STATISTIK för alla 215/216
I Statistik för alla 215 216 hittar du statistik från SCB och andra statistikproducenter. Innehåll Befolkning... 4 Hälsa & välfärd... 9 Boende... 11 Kultur & fritid... 13 Utbildning... 15 Arbetsmarknad... 17 Ekonomi... 19 Miljö... 24 Trafik... 26 Brott... 27 Demokrati... 29 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 215.6
Statistiska centralbyrån, SCB SCB är en statlig myndighet som har arbetat med statistik i över 25 år. Vår främsta uppgift på SCB är att ta fram statistik för att användas i samhällsutvecklingen. Det sker till exempel så här: Politiker och andra som fattar beslut använder SCB:s statistik för att bestämma till exempel om var i Sverige det behövs byggas nya vägar, skolor och bostäder framöver. SCB:s statistik används också av debattörer som argument för och emot olika åsikter. Många forskare använder statistiken, till exempel inom medicin, miljö och samhällsplanering. Så här gör vi statistik Det mesta av de fakta som SCB:s statistik bygger på hämtar vi från register, till exempel befolkningsregistret där alla som bor i Sverige finns med. Resten av de fakta som vi gör statistik av samlar SCB in från privatpersoner, företag (stora och små) och offentlig sektor (skolor, kommuner med flera). Insamlingen går till på olika sätt: enkäter på papper frågeformulär på webben telefonintervjuer intervjuer hemma. En av SCB:s största undersökningar är arbetskraftsundersökningarna (AKU). Varje månad ringer SCB:s intervjuare 29 personer för att ta reda på hur många i Sverige som jobbar, söker jobb, studerar eller är sjuka m.m. När det rapporteras i media om arbetslösheten kommer siffran ofta från AKU. Fakta om SCB År 214 hade SCB 1 366 anställda, 61 procent kvinnor och 39 procent män. Av personalen har 63 procent akademisk examen. Medelanställningstiden är 12 år. Under 214 publicerade vi 368 pressmeddelande, vår webbplats scb.se besöktes 7,7 miljoner gånger och 1,2 miljoner uttag gjordes ur våra statistiska databaser. SCB har kontor i Stockholm och Örebro och vi har telefonintervjuare runt om i landet. Välkommen till SCB! Vi tar emot studiebesök efter överenskommelse. Minst 1 deltagare bör delta vid ett besök. Hör av er till Statistikservice minst två veckor innan ni vill komma. E-posta studiebesok@scb.se eller ring 8-56 948 1 så berättar vi mer. 3
BEFOLKNING Folkmängd 2 214 Miljoner 1, Antal barn och unga i befolkningen Ålder 3 9,5 25 2 15 24 år 9, 8,5 8, 2 22 24 26 28 21 212 214 15 1 5 2 22 24 26 28 5 14 år 4 år 21 212 214 Folkmängd efter ålder, år och kön 214 Tusental Män 175 214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 Kvinnor 5 115225335 2 5 115225335 Män 1 1 1 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 Kvinnor 1 3 1 2 3 Vanligaste namnen 214 Namn Antal Namn Antal Elsa 85 Lucas 86 Alice 86 William 851 Maja 732 Oskar 85 Agnes 673 Oliver 754 Lilly 646 Liam 728 Olivia 626 Elias 721 Julia 61 Hugo 696 Ebba 63 Vincent 641 Linnéa 594 Charlie 634 Molly 579 Alexander 63 Tabellen visar de tio vanligaste tilltalsnamnen som getts till flickor och pojkar 214. Namnen redovisas med den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. Alice har legat med i toppen sedan år 25. William, Oscar och Lucas har funnits bland de tio populäraste pojknamnen under hela 2-talet. 4 Befolkning
Andel hushåll efter hushållsstorlek 214 6 personer, 1 % 5 personer, 4 % 4 personer 12 % 3 personer 12 % 2 personer 31 % 7+ personer, 1 % 1 person 38 % För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. Antal personer efter hushållsställning 214 Antal i 1-tal Kvinnor Män Barn 1 24 1 372 Ensamstående föräldrar 269 86 Ensamboende personer 848 768 Personer i samboförhållande 711 711 Personer i gift par/ registrerad partner 1 529 1 528 Ej ensamboende personer, övriga 189 259 Uppgift saknas 124 147 Totalt 4 875 4 872 Hushållsställningen anger individens relation till övriga personer i hushållet. För en person som bor ensam är hushållsställningen Ensamboende. En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar. Befolkning och