Hällkistan Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer
1. Blåsippeområde 2. Spåtistel 3. Anslagstavla 4. Hällkistan 5. P-plats och anslagstavla 6. Ängsnycklar Gräns för reservatet Stig ³ Varför naturreservat Meningen med reservatet är att skydda en liten del av den torrängsflora på kalkmark som finns kvar i områdena kring Hällabrottet Yxhult Kvarntorp. Detta sker i anslutning till den skyddade fornlämningen med en hällkista. När det gäller växtligheten i reservatet finns också ett mindre område med orkidén ängsnycklar och spåtistel, de enda bestånden av dessa som vi för närvarande vet om i kommunen. När det gäller ängsnycklar så är det ett av de få bestånden i södra Närke. Inom reservatet finns också ett mindre kalkbrott som på ett pedagogiskt sätt visar hur man bröt kalksten. Närheten till Stenarbetsmuséet gör dessutom detta intressant för muséets besökare.
Ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata) Foto: Arne Holmer Man kan också studera ortoceratiterna i kalkstenen. Dessutom innehåller reservatet en mindre skogsdel som på våren är fantastisk med sin myckenhet av blommande blåsippor. Allt detta tillsammans har utgjort grunden för bildandet av reservatet så att nuvarande och kommande generationer kan få ta del av de natur- och kulturlämningar som finns kvar i området. Kulturpåverkan Inom områdets östliga del finns det två äldre jordkällare, tillhörande gamla, nu rivna, kalkstensarbetarbostäder samt ett antal stengärdesgårdar. Den odlade växtligheten vid bostäderna har även påverkat området.
Blåsippor (Hepatica nobilis) Foto: Arne Holmer Berggrunden Berget som finns under oss bildades under den period i jordens historia som kallas kambro-ordovicium för cirka 450 miljoner år sedan. Berglagret består längst upp av kalksten, därefter alunskiffer och sedan sandsten. Lagringen uppkom genom sedimentering i havet. I den kvarvarande kalkstenen finns inbakade trilobiter och ortoceratiter. Hällkistan Inom reservatet finns en av Närkes få hällkistor. Denna har vid två tillfällen blivit utgrävd av arkeologer år 1902 och 1961. I övrigt hänvisas till den skylt som är uppsatt av Länsstyrelsen vid hällkistan.
Kalkstensbrytningen I området har man hållit på med kalkbrytning sedan 1100-talet, vilket ökade under 1400-talet. Kalkstenen användes dels för tillverkning av byggnadssten och dels för bränning av kalksten för murningsarbeten, det senare skedde ofta direkt på byggnadsplatsen. Under senare delen av 1800-talet påbörjade man även kalkstensbrytning för att få fram jordbrukskalk. År 1869 började man använda alunskiffer som bränsle i kalkfyrarna. Senare under 1900-talet användes kalken för tillverkning av lättbetong (ytong). Brottet som finns inom naturreservatet, det s.k. Gustav Mattsons brott, togs upp på 1900-talet. För att få ytterligare information om kalkstensbrytningen, besök Stenarbetsmuséet. Tänk på att du inte får elda, rida, tälta eller ställa upp husvagn framföra motordrivet fordon åka cykel, förutom på cykelstigen genom östra delen ta bort fossiler i berggrunden tillika föra bort sten och fossiler från reservatet göra åverkan på träd och buskar eller bortföra döda träd eller träddelar plocka eller gräva bort blommor, lavar och mossor använda radioapparat eller liknande på ett störande sätt medföra hund som inte är kopplad Fakta Naturreservatet bildades år 2013 och är 5.9 hektar stort. Kumla kommun är markägare och förvaltare av reservatet. Hopajola har deltagit i finansieringen av detta. Naturskyddsföreningen i Kumla har varit
³ Så hittar du hit Hällkistans naturreservat ligger söder om Hällabrottet. Åkande från Örebro via E20 svänger av vid Byrstakorset och följer riksväg 51 tills ni kommer till Hällabrottet. Följ Yxhultsvägen genom hela Hällabrottet tills ni kommer till Stenarbetsmuséet, åk ner till höger efter huset och fortsätt ca 100 meter. Reservatets koordinater är: WGS 84: Lat N 59 6 30 Lon E 15 13 21 RT 90: x 6554255 y 1466628 Ytterligare information: Kumla Kommun Torget 1 692 80 Kumla Telefon: 019-58 80 00 www.kumla.se Poduktion: Kumla kommun 2013 Copyright: Kumla kommun Foto: Arne Holmer