Kap. 1. Den gamla släkten på Levälä

Förord till första upplagan. Denna utredning av släkter, som utgått från Levälä hemman i Ytterjeppo by i Nykarleby stad, är inte den första. Professor Woldemar Backman från Nykarleby publicerade i Österbottniska Posten 1931 i sin serie "Några äldre ännu i staden levande Nykarleby släkter" en utredning över släkten Björklund (Danielsson), som främst omfattade linje B i detta arbete, men även linje C. Att professor Backman gjorde ett fel i början av sin utredning beträffande släktens "anfader" berodde på att han så gott som helt var hänvisad till kyrkoarkiven. Genom att alla arkivhandlingar mikrofilmats har de nu på ett helt annat sätt kommit i var mans hand än när all arkivforskning måste ske i Helsingfors. Det har ju också främst varit tingsnotiserna från Nykarleby ting, som klargjort sambandet mellan olika personer på hemmanet under 1700-talets första del. Tillsammans med olika skattelängder har de möjliggjort att följa släktens "rötter" tillbaka till 1500-talet. Detta arbete har utförts av min bror Eugén Levlin, som sedan han gått i pension 1971, så gott som varje vardag tillbringade några timmar vid en läsapparat på Landsarkivet i Vasa. Efter hans bortgång har jag sammanställt materialet och samlat in data om de senaste släktleden. Detta var ett arbete för vilket jag tyvärr reserverade något för kort tid, då de inkomna uppgifterna hade bort kompletteras i ännu högre grad än jag hunnit med. Det stora intresse jag mötte vid insamlingen har dock sporrat mig att försöka nå ett så gott resultat som möjligt. Jag riktar ett varmt tack till alla dem som varit mig behjälpliga som uppgiftsgivare och insamlare. Utan er hjälp hade det inte varit möjligt att föra fram utredningen till nutid. Sollentuna i april 1979. Pär-Erik Levlin Förord till andra upplagan. Då 20 år gått sedan vår första släktbok publicerades ansågs det vara på tiden att ge ut en ny uppdaterad upplaga. Jag åtog mig arbetet med ett par medarbetare. För att de två upplagorna skall vara helt jämförbara har vi bibehållit numreringen av de gamla tabellerna. För de tabeller som tillkommit vid uppdateringen har vi då varit tvungna att ta bokstäver till hjälp vid numreringen. det ser kanske inte så bra ut men var nödvändigt. Vi har även tagit med i boken den senare komplettering som varit publicerad i en del Medlemsblad. Boken har ökat med närmare 120 sidor av vilka större delen tillkommit genom uppdateringen Vi får tacka alla dem som bistått oss med vid insamlingen av uppgifter och beklagar om vi inte nått ut till riktigt alla vid insamlingen. Kap. 1. Den gamla släkten på Levälä Sollentuna i maj 1999. Levälä hemman ligger på östra sidan av Nykarleby älv i Ytterjeppo by c:a 8 km söder om Nykarleby stad. I gamla tider bildade de tre nordligaste hemmanen i denna by en gårdsgrupp, där Levälä låg på södra sidan av Syltjärvbäckens utlopp i älven. Man kan inte mera se några märken efter gårdsplatsen men åkern där kallas ännu Portåkern, ett namn den fick när den låg utanför gårdsporten. Ungefär 200 m längre norrut vid älven låg Löv hemmans gårdsplats och den är bebyggd ännu i dag. Ytterligare 400 m norrut, på Bjons holme vid älven låg Bjon hemmans gårdsplats. Inte heller den bebyggd idag. Gårdsnamnet Levälä (på orten, uttalat Levila) vill professor T E Karsten härleda från det gamla svenska kvinnonamnet Lef eller Leva. Något sådant namn är inte känt från hemmanet, men t.ex. namnet Bjons, som kommer från Björn-Björns, kan senast ha bildats under förra hälften av 1500-talet, då hemmanet ägde en Björn. Levälä namnet kan ju vara lika gammalt eller äldre. Levälä är ett ovanligt namn men inte helt unikt. Det förekommer även i Alavus. Löv är ett rent naturnamn, som antagligen kommer från namnet Lövbacken, första gången påträffat i tingsprotokollet citerat på sid 8. Första gången Löv nämns som hemmansnamn är i ett tingsprotokoll från år 1691. Men i tingsprotokollen närmast efter stora ofreden kallas hemmanet Levälä 5/6 mtl till skillnad från Levälä 1 mtl. Detta tyder på att bägge hemmanen gått under namnet Levälä och namnet Löv varit så nytt att det inte varit helt inarbetat vid tiden för stora ofreden.

I de första skattelängderna, som finns bevarade från början av 1550- talet, finner vi en Nils Andersson som huvudperson på Levälä fram till 1563. Hemmanet har 24-26 spannland åker, vilket motsvarar 6-61/2 tunnland. Uppgifterna variera något år från år. Man betalade vanligen skatt för 7 personer, varvid alla arbetsföra personer mellan 12 till 60 år räknades. Senare blev nedre gränsen 15 år. Antalet kor var vanligen 14. Skatt betalades även i torkade gäddor, varför också fiske bedrevs. Åren 1565-1583 var Erik Nilsson huvudperson. Han var således med stor sannolikhet son till föregående. Personantalet som nu minskat till 5 personer, gick 1573 ned till endast 3 personer, men var 1582 igen uppe vid 5 personer. Den odlade arealen var densamma som tidigare, men antalet kor var vissa år ända uppe vid 20. Levälä var ett av de största hemmanen i Epo by, som hela bebyggelsen längs älvens nedre del då kallades. Åren 1586 till 1608 är Matts Olsson huvudperson på hemmanet. Om hans släktförhållande till föregående huvudperson Erik Nilsson vet vi ingenting. Då det tidigare funnits många personer på hemmanet och det ej varit öde tyder ingenting på försäljning, varför det torde ha gått i arv. Snart uppträder även en Erik Olsson samtidigt med Matts på hemmanet, tydligen två bröder. Deras far, den Olof vi inte känner, kan ju ha varit en yngre bror till Erik Nilsson. Matts nämns ännu i vissa tiondelängder fram till 1622, men torde ha dött 1623. År 1608 vid jordrevningen skatteläggs Levälä för 1 mantal. Antalet personer är dock nere vid 3 och tidvis 2 och antalet kor har sjunkit till mellan 4 och 8. Från 1609 är det vanligen Erik Olsson, f. c:a 1587, som nämns i längderna. Han är vår äldsta anfader på Levälä som vi med större säkerhet kan påvisa. I 1610 och 1611 års register över hjonelag med söner döttrar, drängar och pigor upptas på Levälä endast Erik Olsson med hustru och första året dräng, andra årets piga. Matts är tydligen så gammal eller sjuklig att han ej behöver betala personskatt. År 1623 delas Levälä i två lika delar mellan Erik Olsson och Marcus Mattsson. f. c:a 1597, antagligen död c:a 1635. Marcus Mattsson är tydligen son till Matts Olsson och hemmansdelningen betyder att han tar arv efter sin far. Man delade antagligen upp sig i två hushåll och sämjodelade åkrarna. Om man även haft två hus att bo i undandrar sig naturligtvis vår bedömning. Från roteringslängderna 1627 och 1629 vet vi om Marcus att han var halt och lam. Vid 1623 års boskapsräkning hade Erik en häst, en tjur, fem kor, två kalvar, fem gamla får, tre unga får, ett gammalt svin, ett ungt svin, och sådde 2½ tunna utsäde. Marcus hade två ston, en tjur, fem kor, en kalv, tre gamla får, två unga får och sådde 2½ tunna utsäde. När man 1625 uppger huru mycket säd var och en önskar mala under året uppger både Erik och Marcus 14 tunnor vardera. Detta är ju dubbelt så mycket som avkastningen av utsädet, som den tiden inte gav mer än på sin höjd fjärde kornet och tyder på att man den tiden köpte en stor del av den säd som förbrukades. Uppgiften lämnades för beskattningen emedan det inte räckte med kvarntull, då en stor del säd maldes med handkvarnar på gårdarna. Levälä hade dock en fjärdedel i en vattenkvarn storkvarnen på en holme i Haralds fors tillsammans med Löv, Bjon och Kärr hemman. Holmen tillhörde dock Levälä. Marcus Mattsson har en son Mickel, f. c:a 1618, som uttas till knekt, som 15-åring år 1633 och försvinner i 30- åriga krigets virvlar. Kanske Marcus dör kort efter, eller inte anser sig kunna sköta sin hemmansdel, för 1635 svarar Erik Olsson ånyo för hela hemmanet. År 1637 upptas på hemmanet endast Erik Olsson med hustru och piga. Han förestår hemmanet sedan till 1646. Han lever dock ännu 1651, då han betalar tionde. I tiondelängderna förekommer nämligen ofta andra namn än namnet på hemmanets huvudperson, vilket kan antas vara namnet på den person som varit inne och betalt tiondet. Erik Olsson har två söner, Matts Eriksson f. c:a 1615 och Mickel Eriksson, f. c:a 1640. Mickel nämns första gången i ett tingsprotokoll från 1653. Han hade trampat ned gräset på åkerrenen för Erik Hindersson (troligen mågen på Lussi) och sedan svarat spåtskeligen på tilltal, varför Erik hade slagit honom med ett spö. Blodvite hade tydligen uppstått, för Erik fick böta tre mark för sår med vilja. Av historien att döma kan Mickel ha varit i 10-15-års åldern. Matts Eriksson finns antecknad som huvudperson på hemmanet 1647-1675. Han var även nämndeman åren 1641-1645. Det bör således vara han som är upptagen som son med sonhustru i mantalslängden 1641. Han var gift åtminstone två gånger. Det senare äktenskapet var parternas andra och barnlöst. År 1680 var även hans andra hustru död. Då kärade nämligen Måns Isaksson i Socklot till honom vid hösttinget om Måns svärmors införningar, det hon förde med sig i boet, när hon ingick sitt andra äktenskap med Matts. Matts lovar betala sin hustrus jordefärd av sin enskilda egendom och leverera ifrån sig hennes persedlar. Matts lever ännu 1693 när han vid vintertinget tvistar om kvarnen vid Haralds forsen. Brodern Mickel Eriksson står för hemmanet åren 1676-1686. Hans hustru hette Brita Mattsdotter. De är barnlösa och testamenterar 1682 sin del i hemmanet åt brorsdottern Susanna Mattsdotter och hennes man Anders Hansson. Testamentet har sannolikt avgetts i samband med att de unga ingick äktenskap.

