ETT INLÄGG OM GRÄNSDRAGNINGAR I HAVET (FRÅN CONFIDENCE) Beträffande gränsdragningar i havet för registrering av storfisk samt svenska rekord. Gränsen för säkert havsfiske, har flyttats ut rejält från svenska kusten och med bra navigationsinstrument blir det möjligt att ligga nära gränserna vilket många och så också vi gör. För att inte för framtiden riskera att urholka värdet av svenska rekord och storfisk registreringar, tror vi att det är viktigt att det finns en samsyn inom sportfisket på var våra gränser går i havet. Vi tror också att det är bra att införa en bortre gräns mellan Danmark och Norge. Vill betona att vikten ligger i att vi finner en samsyn jämte en utradering av möjligheten till att fiskar fångas på fel sida gränserna. Enligt nedan finner du en sammanställning som Oscar Bergstrand har gjort på definitioner enligt vår tolkning idag samt förslag hur man skulle kunna hantera gränsdragningarna. Se detta som ett arbetsunderlag för att säkra gränsdragningarna för framtiden. Vi har stämt av med flera fiskare, däribland Magnus Karlsson på Isola, Naviaa Anders Christensson samt vi hela Confidence-gänget. Vår tolkning av vad som gäller. Sportfiskarnas regler säger. Fisken skall ha fångats inom Sverige. Dock godkännes fisk som fångats på internationellt vatten från båt som utgått från och åter anlöpt svensk hamn, utan att under mellantiden ha angjort utländsk hamn. Detta kan tyckas vara tydligt i sig, men om man tittar på orden internationellt vatten blir det genast mycket otydligt då det egentligen inte finns något som heter internationellt vatten (se bil. 1, FN:s Havsrättskonvention). Dock kan man läsa att. Internationellt vatten kallas vattenområden som inte ingår i någon stats territorialvatten, (www.wikipedia.org). Detta leder vidare till definitionen av territorialvatten eller territorialhavet som det också kallas. FN:s Havsrättskonvention säger Territorialhavet sträcker sig maximalt 12 nautiska mil
från baslinjen och liksom med det inre vattnet kan landet stifta egna lagar, reglera användning och utnyttja naturresurserna.. Detta i sin tur väcker frågan om vad baslinjen är för något, FN:s Havsrättskonvention säger, Normalt följer baslinjen lågvattenlinjen, men när denna går långt in, påverkas av ögrupper eller varierar mycket måste en rät baslinje användas.. Baslinjen är utritad i sjökort vilket gör det ganska enkelt att flytta ut denna 12 nautiska mil och få territorialgränsen. Undantag från detta finns via en överenskommelse mellan Sverige och Danmark att begränsa territorialhavet i sunden mellan den Svenska och Danska kusten vid Skagen samt vid Läsö, Anholt och Bornholm så att det finns en remsa om 3 nautiska mil på vardera sidan om mittlinjen mellan länderna (se bil 2). Summan av ovanstående ger att det är tillåtet att fånga en fisk utanför tex Englands östkust om man håller sig 12 nautiska mil utanför denna och utgår från och anlöper svensk hamn utan att ha angjort utländsk hamn. Det står inte heller att man inte får gena över annat lands territorialvatten endast att man inte får angöra hamn. Detta kan tyckas vara konstigt men vår tolkning är att det faktiskt står så i reglerna. Vårt förslag är att man drar en bortre gräns vid Skagerak, som vedertaget avgränsas från Nordsjön via en linje mellan Hanstholm till Lindesnes, innanför denna linje och utanför annat lands territorialgräns (se Bil.3) bör det vara tillåtet att registrera storfisk samt Svenskt rekord. Att man utgår från och anlöper svensk hamn utan att där emellan angjort utländsk hamn ser vi som en självklarhet, däremot tycker vi att det är ok att passera över annat lands territorialvatten, dock utan att fiska. Dessa förslag borde gå att planka rakt av för Östersjön, dock är våra kunskaper om specialregler/överenskommelser mellan stater i den delen av landet begränsade och detta måste kollas upp. Beträffande Öresund ser vi en möjlig problematik i det faktum att det är tillåtet att stiga iland i Danmark för att ex. köpa agn detta kan i praktiken innebära att en fångad fisk skulle kunna bli både danskt och svenskt rekord. Specialreglerna för Öresund skall skrivas in i regelverket samt var Öresund börjar och slutar. Förslagsvis avgränsat i norr av en linje mellan Kullen och Gilleleje och i söder av en linje mellan fyren Falsterbo rev och Stevns klint (se Bild).
