på Eskilstunas samtliga fordon. Utvärderingen påvisade få fel på kommunikationsradion. Det som främst hittades var underhållsbrister såsom antenner med felaktig längd, paneler som inte var rätt monterade samt täckningsgraden från fordonen som till stor del berodde på antennernas utformning. Alla fordon (78 stycken) är åtgärdade. Resultatet av utvärderingen i Eskilstuna, visar att det inte är nödvändigt, rent funktionellt, att byta ut komradiosystemet. Enligt leverantören finns reservdelar för lång tid framöver, då samma system används av stora aktörer i Sverige och Norden. Ett riktningsbeslut gällande kommunikationsradiosystem kommer att tas under 2014. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken Sörmland AB 45

46 46 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars 2014 Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vid utformningen av myndigheten togs utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en myndighet lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa så kallade designprinciper, som påverkar den organisatoriska strukturen, är: Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus Kunden i centrum Effektiv organisation Målen styr utvecklingen Kollektivtrafikmyndighetens övergripande mål Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling är uppdelad på fem olika funktionsområden: Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Arbetet under perioden inom respektive funktionsområde beskrivs i följande kapitel. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken Sörmland AB 46

47 47 Funktion Tillgänglighet Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten har under perioden deltagit tillsammans med Strängnäs och Nyköpings kommuner i arbetet med utformning av framtida resecentrum. Vad gäller Strängnäs resecentrum har detaljplanen vunnit laga kraft och myndigheten har arbetat i nära samarbete med kommunen och Trafikverket för att säkerställa busstrafikens utformning när arbetet nu går i en anläggningsprocess. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. I Eskilstuna kommun har myndigheten tillsammans med kommunen initierat ett arbete kring busskörfält för ökad framkomlighet i Eskilstunas busstrafik. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Ett projekt drivs för närvarande gällande överflyttning av ansvar för samordning och upphandling av den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. En sådan utveckling förväntas ge utökade möjligheter att öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Under 2013 togs förslag till riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland fram i samarbete med länets aktörer och handikapprörelsen. En remissversion har under perioden sänts till berörda instanser. Uppföljning av målet tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Av de 300 telefonintervjuade under perioden januari mars 2014 gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. o Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 52 % o Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 40 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon Ingen förändring har skett under perioden januari till mars. o Andel bussar med låggolv = 89 % (207 av 233 bussar) o Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) o Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 % av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken Sörmland AB 47

48 48 Funktion Attraktivitet Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I samband med det nya linjenätet som infördes i december 2012 gjordes flera satsningar på så kallade starka stråk, såväl inom som mellan kommuner. Detta arbete fortsätter kontinuerligt i samband med att framtidens kollektivtrafik utvecklas. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under perioden har marknadsinsatserna koncentrerats till etablering av verksamhet vid Eskilstuna station (Station 360). Detta förväntas ge ett ökat skyltfönster för kollektivtrafiken och försäljningen av färdbevis. Härutöver har myndigheten, i avvaktan på upphandling av ny leverantör för reklamtjänster, valt att använda delar av reklamytorna på bussarna för myndighetens verksamhet. Den uppmärksammade reklamen där förare lyfts fram har fortsatt på ett antal bussbaksidor under vintern och våren. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Inga aktiviteter har genomförts under perioden. Uppföljning av målet attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Se avsnitt under Funktion Tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) Totalt sett har 1 679 263 påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under perioden januari- mars 2014. Det är en ökning med 2,6 procent av andelen betalande resenärer jämfört med samma period 2013. Restidskvot i större pendlingsrelationer Redovisas endast på årsnivå. Punktlighet Redovisas endast på årsnivå. För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. För tågtrafiken publicerar Trafikverket kontinuerligt punktlighetsstatistik. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå. 2012 var marknadsandelen totalt cirka 10-15 procent och i starka stråk 20-25 procent. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken Sörmland AB 48

49 49 Funktion Miljö Öka satsningen på förnybara bränslen Det har tagits inledande kontakter med entreprenör för att undersöka kostnader och andra villkor för att konvertera vissa eller alla dieseldrivna bussar till RME-drift. För de avtal som löper ut 2016 förbereds kravspecifikation med innehåll av förnybara bränslen. Öka beläggningsgrad ombord på fordonen I Eskilstuna körs viss trafik med normalbuss i stället för ledbuss på tider med lägre beläggning. Vid tidtabellsskiftet i december 2013 flyttades ytterligare en del trafik med buss över till mindre fordon som körs av taxientreprenörerna. Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2013: o Av 233 bussar körs 103 (44 %) på förnybara bränslen. o 50 bussar går på fordonsgas (21 %) o 53 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle o Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2013: o Partiklar (P) 0,43 ton och 0,05 gram/resa o Kväveoxid (NOx) 60 ton och 6,4 gram/ resa o Kolväten (HC) 3,6 ton och 0,4 gram/ resa Energiförbrukning per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2012 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 0,007 kwh. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 17 Länstrafiken Sörmland AB 49

50 50 Funktion Effektivitet Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se kommentar under funktionsområde Miljö. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under perioden har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är oförändrade gentemot 2013 års nivå. Ett större arbete kring prissättning sker inom ramen för projekt kring nytt betalsystem samt i samband med arbetet med Mälardalstaxa kopplat till trafikplan 2017. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Myndigheten har tillsammans med Åkerbergs Trafik AB kommit överens om att låta Trosabussens månadskort gälla ombord på Länstrafikens bussar i Trosa kommun. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Upphandlingsansvarig har deltagit och kommer att delta i Svensk Kollektivtrafiks upphandlarnätverk bland annat med syftet att standardisera krav i kommande upphandlingar. Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 28,8 miljoner kronor (+ 2,1 %), från skolkorten till 18,5 miljoner kronor (-8,1 procent). Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Den totala kostnadstäckningsgraden uppgår till 26 procent, räknar man in intäkterna från skolkorten till 42 procent. Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick under perioden till 1,63 kr (3,53 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 kilometer. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt SJ har under perioden fortsatt köra kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i och genom länet. Under perioden har inga ansökningar om att bedriva kommersiellt trafik inkommit till myndigheten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 18 Länstrafiken Sörmland AB 50

