Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun
2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat I Skolverkets nationella statistik registreras inte kunskapsresultat för skolformen gymnasiesärskola. Huvudmannen följer årligen upp gymnasiesärskolans resultat avseende måluppfyllelse och mäter elevernas trygghet genom enkäter. Av gymnasiesärskolans elevenkät, våren 2015, framgår att eleverna trivs i sin skola och att de upplever en trygghet. Vad gäller kunskapsresultaten så uppger huvudmannen att nästintill alla elever i gymnasiesärskolan uppnår kunskapskrav för godtagbara kunskaper. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Anmärkning Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att Köping kommun har brister avseende dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan. Huvudmannen har rutiner för att hålla sig informerad om verksamheten i gymnasiesärskolan i syfte att utveckla och förbättra verksamheten, men dokumenterar inte denna uppföljning eller vilka analyser som gjorts på huvudmannanivå. Bristfällig dokumentation innebär enligt s bedömning en svårighet att följa kvalitetsarbetet över tid.
3 (6) s beslut Anmärkning tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Köpings kommun en aru-närkning. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Köpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet.
4 (6) Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10: 165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. s utredning har tagit del av det dokumenterade kvalitetsarbetet för särskoleverksamhetema som beskrivs i rapporten" Kvalitetsrapport läsår 2014-2015, grundsärskolan och gymnasiesärskolan i Köping". Under området benämnt "Kunskaper" finns elevernas måluppfyllelse redovisad till viss del. Betyg och måluppfyllelse för de individuella programmen visar på en hundraprocentig måluppfyllelse av elevernas resultat inom de olika ämnesområdena. För de elever som läser på gymnasiesärskolans nationella program redovisas enbart antalet elever som nått kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Inga andra resultat av måluppfyllelse redovisas för de elever som läser på gymnasiesärskolans nationella program. Åtgärder har vidtagits för att ytterligare höja måluppfyllelsen för eleverna som till exempel, deltagande för särskolans lärare i matematiklyftet och det kollegiala lärandet. Dock saknas dokumenterade analyser och uppföljningar. Vid intervjuer med representanter från nämnden anges att kvalitén i verksamheterna följs upp i ett så kallat årshjul. Det finns en skolplan för Köpings kommun som följs upp två gånger per år. Vid två dagar i september varje år samlas nämnden och berörda tjänstemän för en uppföljning av arbetet under läsåret och för att diskutera framtida målsättningar för alla skolverksamheter. Vad gäller måluppfyllelsen i gymnasiesärskolan anger nämndens representanter i intervju att "måluppfyllelsen mäts på individnivå eftersom elevernas förutsättningar är så olika".
5 (6) Förvaltningschefen uppger att nämnden har angett att de ställer högre krav på att förvaltningen ska förbättra arbetet med analysen i kvalitetsrapporten. Gymnasiesärskolans måluppfyllelse har diskuterats ingående eftersom politikerna önskade en större tydlighet och förklaring av betydelsen av måluppfyllelsen. En förbättrad analys i kvalitetsrapporten förbättrar dialogen vid utvärderingsdagarna, menar också förvaltningschefen. s bedömning Av utredningen framgår att det sker en regelbunden muntlig uppföljning av kvalitetsarbetet på gymnasiesärskolan av huvudmannen och att det utifrån denna dialog vidtas åtgärder av huvudmannen för att utveckla verksamheten. Utredningen visar dock att denna uppföljning och analys inte dokumenteras. Eftersom det saknas dokumentation av kvalitetsarbetet gör bedömningen att det försvårar huvudmannens möjligheter att följa kvalitetsarbetet över tid. Motivering till anmärkning som ingripande Med anledning av att huvudmannen har en god struktur för sitt kvalitetsarbete och verksamheten följs upp och analyseras muntligt bedöms bristen som mindre allvarlig. Därmed tilldelas Köpings kommun en anmärkning. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal.
6(6) Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. På s vägnar Mathias Ljungström Beslutsfattare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Köpings kommun Susanne Bäckstedt Föredragande (--
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om Köpings kommun Köpings kommun är belägen i Västmanlands län och har cirka 18000 invånare. Det finns två gymnasiesärskolor i kommunen: gymnasiesärskolan Ullvi som har nationella program och det individuella programmet och gymnasiesärskolan Nygårdsskolan som har det individuella programmet. Köping kommun har vid tiden för tillsynen 49 elever som är mottagna i gymnasiesärskolan och en elev som har sin skolgång i annan kommun. Ansvarig nämnd för gyrnnasiesärskolan är barn och utbildningsnämnden. Nämnden ansvarar också för verksamheterna i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Arbetet i kommunen på barn och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltrtingschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp finns gymnasiechef, utvecklingsledare för förskolan och grundskolan, kanslichef, personalsekreterare och kvalitetssamordnare.