Bild Bilaga DEL II TERRITORIALHAV OCH ANGRÄNSANDE ZON
AVSNITT 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel2 Rättslig status för territorialhavet, för luftrummet över territorialhavet samt dess botten och dess underlag 1. Suveränitet en kuststat omfattar, utöver dess landterritorium och inre vatten och, i fråga om en arkipelagstat, dess arkipelagvatten, även ett angränsande havsområde, som beskrivs som territorialhavet. 2. Denna suveränitet omfattar även luftrummet över territorialhavet samt dess botten och dess underlag. 3. Den suveränitet över territorialhavet utövas i enlighet med denna konvention och andra folkrättsliga regler. AVSNITT 2. GRÄNSER av territorialhavet Artikel 3 Bredden av territorialhavet Varje stat har rätt att fastställa bredden av sitt territorialhav ut till en gräns av högst 12 nautiska miles från baslinjer som fastställts i enlighet med denna konvention. Artikel 4 Yttre gränsen för territorialhavet Den yttre gränsen för territorialhavet är den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd från närmaste punkt på den baslinje är lika med bredden av territorialhavet. Artikel 5 Normala baslinjen Om inte annat föreskrivs i denna konvention, den normala baslinjen för beräkning av bredden av territorialhavet är lågvattenlinjen utmed kusten som är angivna på storskaliga officiellt erkända sjökort av kuststaten. Artikel 6 Rev När det gäller öar ligger på atoller och öar med rev, utgör baslinjen för att mäta bredden av territorialhavet mot havet lågvattenlinje av revet, vilket framgår av lämplig symbol på officiellt erkända sjökort av kuststaten. Artikel 7 Räta baslinjer 1. I områden där kustlinjen är djupt indragen och skär i, eller om det finns en frans av öar längs kusten i dess omedelbara närhet, kan metoden med räta baslinjer, som förbinder lämpliga punkter vara anställda i dra den baslinje från vilken bredden av den territoriella mäts. 2. Om på grund av förekomsten av ett delta och andra naturförhållanden kusten är mycket instabil, kan den lämpliga punkter väljas längs längst ut mot havet omfattningen av lågvattenlinjen och trots senare indragning av lågvattenlinjen, de räta baslinjerna skall gälla fram ändras av kuststaten i enlighet med denna konvention. 3. Teckningen med räta baslinjer får inte avvika nämnvärt från den allmänna inriktningen av kusten och havet som ligger innanför linjerna måste ligga tillräckligt nära knuten till den mark domänen skall omfattas av reglerna för inre vatten.
4. Räta baslinjer får inte dras till och från låg-tidvatten höjder, om inte fyrar eller liknande anläggningar, som ständigt ligger ovanför vattenytan, har uppförts på dessa eller i de fall där den baslinje till och från sådana höjder har vunnit allmänt internationellt erkännande. 5. Om metoden med räta baslinjer är tillämplig enligt punkt 1 får beaktas vid fastställandet särskilt baslinjer, av ekonomiska intressen som är utmärkande för den berörda regionen, är verklighet och vikten av vilket tydligt visas genom långvarig hävd. 6. Systemet med räta baslinjer får inte tillämpas av en stat på ett sådant sätt att skära av territorialhavet i en annan stat från det fria havet eller en ekonomisk zon. Article8 Inre vatten 1. Förutom vad som anges i del IV, vatten på landsidan av baslinjen för territorialhavet ingår i inre vatten staten. 2. Om inrättandet av en rät baslinje i enlighet med den metod som anges i artikel 7 har effekten av omslutande som inre vatten områden som inte tidigare ansetts som sådana, skall en rätt till oskadlig genomfart enligt bestämmelserna i denna konvention finns i dessa vatten. Article9 Munnar av floder Om en flod rinner direkt ut i havet, skall baslinjen vara en rak linje tvärs över mynningen mellan punkter på lågvattenlinje av dess banker. Artikel 10 Vikar 1. Denna artikel avser endast bukter vilkas kuster tillhör en och samma stat. 2. Vid tillämpningen av denna konvention, är en bukt en väl markerad inbuktning som tränger in är i ett sådant förhållande till bredden på dess mun för att innehålla kustlösa vatten och utgör mer än en ren krökning av kusten. En inbuktning skall emellertid inte betraktas som en bukt, om dess yta är lika stor som eller större än, den i halvcirkel vars diameter är en linje dragen tvärs över inbuktningens mynning. 