51 51 Funktion Regional utveckling Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna kring tillgänglighet vid sjukhusentréerna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings Lasarett. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Samverkansarbetet med En bättre sits och Trafikplan 2017 har fullföljts enligt plan. Myndigheten har deltagit samt även varit föredragande vid Mälardalsrådets storregionala konferens den 20 mars. Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Redovisas endast på årsnivå. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå. För 2013 bedöms marknadsandelen i starka stråk ligga på 20-25 procent. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Redovisas endast på årsnivå. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 19 Länstrafiken Sörmland AB 51

52 52 Ekonomiskt perspektiv Ekonomiskt utfall Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. I driftsredovisningen skiljer vi på Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa Intäkter medlemmar Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Vad som ingår i respektive grupp samt hur dessa intäkter och kostnader fördelas återfinns i PM Planeringsprocess och beslutsordning för Kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari till och med mars uppgick till 6 785 tkr. och resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 7 173 tkr. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 20 Länstrafiken Sörmland AB 52

53 53 Ekonomisk prognos och analys Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut januari mars visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativ resultat på 1 555 tkr jämfört med budget 2014. Intäktsantaganden i prognosen Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i kommunalförbundet. Intäktsutvecklingen under perioden januari till och med mars uppgår till 28,8 miljoner kr vilket är något högre, ca 2 procent, jämfört med samma period föregående år 2. Intäktsutvecklingen ligger på en något lägre nivå än budget vilket beror på en snöfattig vinter och mild vår som inneburit lägre intäkter i stadstrafiken än förväntat. Även i den lokala landsbygdstrafiken indikerar prognosen för helåret lägre intäkter än budgeterat. För skolkortsintäkter är intäkten nästan 3,2 miljoner kr lägre än budgeterat. Orsaken till differensen är svårigheten att få ett säkert underlag gällande behovet av antalet skolkort. Myndigheten arbetar tillsammans med medlemmarna på att få till en metod som kan ge bättre underlag för säkrare budgetering av skolkort. För intäktsutvecklingen resterande året, april till och med december, har antaganden gjorts utifrån andelen intäkter som hämtats hem under perioden. Detta jämförs med motsvarande period 2013 där antagandet görs att intäktsutvecklingen i stort följer föregående års utveckling Övriga intäkter från allmänheten består av viten samt reklamintäkter och visar vid årets första delårsrapport en positiv budgetavvikelse på 1 507 tkr. Det bör noteras att kollektivtrafikmyndigheten inte budgeterar för viten även då de med sannolikhet faller ut. Kostnadsantaganden i prognosen Förvaltningskostnaderna beräknas i dagsläget uppgå till 26 830 tkr vilket är i linje med budget. För denna kostnadsgrupp balanserar prognosticerade över- och underskott varandra. Givet nuvarande uppdrag antas kostnaderna för personal och lokaler uppnå budgeterat utfall medan kostnader för konsultarvoden och förbrukningsinventarier förväntas öka. Under delårsperioden har ett intensivt arbete med att försälja aktierna i Smartpak AB pågått och den planerade processen har väsentligen fördröjts. De ekonomiska effekterna av avvecklingen är negativa och inte budgeterade. Kollektivtrafikmyndigheten har vidtagit åtgärder för att reducera budgetavvikelserna och kostnaderna för föreningsavgifter och övriga kontorskostnader förväntas minska. Det finns viss osäkerhet runt de ekonomiska effekterna kring Eskilstuna station 360 då verksamheten är nyetablerad och vi vet ännu inte det ekonomiska utfallet. Eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun. Prognosen bygger på att kostnader och intäkter balanserar varandra. Under perioden har beslut om resursförstärkning i innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor fattats vilket innebär ökade kostnader upp till 1 000 tkr. Finansieringen av den utökade resursen sker utifrån principen att Landstingets andel uppgår till 50 procent och kommunernas (förutom Strängnäs) andel är 50 procent fördelat efter respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Finansieringen ingår ej i nuvarande medlemsavgift. 2 Biljettintäkterna för perioden 2013 uppgick till 29,1 miljoner kronor. Av dessa omfattade dock ca 0,9 mkr en subvention från Eskilstuna kommun som togs bort 2014. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 21 Länstrafiken Sörmland AB 53

54 54 De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till 7 943 tkr under perioden vilket kan jämföras med 6 330 tkr för samma period föregående år. De ökande kostnaderna jämfört med tidigare år består främst av ökade kostnader för tekniska system samt högre banavgifter. För de investeringar som ska företas avseende tekniska system med stöd av medel ur Länsplanen finns ingen medfinansiering för detta budgeterat under 2014. Under delårsperioden har indexutvecklingen varit lägre än budgeterat vilket innebär att trafikkostnaderna generellt är lägre än budget i prognos. Trafikkostnaderna förväntas öka med budgeterad indexutveckling och i övrigt följa planerad produktion för den kommande perioden. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, det vill säga med samma belopp varje månad. Avskrivningar av anläggningstillgångarna påbörjas den period som inköpet är gjort och görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningarna för perioden uppgår till 287 tkr i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och 3 34 tkr i Länstrafiken Sörmland. Periodens investeringar bestod av kontorsinventarier motsvarande 33 tkr. Soliditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har vi utgången av augusti en soliditet på 31 % och Länstrafiken Sörmland AB har en soliditet på 99 %. Vi bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga. Likviditet Kollektivtrafikmyndigheten har per sista mars en likviditet på 105 % vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Likviditeten kommer dock att försämras under året och för att inte belastas med räntekostnader kommer Kollektivtrafikmyndigheten vida åtgärder för att säkra likviditeten. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 119 % för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt. Omräkningsfaktorn Den i förhandlingen överenskomna omräkningsfaktorn används som utjämnare mellan den gamla och den nya modellen. Den används för åren 2013 och 2014. Det är först vid årsbokslutet som omräkningsfaktorn fastställs. Erfarenheten från föregående år är att omräkningsfaktorn stödjer en fluktuerande effekt. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 22 Länstrafiken Sörmland AB 54