befolkningsförändringar Registrerade partnerskap och samkönade äktenskap 1 8 6 4 2 1995 kvinnor män 2 25 213 214 Folkmängd 9 644 864 9 747 355 Kvinnor 4 83 57 4 875 115 Män 4 814 357 4 872 24 Folkökning 88 971 12 491 Födda 113 593 114 97 Flickor 55 121 55 89 Pojkar 58 472 59 98 Döda 9 42 88 976 Kvinnor 46 742 45 594 Män 43 66 43 382 Födelseöverskott 23 191 25 931 Invandringar 115 845 126 966 Kvinnor 55 419 57 853 Män 6 426 69 113 Utvandringar 5 715 51 237 Kvinnor 23 573 23 97 Män 27 142 27 33 Invandringsöverskott 65 13 75 729 För första gången finns det nu fler män än kvinnor i Sverige. I befolkningsstatistiken som sträcker sig tillbaka till år 1749 har kvinnorna fram tills idag varit i majoritet. 21 omvandlade partnerskap, kvinnor omvandlade partnerskap, män 214 Befolkning 5
Andel av befolkningen med utländsk/ svensk bakgrund 214 Svensk bakgrund 79 % Utländsk bakgrund 21 % Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder. Invandringar (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning, 214 Kvinnor Män Studerande ej EU/EES-medborgare 1 8 1 684 Arbetsmarknad ej EU/EES-medborgare 1 344 4 13 Arbetstagare EU/EES-medborgare 498 1 174 Egna företagare EU/EES-medborgare 13 43 Anhöriga till EU/EES-medborgare 685 482 Studerande EU/EES-medborgare 237 222 Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land 417 592 Tillräckliga medel EU/EES-medborgare 9 93 Anhöriga arbetsmarknad till ej EU/EES-medborgare 3 75 1 916 Anhöriga till ej EU/EES-medborgare 8 934 6 477 Anhöriga till flyktingar 6 473 5 59 Adoptivbarn ej EU/EES-medborgare 62 73 Konventionsflyktingar 4 351 7 28 Skyddsbehövande 6 29 12 619 Synnerligen ömmande omständigheter 665 1 12 Tillstånd enligt tillfällig lag ej EU/EES-medborgare 4 5 Övriga tillstånd, flyktingar ej EU/EES-medborgare 4 4 Övriga tillstånd ej EU/EES-medborgare 316 345 Permanent uppehållsrätt 1 4 Okänt 8 896 11 558 Totalt 44 29 54 745 Invandrare och utvandrare 185 214 EU-medborgare behöver från och med den 1 maj 214 inte längre registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. 14 12 1 8 6 Utvandrare Invandrare För att räknas som INVANDRARE i SCB:s statistik krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/ uppehållsrätt och folkbokför sig i landet. Nordiska medborgare behöver inte ha tillstånd för att invandra till Sverige. 4 2 185 19 195 2 För att räknas som UTVANDRARE i SCB:s statistik krävs att man meddelar Skatteverket att man har för avsikt att vara bosatt utomlands i minst tolv månader. Vid utflyttning till ett annat nordiskt land gäller folkbokföringsreglerna i det land man flyttar till. 6 Befolkning
Tre faser i Sveriges urbanisering Sveriges befolkning i tätort och på landsbygd, från 18 till 21 Miljoner 9 8 FAS 1 FAS 2 FAS 3 7 6 Tätort 5 4 Landsbygd 3 2 1 18 183 186 189 192 195 198 21 den första fasen utgör den tidiga urbaniseringen med start i det förindustriella samhället vid 18-talets början. Då var Sverige ett utpräglat bonde samhälle och 9 procent av befolkningen bodde på landsbygden. den andra fasen, tillväxt fasen, kommer med industrialiseringen och specialiseringen av tillverkning och service. Inflyttningen till städerna är då snabb och urbaniseringsgraden i Sverige ökade från 15 till 8 procent på mindre än 1 år. den tredje fasen, stabiliseringsfasen, innebär att ökningen av den urbana befolkningen har mattats av. Den svenska urbaniseringen som folkomflyttning från land till stad är i stort avslutad. Befolkning 7
Sveriges karta om befolkningen fick styra formen på landet Kiruna Luleå Umeå Östersund Sundsvall Gävle Västerås Uppsala Karlstad Örebro Stockholm Göteborg Linköping Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer, år 21 Helsingborg 5 och över 15 5 3 15 Malmö 5 3 1 5 Kalmar Växjö Landet har delats upp i rutor som sedan fått en storlek som motsvarar hur många som bor där. Rutorna har med andra ord skalats om areaproportionerligt i förhållande till 8 Befolkning befolkningstätheten. I kartogrammet framgår att befolkningen till stor del är koncentrerad till delar av södra Sverige och längs kusterna.