3. För att mätningen är ett område med en inbuktning mellan lågvattenlinjen utefter stranden i inbuktningen och den linje som förbinder lågvattenlinjen av dess naturliga mynning. Om, på grund av förekomsten av öar, har en inbuktning mer än en mun, skall halvcirkeln ritas in på en linje så länge den totala summan av längderna av linjerna tvärs över de olika munnar. Öar inom en inbuktning skall räknas som om de vore en del av vattnet i inbuktningen. 4. Om avståndet mellan lågvattenpunkterna märken av naturliga mynning i en vik inte överstiger 24 nautiska miles, får en linje dras mellan dessa två låga vatten varumärkena och de vatten som därigenom innesluts skall anses som inre vatten. 5. Om avståndet mellan lågvattenpunkterna märken av naturliga mynning i en vik överstiger 24 nautiska miles, en rät baslinje på 24 nautiska miles skall upprättas inom viken på ett sådant sätt att innefatta största på vatten som är möjligt med en linje av den längden. 6. Ovanstående bestämmelser gäller inte så kallade "historiska" vikar, eller i varje fall där systemet med räta baslinjer som avses i artikel 7 tillämpas. Artikel 11 Portar För avgränsning av territorialhavet, är de yttersta permanenta hamnanläggning som utgör en integrerad del av hamnsystemet anses utgöra en del av kusten. Offshore-anläggningar och konstgjorda öar skall inte betraktas som permanenta hamnanläggning.
Article12 Redder Redder som normalt används för lastning, lossning och ankring av fartyg och som annars skulle vara helt eller delvis ligger utanför den yttre gränsen för territorialhavet, ingår i territorialhavet. Artikel 13 Låg-tide höjder 1. En lågvattenupphöjning är ett naturligt bildat landområde som är omgivet av och ovanför vattnet vid lågvatten, men under denna vid högvatten. Om en lågvattenupphöjning är helt eller delvis ligger på ett avstånd som inte överstiger bredden av territorialhavet från fastlandet eller en ö, kan lågvattenlinjen på upphöjningen användas som utgångspunkt för att mäta bredden av territoriella havet. 2. Om en lågvattenupphöjning helhet är belägen på ett avstånd som överstiger bredden av territorialhavet från fastlandet eller en ö, har den ingen territorialhav av sina egna. Artikel14 Kombination av metoder för fastställande av baslinjer Kuststaten får bestämma baslinjer i sin tur av någon av de metoder som föreskrivs i föregående artiklar för att passa olika förhållanden. Artikel 15 Avgränsning av territorialhavet mellan stater med motstående eller intilliggande kuster Om kuster två stater ligger mitt emot eller intill varandra, ingen av de två staterna har rätt, om ingen överenskommelse mellan dem om motsatsen, att utvidga sitt territorialhav utöver en mittlinje på vilken varje punkt på samma avstånd från de närmaste punkterna på de baslinjer från vilken bredden av territorialvatten av varje av de båda staterna mäts. Ovanstående bestämmelse gäller dock inte om det är nödvändigt på grund av historiska titel eller andra särskilda omständigheter att avgränsa territorialvatten av de två staterna på ett sätt som står i strid därmed. Artikel 16 Sjökort och förteckningar över koordinater för geografiska 1. Baslinjerna för att mäta bredden av territorialhavet fastställts i enlighet med artiklarna 7, 9 och 10, eller de gränser som härrör från detta, och de avgränsningslinjer tagits i enlighet med artiklarna 12 och 15 skall redovisas på sjökort i en skala eller skalor tillräckliga för fastställande av deras läge. Alternativt koordinater en lista över geografiska punkter med angivande av geodetiskt datum, får ersättas. 2. Kuststaten skall vederbörligen offentliggöra sådana sjökort eller förteckningar över koordinater skall deponera ett exemplar av varje sjökort eller lista med generalsekreterare i FN. AVSNITT 3. Oskadlig genomfart i territorialhavet UNDERAVSNITT A. Regler för alla fartyg Artikel 17 Rätten till oskadlig Föremål för denna konvention, fartyg från alla stater, vare sig kust eller ej, åtnjuta rätt till oskadlig genomfart genom territorialhavet.