55 55 Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Periodens resultat uppgick till 6 785 kronor men prognosen visar på ett underskott motsvarande 1 555 tkr. En viktig del i Kollektivtrafikmyndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet mot en budget i balans kommer fortsätta under året. Periodens förvaltningskostnader står för 4 procent av Kollektivtrafikmyndighetens totala kostnader. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 19 procent under perioden januari mars vilket är en ökning med 3 % jämfört med januari december 2013. Andelen intäkter från allmänheten i jämförelse med totala intäkter under perioden januari mars 2013 uppgick till 19 % vilket tyder på att intäktsutvecklingen måste öka för att Kollektivtrafikmyndigheten ska kunna uppfylla målet vid årsbokslutet 2014. Totalt sett uppfyller myndigheten två av tre finansiella mål för perioden januari mars 2014. Länstrafiken Sörmland AB har i sin tur följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning; positivt resultat, förvaltningskostnaderna får årligen uppgå till högst tjugo procent av totala kostnader förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras, och kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. Länstrafiken Sörmlands resultat uppgick till 473 tkr för perioden januari till mars 2014. Länstrafikens förvaltningskostnader i förhållande till totala kostnader uppgick till 6 %. Kostnader för drift och underhåll av bussdepåer vidarefaktureras Kollektivtrafikmyndigheten. Dessa kostnader ska i framtiden faktureras direkt till Kollektivtrafikmyndigheten vilket kommer resultera i en höge andel förvaltningskostnader. Kassalikviditeten, förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgick vid utgången av mars till 110 procent. Länstrafiken uppfyller samtliga finansiella mål. Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 23 Länstrafiken Sörmland AB 55

56 56 Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Då flera av indikatorerna endast mäts på årsnivå och ingen av indikatorerna är ännu preciserad med mått för måluppfyllelse görs endast en bedömning om verksamhetens samlade utfall grundad på fakta och erfarenhet från denna bokslutsperiod samt tidigare verksamhetsår. Den samlade bedömningen är att vi i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Åtgärder behöver dock fortsätta under året för att vi ska kunna uppfylla en god samlad ekonomisk hushållning vid årsbokslutet 2014. Bland annat behöver intäktsutvecklingen öka och arbetet mot en budget i balans fortsätta. Flera av funktionsmålen är långsiktiga till sin karaktär och några ligger utanför verksamhetens direkta kontroll. Sjukfrånvaron ligger fortsatt på en fortsatt glädjande låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Resandet i tåg och busstrafiken uppvisar ett positivt utfall, dock än blandat. Här vidtas analys och åtgärder företas där myndigheten har möjlighet att påverka. Bokslutsperiodens resultat visar påtagligt de faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Till exempel gav en mild marsmånad ett direkt negativt utfall på resande och intäkter i flera stadstrafikområden och indexutvecklingen var denna period till myndighetens favör. Nöjdheten med våra tjänster ligger fortsatt för lågt och kan inte påstås uppfylla målen. Särskilt allmänhetens nöjdhet ligger lågt, under medel för riket. Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn av ålder och slitage. När det gäller satsningar och förbättringar avseende tekniska system, kravställning inför kommande trafikupphandlingar och samordning av allmän och särskild kollektivtrafik har under bokslutsperioden omfattande arbete investerats i förberedelser. Inget av detta syns ännu som resultat och får utfall först i åren 2015 och framåt. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 28,8 miljoner kronor (+ 2,1 procent) vilket ligger lägre än budget. Intäktsutvecklingen från skolkorten uppgick till 18,5 miljoner kronor (-8,1 procent), vilket är långt lägre än budget. Intäktsutvecklingen för skolkort ligger inom medlemmarnas och myndighetens närmare kontroll och är på väg att få till en metod som kan ge bättre underlag för säkrare budgetering av skolkort. Arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling fortsätter under 2014. Kollektivtrafikmyndigheten måste vidta åtgärder för att uppnå balanskravet 2014 detta då nuvarande prognos pekar på ett underskott vilket innebär ett negativt balanskravsresultat på 1 555 tkr. Totalt sett uppfyller myndigheten två av tre finansiella mål för perioden januari mars 2014. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 24 Länstrafiken Sörmland AB 56