HÄLSA & VÄLFÄRD Ekonomiskt bistånd Antal Procent av Bistånd i bistånds- medelfolk- Miljoner mottagare 1) mängden kronor 2 522 242 5,9 11 465 2 1 469 4 5,3 1 235 2 2 434 46 4,9 9 818 2 3 418 395 4,7 9 344 2 4 417 491 4,6 9 772 2 5 46 743 4,5 9 614 2 6 392 466 4,3 9 624 2 7 378 552 4,1 9 576 2 8 384 671 4,2 9 888 2 9 422 32 4,5 11 59 2 1 437 5 4,7 11 999 2 11 418 39 4,4 11 343 2 12 399 41 4,2 1 616 2 13 411 485 4,3 1 83 1 Inklusive barn Källa: Socialstyrelsen Återstående medellivslängd Ålder 85 84 83 82 81 8 79 78 77 76 75 74 22 Kvinnor 24 26 28 21 212 Män 214 Dödsorsaker 213 Antal döda Dödsorsak Kvinnor Män Samtliga 46 777 43 728 Cirkulationsorganens sjukdomar 17 597 15 972 Tumörer 11 226 11 97 Andningsorganens sjukdomar 3 96 2 989 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 3 92 2 19 Yttre orsaker till sjukdom och död (skador, förgiftningar) 1 772 3 44 Sjukdomar i nervsystemet, ögat och örat 2 31 1 692 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd 1 854 1 239 Matsmältningsorganens sjukdomar 1 352 1 377 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar 1 162 1 27 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 1 217 1 63 Sjukdomar i urin- och könsorganen 539 579 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 297 142 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet 168 132 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser 124 126 Hudens och underhudens sjukdomar 94 84 Vissa perinatala tillstånd 51 93 Graviditet, förlossning och barnsängstid 7. Källa: Socialstyrelsen Hälsa & Välfärd 9
Foto: Anders Andersson, Skandinav Ersatta dagar för vård av barn 1974 214 Antal dagar i 1 -tal och könsfördelning i procent År Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning Kvinnor Män Kvinnor Män 1974 19 17 1 689 6 4 198 27 2 95 5 3 42 63 37 1985 33 193 94 6 4 156 67 33 199 48 292 93 7 5 731 66 34 1995 47 26 9 1 4 89 68 32 2 35 661 88 12 4 43 66 34 25 42 659 8 2 4 421 64 36 26 43 483 79 21 4 957 63 37 27 45 291 79 21 4 571 64 36 28 47 26 79 21 4 664 64 36 29 47 839 78 22 4 489 65 35 21 49 719 77 23 4 657 64 36 211 5 284 76 24 5 44 64 36 212 5 778 76 24 4 959 64 36 213 51 448 75 25 5 718 63 37 214 53 267 75 25 5 92 63 37 Källa: Försäkringskassan 1 Hälsa & Välfärd
BOENDE Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter lägenhetstyp och år 1 rum och Mer än 3 rum Totalt kök/kokvrå och kök 27 2 657 14 231 3 527 28 3 344 14 449 32 21 29 2 329 1 36 22 821 21 2 45 9 787 19 5 211 1 722 9 48 2 64 212 2 245 11 61 25 993 213 3 453 11 466 29 225 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter upplåtelseform 1991 213 4 35 3 25 2 15 1 5 199 Hyresrätt 1995 2 Äganderätt Bostadsrätt 25 21 Äg Bos Hy Antal sålda bostadsrätter 2 213 5 Köpeskilling för småhus (permanentbostad) 1981 213 Medelvärde i tkr 5 Riket exkl storstadsområden Övr 4 3 2 1 Riket exkl storstadsområden 21 23 25 27 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö 29 211 213 4 Stor-Malmö Stor-Göteborg 3 Stor-Stockholm 2 1 1983 1993 Stockholms län Övriga län 23 213 Stoc Boende 11
Foto: IStock Trångboddhet, EU samt Island och Norge Andel av befolkningen i procent 28 213 Samtliga EU-länder (28 länder). 17,4 Belgien 4,1 2, Cypern 3,3 2,4 Nederländerna 1,7 2,6 Irland 4,7 : Malta 3,9 3,6 Spanien 5,6 5,2 Luxemburg 8, 6,2 Tyskland 7, 6,7 Finland 5,8 6,9 Frankrike 9,7 7,6 Storbritannien 6,5 8, Danmark 7,3 9,4 Sverige 1,1 11,2 Portugal 15,7 11,4 Österrike 14,8 14,7 Slovenien 39,5 15,6 Tjeckien 29,8 21, Estland 41,7 21,1 Grekland 26,7 27,3 Italien 24,2 27,3 Litauen 49,9 28, 28 213 Lettland 57,4 37,7 Slovakien 42,9 39,8 Kroatien : 42,8 Bulgarien 48,1 44,2 Polen 5,8 44,8 Ungern 48,3 45,7 Rumänien 56,5 52,9 Island 6,3 9,1 Norge 5,2 6, Källa: Eurostat Norm 3 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar dock sovrum medan varje barn ska ha eget rum. Exempel: enligt norm 3 ska ett sammanboende 4-personershushåll ha minst 4 rum och kök för att inte vara trångbott (Boendeutredningen 1974). 12 Boende