Matts Eriksson hade två barn, sonen Anders Mattsson, f. troligen på 1640-talet, d. c:a 1697, gift med Margareta Hansdotter, d. c:a 1679 och den ovan nämnda dottern Susanna Mattsdotter f. troligen på 1660-talet, d. c:a 1707, gift 1682 med Anders Hansson. Anders Hansson kommer troligen från Knuts hemman där det i 1676-1681 års M L finns en Anders Hansson, men ej mera 1683. Han är i så fall född c:a 1660, d. c:a 1698 och son till Hans Pålsson, som tillsammans med sin äldre bror Matts köpte Knuts hemman c:a 1629. Från 1688-års M L är Anders Mattsson upptagen som huvudperson på hemmanet, men alla fyra äro nämnda i längderna utan barn. Så går det fram till 1696-1698, de fattiga åren eller de svåra åren, som denna tid kallas när den berörs i tingsprotokollen. Landet drabbas av svåra missväxtår följda av hungersnöd och farsoter. År 1687 års M L upptar endast Anders Hansson och Susanna Mattsdotter på Levälä. Anders Mattson med hustru har således dött. Nästa år finns det kvar endast änkan Susanna med dräng och piga. Av fyra vuxna på hemmanet har således svälten tagit tre. Det skall dock senare visa sig att flera barn överlevt. År 1699 är Susanna helt ensam. Det var ju inte bara Levälä som drabbades, utan flera hemman blev helt öde, varför det naturligtvis även var svårt att få tjänstefolk. Det är ju också nu som stora nordiska kriget bryter ut, med ökande soldatutskrivningar. Susanna kunde ju dock inte klara av hemmanets skötsel ensam, varför vi nästa år finner henne omgift med en Grells Andersson. Denne kan vara förre bonden på Bro i Ytterjeppo, som blivit helt ensam på sitt hemman och vars hemman senare står öde. År 1703 får de hjälp av mågen Joseph med hustru. Det är Susannas dotter Elisabet eller Lisa som gift sig. Hon har inte förr funnits i mantalslängden på Levälä, men kan väl knappast ha varit borta och tjänat när hon så väl behövdes hemma. Därför måste vi anta att hon gift sig som 15-16 åring. År 1704 tillkommer i mantalslängden sonen Hans. Han återkommer senare som Hans Andersson. Då vi tidigare hade två Anders kan vi inte utan vidare säga vems son han är. Här kan vi inte göra annat än en kvalificerad gissning. Vi kan med stor sannolikhet anta att det är Anders Hansson som enligt skick och bruk gett sin äldsta son sin fars namn. År 1706 är Grells antingen död eller för gammal för nu står Joseph Eriksson som huvudperson tillsammans med hustru, svärmor Susanna och svåger Hans. Redan följande år har Hans Andersson gift sig och står som huvudperson. Året därpå nämns Susanna för sista gången. Fram till 1713 finns på hemmanet Hans Andersson med hustru och svåger Joseph med hustru, då nämns för första gången även Mickel. Så är vi framme vid det ödesdigra året 1714. Man har redan länge sett flyktingströmmen dra förbi på vägarna från de södra delarna av landet, vilka sedan 1710 varit i fiendens händer. Ännu hade man dock inte i Österbotten haft direkt kontakt med fienden. Nu 1714 den 19 februari slår ryssarna vid Napu by i Storkyrö landets sista armé, av vilken endast spillror drar förbi norrut. Ryssarna kom inte längre den vintern, men på våren började den stora flykten från Österbotten. Från Levälä flydde antagligen fyra personer, mågen Joseph Eriksson med hustru Elisabet Andersdotter, Mickel Andersson och Margareta Andersdotter. Endast Hans Andersson med hustru Lisa Eriksdotter stannade kvar för att sköta gården. Huru deras första möte med ryssarna gestaltade sig vet vi inte, men säkert blev de utplundrade flere gånger innan de slutligen 1716 tvingades att som ryska fångar följa med söderut. De voro inte ensamma om att hamna i fångenskap. Redan sommaren 1714 fördes stora skaror söderut. Mest var de barn och ungdom, mellan 10 och 20 år, men som från Levälä även äldre personer. Fångarna fördes antagligen till Petersburg, som denna tid uppfördes med slavarbetskraft. Delvis fördes de till av ryssarna erövrade områden såsom Estland för att arbeta på godsen, varifrån en stor del av befolkningen flytt till Sverige. Levälä hemman lämnades öde. Snart stabiliserades dock förhållandena något och från 1717 infördes en viss ordning under den ryska militärmakten. Från det inre av landet som lidit mindre under fienden kom det folk som tog upp de öde hemmanen. Levälä hemman togs upp av en Erik Simonsson med hustru Agneta. Han anhöll vid tinget 05.03.1718 att få uppta hemmanet. Han hade senare sin bror på Pirilundo i Naarasluoma, varför man kan anta att han härstammade därifrån. Nu framträder en Hans Hansson från Herflax som visar sig vara gift med en syster till Hans Andersson vid namn Karin. De voro kvar i landet och säljer nu Levälä hemman åt Erik Simonsson. Denne vill inte lämna ut hela köpeskillingen varför Hans Hansson stämmer honom till Nykarleby ting 06.11.1721. Genom detta tingsprotokoll får vi hela historien om Hans Andersson, varför vi återger det i sin helhet. Hans Hansson ifrån Herflax berättar att hans hustrus Karin Andersdotters broder Hans Andersson 1716 med hustru och barn av ryssen bortfördes, varefter hans hemman 1 mtl börde i Ytterjeppo öde lämnades och sedan upptogs av Erik Simonsson Gunnar. Han lovade därföre 100 Dr kmt och åt Hans Hansson årligen 8 kappland åker och litet slottland att njuta, varuppå är betalt 1 ko, 1 tunna 15 kappar spannmål, 1 stor gryta samt 1 Dr 4 öre kmt penningar, tillhopa 46 Dr 16 öre. Ty begerer Hans det som än på köpeskillingen återstår. Erik Simonsson kan ej neka sig lovat 100 Dr kopparmynt om han för samtliga arvingar skulle bliva odriven och fastabrev erhålla, men som hustru Karin Andersdotter har tvenne systrar hustru Elisabeth och pigan Margareta Andersdotter och dessutom skall en Mickel Andersson äga hälften i detta hemman, alltså fruktar han sig bliva driven och

fördenskull ej mera av köpeskillingen betala än redan skett är. För övrigt nekar han sig lovat åker eller äng. Mårten och Matts Markussöner (Ruotsinkoski) ifrån Överjeppo vittna att de hört Erik Simonssons och Hans Hanssons avtal om hemmanet, då Erik Simonsson derföre lovade 100 Dr kmt inalles. Om åker och äng blev fullan talt, men dertill samtyckte Erik Simonsson inte. Hans Hansson är så medellös att Erik Simonsson bliver osäker om sina utlagda medels betalning om de andra arvingarna honom av hemmanet driva, ej heller haver Hans Hansson sin hustrus medarvingars tillstånd att sälja hemmanet. Resolution: Emedan Hans Hansson inte har sin hustrus medarvingars tillstånd att sälja sin svärfaders hemman, men dock mera av Erik Simonsson uppburit än på hans hustrus andel belöper, så framt de andra nu förskingrade arvingarna hemkomma ty kan honom ej mera bestås, innan besked inskaffas huru många uti köpeskillingen delaktiga bliva. Av protokollet framgår namnen på Hans Anderssons systrar och att två av dem, jämte en Mickel Andersson äro förskingrade, dvs. på flykt. Mickel är inte en bror, då skulle det stå utsatt. Han äger dessutom halva hemmanet, Hans med systrar andra halvan. Mickel måste således vara enda sonen till Anders Mattsson och äger ensam sina föräldrars andel i hemmanet. De tre förskingrade arvingarna hördes aldrig av, men den som man minst väntat Hans Andersson återkom efter fredsslutet följande år med hustru och barn. Vid hösttinget 17.10.1722 klagar Hans Andersson över att Erik Simonsson under hans fångenskap slagit sig ned på hans hemman. Emedan hemmanet var krono som det blivit under de stora fattigåren i slutet på 1600-talet och Hans Andersson var utfattig, medan Erik Simonsson lovat att utan frihetsår betala hemmanets skatter, återfick Hans ej hemmanet. Redan vid vintertinget 18.02.1723 har Erik Simonsson gjort upp avtal med Hans Andersson. Protokollet lyder: Erik Simonsson från Ytterjeppo framlägger ett köpebrev av honom och Hans Andersson derssammanstädes, närvarande vittnen handelsmännen Johan Juniander och Anders Turdin samt Erik Eriksson Bjon, Gustav Bers och Erik Hindersson Lassila Den 14 december 1722 undertecknat, förmälande: Emedan Hans Andersson för sin fattigdom ej mäktar uppehålla 5/6 mtl (borde stå 1 mtl) krono Lefwilä, ty uppdrager han Erik Simonsson besittningsrätten därpå emot 100 Dr kopparmynt och till årlig sytning 16 kappland åker bestående av 5 åkerstycken tillika med överkärr hagan och lillhagan ovanför den gamla åkern till höslag samt hus och hemfrid i gården. Men skulle de ej sämjas tillsammans i gården, bör Simon Eriksson med hans hjälp förskaffa honom nödiga hus på Löfbacken. Dessutom lovar han betala Hans Anderssons geld till handelsman Juniander 162 Dr 14 öre samt till Anders Turdin 90 Dr kmt. vilket Hans Andersson nu tillstår och efter Erik Simonssons begäran protokollerades. Vi har således kvar på Levälä om än nu inhyses den gamla ägaren: Hans Andersson, son till Anders Hansson och hustru Susanna Mattsdotter, född på Levälä c:a 1689, död där och begraven 02.05.1737. Han var sista gången till nattvarden 24.08.1733, så han var tydligen länge sjuk. Gift c:a 1707 med Lisa Eriksdotter, född 1669 enligt Communionboken, vilket dock verkar föga troligt, död på Levälä 11.03.1763 vid 70 års ålder. Enligt detta vore hon född 1693. Detta kommer närmare det riktiga födelseåret, som dock bör vara något tidigare. Barn födda första på Levälä andra tydligen under fångenskapen: Maria f. c:a 1715 Tab. A 1. Kap. 3 Anna f. c:a 1719. Om hennes liv och efterkommande se Medlemsblad 18 från år 1992 och boken Släkten Levelius. Om Hans Andersson trivdes i gården eller byggde hus på Lövbacken vet vi inte. Det skulle nog i så fall ha varit den första bebyggelsen på backen. När nu Erik Simonsson kände sig sitta säker på Levälä glömde han sitt löfte att stå för hemmanets skatt utan frihetsår och anhöll vid vintertinget 07.03.1724 om frihet för Levälä. Protokollet som ger en inblick i hemmanets tillstånd lyder: Erik Simonsson ifrån Ytterjeppo begärer frihet på 1 mtl Lefwelä där husen merendels äro gamla och ansenlig förbättring fordra. Åkern är mest i svagt och utmagert bruk med förfallna diken och gärdesgårdar samt skog och måsavuxna ängar. Under hemmanet finns ingen näver eller timmerskog, nödig vedskog och mulbete, intet fiskevatten. Bonden äger 2 hästar, 2 oxar, 4 kor, 2 ungnöt och 5 får, samt prövas behöva ett års frihet vilket dock generalmajoren och landshövdingen Högvälborne Herr Reinhold Wilhelm von Essen ödmjukeligen underställes. Kanske var Levälä ett för stort hemman för Erik Simonsson att arbeta upp ensam. De skulder han fått var också stora, bl.a. de 162 Dr:na till handelsman Juniander han lovade betala av med 4 Dr per år således på 40 år. Ett sådant avtal måste betraktas som generöst av handelsman, men ändå hade han på de första åren inte betalt en