57 57 Verksamhetens förväntade utveckling Verksamheten under kommande år kommer att påverkas av beslut på nationell nivå: att lag om kollektivtrafik är förhållandevis ny och tillämpas utan stödjande praxis avregleringen 2010 av järnvägen som först nu förefaller fått genomslag med osäkerhet om effekter ur järnvägslagen och järnvägsnätbeskrivning tillsammans med brist av kapacitet i järnvägsnätet eventuellt kommer frågan om en ny samlad lagstiftning som omfamnar såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken utredas Trafikpliktsbeslut kopplade till den regionala tågtrafiken har överklagats. Detta innebär att det kan komma vägledande praxis. Att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat öppna jämförelser för kollektivtrafiken kommer att innebär att det finns grunder för kommande prioriteringar med förutsättning för nationell gemensam standard och utveckling som kan dämpa kostnadsutvecklingen som inte kommer medborgare direkt till godo. Kunders och allmänhetens förtroende och nöjdhet med kollektivtrafiken är allvarligt låg och ett område för fokus och förändring. Bland annat pågår fortsatt projektet Tillsammans för tåg i tid med ett antal aktörer. Trafikverket utreder förutsättningarna för de så kallade prioriteringskriterierna vilket får en sannolik utveckling att regionaltågs- och pendeltågstrafiken klassas annorlunda än idag. De regionala kollektivtrafikmyndigheternas administrativa gränser i form av region eller län innebär att betydande resurser fortsatt kommer att prioriteras för nationell- och storregional samverkan. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens organisering i Sörmland innebär även den hög grad av samverkan och avtalet om fördelning av ansvar, kostnader och intäkter inom kollektivtrafiken i Sörmland får gradvis effekt. Medlemmarna kommer genom högre grad av aktivitet erövra sin rådighet och sitt inflytande i myndighetens uppdrag. Detta påverkar även verksamhetens framtida kostnadsutveckling då varje medlem numer genom trafikbeställning i betydande del avgör verksamhetens ekonomiska utfall. De uppdämda behov vi har att utveckla de tekniska systemen, dels för att säkra våra intäkter i trafiken, dels för att öka användarvänligheten förefaller tillgodoses genom att vi tillförs medel ur Regional plan för infrastruktur i Sörmland. Under perioden 2015 och framåt kommer investeringsbehov för våra depåer att eskalera. Detta beror av miljökrav men även av behov av annat fastighetstekniskt underhåll. 2015 kan effekt av samordning av upphandlingar för den anropsstyrda trafiken, färdtjänsten och sjukresor i länet realiseras. Innevarande avtal bedöms kostnadseffektiva. 2016 löper betydande delar av busstrafikens avtal ut. Kravspecifikationerna i nya avtal kommer att påverka kostnaderna främst för medlemmarna Landstinget, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta. Kommande avtal bör innehålla en fordonsflotta som drivs på förnybara drivmedel samt med olika typer av incitament. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 25 Länstrafiken Sörmland AB 57

58 58 2017 realiseras Trafikplan, ett storregionalt stomnät för tågtrafiken. Pågående förhandlingar kommer avgöra ekonomisk effekt. Nuvarande kalkylering av de ekonomiska effekterna för Trafikplan innebär kostnadsneutralitet. Ostlänkens placering genom länet har betydande påverkan för länets framtida tillväxt. Här är väsentligt med noggranna övervägningar, kalkylering och involvering i processen. Andra viktiga samarbetsprojekt är internationella EU-projekt, den nationella Färdplan 2050 och den storregionala Trafikplan 2030/2040. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 26 Länstrafiken Sörmland AB 58

59 59 Våra räkenskaper På följande sidor kan du ta del av Driftsredovisning Resultaträkning och balansräkning Fördelning per medlem: Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Katrineholms kommun Flens kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 27 Länstrafiken Sörmland AB 59

60 60 Driftsredovisning Intäkter (tkr) Budget 2014 Utfall janmars 2014 Utfall jan - mars 2013 Prognos 2014 Intäkter från medborgarna 108 214 30 336 29 904 106 710 Varav Biljettintäkter 108 214 28 829 29 073 105 203 Biljettintäkter landsbygd 59 802 15 326 58 899 Biljettintäkter stadstrafik 48 412 13 502 46 304 Övriga intäkter 0 1 507 831 1 507 Varav Reklamintäkter 125 73 125 Viten 1 382 758 1 382 Intäkter från medlemmarna 517 829 132 534 122 121 514 661 Varav Medlemsavgifter 455 342 113 802 102 034 455 342 Skolkort 62 487 18 732 20 087 59 319 Summa intäkter 626 043 162 870 152 025 621 372 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 26 830 6 186 958 26 830 Varav: Personalkostnader, intern personal 15 694 3 558 2 787 15 694 Arvoden inkl. konsulter 4 086 438 308 4 443 Lokalkostnader 923 204 193 923 Förbrukningsinventarier 71 262 230 316 Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 2 261 492 474 1 904 Engångsintäkt RF -5 000 Avvecklingskostnader LTM 1 133 Övrigt kontorsrelaterat 3 795 1 232 833 3 550 0 Trafikrelaterade kostnader 31 057 7 944 6 430 32 260 Varav: Tekniska system 7 867 2 126 1 171 7 867 Försäljningskostnader 6 504 1 793 1 892 6 504 Infrastrukturkostnader (depåer mm) -2 298-529 -727-2 298 Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 18 984 4 555 4 094 20 187 Trafikkostnader 568 156 141 955 139 113 563 836 Varav Landsbygd buss 296 556 74 141 72 596 293 868 Stadstrafik 155 800 39 301 38 004 154 298 Tåg 114 448 28 207 28 371 114 448 Anropsstyrd trafik 1 352 306 142 1 222 Summa kostnader 626 043 156 085 146 501 622 926 Periodens resultat 0 6 785 5 524-1 555 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 28 Länstrafiken Sörmland AB 60