KULTUR & FRITID Barns fritid och kulturella besök 212 213 Andel barn i procent, 1 18 år Flickor Pojkar Båda könen Läser böcker minst en dag i veckan 58 49 53 Följer nyheter minst en dag i veckan 72 76 74 Idrottar minst en dag i veckan 6 65 62 Helt ledig minst en dag i veckan 84 89 87 Varit på teater senaste halvåret 28 24 26 Varit på bio senaste halvåret 81 81 81 Mest sedda filmer på bio 214 Populäraste filmerna Antal besökare 1 Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann 1 43 964 2 Hobbit del 3: Femhäraslaget 752 682 3 Frost 67 454 4 The Hunger Games 3: Mockingjay del 1 538 274 5 Draktränaren 2 386 725 6 Interstellar 358 87 7 Sune i fjällen 332 342 8 Bamse och tjuvstaden 321 717 9 Guardians of the Galaxy 312 952 1 The Wolf of Wall Street 295 78 Källa: Svenska filminstitutet Genomsnittlig tid för aktiviteter Per dygn år 21/11, 2 64 år 12 1 8 6 4 2 Förvärvsarbete Hemarbete Personliga behov Studier Kvinnor Män Fritid Internetanvändning Andel personer 16 74 år, procent 23 214 I stort sett varje dag de senaste tre månaderna 41 83 Minst en gång per vecka (men inte varje dag) de senaste 3 månaderna 28 8 Minst en gång per månad (men inte varje vecka) de senaste 3 månaderna 6 2 Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare 2 2 Aldrig 21 6 Kultur & fritid 13
Foto: Marie Linnér, Skandinav Motionsvanor Andel i procent, åldern 16 84, som motionerar sammanhängande 28 29 21 211 212 213 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Praktiskt taget aldrig 12 15 11,8 16 1,4 13,6 Lite då och då 13,2 15 11,9 12,1 11,1 11,3 Ungefär en gång i veckan 11,3 12,8 9,9 12,3 9,9 11,6 Minst en gång i veckan 74,8 69,9 76,3 71,9 78,5 75,1 Minst två gånger i veckan 63,4 57,2 66,4 59,6 68,7 63,4 Utlåning i kommunala folkbibliotek efter typ av media Antal utlåningar 3 Barnböcker 25 2 15 Facklitteratur för vuxna 1 Skönlitteratur för vuxna 5 2 22 24 26 28 21 212 Ljudböcker/kasettböcker m.m. Talböcker E-böcker Källa: Kungliga biblioteket 14 Kultur & fritid
UTBILDNING Befolkningens utbildning 214, 25 64 år Procent Eftergymnasial utb. 3 år eller längre Forskarutbildning 29 Kvinnor 1 2 3 7 Uppgift om utbildning saknas 21 15 2 Män 1 2 3 11 Förgymnasial utb. kortare än 9 år Förgymnasial utb. 9 år 25 Gymnasial utb. kortare än 3 år Eftergymnasial utb. kortare än 3 år 16 2 22 Gymnasial utb. 3 år Antal elever i grundskolan och gymnasieskolan Läsåret 214/215 Antal Grundskolan förskoleklass 113 576 Grundskolan åk 1 9 949 46 Gymnasieskolan 323 67 Foto: Marie Linnér, Skandinav Källa: Skolverket Utbildningskostnad per inskrivet barn/elev 213 Förskolan Fritidshem Grundskolan (inkl. skolskjuts) Gymnasieskolan (inkl. skolskjuts) Komvux (per heltidsstuderande) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Källa: Skolverket 128 1 kr 34 3 kr 95 kr 19 9 kr 45 kr 38 4 kr Utbildning 15