enda Dr. I varje fall sålde han hemmanet redan i april 1727. Vid hösttinget 09.09.1727 klagar dock köparen. Protokollet lyder: Zachris Eriksson ifrån Ytterjeppo visar med köpebrev av den 26 april sistlidne att Erik Simonsson som bor i Överjeppo för 420 Dr redan utlagd köpeskilling till honom försålt 1 mtl Lefvälä, som han föregav vara skatte men som dock befinnes vara krono. Derhos har Zachris Eriksson lovat honom halva växten av dess rågutsäde, samt påtagit sig att betala 168 Dr 29 öre gammal geld. Som han emot sådan loven förment sig få ett bördehemman, men därutinnan sviken blivit, ty begär han antingen att rygga köpet eller att få något av sin utlagda köpeskilling tillbaka. Svaranden tillstod att han likmätigt köpekontraktet utgivit Lefvälä hemman som börde emedan han ej annat vetat och även själv någon tid sedan för börde inlöst. Härom blevo parterna således frivilligt förlikta att Erik Simonsson återställer Zachris Eriksson 20 Dr kmt av den uppburna köpeskillingen och ½ tunna spannmål, varefter alltsammans förbliver vid det upprättade kontraktets innehåll, som efter begäran protokollerades. Vid samma ting lät Erik Simonsson för första gången uppbjuda ¼ mtl Käimo i Överjeppo, som han den 5 maj samma år köpt av Anders Eriksson i Överjeppo. Käimo var samma som Kengo, som den tiden hörde till Överjeppo. Levälä togs nu över av Zachris Eriksson med hustru Susanna Thomasdotter och hennes två söner från ett tidigare äktenskap David och Henrik Erikssöner. David var gift med Sofia Mårtensdotter. Familjen hade dessutom med sig pigan Lisa Johansdotter. Varifrån kom då dessa nya leväläbor och deras släkt? Kap. 2. Det finska inslaget. Traditionen berättar att när Levälä bönderna ännu under mitten av 1800-talet körde foror med varor åt Nykarleby köpmännen till och från St Petersburg, besökte de ofta den gård Levälä folket kom ifrån. Vår sagesman 1 ) säger sig dock inte ha hört vad gården hette eller var den låg, annat än vid färdvägen och den var ju lång. Följer vi den gamla vägen går den ju längs Nykarleby älv eller Lappo å upp till Lappo kyrkoby. Där får ån ett tillflöde från öster, en å som heter Tiistenjoki. Längs denna å tar också färdvägen av mot öster och sydost över Virdois, Ruovesi och Pälkäne. Man finner den utritad på kartor från 1700-talet och att det var denna väg bekräftas av ett minne vår sagesman hade från sin barndom. Man hade på Levälä en yxa som kallades Pälkäneyxan därför att den upphittats på vägen på Pälkäneåsen vid en sådan resa. Ungefär 7 km. upp längs Tiistenjoki ligger på åns norra sida en dominerande höjd, Toppilanmäki i senare tid krönt med Tiistenjoki sockens kyrka. I mitten på 1800-talet var där ännu ingen kyrka men väl en by och i byns största gård tog våra formän in. Det var säkert en gästvänlig gård för den var ju gästgiveri och kallades för det mesta bara Kievari. Tydligen kände sig Levälä bönderna mer än vanligt hemma och kanske väl mottagna här. En dunkel 200-årig tradition sade dem att också härifrån hade en anfader kommit. Här var de släkt. Det var ju också en stor rik gård där man kunde berätta om män med stort inflytande i sin bygd. Låt oss gå tillbaka till 1500-talet och Toppar gård. Det var vid denna tid man började ta upp nybyggen i ödemarkerna kring Tiistenjoki. Toppar namnet kom hit med Georg Larsson Toppar 1568-1610. Han var en av fem söner till Lars Jacobsson Toppar från Topparla gård i Ylistaro by i Storkyro socken. Lars Jacobsson var bonde och landsköpman och en av de inflytelserikaste bönderna i sin trakt. Kanske hade redan han upptäckt kullen vid Tiistenjoki och gjort den till platsen för sin utgård, eller var det sonen som köpte den. Georg Larsson var ingen nybyggare, även om han säkert utvidgade gårdens odlingar. Han var landsköpman som fadern och skapade sig snart en liknande ställning i sin bygd som hans far och bror hade i Ylistaro. Han är upptagen i förteckningen över landsköpmän 1591 och dessutom var han en stor boskapsuppfödare, den tredje i storlek i hela Österbotten. Hans son Nils Georgsson 1615-1623 tog över jordbruket, men det blev kanske sämre med köpenskapen nu när de Österbottniska städerna anlades och man började förbjuda landsköpmännens verksamhet. Han efterträddes av sonen Matts Nilsson 1626-1660. På 1620-talet ställde 1 mtl Toppar upp ryttare för armén. Det var kostsamt att ställa upp och utrusta häst och ryttare, men i stället torde kavalleriet ha behandlats bättre under kriget, för det hade fler överlevande. Därigenom slapp ryttarbönderna undande täta utskrivningarna av fotfolk, varför de i längden hade det förmånligare. Matts Nilsson fick 1641 rättighet att öppna gästgiveri. Han var en självmedveten man och en av Lappo storsockens förtroendemän. Att topparbönderna även i fortsättningen behöll sin betydelse och sitt inflytande framgår av att år 1749, vid bänkfördelningen i Lappo kyrka, Toppar gård fick tredje bänken från altaret räknat. De två första bänkarna var reserverade för socknens ståndspersoner.

Äldsta sonen Thomas Mattsson övertog Toppar hemman. Han var dock inte enda sonen. Den 26.12. 1675 gifter sig en Gabriel Mattsson från Lappo, Tiistenjoki by med salig Erik Andersons änka i Höcken i Lappajärvi. Han kallades vid sin död Gabriel Mattsson Toppar eller Siggilä. Han bör således ha varit en yngre son till Matts Nilsson Toppar. Vid sin död 25.02.1705 sades Gabriel Mattsson vara litet över 48 år gammal. Han var således född c:a 1656 och var just 18 år när han ingick äktenskap med änkan Karin Eriksdotter Höök, född c:a 1641 och död vid 78 års ålder 07.01.1719, varför hon var 34 år när hon gifte sig andra gången med Gabriel. Hon hade från sitt första äktenskap åtminstone sonen Henrik Eriksson. Gabriel och Karin stannade på Hök hemman tills Henrik Eriksson var mogen att överta arvet och hemmanet efter sin far. Där föddes även parets två söner Matts Gabrielsson och den yngre Erik Gabrielsson, som är född på Hök den 21.4.1680. Flere barn känner vi inte till. Före 1694 har de flyttat till Siggilä hemman i Alajärvi åby, där de återfinns i Lappajärvis första Communionbok. Erik Gabrielsson blev vigd den 20.11.1698 vid Susanna Thomasdotter Poomalain. Hon var född c:a 1680 och dotter till Thomas Thomasson Poomalain, död 6.06.1714, 80 år gammal, bonde på Poomalain hemman i Lappajärvi Alajärvi by och hans hustru Carin Eriksdotter, död 08.02.1732, 92 år gammal. Erik var tillsammans med sin äldre bror Matts bonde på Siggilä hemman. Barn födda på Siggilä, Henrik f. 17.11.1700, d. 21.01.1701 Susanna f. 17.02.1702, d. 23.03.1705 Johannes f. 22.05.1703 d. 29.05.1703. David f. 13.09.1704. Tab A 1 Kap. 3. Henrik f. 23.02.1706. Tab A 2 Kap. 3. Thomas f. 08.12.1709 d. 01.07.1711. Erik Gabrielsson dog på Siggilä 26.09.1710. Efter mannens död gifter änkan om sig den 09.10.1715 med Zachris Eriksson Finniläin, född c:a 1685. Zachris sades ha varit en fattig drängpojke när han gifte sig med Susanna. Han var troligen en yngre son till bonden på Finnilä hemman i Savo by i Lappajärvi Erik Mattsson och hustru Margareta om än Zachris inte återfinns i C B på Finnilä. Tillsammans har Zachris och Susanna endast dottern: Elisabeth f. c:a 1727 Tab. A 3. Kap. 3. Matts Gabrielsson ville inte ha sin brors änka som omgift kvar på Siggilä. Nu hade ju genom kriget även många hemman blivit öde, så Zachris flyttar med hustru och styvsöner till Kauhava, där de 1717 upptar Kampinen kronohemman, som var öde. De får även faste på Kampinen så att när hemmanets gamla ägare återkommer efter kriget och försöker fördriva dem får de stanna kvar. År 1722 gör de även en förlikning med Matts Gabrielsson på Siggilä och får i utlösen 80 Dr kmt. Under de Närmaste åren gifter sig David Eriksson med en Sofia Mårtensdotter och familjen utökas även med en piga Lisa Johansdotter. Kanske kände de sig ändå inte riktigt säkra på Kampinen för 1727 säljer de hemmanet och köper Levälä. Kap. 3. Gamla och nya släkterna slås samman. Så har då Levälä fått nya bebyggare. Många personer är de också i dessa folkbristens tider. Kvar på hemmanet finns ju från förut Hans Andersson med hustru och två döttrar. Nu tillkommer Zachris Eriksson med hustru Susanna Thomasdotter, två styvsöner, av vilka den ena är gift och dessutom en piga och några småbarn. Vi börjar med att gå igenom styvsönernas familjer. Tab. A 1. VII David Eriksson Levälä, f. 13.09.1704 på Siggilä i Alajärvi åby d. 16.11.1780 på Levälä, son till Erik Gabrielsson Siggilä och hans hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift 1:o i Kauhava med Sofia Mårtensdotter. Hon5555 dog på Levälä, begraven 26.03.1737. Gift 2:o 07.01.1739 med Maria Hansdotter, f. c:a 1715 på Levälä, d. där 04.08.1791. Hon var dotter till Levälä hemmans förre ägare, efter kriget inhyses på Levälä, Hans Andersson och hans hustru Lisa Eriksdotter. Detta framgår av att Hans Anderssons Änka, som under Zachris tid som huvudperson på Levälä, i Nykarleby församlings Communionbok kallas inhyseskvinna eller inhysesänka, men när David blir Huvudman 1762 omedelbart kallas svärmodern Lisa Eriksdotter. Detta äktenskap binder således samman den gamla släkten på Levälä med den nya. Eventuella ättlingar till den gamla släkten kunde inte heller efter detta resa några anspråk på hemmanet. David var huvudperson endast tills hemmanet delades mellan tre av hans söner och han flyttade samman med sonen Henrik. VIII Barn födda på Levälä utom de två första : 1 Matts. f. c:a 1725, nämnd i C B 1741-42, vidare öden okända. 1 Anna f. c:a 1726. Tab. F 1 Kap. 8. 1 Maria f. c:a 1730. Tab. G 1 Kap. 9.