61 61 Resultaträkning och Balansräkning Resultaträkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Utfall jan - mars 2014 Utfall jan - mars 2013 Samlad Redovisning Utfall jan - mars 2013 Prognos Budget 2014 2014 Verksamhetens intäkter 53 020 51 998 53 020 185 132 187 322 Verksamhetens kostnader -159 614-154 696-158 384-642 973-642 612 Avskrivningar -287-57 -1 205-991 -991 Verksamhetens nettokostnader -106 881-102 754-106 568-458 832-456 281 Medlemsbidrag 113 674 102 034 113 674 456 342 455 342 Övriga bidrag 5 000 0 0 0 Finansiella intäkter 74 54 74 945 945 Finansiella kostnader -82-1 -6-10 -5 Periodens resultat 6 785 4 333 7 173-1 555 1 Balansräkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Utfall mars 2014 Utfall 2013 Utfall mars 2014 Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella 1 157 1 411 27 966 28 903 Finansiella 40 104 40 104 1 186 1 186 S:a anläggningstillgångar 41 261 41 515 29 151 30 089 Omsättningstillgångar Fordringar 27 604 75 239 32 726 171 622 Kassa/bank 63 582 95 877 69 621 108 379 S:a omsättningstillgångar 91 186 171 116 102 347 280 001 S:A TILLGÅNGAR 132 448 212 631 131 498 310 090 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 39 047 39 047 38 422 38 421 varav årets resultat 2-626 S:a eget kapital 39 047 39 047 38 422 38 421 Avsättningar för pensioner 146 146 146 146 Skulder Kortfristiga skulder 86 469 173 438 85 757 271 523 S:a kortfristiga skulder 86 469 173 438 85 757 271 523 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 125 663 212 631 124 325 310 090 Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 29 Länstrafiken Sörmland AB 61

62 62 Fördelning per medlem Medlem Landstinget Sörmland Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 34 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 50 702 14 465 50 447-255 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 35 336 9 291 35 734 398 Skolkort 15 366 4 402 13 941-1 425 Övriga intäkter 772 772 772 Kostnader 272 253 66 925 272 447 194 Förvaltningsavgifter 9 121 2 103 9 121 0 Trafikrelaterade nettokostnader 19 689 4 857 20 891 1 202 Trafikkostnader 243 443 59 965 242 434-1 009 Regional landsbygdstrafik med buss 128 995 31 758 127 986-1 009 Trafikkostnader tåg 114 448 28 207 114 448 0 Nettokostnad exkl omräkning 221 550 52 460 222 000 450 Preliminär omräkningsfaktor - 4 659-4 571 88 Nettokostnad inkl omräkning 216 891 217 429 538 Citybanan 54 014 53 422 592 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Landstinget ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss samt tågtrafik. Under perioden har en förstärkningstur satts in mellan Strängnäs och Eskilstuna under skoldagar. Under perioden har kostnader tillkommit för projekt avrop av fordon för Trafikplan 2017 (AMT-projektet som leds av Transitio). Denna kostnad ingår i landstingets trafikrelaterade nettokostnader och innebär en avvikelse i prognos på ca 1,2 miljoner kr. Kostnaden hade kunnat väljas uppstå i ett senare skede, då som inbakad i kommande fordonshyror. Prognosen för landstinget uppvisar i övrigt lägre trafikkostnader för busstrafik och högre intäkter från allmänheten än budgeterat. Övriga intäkter består av kombination av viten för i första hand tågtrafiken. Dessa räknas inte upp i prognosen. Intäkterna från skolkort visar prognosen på drygt 1,4 miljoner lägre intäkter än budget. Totalt innebär detta en negativ prognos för 2014 på drygt 500 000 kr. 62

63 63 Medlem Eskilstuna kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 24,9 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 57 299 6 720 56 139-1 160 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 4 746 1 272 4 799 53 Biljettintäkter, Stadstrafik 34 348 9 192 32 827-1 521 Skolkort/elevkort 18 206 5 657 17 913-293 Övriga intäkter 0 600 600 600 Kostnader 148 071 37 371 146 982-1 089 Förvaltningsavgifter 6 674 1 539 6 674 0 Trafikrelaterade nettokostnader 3 002 843 3 002 0 Trafikkostnader 138 393 34 989 137 304-1 089 Lokal landsbygdstrafik 28 528 7 269 28 601 73 Stadstrafik 109 865 27 719 108 703-1 162 Nettokostnad exkl omräkning 90 772 20 650 90 843 71 Preliminär omräkningsfaktor -1 835-1 761 74 Nettokostnad inkl omräkning 88 937 89 081 144 Citybanan 18 991 18 783 208 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun samt stadstrafik. Trafik under sommarperioden är inte fastställd vid tidpunkt för delårsbokslutet utan har beräknats utifrån 2013 års trafikutbud. Prognosen för Eskilstuna kommun uppvisar en avvikelse jämfört med budget på knappt 150 000 kr. Avvikelsen beror på lägre intäkter i stadstrafiken än budgeterat vilket framförallt beror på en svag resandeutveckling under mars månad på grund av det milda vädret. Även skolkortsintäkter är något lägre än budgeterat. Övriga intäkter är kombination av viten och reklamintäkter. Dessa räknas inte upp i prognosen. Resultatet uppvägs till viss del av lägre trafikkostnader som beror på lägre indexutveckling hittills under året än budgeterat. 63