Registrerade studenter på högskolan Antal i grundutbildning efter läsår och kön 1977/78 212/13 5 4 3 2 1 1977/ 78 1982/ 83 1987/ 88 Källa: Universitetskanslerämbetet 1992/ 93 1997/ 98 22/ 3 Totalt Kvinnor Män 27/ 8 212/ 13 Som registrerade räknas de studerande som är förstagångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper över flera terminer. Befolkningens utbildning 1985 214 Ålder 16 74, procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utbildning utbildning utbildning m kv tot m kv tot m kv tot Män 1985 21 23 44 19 18 37 7 7 14 1986 Kvinnor 21 22 43 19 19 38 7 7 14 1987 2 21 41 2 19 39 7 7 15 Totalt 1988 19 21 4 2 19 39 8 8 15 1989 19 2 39 2 2 4 8 8 16 199 19 19 38 21 21 43 9 9 18 1991 18 18 37 22 21 43 9 9 18 1992 18 17 35 22 22 44 9 1 19 1993 17 17 34 22 22 44 1 1 2 1994 17 16 33 22 22 44 1 11 21 1995 17 16 32 22 22 44 11 11 22 1996 16 15 32 22 22 44 11 12 22 1997 16 15 31 22 22 44 11 12 23 1998 16 15 3 22 22 44 11 12 24 1999 15 14 3 22 22 44 12 13 24 2 14 13 27 23 22 45 12 14 26 21 14 13 27 23 22 45 12 14 27 22 14 12 26 23 22 45 13 15 27 23 13 12 25 23 22 45 13 15 28 24 13 11 25 23 22 45 13 16 29 25 13 11 24 23 22 45 14 16 29 26 13 11 24 23 22 45 14 16 3 27 13 11 23 23 21 45 14 17 3 28 12 1 23 23 21 44 14 17 31 29 12 1 22 23 21 44 14 17 32 21 12 1 21 23 21 44 15 18 32 211 11 9 21 23 21 44 15 18 33 212 11 9 2 23 21 44 15 19 34 213 11 9 19 23 21 44 15 19 34 214 1 8 19 23 21 44 16 19 35 Foto: Apelöga, Skandinav Antal personer med utbetalt studiebidrag och studiemedel 214 Antal Studiebidrag, gymnasial utbildning 48 18 Studiemedel, eftergymnasial utbildning 48 827 Studiemedel Utlandsstudier, eftergymnasial utbildning 32 272 16 Utbildning
ARBETSMARKNAD 2 vanligaste yrken för kvinnor och män 213 Yrke Antal Totalt Kvinnor kvinnor % Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 162 84 175 98 93 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 123 389 154 723 8 Barnskötare m.fl. 83 74 97 342 85 Förskollärare och fritidspedagoger 81 659 89 53 92 Försäljare, fackhandel 65 176 14 734 62 Grundskollärare 62 597 79 823 78 Övrig kontorspersonal 62 335 83 55 75 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 54 649 71 122 77 Försäljare, dagligvaror 5 173 74 396 67 Skötare och vårdare 49 179 67 69 73 Köks- och restaurangbiträden 46 177 67 68 68 Bokförings- och redovisningsassistenter 42 418 47 472 89 Övriga sjuksköterskor 42 116 46 642 9 Administrativa assistenter 37 528 48 361 78 Administratörer i offentlig förvaltning 33 9 51 818 64 Företagssäljare 28 19 96 178 29 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 25 245 26 27 96 Socialsekreterare och kuratorer 24 142 28 57 85 Redovisningsekonomer m.fl. 19 775 24 898 79 Receptionister m.fl. 19 645 24 82 Yrke Antal Totalt Män män % Företagssäljare 68 69 96 178 71 Systemerare och programmerare 64 322 8 29 8 Lastbils- och långtradarförare 53 813 56 727 95 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 47 455 48 19 99 Lagerassistenter m.fl. 43 836 55 374 79 Försäljare, fackhandel 39 558 14 734 38 Fastighetsskötare 33 323 37 74 88 Datatekniker 32 928 41 58 79 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 31 334 154 723 2 Verktygsmaskinoperatörer 3 954 34 688 89 Motorfordonsmekaniker o motorfordonsreparatörer 29 794 3 38 98 Installationselektriker 26 42 26 768 99 Maskiningenjörer och maskintekniker 24 97 28 391 88 Försäljare, dagligvaror 24 223 74 396 33 Övriga maskinoperatörer och montörer 23 14 3 293 76 Övriga ingenjörer och tekniker 22 783 28 299 81 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 22 412 26 215 85 Köks- och restaurangbiträden 21 53 67 68 32 Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 21 383 21 966 97 Övrig kontorspersonal 21 215 83 55 25 Arbetsmarknad 17