Artikel18 Innebörden av genomfart 1. Genomfart avses färd genom territorialhavet i syfte att: (A) passera detta hav utan att anlöpa inre vatten eller anlöpa en redd eller hamnanläggning utanför inre vatten, eller (B) på väg till eller från inre vatten eller ett samtal vid sådana redd eller hamnanläggning. 2. Genomfart skall vara oavbruten och skyndsam. Innefattar emellertid stoppa och ankra, men endast i den mån som samma är av underordnad betydelse vanlig navigering eller behövs på grund av force majeure eller nöd eller i syfte att bistå personer, fartyg eller flygplan i fara eller nöd. Artikel 19 Innebörden av oskadlig genomfart 1. Passage är oskyldig så länge det inte är till skada för lugn, ordning eller säkerhet kuststaten. Genomfarten skall ske i enlighet med denna konvention och andra folkrättsliga regler. 2. Passage av ett utländskt fartyg skall anses vara till skada för lugn, ordning eller säkerhet kuststaten, om i territorialhavet den bedriver någon av följande verksamheter: (A) sådana hot eller användning av våld mot suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende kuststatens, eller på annat sätt i strid med folkrättsliga principer ingår i stadgan för Förenta nationerna; (B) varje övning eller bruka vapen av något slag; (C) handlingar som syftar till insamling av information till nackdel för försvaret eller säkerheten i kuststaten, (D) varje handling av propaganda som syftar till att påverka försvar eller säkerhet kuststaten, (E) starta, landa eller ta ombord luftfartyg; (F) starta, landa eller ta ombord någon militär enhet; (G) lastning eller lossning av någon råvara, valuta eller person i strid med tull, skatter, invandring eller sanitära lagar och andra författningar kuststatens; (H) Varje åtgärd som avsiktlig och allvarlig förorening i strid med denna konvention; (I) något fiske; (J) utförandet av forsknings-och mätningsverksamhet; (K) handlingar som syftar till att störa någon system för kommunikation eller andra hjälpmedel eller anläggningar i kuststaten, (L) varje annan verksamhet som inte har en direkt bäring på passage. Article20 Ubåtar och andra undervattensfarkoster I territorialhavet, är ubåtar och andra undervattensfarkoster som krävs för att navigera på ytan och för flagg. Article21 Lagar och regler för kuststater rörande oskadlig 1. Kuststaten får anta lagar och förordningar, i enlighet med bestämmelserna i denna konvention och andra folkrättsliga regler, rörande oskadlig genomfart av territorialhavet med avseende på alla eller någon av följande:
(A) säkerheten för sjöfarten och reglering av sjöfarten, (B) skydd av navigationshjälpmedel och anläggningar samt andra anläggningar eller installationer; (C) skydd av kablar och rörledningar; (D) bevarande av de levande resurserna i havet; (E) förhindrande av överträdelser av fisket lagar och andra författningar kuststatens; (F) bevarande av miljön i kuststaten och förhindrande, begränsning och kontroll av förorening därav; (G) marin vetenskaplig forskning och sjömätning, (H) förhindrande av överträdelser av tull, skatter, invandring eller sanitära lagar och andra författningar kuststaten. 2. Sådana lagar och andra författningar skall inte tillämpas på utformning, konstruktion, bemanning eller utrustning av utländska fartyg, om de inte ger uttryck åt allmänt accepterade internationella regler eller standarder. 3. Kuststaten skall vederbörligen offentliggöra alla sådana lagar och förordningar. 4. Utländska fartyg som utövar rätten till oskadlig genomfart av territorialhavet skall iaktta alla sådana lagar och förordningar samt alla allmänt accepterade internationella regler om att förhindra kollisioner till havs. Artikel 22 Farleder och trafiksepareringsregler i territorialhavet 1. Kuststaten får vid behov med hänsyn till sjösäkerheten, kräva att utländska fartyg som utövar rätten till oskadlig genomfart genom dess territorialvatten att använda sådana farleder och trafiksepareringsregler som den anvisar eller föreskriver för reglering av tidens fartyg. 