1 Anders f. c:a 1732. Tab. H 1 Kap. 10. 1 Erik f. c:a 1733. Tab. B 1 Kap. 4. 2 Henrik f. 14.05.1740. Tab. C 1 Kap. 5. 2 Johan f. 26.01.1742. Tab. D 1 Kap. 6. 2 Elisabeth f. 20.02.1744. d. som barn. 2 Susanna f. 12.07.1745, d. 01.01.1809. Vigd 05.04.1779 med drängen Henrik Andersson f. 2.03.759 i Virdois. Antagen till soldat på torp 123 i Kovjoki 1788 med namnet Skog. Avskedad som vanartad 1789. Flyttade enligt betyg 23.12.1794 med två söner till Keuru. Antecknat i C B: inhyses Susanna Davidsdotter, gift med soldat Skog, mannen bortrymd och hustrun blind, barnen tigga. IX Barn: Anders f. 08.06.1779, d. 31.07.1779. Maria f. 08.06.1779, d. 02.08.1779. Henrik f. 31.01.1782. Antecknat i C B flyttat till Keuru, 1802-08 antecknat tjänar i Lappo, död där. Johannes f. 06.06.1783. Antecknat i C B flyttat till Keuru. Mathias f. 28.12.1786. Lisa f. 28.12.1786, d. 10.09.1789. Carin f. 05.08.1788, d. 03.01.1854 på Runt. I C B 1824-33 antecknat lösa kvinnan dejan Cajsa Henriksdotter Skog. X Son u.ä.: Erik Cajsasson f. 07.08.1819. I C B 1834-42 inhyses i Kyrkobyn: Sjöman Erik Caisasson Skog, hustru Cajsa Greta Mårtensdotter f. 05.02.1821. Flyttar utan angivande vart. 2 Elias f. 03.02.1747, d. 23.05.1748. 2 Thomas f. 30.12.1748, d. som barn. 2 Margareta f. 10.05.1750. Tab. K 2 Kap. 11. 2 Valborg f. 31.03.1752, d. 08.05.1837 i Ytterjeppo. Gift med soldaten Lars Törnroos, f. 1747, d. 18.05.1790 på fältlasarett. Han var soldat i Kovjoki på torp 125 från 1773 och flyttade jämte hustrun med betyg 28.12.1780 till Härmä. Änkan återkom 1798 med dottern Margareta till Ytterjeppo. Antecknat i C B: har fattigrota. IX Barn: Maria f. 04.11.1774, d. 08.12.1774. Anna Maria f. 24.08.1775, d. 31.08.1775. Mathias f. 01.11.1776, d. 22.09.1777. Catharina f. 18.07.1778, d. 19.08.1778. Lars f. 15.06.1779, d. 05.10.1779. Andreas f. 29.10.1782, d. 09.11.1782. Anna f. 21.11.1783, d. 29.10.1784. Laurentius f. 09.01.1785, d. 17.06.1785. Margareta f. 31.1.1786, d. 14.01.1809 i Ytterjeppo, som piga på Levälä. Ogift. Elisabeth f. 04.04.1787, d. 21.06.1788. 2 David f. 15.01.1755, d. som barn. 2 Matias f. 15.01.1755, d. som barn. 2 Elisabet f. 11.03.1756, d. 7.11.1756. 2 Jakobus f. 05.06.1758, d. 20.04.1760. 2 Isak f. 09.04.1763. Tab. L 1 Kap. 12. Tab. A 2. VII Henrik Eriksson Levälä, f. 23.02.1706 på Siggilä i Alajärvi åby, d. 02.12.1762 på Levälä, son till Erik Gabrielsson Siggilä och hans hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift på Levälä 16.11.1735 med Lisa Johansdotter, f. c:a 1707, d. på Levälä 24.04.1769. Hon hade som piga följt med familjen från Kauhava så det bör ha varit efter moget övervägande de gifte sig vid närmare 30 års ålder. De voro barnlösa. Vid arvsskiftet efter Zachris avstod Lisa från sin andel åt David mot sytning i gården. Tab. A 3. VII Elisabeth Zachrisdotter, f. 1727, d. på Lassila i Jeppo 09.01.1758, 30 år gammal, dotter till Zachris Eriksson Levälä och hustru Susanna Thomasdotter Poomalain. Gift 08.12.1745 med Matts Andersson Lassila, f. på Lassila i Ytterjeppo, d. 04.07. 1762 i Kauhava. Matts Andersson var bonde på Lassila, men fick efter hustruns död gå från sitt hemman på grund av slösaktigt leverne, enligt nämndemännens uttalande vid tinget 1761. Därför kunde han ej heller godkännas som förmyndare för sin son. Sedan han lämnat Lassila hemman flyttade han till Kauhava som torpare. Där gifte han sig andra gången 16.04.1759 med Agneta Johansdotter, piga på Kojola. VIII Barn födda på Lassila: Isak f. 24.10.1746, d. 07.11.1746.

Andreas f. 24.10.1746, d. 07.11.1746. Mathias f. 10.09.1747, d. 20.09.1747. Anna f. 01.12.1749, d. 04.12.1750. Susanna f. 19.04. 1751, d. 17.01.1754. Maria f. 14.07.1753, d. 26.08.1753. Anders f. 05.10.1754, d. 18.10.1756. Maria f. 24.03.1756, d. 08.08.1756. Abraham f. 03.09.1757, d. 14.09. 1757. Henrik f. levde ännu vid arvsskiftet på Levälä 19.05.1768 där hans rätt bevakades av förmyndaren Gustav Kosola från Kauhava. Vidare öden okända. Levälä hemman hade således nu många munnar att mätta, varför det gällde att få jordbruket i stånd. Vi har en god bild av hemmanet genast efter det Zachris tillträtt, nämligen från år 1728. Då blev Levälä som varit l mtl nedsatt till 2/3 mtl efter en noggrann uppmätning av åker och äng samt kartläggning. Tyvärr finns inte kartan kvar, endast kartabeskrivningen. Av denna framgår att man hade åker av 3:dje graden 6 tunnland 3 1/2 kappland, av 4:de graden 4 tunnland 2 2/3 kappland och ängsland 54 tunnland 2 2/3 kappland. Av ängsmarken sades en stor del vara möjlig att arbeta upp till åker. Man levde tydligen ganska bra på Levälä att dömma av den relativt låga barndödligheten i Davids stora familj. När Davids mor Susanna dör 1760 framgår det vid bouppteckningen att man även samlat rätt mycket egendom. Bland de värdefullare föremålen fanns två silverbägare. För jordbruket hade man utom lior, skäror, räfsor, spadar och gräftor även tre savoahl ett myllningsahl, tre järnharvor, sju gödselslädar, två kärror och fyra slädar. Man var således väl utrustade för jordbruket. Järnharvor torde dessutom inte ha hört till vanligheten ännu vid denna tid. Det var naturligtvis pinnharvor, men man hade vanligen såna med träpinnar. I gården fanns även en manfolkssadel och seldon för fyra hästar. Av boskap hade man fyra hästar och åtta kor. Av fiskeredskap fanns sex nya och fem slitna strömmingsskötnät och man ägde hälften i en fiskebåt, men hade dessutom en liten båt och en jolle. Man bedrev således fiske, antagligen på det gemensamma fiskevattnet i Loilax fjärden. Det fanns även en stor mängd smärre redskap för snickeri och laggkärlstillverkning. Laggkärl behövdes ju för tjäran, den viktigaste produkten från skogsbruket. Likaså fanns smidesredskap och vid gamla gården låg smedjan vid bäcken ovanför landsvägen. Detta kan man sluta sig till på grund av den svarta kolbemängda myllan på platsen. Ett tecken på förkovran än ju också att man 1758 köpte Levälä till skatte för litet över 60 Dr kmt. Förutom jordbruket försökte man sig även på att hålla gästgiveri. Det var väl en släkttradition, som dock inte slog så väl ut, för 1765 sökte man befrielse från att upprätthålla gästgiveriet. Man hade fullständig egendomsgemenskap inom storfamiljen med Zachris Eriksson som huvudperson och officiell ägare. Det gick tydligen bra och det finns inga tecken på missämja. När Davids söner från första kullen började bli vuxna pockar de dock på att få en garanterad del i egendomen. Vid vintertinget 1753 lämnar Zachris därför in ett testamente, där han stipulerar att efter hans död skall Anders och Erik Davidssöner få hälften av hemmanet mot en utlösen till Lisa Zachrisdotter om 100 Dr knt. Zachris styvsöner David och Henrik skulle få andra halvan. Den lösa egendomen skulle delas i fyra delar, som skulle tillfalla en var åt David och Henrik, en åt Anders och Erik tillsammans och en åt Lisa Zachrisdotter. Vid bouppteckningen efter Susanna var Lisa Zachrisdotter död, men hennes son Henriks rätt bevakades av hans far Matts Andersson. Här såg nu Matts Andersson sin chans. Han vägrade godkänna testamentet och krävde arvskifte enligt lag. Då hade det blivit arvskifte på 1/3 del av egendomen. Kvinnolotten var halva manslotten. Av denna 1/3 del skulle Matts Andersson för sin son fått 1/3 del, David och Henrik likaså 1/3 del, d.v.s. 1/9 del var av hela egendomen, men sedan när Zachris dött skulle Matts Anderssons son ha fått hela återstoden. Lisa var ju Zachris enda barn och ärvde honom ensam. Matts hade således genom sin son kunnat komma åt 78% av egendomen på Levälä och tränga ut David och Henrik. Egendoms gemenskapen hade således sina risker. David och Henrik förklarade att det var deras farsarv som gjort att de haft något att börja med. Zachris var bara en fattig drängpojke när han gifte sig med deras mor. Skulle skiftet ske enligt lag skulle för dem vardera undantas 1/3 var som var deras del i bolagets egendom, eller så skulle de få ut den lön de skulle ha haft för den tid de bott tillsammans med Zachris. Något sådant ville naturligtvis Matts Andersson inte höra talas om. Saken försvårades av att Zachris, som ju levde var så svag och från sina sinnen, att han inte kunde säga en längre mening med sammanhang eller förstå någon mera komplicerad fråga. Han representerades också vid bouppteckningen av sitt ombud, nämndeman Erik Rundt. Saken gick till häradsrätten och kom upp i flere omgångar och var ännu inte avgjord när Zachris dog 04.11.1765. Vid bouppteckningen efter honom restes nya anspråk på Levälä. Där uppträdde en Helena Jakobsdotter, som sade sig vara Zachris fästekvinna. Hon visar ett testamente från den 04.08.1764, där Zachris lovar henne halva Levälä hemman.