Kvinnor och män i chefspositioner 21 213 8 7 6 5 4 3 2 1 Män Kvinnor 21 Yrken med högst genomsnittlig månadslön, kvinnor/män 213 Yrke Kvinnor Män Värdepappersmäklare 75 8 99 7 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 69 8 88 1 Högre ämbetsmän och politiker 69 7 9 Ekonomichefer och administrativa chefer 51 9 7 7 Reklam- och pr-chefer 55 4 65 Personalchefer 54 3 64 4 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 58 6 64 1 Forsknings- och utvecklingschefer 59 4 63 3 Läkare 56 6 63 3 Flygledare 66 62 6 Försäljnings- och marknadschefer 51 7 61 8 It-chefer 6 1 61 3 Piloter m.fl... 58 3 Övriga chefer inom specialomr. 53 57 Matematiker 49 7 56 4 Advokater och åklagare 5 9 56 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 54 3 55 3 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 45 2 53 8 Domare 48 1 53 6 Övriga drift- och verksamhetschefer 49 1 53 5 Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 39 2 51 3 Farmakologer m.fl. 45 1 51 211 212 213 De 15 största svenska företagen 215 Företag Omsättning, Antal tusentals kronor anställda Volvo, AB 282 948 94 625 Ericsson, Telefon AB LM 227 983 117 156 Vattenfall AB 171 684 32 374 Skanska AB 143 325 57 866 Volvo Car Group 122 245 23 242 Electrolux, AB 112 143 6 38 SCA, Svenska Cellulosa AB 14 54 44 247 TeliaSonera AB 11 6 24 951 Atlas Copco AB 93 721 43 645 Nordea Bank AB 97 282 29 575 Scania AB 92 51 37 534 Sandvik AB 88 821 47 328 ICA Gruppen AB 87 174 19 132 Corral Petroleum Holdings AB 79 45.. Sony Mobile Communications AB 77 332 7 56 Källa: Largest Companies Arbetslösa 15 74 år (AKU), 1-tal 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Totalt Män Kvinnor DEFINITION, ARBETSLÖSA: Denna grupp består av personer som inte var sysselsatta den undersökta veckan och som har sökt och kunnat ta ett arbete. Gruppen arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta under den undersökta veckan eller börja inom 14 dagar från den undersökta veckans slut. Tota Kvin Män 18 Arbetsmarknad
EKONOMI Hushållens utgifter efter olika utgiftsposter 212 Sammanboende med barn 19 år ROT- och RUT-avdrag Utemåltider 3% Kläder och skor 5% Förbrukningsvaror och hushållstjänster 1% Livsmedel och alkoholfria drycker 14% Transport 15% Hälso- och sjukvård 2% Alkoholhaltiga drycker (inkl. lättöl) och tobak 1% Övrigt 1% Bostad, möbler, inventarier, textilier och hushållsutrustning 3% Fritid och kultur 18% RUT ROT År Antal Utbetalt Antal Utbetalt köpare i kronor köpare i kronor 21 325 1,3 miljarder 87 13 miljarder 211 416 1,8 miljarder 924 13,6 miljader 212 491 711 2,2 miljarder 984 42 14,6 miljader 213 538 2,4 miljarder 965 14,1 miljader Källa: Skatteverket ROT: Reparation och Underhåll samt Om- och tillbyggnad RUT: Rengöring, Underhåll och Tvätt Skattereduktionen för dessa är 5 procent av arbetskostnaden, med ett maxbelopp på 5 kronor per person och år. Konsumentprisindex (KPI) 1994 214 12-månaders förändring, procent (inflationstakten) Det här är KPI Procent 5 4 3 2 1 Transport Hälsooch sjukvård Alkoholhaltiga drycker och tobak Kläder och skor Livsmedel och alkoholfria drycker -1-2 1994 96 98 2 4 6 8 1 12 14 Rekreation och kultur Post och telekommunikationer Boende Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått. Inflation är detsamma som att konsumenten får färre varor för samma mängd pengar. Pengarna blir mindre värda. Om inflationen är hög ökar priserna utan att det egentliga värdet, nyttan eller kvaliteten på varan/tjänsten ökar. Diverse varor och tjänster Restauranger och logi Utbildning Inventarier och hushållsvaror Varje månad tar SCB reda på om priserna i Sverige har gått upp eller ner. Genom att samla in prisuppgifter på vanliga varor och tjänster tar vi fram konsumentprisindex (KPI). För att veta vad vi ska mäta har SCB tagit fram en varukorg som innehåller fördelningen av de varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Ekonomi 19