2. Särskilt tankfartyg, kan atomdrivna fartyg och fartyg lastade med nukleära eller andra farliga eller skadliga ämnen eller material åläggas att begränsa sin genomfart till sådana farleder. 3. Vid anvisande av farleder och förskrivning av trafiksepareringssystem enligt denna artikel, skall kuststaten ta hänsyn till: (A) rekommendationer från behöriga internationella organisationen, (B) farleder som enligt hävd används för internationell sjöfart; (C) de särskilda särdragen hos bestämda fartyg och kanaler, och (D) trafiktätheten. 4. Kuststaten skall klart ange sådana farleder och trafiksepareringsregler på sjökort som vederbörligen skall publiceras. Article23 Utländska atomdrivna fartyg och fartyg lastade med nukleära eller andra farliga eller skadliga ämnen Utländska atomdrivna fartyg och fartyg lastade med nukleära eller andra farliga eller skadliga ämnen skall, då de utövar rätten till oskadlig genomfart av territorialhavet, medföra de dokument och iaktta de särskilda försiktighetsåtgärder fastställts för sådana fartyg i internationella avtal. Article24 Uppgifter för kuststaten 1. Kuststaten får inte hindra oskadlig genomfart av utländska fartyg genom territorialhavet utom i enlighet med denna konvention. I synnerhet vid tillämpningen av denna konvention
eller av några lagar eller förordningar som antagits i enlighet med denna konvention, skall kuststaten inte: (A) ställa krav på utländska fartyg som har den praktiska effekten av att förneka eller försämra rätten till oskadlig genomfart, eller (B) diskriminera form eller i praktiken innebär att fartyg för varje stat eller fartyg som fraktar last till, från eller på uppdrag av någon stat. 2. Kuststaten skall på lämpligt sätt offentliggöra någon fara för navigeringen, som den har kännedom inom dess territorialvatten. Article25 Rättigheter skydd av kuststatens 1. Kuststaten får vidta nödvändiga åtgärder inom dess territorialvatten för att hindra genomfart som ej är oskyldig. 2. I fråga om fartyg på väg till inre vatten eller ett samtal i en hamnanläggning utanför inre vatten, har kuststaten också rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra överträdelser av de villkor som upptagande av fartyg inre vatten eller sådan ett samtal är ämne. 3. Kuststaten får, utan diskriminering i form eller i praktiken mellan utländska fartyg, tillfälligt i särskilt angivna områden av dess territorialhav oskadlig genomfart av utländska fartyg om ett sådant uppskov är nödvändigt för skyddet av dess säkerhet, inklusive vapen övningar. Åtgärden träder i kraft först sedan den blivit vederbörligen offentliggjord. Artikel 26 Avgifter som kan tas ut vid utländska fartyg 1. Ingen avgift får tas ut på utländska fartyg enbart med anledning av deras genomfart av territorialhavet. 2. Avgifter får tas ut på ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet endast som ersättning för särskilda tjänster till fartyget. Dessa avgifter skall tas ut utan åtskillnad. UNDERAVSNITT B. REGLER FÖR Handelsfartyg och statsfartyg Används för kommersiella ändamål Artikel 27 Straffrättslig jurisdiktion ombord på ett utländskt fartyg 1. Domsrätt i straffrättsligt hänseende kuststaten bör inte utövas ombord på ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet att gripa en person eller genomföra undersökning i samband med något brott som begåtts ombord på fartyget under dess genomfart, spara bara i följande fall : (A) om följderna av brottet sträcker sig till kuststaten, (B) om brottet är av sådant slag att det stör lugnet i landet eller den goda ordningen på territorialhavet, (C) om bistånd av de lokala myndigheterna har begärts av fartygets befälhavare eller av en diplomatisk företrädare eller konsulära tjänstemän flaggstaten, eller (D) om sådana åtgärder är nödvändiga för att undertrycka olaga handel med narkotika eller psykotropa ämnen. 2. Bestämmelserna ovan påverkar inte rätten för kuststaten att vidta några åtgärder med sina lagar för att ett gripande eller en undersökning ombord på ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet efter att ha lämnat inre vatten.