Häradsrätten tar nu upp även detta anspråk, som bestreds av alla övriga arvingar. Nu avgjordes saken så att det senare testamentet förkastades, men testamentet från 1753 skulle följas. Henrik Mattssons förmyndare förde ännu saken vidare till lagmansrätten, men häradsrättens utslag stod fast. Den 19 maj 1768 delades slutligen den lösa egendomen enligt testamentet. Sedan avkortningarna dragits ifrån uppdelades allt i fyra lotter. Varje lott uppskattades till 281 Dr och 10 öre kmt. Bland avkortningarna upptogs även Davids och Henriks farsarv, på vilka David nu kunde förete skriftliga bevis. Han och Henrik hade julen 1761 varit till Siggilä och fått papper på de 80 Dr kmt de fick 1722 och dessutom i ny förlikning av sin farbrors sonsöner Erik Johansson och Matts Mattsson litet pengar, tre kor och en kviga, inalles ett tillskott på 150 Dr kmt. Någon ränta på kapitalet räknade man dock inte. Efter detta kunde man också dela hemmanet. Det delades i tre lika delar mellan Davids söner, Erik från första äktenskapet och Henrik och Johan från andra äktenskapet. Delningen blev fastställd 1773. Anders var nu måg på Tolikko hemman i Jeppo. Uppdelningen av storfamiljen kommer in i Communionboken för perioden 1771-76. Enligt traditionen skulle nog Erik ha bildat eget hushåll tidigare och flyttat ut i lillstugan. Detta kommer ej fram i Communionboken, men kan nog vara sannolikt. Kapitel två har kallats det finska inslaget därvid angivande att den inflyttade familjen var finsk. Det kan väl då väcka förundran att alla angivna namn är rent svenska, förutom något släktnamn. Men från äldsta tid var såväl i skattelängder, som i kyrkböcker alla personnamn svenska. Det går därför inte att av namnet sluta sig till om en person var svensk eller finsk. Detta gäller ända mot slutet av 1800-talet. Ofta kan man endast anta att en person som kommer från en finsk trakt är finne, vilket ju inte behöver vara absolut säkert. I finska släktböcker har man vanligen översatt personnamnen. Om Zachris vet vi att han vid vintertinget 1728 kallades att vittna om vad några män sagt som besökt Levälä en kväll något tidigare. Zachris sade att de talat svenska sinsemellan, varför han inte förstått vad de sagt. I bouppteckningen efter Susanna har korna finska namn, så att finska var nog hela tiden fram till delningen hemspråk på Levälä, om än man med tiden säkert lärt sig litet svenska. Nu hade ju också den finska inflyttningen varit stor till Ytterjeppo. I grannskapet var både Bjon, Löv och Drakas finska. Därför fanns det också god tillgång på finska familjer att söka äktenskapspartner från. Det visar sig också att av Davids tio gifta barn är det endast Erik och Isak som får svenska hustrur. Johans hustrus språk känner vi inte, då hon blev föräldralös vid två års ålderoch vi inte vet var hon vuxit upp. Johan och Erik hade dock barnbarn som gick i svensk skriftskola medan Henriks gick i finsk skriftskola. I de följande kapitlen skall vi närmare redogöra för David barn och deras efterkommande och börjar med dem som blev kvar på Levälä. Kapitel 4. Erik Davidssons släktlinje. Vi övergår nu till David Erikssons ättlingar och tar först dem som blev kvar på Levälä. Det bör dock vara lämpligt att först gå igenom Leväläs historia från delningen fram till c:a 1810. Efter delningen av hemmanet i tre lika delar, bor Johan den yngsta av bröderna som fick del i hemmanet, kvar i den ursprungliga hemgården på Portåkern. Erik bor i lillstugan, dit han enligt traditionen flyttat redan en tid före delningen. Henrik bygger sigen ny gård på Lövasbacken till höger om uppfartsvägen, där Birger Lövmarks gård nu ligger. På den äldsta karta vi funnit, som är från 1781, är dessa tre bostadshus utsatta. År 1790 bär man upp en extra lyxskatt efter antalet fönster på boningshusen. Eriks son Gustav skattar för 6 fönster, liksom Henriks svärson Matts, medan Johan har 4 fönster. Av detta kan vi sluta oss till att Erik med sonen Gustav inte mera bo kvar i lillstugan utan har byggt åt sig ett nytt boningshus. Enligt traditionen byggdes denna nya gård på Lövasbacken bredvid Henriks. Man ser ju även en utveckling här. Man bygger större boningshus nu med 6 fönster mot 4 i det gamla boningshuset på Portåkern. Eriks första flyttning bör således ha skett mellan 1781 och 1790. Följande hållpunkt vi har är en karta från storskiftet, ritad 1802. Den har således ritats alldeles när man började med skiftet. På denna karta finns inga hus utritade, men tomterna på Portåkern och Lövas är utsatta och dessutom två tomter på Svinbacken för Eriks och Henriks gårdar. På kartan är också den nya vägen till Svinbacken utritad. Den byggdes 1798 enligt årtal inhugget i en sten vid Brännbacken. Det bör således vara nu som utflyttningen till Svinbacken sker. Enligt traditionen flyttade Erik, eller rättare sagt hans son Gustav Eriksson först och redan före den nya vägen byggts. Han byggde då upp sin gård c:a 150 m norr om nuvarande gårdsplats ned mot Syltjärv. Detta skulle då ha skett mellan 1790 och 1798 kanske c:a 1795. Detta bekräftas av att på kartan från 1802 Svinback vägens sista del getts en nordligare sträckning mot denna första gårdsplats. Nu böjer den tidigare av söderut och går söder om den nya tomten, som är utsatt på kartan. Den första gårdstomten på Svinbacken ligger således i den träddunge, som ligger 150 m ned på vänstra sidan av den väg från gamla Sexmansgården går ned mot Syltjärv. Denna väg är en del av den gamla vägen från Lövasbacken till Svinbacken, som gick norr och öster om Syltjärv. Det dröjde nog inte länge innan Gustav Eriksson flyttade sin gård igen till den nyutsedda tomten och säkert har det inte gått många år in på 1800-talet innan Henriks svärson Matts Mattsson också flyttat till Svinbacken.

Gustavs bostadshus står ännu kvar, men obebott. Matts hus är rivet, men för inte så länge sedan. Den bostadsstandard man nådde vid slutet av 1700-talet höll nästan 150 år. När Johans son David Johansson flyttar från Portåkern vet vi inte. På kartan från 1802 finns ingen gårdstomt utmärkt vänster om nya vägen upp till Svinbacken, dit gården sedan flyttades. Man kan gissa att det skedde på 1810-talet. Platsen bör då ha legat just ovanför då uppodlad åker. År 1727 hade Levälä hemman 10 tunnland åker. Försöker man göra en uppskattning av arealen från 1781 års karta, kommer man till c:a 20 tunnland. Där ligger åkern ännu i huvudsak längs ån upp mot Lövasbacken och Syltjärv. Delningen av hemmanet utlöser även här en ökad aktivitet. Vid hösttinget 1778 utsågs män att syna ut odlingsbar mark åt Bjon, Löv och Levälä hemmans bönder, och vid vintertinget 1779 inlämnades syneinstrumentet. Levälä hemman fick följande mark att odla upp till åker: 1 tunnland 18 kappland på västra sidan av Svinback ängeshaga, bestående av mullblandad sandjord, 4 tunnland 16 kappland på mellanbacken intill Syltjärv äng, med jordmån som föregående, 16 kappland på Lövbacken bestående av sandjord. Speciellt för Henrik uppmättes 11 kappland norr om hans tomt, bestående av en stenbunden mark. Ängar fick man rödja mellan Beitvik (Betesviken nu Petvik) och Svinbackens åkerutsyning, mellan Beitvik och Syltjärv ängar och på södra sidan av Beitviken. Det är således först nu man börjar odla upp Svinbacken. Uppodlingen måste dock ha gått väl eftersom man redan 20 år senare var i färd med att flytta dit. Åkrar som Hallonbacken som ligger insprängda i andra hemmans marker, bör ju även ha varit uppodlade före storskiftets början. Man hade ju även hävd på vissa ängsmarker, som man fick behålla vid skiftet. Sedan storskiftet kommit så långt att man visste var man skulle få sina skogsmarker behövdes det inte mera något särskilt tillstånd att odla där, liksom att odla upp den tilldelade ängsmarken. Då tar ju även nyodlingen ny fart. Det viktigaste med storskiftet var nog att skogen nu för första gången delades upp och inte längre var gemensam egendom. Ägoblandningen i bröståkern på åbacken minskades. Tidigare hade Levälä åkertegar mellan Lövas och Bjons. Men i huvudsak behöll man den jord man hade hävd på. Jord och skog delades även mellan de tre Levälä bönderna, men svinbackbönderna hade fortfarande kvar sina delar i bröståkern på åbacken. Det var först vid nyskiftet i början på 1900-talet Levälä numren skiftades så att gården nere vid landsvägen fick all den odlade jorden som Levälä hemman hade nedanför Brännbacken ned mot ån och upp till Lövas. Detta då i utbyte mot sina ängar på Svinbacken. Gården hade dock kvar delar av utskiftena från Röslosåkern till Rijärv. Tab. B 1. VIII Erik* Davidsson Levälä, f. på Levälä 1733, d. där 20. 09 1795, son till bonden David Eriksson Levälä och hustru Sofia Mårtensdotter (Tab. A 1) Gift 1:o 26.10 1752 med Karin* Johansdotter Harald, d. på Levälä 13.04.1758 vid 26 års ålder enligt dödsboken. Hon är då troligen dotter till medåbon på Harald Johan Johansson Harald och hustru Brita Mattsdotter, men finns ej upptagen bland födda i Nykarleby församling. Gift 2:o med Brita Gustavsdotter, f. 1739 d. på Levälä 27.06.1823. Eriks första hustru var svensk. Om den andra vet vi inte varifrån hon kommer. De finns inte upptagna bland vigda i Nykarleby lf. Erik var den enda av sönerna från Davids första äktenskap som fick del i Levälä, men hans ättlingar har ju inte som den senare kullens barn anor på Levälä tillbaka till 1600-talet. IX Barn födda på Levälä: 1 Mathias f. 01.03.1755, d. 11.08.1755. 1 Anders f. 24.03.1756, d. 21.09.1756. 1 Maria f. 17.05.1757, d. 21.09.1762. 1 Dödfödd son 12.04.1758. 2 Elisabet f.d. 03.07.1760, 7 månader gammal. 2 Johan f. 10.4.1761. Tab. B 2. 2 David f. 07.04.1762, d. 20.09.1762. 2 Elisabet f. 30.04.1763, d. 01.06.1763. 2 Gustav f. 24.06. 1764. tab. B 3. 2 Henrik f. 25.12.1766. tab. B 232. 2 Maria f. 26.10.1768. Tab. K 2 Daniel f. 17.07.1770. tab. B 233. 2 Anna f. 15.10.1772, d. 24.07.1793, ogift. 2 Jakob f. 12.07.1774, d. 24.07.1774. 2 Mathias f. 24.08.1775, d. 17.09.1775. 2 Anders f. 29.12.1776, d. 06.09.1813. Dräng på Levälä. Ogift. Tab. B 2. IX Johan* Eriksson Levälä, f. på Levälä 10.04. 1761,d. där 11.01 1847, son till bonden Erik Davidsson Levälä och hustru Brita Gustavsdotter (Tab. B 1). Vigd 1:o 11.11.1783 i Ytterjeppo med Lisa* Jakobsdotter Knock, f. på Knock 18.11.1765, d. på Levälä 22.12.1815, dotter till bonden Jakob Thomasson Knock och hustru Walborg