Statsskulden i Sverige Miljarder kronor 25 1 315 26 1 274 27 1 168 28 1 12 29 1 189 21 1 179 211 1 151 212 1 146 213 1 277 Prognos 214 1 38 Prognos 215 1 419 Källa: Riksgälden Antal skuldsatta privatpersoner 21 och 214 Antal skuldsatta Totalbelopp (mdkr) 21 12 31 423 721 65,5 214 12 31 426 46 7,75 Källa: Kronofogden Obetalda snabblån hos Kronofogden 26 214 Antal betalnings- därav ungdomar förelägganden 18 25 år, % 26 1 47 4 27 25 418 36 28 35 775 27 29 46 531 23 21 28 38 19 211 33 64 19 212 53 79 21 213 49 192 22 214 56 641 19 BNP:s årliga tillväxttakt 1994 214 Procent 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6 1994 95 Utrikeshandel med varor 24 213 Miljoner kronor i löpande priser. Trend 12 1 8 6 4 2-2 24 5 6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Bruttonationalprodukten, BNP, är ett mått på hur mycket varor och tjänster som produceras i ett land. Förändringen i BNP från ett år till ett annat, mätt i procent, är ett vanligt mått på ett lands ekonomiska tillväxt. Mer information om SVERIGES EKONOMI hittar du på www.scb.se. Välj Hitta statistik/tema områden/ Sveriges ekonomi Export Import 7 Handelsnetto 8 Mer om UTRIKESHANDELN hittar du på www.scb.se. Välj Hitta statistik/statistik efter ämne/ Handel med varor och tjänster 9 1 11 12 13 14 Källa: Kronofogden I snabblån ingår t.ex. sms-lån. 2 Ekonomi
Foto: istock EU-ländernas budgetunderskott 213 Procent av BNP Slovenien Grekland Spanien Storbritannien Irland Kroatien Cypern Portugal Frankrike Polen EU 28 Belgien Italien Malta Litauen Slovakien Ungern Finland Nederländerna Rumänien Österrike Tjeckien Sverige Bulgarien Lettland Danmark Estland Tyskland Luxemburg -15-12 -9-6 -3 3 De fem största varuimportörländerna i världen 213 Land Miljarder Andel USA-dollar % 1 USA 2 329,1 12,3 2 Kina 1 95, 1,3 3 Tyskland 1 188,9 6,3 4 Japan 833,2 4,4 5 Frankrike 681, 3,6 Källa: World Trade Organization (WTO) De fem största varuexportörländerna i världen 213 Land Miljarder Andel USA-dollar % 1 Kina 2 29, 11,7 2 USA 1 579,6 8,4 3 Tyskland 1 452,7 7,7 4 Japan 715,1 3,8 5 Nederländerna 671,9 3,6 Källa: World Trade Organization (WTO) Källa: Eurostat Ekonomi 21
Sveriges export och import av varor 214 Tio största varugrupperna Export Import Varugrupp Andel i % Varugrupp Andel i % Verkstadsprodukter 44 Verkstadsprodukter 41 Maskiner 16 Övriga varor 22 Övriga varor 14 Elektronik, telekom 15 Kemivaror 13 Energivaror 14 Elektronik, telekom 12 Kemivaror 13 Skogsvaror 11 Livsmedel 11 Mineralvaror 1 Maskiner 1 Vägfordon 1 Vägfordon 1 Energivaror 9 Råolja 8 Oljeprodukter 8 Mineralvaror 7 Big Mac index 1) januari 215 Land Dollar Norge 6,3 Schweiz 7,54 Sverige 4,97 Finland 4,75 Italien 4,46 Danmark 5,38 Frankrike 4,52 Tyskland 4,25 Spanien 4,23 Storbritannien 4,37 USA 4,79 Grekland 3,53 Estland 3,36 Turkiet 3,96 Polen 2,48 Thailand 3,4 Egypten 2,3 Indien 1,89 1 Priset för en Big Mac i dollar i respektive land. Källa: The Economist Den svenska kronan jämfört med dollarn och euron 1993 213 Årsgenomsnitt SEK 12 1 8 6 4 2 1993 95 97 Källa: Riksbanken 99 1 3 19 länder använder euron som valuta: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike. 5 7 9 11 EUR USD 13 22 Ekonomi
Sveriges tio största handelspartners Import och export, miljoner kronor, januari februari 215 Export Import Land Värde Andel i % Land Värde Andel i % Tyskland 19 52 1,7 Tyskland 31 275 17,7 Norge 18 275 1, Nederländerna 15 22 8,5 Storbritannien 13 928 7,6 Norge 14 146 8, USA 13 322 7,3 Danmark 12 927 7,3 Danmark 12 571 6,9 Kina 9 869 5,6 Finland 12 219 6,7 Storbritannien 9 58 5,4 Nederländerna 1 123 5,5 Finland 8 47 4,6 Frankrike 7 978 4,4 Frankrike 7 671 4,3 Belgien 7 651 4,2 Belgien 7 243 4,1 Kina 6 859 3,7 Ryssland 6 913 3,9 Totalt 182 919 1 Totalt 176 48 1 Foto: istock Ekonomi 23