64 64 Medlem Strängnäs kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 8,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 14 450 4 217 14 378-72 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 5 347 1 372 5 276-71 Biljettintäkter, Stadstrafik 2 192 755 2 516 324 Skolkort 6 910 2 075 6 570-340 Övriga intäkter 0 16 16 16 Kostnader 43 013 10 960 43 082 69 Förvaltningsavgifter 2 272 524 2 272 0 Trafikrelaterade nettokostnader 1 022 287 1 022 0 Trafikkostnader 39 719 10 149 39 788 69 Lokal landsbygdstrafik med buss 31 390 7 920 31 227-163 Stadstrafik 8 219 2 190 8 405 186 Övrig trafik 110 39 155 45 Nettokostnad exkl omräkning 28 563 6 743 28 704 141 Preliminär omräkningsfaktor 268 254-14 Nettokostnad inkl omräkning 28 831 28 959 128 Citybanan 6 406 6 336 70 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik. Avtalet med Bergkvarabuss är ett incitamentsavtal ökat resande leder till ökade kostnader ca 5 kr/resa i stadstrafik och ca 7 kr/resa i lokal landsbygdstrafik. Under året har förstärkningar satts in på linje 305 mellan Mariefred och Strängnäs samt en avgång har tillkommit mellan Läggesta och Mariefred. Även i stadstrafiken har förstärkningsturer satts in under vintern. Prognosen uppvisar ökade trafikkostnader som kan härledas till ökad incitamentsersättning och extra trafikbeställning under perioden. De ökade trafikkostnaderna täcks i sin helhet av ökade intäkter från betalande resenärer. Däremot är prognos för intäkter från skolkort 340 000 lägre än budgeterat vilket belastar resultatet och ger ett förväntat minusresultat på knappt 130 000 kr för 2014. 64

65 65 Medlem Vingåkers kommun - Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 2,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 3 127 936 3 127 0 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 875 277 1 046 171 Skolkort 2 252 657 2 079-173 Övriga intäkter 0 2 2 2 Kostnader 11 707 2 957 11 374-333 Förvaltningsavgifter 569 131 569 0 Trafikrelaterade nettokostnader 256 72 256 0 Trafikkostnader 10 882 2 754 10 549-333 Lokal landsbygdstrafik med buss 10 848 2746 10 515-333 Efterfrågestyrd trafik 34 8 34 0 Nettokostnad exkl omräkning 8 580 2 021 8 247-333 Preliminär omräkningsfaktor 10 131 121 Nettokostnad inkl omräkning 8 590 8 378-212 Citybanan 1 869 1 848 21 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Under perioden har inga utökade beställningar av trafik gjorts. Prognosen för Vingåkers kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på drygt 200 000 kr. Detta kommer sig framförallt av högre biljettintäkter och lägre trafikkostnader än budgeterat. Det senare som en följd av lägre indexutveckling under perioden än budget. Intäkterna från skolkort förväntas bli knappt 200 000 kr lägre än budget vilket belastar resultatet negativt. Det positiva resultatet innebär också att Vingåkers kommun förväntas få en högre omräkningsfaktor än budgeterat. 65

66 66 Medlem Katrineholms kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 6,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 7 426 2 217 6 994-432 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 1 508 352 1 352-156 Biljettintäkter, Stadstrafik 1 741 568 1 622-119 Skolkort 4 177 1 257 3 980-197 Övriga intäkter 0 41 41 41 Kostnader 26 856 6 963 26 719-137 Förvaltningsavgifter 1 633 376 1 633 0 Trafikrelaterade nettokostnader 735 206 735 0 Trafikkostnader 24 488 6 380 24 351-137 Lokal landsbygdstrafik med buss 17 830 4 665 17 797-33 Stadstrafik 6 532 1 690 6 452-80 Efterfrågestyrd trafik 126 26 102-24 Nettokostnad exkl omräkning 19 430 4 746 19 725 295 Preliminär omräkningsfaktor 3 456 3 392-64 Nettokostnad inkl omräkning 22 885 23 116 231 Citybanan 6 557 6 485 72 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Katrineholms kommun indikerar ett förväntat negativt resultat jämfört med budget på ca 230 000 kr. Orsaken är negativ intäktsutveckling för såväl biljettintäkter som skolkort. Resandet i stadstrafiken har under perioden haft en svag utveckling vilket påverkar intäkterna negativt. Trafikkostnaden bedöms ligga i nivå med budget. 66

67 67 Medlem Flens kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 3,3 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 4 902 1 180 4 144-758 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 2 487 493 1 972-515 Skolkort 2 414 685 2 170-244 Övriga intäkter 2 2 2 Kostnader 15 022 3 811 14 879-143 Förvaltningsavgifter 877 202 877 0 Trafikrelaterade nettokostnader 395 111 395 0 Trafikkostnader 13 750 3 498 13 607-143 Lokal landsbygdstrafik med buss 13 490 3 450 13 415-75 Efterfrågestyrd trafik 260 48 193-67 Nettokostnad exkl omräkning 10 120 2 630 10 734 614 Preliminär omräkningsfaktor 1 733 1 546-187 Nettokostnad inkl omräkning 11 854 12 281 427 Citybanan 3 306 3 269 37 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Flens kommun indikerar ett negativt resultat på drygt 400 000 kr. Orsaken är minskade intäkter från såväl skolkort som från allmänheten. Intäkterna i landsbygdstrafiken antogs i budget förändras motsvarande 50 % av minskningen i trafikarbete. Framförallt linje 430 har intäkterna reducerats i betydligt större omfattning än detta antagande. Trafikkostnaderna bedöms bli lägre än budget. 67