Gustavsdotter. Vigd 2:o i Nykarleby l.f. 23.02.1817 med Anna* Andersdotter Åvist, f. i Purmo på Åvist 09.091777, d. på Levälä 02.04.1838, dotter till Anders Gustafsson Åvist och hustru Beata Hansdotter Kurf. Johan var hemmason på Levälä, möjligen senare med egen stuga men finns inte upptagen som torpare i någon mantalslängd. I 1810 års ml och senare finns han överhuvudtaget inte upptagen. Förklaringen till detta torde vara att han på äldre dagar var blind, således redan 1810. XV Barn i första äktenskapet: Erik f. 17.11.1800, d. 13.07.1801. Tab. B 3. IX Gustav* Eriksson Levälä, f. på Levälä 24.06.1764, d. där 15.01 1815, son till bonden Erik Davidsson Levälä och hustru Brita Gustavsdotter (Tab. B 1). Gift 1:o 01.11.1793 med Susanna* Mickelsdotter Slangar, f. på Slangar 30.01.1771, d. på Levälä 07.07.1808, dotter till bonden Mickel Göransson Slangar och hustru Lisa Mattsdotter. Gift 2:o 11.01.1811 med Lisa* Johansdotter Sandås, f. i Munsala 10.10.1789, d. i Ytterjeppo11.06.1831, dotter till Johan Thomasson Bro senare Sandås och hustru Susanna Johansdotter Jussila. Hon gifte om sig 31.03.1818 med drängen Per Eriksson Viktelin, f. i Jeppo 22.06.1792. Gustav hade redan 1791 övertagit faderns hemman och var den förste som flyttade till Svinbacken. Hans första hustru var svensk och likaså den andra. Vid bouppteckningen efter första hustrun äro korna upptagna med svenska namn. Barnen går i svensk skriftskola. X Barn födda på Levälä: 1 Erik* f. 21.08.1794 Tab. B 4. 1 Brita Maria f. 14.04.1796 Tab. B 130. 1 Lisa f. 09.04.1798, d. på Levälä 14.06.1833. Gift 09.08.1826 med Erik Gustavsson Bro, f. på Bro hemman i Ytterjeppo 16.07.1801, d. där 30.05.1868, son till bonden Gustav Thomasson Bro och hustru Anna Mattsdotter. Erik var torpare på Bro. XI Barn födda på Bro: Anna Sanna f. 22.08.1828, d. 03.05.1837. Lisa f. 02.12.1831, d.08.10.1836. 1 Anna f. 07.02.1800, d. 24.11.1803. 1 Cajsa f. 30.07.1802, d.21.10.1814. 1 Anna f. 31.10.1805, d..01.1806 1 Susanna f. 13.02.1807. Tab B 131. 2 Anna Greta f. 06.11.1813. Tab B 208. Tab B 4. X Erik* Gustavsson Levälä, f. på Levälä 21.08.1794, d. där 29.11.1852, son till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Susanna Mickelsdotter Slangar (Tab. B 3). Gift 31.03 1815 med Cajsa* Andersdotter Bro, f. i Ytterjeppo 23.12.1793, d. på Levälä 27.01. 1862, dotter till bonden Anders Johansson Bro och hustru Maria Johansdotter Vidlund. Erik övertog hemmanet efter fadern. Han var sexman liksom senare sonen Gustav. Efter dem har gården och senare hemmanet fått benämningen sexmans. Sexmansuppdraget var ett kyrkligt förtroendeuppdrag. Prästerskapet hörde sig för hos sexmännen om livet i församlingen och rådgjorde med dem om något inte var som det skulle, varvid var och en av de sex hade sin del av församlingen att vaka över. XI Barn födda på Levälä: Gustav* f. 11.11.1815. Tab. B 5. Erik f. 22.08.1818 d, 14.05.1820. Johan f. 09.10.1819, d. 28.07.1821. Susanna Brita f. 18.12.1820. Tab. B 30. Daniel* f. 03.07 1823 Tab. B 44. Anders f. 25.11.1824. Tab. B 103. Anna f. 23.06 1827, d. 23.08.1829. Johan f. 24.11.1831, d.26.05.1832. Maja Greta f. 28.08 1833. Tab. B. 129. Erik f. 11. 8.1834, d. 29.03.1835. Isak f.29.09.1837, d. 01.03.1838. Tab B 5. XI Gustav* Eriksson Levälä, f. på levälä 11.11 1815, d. där genom olycksfall 03.07 1865, son till Erik Gustavsson Levälä och hustru Cajsa Andersdotter Bro, (Tab B 4). Gift 1.12 1837 med Anna Lisa Gustavsdotter Storbärs, f. på Bärs 23.9 1814, d. på Levälä 3.6.1856, dotter till bonden Gustav Gustavsson Storbärs och hustru Maria Andersdotter. Gustav fick halva faderns hemman eller 1/9 mtl genom gåvobrev 15.03.1847, mot sytning till föräldrarna och utlösen till systern Maja Greta. Han byggde sig en ny gård på södra sidan av vägen, mittemot

den gamla. Han var liksom fadern sexman. I bouppteckningen efter hustrun 1856 upptogs endast följande boskap: två hästar, tre kor, tre kvigor, en kalv och fyra får. XII. Barn födda på Levälä: Erik f. 18.12.1838, d. 31.01.1839. Katarina* f. 07.03.1840. Tab. B 25. Gustav* f. 05.06.1841. Tab. B 6. Maria f. 02.09 1842, d. 06.11 1845. Anders f. 22.10.1844, d. 26.07 1845. Anna Sanna f. 19.02.1846, d. 14.02 1868, ogift. Maria f. 17.03.1847, d. 14.12 1868, ogift. Isak f. 16.01 1851, d. 11.08.1851. Johan f. 29.09 1853 d. 04.11.1853. Tab B 6. XII Gustav* Gustavsson Levälä, f. på Levälä 05.06. 1841, d. där 19.02.1891, son till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Anna Lisa Storbärs (Tab B 5). Gift 11.3.1860 med Anna Sanna Andersdotter Gästgivars, f. i Munsala 01.07.1840 d. på Levälä 04.03. 1892. Gustav fick 1/3 av hemmanet av modern genom avhandling 03.05.1856, resten genom gåvobrev av 07.01.1865. Redan 29.06.1865 säljer han dock hemmanet åt Matts Andersson Kapensaari förr 4200 mk. Före bildandet av Jeppo församling var det meningen att hela Ytterjeppo by skulle höra till Jeppo församling. De flesta bönderna i norra delen av byn strök sig dock från listorna på dem som skulle överföras. Detta gjorde inte Gustav Gustavsson, varför hans hemman, det som han sålde åt Matts Andersson kom att höra till Jeppo församling som nr 15 i Lassila by. Sedan han sålt det hemman han ärvt köpte han redan 14.03.1866 på auktion tillsammans med en Isak Jakobsson den andra delen av sexmanshemmanet. Han innehade således nu 1/18 mtl av Levälä. Denna del hade han till 20.02.1875, då han säljer den till Isak Gabrielsson Berg. Han bor därefter kvar med familjen som inhysingar på Levälä. XIII Barn födda på Levälä: Anders Gustav f. 07.12 1860 d. 05.10 1862. Sanna-Lisa* f. 07.08 1862 d. i Oravais 05.09.1925. Flyttade 1905 till Oravais som fabriksarbeterska vid Oravais fabrik. Ogift. Anders* Johan f. 24.06.1864 d. 04.04.1868. August* Vilhelm f. 27.11.1866 d. c:a1926. Flyttade 1890 till Helsingfors. Ogift. Erik* Gustav f. 21.01.1869 Tab B 7. Anders* Johan f. 18.03.1872, d. i Syd-Afrika. Flyttade till Helsingfors 1893 och till Syd-Afrika 1904. Karl Alfred f. 26.06.1864 Tab. B 8. Ida Maria f. 01.09 1876 d. 15.3 1895 Anna* Lovisa f. 01.06. 1879 d. 16.9 1936. Flyttade 1897 till Oravais som fabriksarbeterska på Oravais fabrik. Ogift. Emilia* Sofia f. 25.6 1883 Tab. B 13. Tab. B 7. XIII Erik* Gustav Gustavsson Blom, f. på Levälä 21.01.1869 d. i Fordsburg, Syd Afrika 05.08.1907,son till Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B. 6). Gift i Munsala 21.06.1896 med snickaredottern Johanna Olivia Blomqvist, f. i Helsingfors 30.9. 1877 d. i Sollentuna, Sverige 01.10.1955. Familjen bodde först på Gästgivars i Munsala. Erik var till Afrika 1897 men återvände snart, varefter familjen flyttade till Helsingfors 1903, men Erik återvände samma år till Syd Afrika. Efter mannens död flyttade Olivia 1909 till Sockholm där hon 1920 gifte om sig med Axel Teodor Berggren. Han var elektriker och hade en elaffär i Stockholm. De var barnlösa. XIV Barn födda, första i Oravais andra i Nurmijärvi: Gustav Edvard f. 29.09.1896 d. där 22.11. 1897. Hildur Vivi Ingeborg f. 15.03.1902, d. 27.03.1903. Tab. B 8. XIII Karl Alfred Gustavsson Levälä, f. på Levälä 26.06.1874, d. i Hangö 04.03.1939, son till bonden Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B 6). Gift 20.10.1895 med Matilda Eufrosyne Viktorsdotter Mickelsson, f. i Nurmijärvi 10.01.1870, d. i Hangö 05.02.1937. Karl Alfred flyttade till Helsingfors hösten 1893. Han fick arbete vid järnvägen. År 1900 sökte han inträde som ordinarie befattningshavare vid järnvägen och utnämndes till banvakt 01.05.1900. Åren 1902-1905 genomgick han fullständig kurs vid Helsingfors industriskolas kommunikationsavdelning. 01.06.1903 utnämndes han till banförman i Riihimäki och 30.08.1912. till 2 klass banmästare i Lappvik, 22.11 1925 utnämndes han till banmästare av 1 klass i Hangö. Denna tjänst innehade han till sin död. XIV Barn, de tre första födda i Riihimäki, det fjärde i Hangö:

Leo* Rafael f. 22.12.1908. Tab. B 9. Viona* Matilda f. 16.08.1910, d. 04.02.1986 i Helsingfors. Ogift. Kontorist bosatt i Helsingfors.. Kaarlo* Olavi f: 06.08.1912, d. 11.02.1988. Gift 22.04.1939 med Aina Helena Fredberg, f. i Åbo 27.11.1909. Frånskilda 1949. Barnlösa. Karlo har tjänstgjort som elmontör vid Suomen Sähkötyö OY i Helsingfors. Aino* Emilia, f. 16.04.1915, d. i Helsingfors 10-06.1985. Vigd 04.01.1947 med Lauri Jokinen, f. 02.12.1920. Barnlösa. Bodde i Helsingfors. Tab. B 9. XIV Leo* Rafael Levälä, f. i Riihimäki 22.12.1908, son till banmästaren Karl Alfred Gustavsson Levälä och hustru Matilda Eufrosyne Mickelsson (Tab. B 8). Gift 22.8.1843 med Riitta Maria Vornanen, f. i Outokumpu 17.7.1920. Leo började efter genomgången folkskola arbeta vid järnvägen 1922. En tid efter fullgjord militärtjänstgöring började han vid Vasa industriskolas kommunikationsavdelning, som han genomgick 1935. Åren 1935-38 var han extra byggmästare vid järnvägen, 1938-52 banförman i Kontiomäki, Vasa, 1952-61 2 klass byggmästare i Kaskö och från 1962 till pensioneringen 1971 1 klass byggmästare vid Joensuu bandistrikt. Som pensionär är han bosatt i Outokumpu. Leo har även utom sin tjänst hunnit med offentliga uppdrag. Under tiden i Kaskö var han ordförande i Kaskö kyrkoförvaltningsnämnd 1953-58 och sakkunnig i magistraten vid behandling av byggnadsärenden 1957-58. Efter flyttningen var han viceordförande i arbetsnämnden i Outokumpu 1960-62, och senareviceordförande i väg- och byggnadsnämnderna i Outokumpu. För sina insatser i såväl krig som fred har han erhållit bl. a. förtjänstkorset av Finlands Lejons Orden och Frihetsmedaljen av andra klass. XV Barn: Kalle* Jaakko f. 12.7.1944 i Outokumpu. Tab. B 10. Ulla* Marketta f. 7.7.1945 i Kajaana. Tab. B 11. Riitta Anneli* f. 1.4.1948 i Vasa. Tab. B 12a. Mikko* Juhani f. 23.5.1963 i Joensuu. Tab. B 12b. Tab. B 10. XV Kalle* Jaakko Levälä, f. i Outokumpu 12.07. 1944, son till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift med Irma* Kokko, f. i Outokumpu 12.07.1944. Frånskilda. Kalle var utbildad svetsare och grovplåtslagare vid Kone OY i Hangö. Han är nu bosatt i Outokumpu. XVI Barn: Satu Kristiina* f. 15.11.1967. Bor med modern i Joensuu. Tab. B 11. XV Ulla* Marketta Levälä, f. i Kajaana 07.07.1945, dotter till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift 1:o 3.9.1968 med Seppo* Tontti, f. 19.04.1945, d. 03.03. 1973. Vigd 2:o 23.05.1977 med Pekka* Pitsiki, f. 24.05.1937. Ulla är restaurangchef och Pekka är avdelningschef på socialministeriet. Familjen är bosatt i Esbo. XVI Barn i första äktenskapet: Jere Petteri f. 25.01.1969. Tab. B 12a. XV Riitta Anneli* Levälä, f. i Vasa 01.04.1948 dotter till byggmästaren Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Gift 26.03.1978 med Hannu* Haapalainen, f. 18.01.1944. Anneli är kontorist på postbanken i Joensuu. Makarna är bosatta i Libelits. Tab. B 12b. XV Mikko* Juhani Levälä, f. i Joensuu 23.05.1963, son till Leo* Rafael Levälä och hustru Riitta Maria Vornanen (Tab. B 9). Vigd 1:oi Joensuu 14.05.1988 med Tarja* Anneli Ehari, f i Esbo 03.06.1961.Frånskilda 1998.Vigd 2:o 29.05.1998med Maja-Riitta* Tossavainen. Mikko bor i Joensuu. XVI Barn: Lotta* Irene, f. 30.4.1989. Iina* Selina f. 04.06.1992. Tab B 13. XIII Emilia* Sofia Gustavsdotter Levälä, f. på Levälä 25.06.1883, d. i Oravais 14.11.1928, dotter till bonden Gustav Gustavsson Levälä och hustru Anna Sanna Andersdotter Gästgivars (Tab. B 6). Gift i Oravais 23.8.1913 med maskinmästaren Edvard* Emanuel Sandholm, f. i Malax 15.01.1883, d. i Oravais 23.08.1930. Emilia flyttade till Oravais 19.09.1898 och började arbeta vid Oravais fabrik. Försörjde sig senare sedan hon gift sig som sömmerska. Edvard var när de gifte sig maskinmästare vid Hellnäs såg. Omkring 1919 flyttade familjen till Oravais, där Edvard fick anställning som maskinmästare vid fabriken. Familjen hade en liten stuga nära fabriksområdet.

XIV Barn, de tre första födda i Vörå, det fjärde i Oravais: Hjördis* Johanna f. 31.10.1914. Tab. B 14. Gerda* Else f. 02.06.1916. Tab. B 17. Ernst* Georg f. 07.11.1918. Tab. B 21. Anna* Emilia Ingeborg f. 01.07.1921. Tab. B 23. Tab. B 14. XIV Hjördis* Johanna Sandholm, f. i Vörå 31.10. 1914, d. i Malax 21 03.1987, dotter till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Vigd 22.06.1944 med Elis* Evert Möllerström, f. i Malax 13.03.1909, d. där 29.11.1985, son till Jonas Möllerström och hustru Edla. Elis Evert var fiskare och familjen var bosatt i Malax. XV Barn födda i Malax: Karl-Erik* f. 01.07.1945. Tab. B 15. Ulla* Vivi-Anna f. 26.02.1947. Tab. B 16. Tab. B 15. XV Karl-Erik* Möllerström, f. i Malax 01.07.1945, son till fiskaren Elis* Evert Möllerström och hustru Hjördis* Johanna Sandholm (Tab. B 14). Vigd i Malax07.01.1978 med Ulla-Kristina* Valborg Forsberg i hennes andra äktenskap, f. i Malax 16.06.1945, dotter till Viktor Forsberg och hustru Edith Ahlskog. Hon var tidigare gift Heikkilä. Karl Erik är liksom fadern fiskare, Ulla Kristina är frisörska. Familjen är bosatt i Malax. XVI Barn födda i Malax: Tom Ulf-Erik* f. 17.05.1973. Hustruns son från första äktenskapet. Anna-Theres* f. 04.06.1978. Tab B 15b. Tab. B 15b. XVI Anne Theres* Möllerström, f. i Malax 04. 06. 1978, dotter till Karl Erik Möllerström och hustru Ulla Forsberg (Tab. B 15). Bildat familj med Ulf Mikael* Björknäs, f. i Malax 02.01.1971, son till Christer Björknäs och hustru Birgitta. XVII Barn fött i Malax:: Julia Jasmine f. 06.10.1998. Tab. B 16. XVI Ulla* Vivi-Anna Möllerström, f. i Malax 10.7. 1945, dotter till fiskaren Elis* Evert Möllerström och hustru Hjördis* Johanna Sandholm (Tab. B 14). Gift 08.07.1970 med Per-Göran* Ekman, f. i Solna 26.05.1941. Per Göran är reparatör och familjen är bosatt i Sundsvall, Sverige. XVI Barn, födda i Sundsvall: Ulla Ann-Charlotte f. 19.01.1971. Per Johnny f. 03.06.1974. Tab. B 17. XIV Gerda* Elise Sandholm, f. i Vörå 02.06.1916, d. i Munsala 01.05.1995, dotter till maskinmästaren Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Gift med Kurt* Henrik Nyman, f. i Hollola 24.09.1916, son till Henrik Nyman och Selma Maria Gustafsson. Kurts föräldrar var från Munsala, dit de återvände och köpte ett hemman där Kurt sedan blevbonde. XV Barn födda i Munsala: Selma Margareta* f. 14.10.1941. Tab. B 18. Kjell* Bertil Henrik f. 15.12.1943. Tab. B 19. Tor* Holger Edvard f. 17.11.1945. Tab. B 20. Monika Delice* f. 16.08.1958. Tab. B 17a. Tab. B 17a. XV Monica Delice* Nyman, f. i Munsala 16.08.1958, dotter till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda Elise Sandholm (Tab. B 17). Vigd i Munsala 16.06.1979 med Kurt Häggblom f. 18.11.1954. Monica är utbildad barnsköterska. XVI Barn födda i Munsala: Karl Roger, f. 13.4.1981 Tab. B 18. XV Selma Margareta* Nyman, f. i Munsala 14.10. 1941, dotter till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda Elise Sandholm (Tab. B 17). Gift med Hemming* Hannus, f. 16.05.1938 i Kaitsor, Vörå, son till Lennart Rafael Hannus och hustru Gunhild Alice Ahlberg. Hemming har varit elmontör vid Wilh. Schauman Ab,