3. I de fall som avses i punkterna 1 och 2, skall kuststaten, om befälhavaren begär det, meddela ett diplomatiska eller konsulära tjänsteman i flaggstaten innan du tar något steg, och skall underlätta kontakten mellan sådana tjänstemän och fartygets besättning. I akuta fall kan en sådan underrättelse överlämnas medan åtgärderna vidtas. 4. Vid bedömningen av om eller på vilket sätt ett anhållande bör göras, skall de lokala myndigheterna ta vederbörlig hänsyn till sjöfartens intressen. 5. Förutom vad som anges i del XII eller med hänsyn till överträdelser av lagar och förordningar som antagits i enlighet med del V, får kuststaten inte vidta några åtgärder ombord på ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet att gripa en person eller att bedriva någon utredning i samband med något brott har begåtts innan fartyget gick in i territorialhavet, om fartyget under gång från utländsk hamn endast passerar genom territorialhavet utan att anlöpa inre vatten. Article28 Civilrättslig jurisdiktion i förhållande till utländska fartyg 1. Kuststaten ska inte hejda eller omdirigera ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet i syfte att utöva civilrättslig jurisdiktion i förhållande till en person ombord på fartyget. 2. Kuststaten får inte exekutiva åtgärder eller gripa fartyget för att alla civilrättsliga förfaranden, utom endast i fråga om skyldigheter eller övertagna eller uppkomna av fartyget i kursen eller för att dess resa genom vatten kuststat. 3. Punkt 2 skall inte påverka rätten för kuststaten, i enlighet med sina lagar, vidta exekutiva åtgärder eller att arrestera, för att alla tvistemål, när fartyget ligger stilla i territorialhavet eller passerar genom territorialhavet efter att ha lämnat inre vatten. UNDERAVSNITT C. REGLER FÖR Krigsfartyg och andra statsfartyg Nyttjas i icke-kommersiella ändamål Artikel 29 Definition av örlogsfartyg Vid tillämpningen av denna konvention, "örlogsfartyg": ett fartyg som tillhör de väpnade styrkorna i en stat försett med de yttre tecken som utmärker sådana fartyg av dess nationalitet, under befäl av en tjänsteman som vederbörligen regeringens uppdrag av staten och vars namn framgår i vederbörlig rulla eller dess motsvarighet, och som är bemannat med en besättning underställd militärt disciplinärt system. Artikel 30 Bristande efterlevnad av örlogsfartyg med lagar och förordningar av kuststaten Om örlogsfartyg inte följer de lagar och andra författningar kuststatens rörande genomfart av territorialhavet och bortser helt från varje begäran om att den följs som görs till det, får kuststaten kräva att lämna territorialhavet omedelbart. Article31 Ansvar flaggstaten för skador orsakade av ett örlogsfartyg eller andra statliga fartyg nyttjas i icke-kommersiella ändamål Flaggstaten skall vara internationellt ansvarig för förlust eller skada på kuststaten till följd av bristande efterlevnad av örlogsfartyg eller andra statliga fartyg nyttjas i icke-kommersiella
ändamål med lagar och förordningar kuststatens rörande genomfart av territorialhavet eller med bestämmelserna i denna konvention eller andra folkrättsliga regler. Article32 Immunitet för örlogsfartyg och andra statsfartyg nyttjas i icke-kommersiella ändamål Med de undantag som anges i avsnitt A och i artiklarna 30 och 31, ingenting i denna konvention påverkar immuniteten för örlogsfartyg och andra statsfartyg som används för ickekommersiella ändamål. AVSNITT 4. ANGRÄNSANDE ZON Artikel 33 Angränsande zonen 1. I ett område som gränsar till dess territorialhav, beskrivs som den angränsande zonen, får kuststaten utöva nödvändig kontroll för att: (A) förhindra intrång i dess tullar, skatter, invandring eller sanitära lagar och förordningar inom dess territorium eller territorialhav, (B) bestraffa de överträdelser av ovan nämnda lagar och författningar som begåtts inom dess territorium eller territorialhav. 2. Den angränsande zonen får inte sträcka sig utöver 24 nautiska miles från de baslinjer från vilken bredden av territorialvattnet mäts.