68 68 Medlem Gnesta kommun - Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 3,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 4 372 1 177 4 041-331 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 2 133 468 1 802-331 Skolkort 2 239 707 2 238-1 Övriga intäkter 0 2 2 2 Kostnader 18 179 4 573 18 196 17 Förvaltningsavgifter 934 215 934 0 Trafikrelaterade nettokostnader 3 820 968 3 820 0 Trafikkostnader 13 425 3 390 13 441 16 Lokal landsbygdstrafik med buss 13 346 3 390 13 441 95 Efterfrågestyrd, komplettering 79-79 Nettokostnad exkl omräkning 13 807 3 396 14 155 348 Preliminär omräkningsfaktor vid DÅR 2 327 225-102 Nettokostnad inkl omräkning 14 135 14 379 244 Citybanan 2 042 2 019 23 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention á 3,4 mkr (hanteras som trafikrelaterad kostnad). Prognosen för Gnesta kommun indikerar ett negativt resultat på knappt 250 000 kr. Orsaken är framförallt lägre biljettintäkter än prognos. Orsaken till den minskade försäljningen tros vara avsaknad av validering av SL:s färdbevis ombord på bussarna som en följd av SL:s nya biljettsystem. Nya validatorer är på gång att installeras vilket gör att intäkterna kan återhämtas något under året. 68

69 69 Medlem Nyköpings kommun - Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 15,2 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 25 366 7 229 23 725-1 641 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 6 259 1 455 5 707-552 Biljettintäkter, Stadstrafik 10 131 2 988 9 338-793 Skolkort 8 975 2 721 8 615-360 Övriga intäkter 0 65 65 65 Kostnader 76 080 18 830 74 643-1 437 Förvaltningsavgifter 4 073 939 4 073 0 Trafikrelaterade nettokostnader 1 833 515 1 833 0 Trafikkostnader 70 174 17 376 68 737-1 437 Lokal landsbygdstrafik med buss 38 321 9 500 37 306-1 015 Stadstrafik 31 184 7 702 30 737-447 Skärgårdstrafiken 500 106 423-77 Efterfrågestyrd, komplettering 170 68 271 101 Nettokostnad exkl omräkning 50 715 11 601 50 918 203 Preliminär omräkningsfaktor 108 99-9 Nettokostnad inkl omräkning 50 823 51 017 194 Citybanan 10 338 10 225 113 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik, efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Skärgårdstrafiken har upphandlats med nytt trafikavtal från och med 7 april 2014, det nya avtalet förväntas inte innebära någon större förändring för kostnaden. Busstrafiken i Nyköpings kommun kommer att justeras i augusti i samband med förändringar i högstadieskolornas lokalisering. Detta kommer innebära ökade kostnader, framförallt i stadstrafiken. Dessa är inte inkluderade i prognosen för 2014. Prognosen för Nyköpings kommun indikerar ett negativt resultat på knappt 200 000 kr. Orsaken är lägre intäkter än budget. Stadstrafiken hade en svag marsmånad vilket påverkar prognosen negativt. Även skolkorten förväntas få lägre intäkter än budgeterat medan trafikkostnaderna förväntas bli lägre än budgeterat. 69

70 70 Medlem Trosa kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 2,1 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 1 876 531 1 791-85 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 675 180 691 16 Skolkort 1 202 346 1 096-106 Övriga intäkter 0 5 5 5 Kostnader 11 055 2 745 10 942-113 Förvaltningsavgifter 552 127 552 0 Trafikrelaterade nettokostnader 248 70 248 0 Trafikkostnader 10 254 2 548 10 141-113 Lokal landsbygdstrafik med buss 10 181 2 537 10 097-84 Kompletteringstrafik 73 11 44-29 Nettokostnad exkl omräkning 9 179 2 215 9 151-28 Preliminär omräkningsfaktor 270 291 21 Nettokostnad inkl omräkning 9 449 9 442-7 Citybanan 2 247 2 222 25 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Trosa kommun indikerar ett resultat i nivå med budget med endast mindre avvikelser. Resandeutvecklingen har under perioden varit positiv vilket innebär ökade intäkter från allmänheten. Samtidigt ser skolkortsintäkterna ut att bli lägre än budgeterat. 70

71 71 Medlem Oxelösunds kommun Budget 2014 med flerårsplan (Andel trafikarbete 0,5 %) Belopp i tkr Budget 2014 Utfall jan-mars Prognos 2014 Avvikelse Intäkter 1 182 397 1 243 61 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 437 167 522 85 Skolkort 745 227 717-28 Övriga intäkter 3 3 3 Kostnader 3 807 951 3 663-144 Förvaltningsavgifter 124 29 124 0 Trafikrelaterade nettokostnader 56 16 56 0 Trafikkostnader 3 627 907 3 483-144 Lokal landsbygdstrafik med buss 3 627 907 3 483-144 Nettokostnad exkl omräkning 2 625 554 2 421-204 Preliminär omräkningsfaktor vid DÅR 2 322 394 72 Nettokostnad inkl omräkning 2 947 2 815-132 Citybanan 2 258 2 233 25 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss. Prognosen för Oxelösunds kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på ca 130 000 kr. Orsaken är högre biljettintäkter än budgeterat samt lägre trafikkostnader som följd av lägre indexutveckling än budgeterat hittills under året. 71