MILJÖ Elproduktionen efter kraftslag 1965 213 GWh netto 8 7 6 5 4 3 2 1 Vattenkraft 197 198 Källa: Energimyndigheten och SCB Kärnkraft 199 Vindkraft Konventionell värmekraft 2 1 GWh (gigawattimme) = 1 kwh 1 TWh (terawattimme) = 1 kwh Konventionell värmekraft = Bränslebaserad elproduktion Solkraft 21 Elanvändning, 21 213 GWh 21 211 212 213 Tillverkningsindustri Solkraft 53 359 53 843 52 981 5 935 Service 41 352 4 41 4 682 4 717 Vindkraft Jordbruk 3 184 2 993 3 15 3 19 Hushåll 37 282 33 72 35 86 34 431 Kärnkraft Förluster 11 813 9 73 1 966 1 3 Vattenkraft Summa användning Konventionell värmekraft inom landet 146 991 14 282 142 864 139 195 Export 12 853 19 714 31 254 22 676 Summa användning totalt 159 844 159 996 174 124 161 872 De svenska utsläppen av växthusgaser 213 Ton Industriprocesser och produktanvändning Jordbruk Hushåll, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa Industrins förbränning Källa: Naturvårdsverket Avfall Transporter Energiindustri År 213 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton. Trenden är att utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige och de har minskat med 22 procent mellan år 199 och 213. Minskningarna beror på åtgärder i flera sektorer, men påverkas även av skiftningar i vädret samt konjunkturläget. CO 2 -utsläpp per capita (ton) 21 214 5 4 3 2 CO 2 per capita (ton) Avfall Industriprocesser och produktanvändning 4,3 Jordbruk Hushåll, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa Industrins förbränning 17,6 Energiindustri Transporter 6,2 1 4,9 5,6 1,7,5 Nigeria Indien Världen Sverige Kina USA Qatar Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center, Environmental Sciences Division, Oak Ridge National Laboratory, Tennessee, United States Koldioxidutsläppen härrör från förbränning av fossila bränslen och cementtillverkning. 24 Miljö
Markanvändningen i Sverige 21 Golfbanor o skidpistar Täkter o gruvomr Bebyggd mark Berg i dagen o övr mark Naturligt gräsbevuxen mark Öppen myr JORDBRUKSMARK Åkermark Betesmark omkring 15 procent utgjordes av betesmarker. Markanvändningen präglas dock av stora regionala skillnader. Golfbanor o skidpistar Golfbanor och skidpistar Det fanns nästan 36 Täkter hektar o gruvomr golfbanor och skidpistar år 21, vars samlade areal ungefärligen motsvarar Ystad kommuns Bebyggd mark landyta. Berg i dagen o övr mark Skidpistar fanns i alla län utom Gotlands län. Improduktiv skogsmark Produktiv skogsmark Naturligt gräsbevuxen mark Öppen myr Import och export av Improduktiv el, GWh, skogsmark 21 213 SKOGSMARK 12 1 Export Produktiv skogsmark Betesmark Cirka 1,2 miljoner hektar eller mindre än 3 procent av landytan utgjordes av bebyggd mark. Två tredjedelar av landytan är skogsbevuxen vilket gör Sverige till ett av Europas skogsrikaste länder. År 21 fanns strax över 3 miljoner hektar jordbruksmark. Den absoluta merparten av jordbruksmarken var åkermark medan 8 6 4 2-2 24 5 Åkermark Import Handelsnetto 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Uppkommet och behandlat avfall i Sverige 24 212 Tusen ton Farligt avfall Icke-farligt avfall 24 26 28 21 212 24 26 28 21 212 Uppkommet avfall från hushåll 373 489 349 367 412 4 459 4 643 4 44 3 672 3 781 Uppkommet avfall från företag 981 2 288 1 715 2 149 2 341 113 482 116 93 8 61 111 432 149 833 därav uppkommet från gruvindustrin 4 5 3 4 6 58 4 61 8 58 699 89 22 129 475 Återvunnet avfall exkl. gruvavfall 292 339 18 245 477 17 146 25 622 9 5 9 591 9 739 varav rötat och komposterat - - 2 - - 1 43 1 177 1 677 Förbränt avfall 1) 382 312 187 168 18 1 773 18 598 8 311 6 179 6 575 Deponerat/bortskaffat exkl. gruvavfall 494 378 384 356 446 3 937 3 765 3 837 6 518 4 385 1 I stort sett enbart med energiutvinning. Källa: Naturvårdsverket Miljö 25