72 72 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 40 Länstrafiken 72

73 73 73

74 74 74

75 75 75

76 76 76

77 77 77

78 78 SVAR 1 (2) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 2014-09-05 Dnr KS/2014:403-319 Göran Dahlström Datum Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström gällande omgörning av Stortorget Inger Fredriksson, Centerpartiet, har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström gällande hur mycket omgörningen av Stortorget har kostat skattebetalarna. Interpellationen lyder: Katrineholmsveckan är över för i år. Katrineholmarna har vallfärdat till Stortorget för att under en dryg vecka träffas under trivsamma former, med underhållning och en bit mat och något att dricka. Här har KK-joggen gått i mål, motorcyklar åkt i kortege och mycket annat. Några månader tidigare ordnades den Internationella matmarknaden, också den ett uppskattat inslag i stadsbilden och på torget. För oss i Centerpartiet är det människorna som gör ett torg levande. Torget är en viktig träffpunkt, en bra mötesplats. Men möjligheterna till att använda Stortorget till allt det som katrineholmarna uppskattar hotas nu av det landmärke som ska tas fram genom den arkitekttävling som kommunstyrelsen har fattat beslut om. Denna fastighet, om den byggs, kommer att skymma de vackra husen som finns kvar från Katrineholms tidiga bebyggelse, den kommer att skymma den torgyta som blir kvar och omöjliggöra publika arrangemang som dagens Katrineholmsvecka och Internationella matmarknad. De kommer helt enkelt inte att få plats. Det här är ett högt pris, som Centerpartiet inte vill vara med om att betala. Men för att klargöra även den ekonomiska delen av planerna för detta skrytbygge för skattebetalarna, vill jag ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S). Fråga 1 lyder: Är den tidigare omgörningen av Stortorget avskriven? Svaret på fråga 1 lyder: Ja, den är avskriven. Fråga 2 lyder: Vad har omgörningen av Stortorget kostat skattebetalarna hittills? Svaret på fråga 2 lyder: Den har kostat 73 tkr. Av dessa 73 tkr avser 50 tkr konsultkostnader, övriga 13 tkr avser annonsering, trycksaker med mera. 78

79 79 SVAR 2 (2) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-09-05 Dnr KS/2014:403-319 Fråga 3 lyder: Vilka kostnader, räknat i arbetstid, konsultkostnader med mera, har hittills uppkommit för uppförandet av landmärket på Stortorget? Svaret på fråga 3 lyder: Jag vet inte vilket landmärke som avses. Om det handlar om Stortorgets utveckling och den arkitekttävling som pågår har den kostat 73 tkr utöver viss arbetstid. Fråga 4 lyder: Finns det någon ekonomisk gräns där du är beredd att stoppa bygget av landmärket på Stortorget? Svaret på fråga 4 lyder: Om det med landmärke menas en byggnad så ja, om produktionskostnaden överstiger 24 tkr per kvadratmeter. Göran Dahlström (S) Ordförande i kommunstyrelsen 79

80 80 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) Vad har omgörningen av Stortorget kostat skattebetalarna? Katrineholmsveckan är över för i år. Katrineholmarna har vallfärdat till Stortorget för att under en dryg vecka träffas under trivsamma former, med underhållning och en bit mat och något att dricka. Här har K-K-joggen gått i mål, motorcyklar åkt i kortege och mycket annat. Några månader tidigare ordnades den Internationella matmarknaden, också den ett uppskattat inslag i stadsbilden och på torget. För oss i Centerpartiet är det människorna som gör ett torg levande. Torget är en viktig träffpunkt, en bra mötesplats. Men möjligheterna till att använda Stortorget till allt det som katrineholmarna uppskattar hotas nu av det landmärke som ska tas fram genom den arkitekttävling som kommunstyrelsen har fattat beslut om. Denna fastighet, om den byggs, kommer att skymma de vackra husen som finns kvar från Katrineholms tidiga bebyggelse, den kommer att skymma den torgyta som blir kvar och omöjliggöra publika arrangemang som dagens Katrineholmsvecka och Internationella matmarknad. De kommer helt enkelt inte att få plats. Det här är ett högt pris, som Centerpartiet inte vill vara med om att betala. Men för att klargöra även den ekonomiska delen av planerna för detta skrytbygge för skattebetalarna, vill jag ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S). Jag vill därför fråga Göran Dahlström följande: Är den tidigare omgörningen av Stortorget avskriven? Vad har omgörningen av Stortorget kostat skattebetalarna hittills? Vilka kostnader, räknat i arbetstid, konsultkostnader med mera, har hittills uppkommit för uppförandet av landmärket på Stortorget? Finns det någon ekonomisk gräns där du är beredd att stoppa bygget av landmärket på Stortorget? Katrineholm 12 augusti 2014 Inger Fredriksson, Centerpartiet 80

81 81 ~~~ CENT~RPAR~"~~' ire./ KATRINEHOLM KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~~~ 1 2014-09- 0 8 ~. ~~~~~ :; Handl.nr. ~y~, "srs> Interpellation til Service och Tekniknämndens l :e vice ordförandeulrika Truedsson. Vid Klubbviken nedanför Klubbetorp i sjön Yngaren i Björkvik finns en badplats på bekvämt avstånd från villabebygelsen i Björkviks tätort. Bad platsen har brygga,men är idag i som helhet ett ganska dåligt skick.för barnfamiljer med små barn är badplatsen idealisk med tanke på närheten till villa betygelsen och därmed bostäderna. Badplatsen vid Fagerön är väi långt bort för mindre barn att cykla till. För relativt låga kostnader kan badplatsen fräschas upp och göras mer tillgänglig för björkviksborna och inte minst barnen. I anslutning till badplatsen finns tomter till salu. En upprustad badplats gör Björkvik mer attraktivt för inflyttning till Björkvik och därmed också till Katrineholms kommun. Mitt och Centerpartiets krav är att badplatsen vid Klubbetorp i Björkvik rustas upp. För Centerpartiet i Katrineholms kommun f ~, e -,,. 1 Sten Holmgren `~~~~ r f.. - ~..~._._,_..._. 81

82 82 Katrineholm 2014-08-14 Fråga till Monica Johansson (S), vård och omsorgsnämndens ordförande. Efter samtal med finska medborgare i Katrineholm har jag en fråga om och när vi tänker öppna bastun på Igelkotten för våra pensionärer som det varit en gång i tiden? Efter ett antal påtryckningar av medborgare till ansvariga för att få ett svar på denna fråga vänder jag mej till dej i egenskap av ordförande för nämnden. Fråga: När öppnas bastun på Igelkotten för intresserade pensionärer? Joha Frondelius 82