Jakobstads fabriker, men familjen flyttade till Munsala där Margareta övertog föräldrarnas jordbruk och Hemming har eget företag i elbranschen. XVI Barn födda i Jakobstad: Iris Catarina* f. 27.12.1962. Tab. B 18a. Ulf* Johan Pehr f. 08.08.1965. Tab. B 18b. Kaj* f. 29.03.1972. Han har nu övertagit familjens jordbruk. Tab. B 18a. XVI Iris Catarina* Hannus, f. i Jakobstad 27.12. 1962, dotter till Hemming Hannus och hustru Selma Margareta* Nyman (Tab. B 18). Vigd i Munsala kyrka 04.08.1990 med Håkan* Lindgren, f. i Monå, Munsala 17.8.1965, son till Christer Lindgren och hustru Maj-Lis Granlund. Catarina är körsnär och Håkan byggnadssnickare. Familjen bor i Monå, Munsala. Barn födda i Munsala: Alexander* Carl Henrik f. 29.05.1992. Julia* Irene f. 10.06.1994. Tab. B 18b. XVI Ulf* Johan Pehr Hannus, f. i Jakobstad 08.08.1965, son till Hemming Hannus och hustru Selma Margareta* Nyman (Tab. B 18). Vigd i Jakobstads kyrka 30.03.1991 med Pia* Anneli Keränen, f. i Jakobstad 12.11.1965, dotter till Seppo Keränen och hustru Kirsti. Ulf är byggnadsarbetare och familjen bor i Munsala. XVII Barn födda i Jakobstad: Janina* Marie f. 14.03.1986. Emmi* Carolina f. 20.08.1991. Tab. B 19. XV Kjell* Bertil Nyman, f. i Munsala 15.12.1945, d. 10.6.1998, son till bonden Kurt Henrik Nyman och hustru Gerda Else Sandholm (Tab. B 17). Gift med Birgit* Kristina Ollus, f. i Bertby, Vörå 19.01.1947, d. där 29.01.1997, dotter till Erik Evert Ollus och hustru Etel Allida Zachris. Kjell har genomgått Vasa tekniska skolas byggnadstekniska linje och är anställd vid en byggnadsfirma i Oravais. Familjen är bosatt i Oravais. XVI Barn födda i Jakobstad: Peter* Jan Henrik f. 25.01.1968. Tab. B 19a. Kenneth* Leif Erik f. 9.01.1970. Tab. 19b. Tab. 19a. XVI Peter* Jan Henrik Nyman, f. i Jakobstad 25.01.1968, son till Kjell* Bertil Nyman och hustru Birgit Kristina Ollus. Bildat familj med Camilla* Elisabeth Sofia Berg, f. i Maxmo 10.05.1972. Peter är byggmästare men sköter nu tillsammans med Camilla en livsmedelsaffär som ägs av hans farbror TorNyman. Familjen bor i Maxmo. Tab. B 19b. XVI Kenneth* Leif Erik Nyman, f. i Jakobstad 9.1. 1970, son till Kjell* Bertil Nyman och hustru Birgit Kristina Ollus. Bildat familj med Ingela Ann-Cristine* Markus, f. i Jakobstad 01.04.1972. Kenneth är affärsidkare och familjen bor i Jakobstad. Tab. B 20. XV Tor* Holger Edvard Nyman, f. i Munsala 17.11.1945, son till bonden Kurt* Henrik Nyman och hustru Gerda* Elsa Sandholm (Tab. B 17). Gift med Rut* Christine Hägglund, f. i Rökiö, Vörå 05.10.1945. Tor är merkonom och affärsidkare med en blomsteraffär och en livsmedelsaffär i Vörå, där familjen även är bosatt. XVI Barn födda i Vörå: Kim* Johan Mikael f. 22.11.1971. Tab. B 20a. Louise* Christine f. 21.5.1975. Tab. B 20b. Tab. B 20a. XVI Kim* Johan Mikael Nyman, byggnadsarbetare, f. 22.11.1971, son till Tor* Holger Edvard Nyman och hustrun Ruth* Christine Nyman (Tab. B 20). Sambo med sjukskötaren Gunilla* Kristina Viklund f. 17.07.1972 i Petalax, dotter till Gunlis och Helge Viklund. Tab. B 20b. XVI Louise* Christine Nyman, studentmerkonom, f. 21.5.1975, dotter till Tor* Holger Edvard Nyman och hustrun Ruth* Christine Nyman (Tab. B 20). Gift 29.11.1997 i Vörå med pappersprocesskötaren Rami* Sakari Pitkänen, f. 28.12.1976 i Jakobstad, son till Tarja och Jukka Pitkänen. Tab. B 21.

XIV Ernst Georg* Sandholm, f. i Vörå 7.11.1918, d. 28.1.1984, son till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Gift 24.06.1951 med Svea* Gunhild Karlstedt, f. i Malax 06.03.1925, dotter till August Karlstedt och hustru Olivia Köping. Georg var bonde i Malax. XV Barn födda i Malax: Solveig* Christina f. 16.2.1952. Tab. B 22. Jan* Christer f. 31.7.1954. Tab. 21a. Tab. B 21a. XV Jan* Christer Sandholm, f. i Malax 31.07.1954, son till bonden Ernst Georg* Sandholm och hustru Svea* Gunhild Karlstedt (Tab. B 21). Bildat familj med Ann-Charlotte* Skur, f. i Solf, dotter till Bernhard Skur och hustru Göta Berg. Jan hade genomgått Helsingfors vårdinstitut och hade en längre tid tjänst som vårdare av utväcklingsstörda barn i Göteborg. Han har återvänt till hembygden och äger nu en bilservice station i Malax. Ann-charlotte är även egenföretagare och de bor i Solf. Tab. B 22. XVSolveig* Christina Sandholm, f. i Malax 16.02.1952 dotter till bonden Ernst Georg* Sandholm och hustru Svea* Gunhild Karlstedt (Tab. B 21.). Vigd 07.01.1978 med Hans* Anders Gustav Hermans, f. 26.05.1951 i Oravais. Hans är jordbrukare och Solveig hemvårdare. Familjen är bosatt i Malax. XVI Barn födda i Malax: Jonas* Jan Anders f. 01.07.1978. Josefin* Emma Christina f. 27.07.1982. Jenny* Emilia Sofia f. 19.03.1987. Tab. B 23. XIV Anna* Emilia Ingeborg Sandholm, f. i Oravais, 1.7.1921, dotter till Edvard Emanuel Sandholm och hustru Emilia Sofia Gustavsdotter Levälä (Tab. B 13). Vigd 06.09.1941 med Severin* Johannes Bertills, f. i Vörå 04.09.1912, d. i Oravais 05.08.1983, son till Johannes Bertills och hustru Vendla Nybacka. Både Anna och Severin har arbetat vid Oravais fabrik och familjen har bott i Oravais där Anna bor kvar. XV Barn födda i Oravais: Ann-May* Carita f. 20.12.1942. Tab. B 24. Tab. B 24. XV Ann-May* Carita Bertills, f.i Oravais 20.12.1942, dotter till Severin Johannes Bertills och hustru Anna Emilia Ingeborg Sandholm (Tab. B 23). Vigd 04.12.1965 med Sven Olof* Nystedt, f. 15.09.1938 i Munsala. Ann-May har arbetat som posttjänsteman och Olof är anställd vid Trend House i Oravais. Familjen är bosatt i Oravais. XVI Barn födda i Oravais: Annika* Elisabeth f. 30.05.1968. Speciallärare i Nykarleby. Staffan* Anders f. 21.05.1972. Studerande. Tab. B 25. XII Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä, f. på Levälä 07.03.1840, d. på Gästgivars i Munsala 06.06.1917, dotter till bonden Gustav Eriksson Levälä och hustru Anna Lisa Gustavsdotter Storbärs (Tab. B 5). Gift 20.02.1860 med Karl Niklas (Nils*) Andersson Gästgivars, f. på Gästgivars 10.10.1837, d. där 2.1.1904. Torpare på Gästgivars. XIII Barn födda på Gästgivars i Munsala: Anders Gustav f. 30.09.1860, d. 18.08.1861. Karl-Johan* f. 10.11.1861. Tab. B 26. Sanna Lena f. 21.09.1864, d. 06.11.1866. Johanna* f. 17.07.1867. Tab. B 27. Anna Lovisa f. 01.10.1868, d. 09.11 1869. August* f. 28.12.1870. Tab. B 28. Isak Vilhelm f. 25.11.1872. Tab. B 29. Kajsa Sofia f. 24.02.1876, d. Ogift. Bodde hos modern till hennes död. Senare tjänarinna i Monå. Maja f. 25.09.1877, d. 06.07.1884. Anders* f. 08.07.1880. Till Amerika 1898. Farmare. Gift där. Ida f. 01.07.1884, d. 07.11.1887. Tab B 26. XIII Karl-Johan* Nilsson, f. på Gästgivars 10.11. 1861, d. 18.02.1898, son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Vigd 17.12.1886 med bonddottern

Lena Sofia Jonasdotter, f. på Gästgivars 30.10.1860. Omgift 19.02.1899 med bonden kyrkvärden Isak Isaksson Storsved, f. 19.10.1855 i hans andra äktenskap. Karl Johan var polis. Makarna var barnlösa. Tab. B 27. XIII Johanna* Nilsdotter, f. på. Gästgivars 17.07. 1867, d.dotter till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Vigd 01.06.1890 med Gabriel* Gustavsson Haapa, som senare antagit namnet Sjöblom, f. i Oravais 16.09.1862. Torpare på Gästgivars. Mannen emigrerade till Amerika 1904, hustrun 1915. XIV Barn födda på Gästgivars:. Karl August f. 02.01.1891. Till Amerika 1911. Isak* f. 22.01.1893, d. 29.1.1893. Anna Sofia f.14.02.1894, Till Amerika 1912. Katarina Johanna f. 03.01.1897. Till Amerika med modern 1915. Anders Johan f. 27.01.1904. Till Amerika med modern 1915. Tab. B 28. XIII August* Nilsson, f. på Gästgivars 28.12.1870, d. i Kalifornien 1934, son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25) Vigd 28.05.1895 med bonddottern Albertina* Johansdotter Harjux, f. 28.07.1869. Mannen emigrerade till Nya Zeeland 1895, hustrun till Amerika 1902 dit mannen kom 1909. Farmare i Kalifornien. XIV Barn födda på Gästgivars: Karl Arvid f. 21.03.1894. Albertina f. 30.10.1900, d. 30.10.1900. Hjalmar Johannes f. 21.11.1901, d. i Kalifornien 29.10.1910. Tab. B 29. XIII Isak Vilhelm Nilsson, f. på Gästgivars 25.11.1872, d. i USA 23.12.1914, son till torparen Karl Niklas Andersson Gästgivars och hustru Katarina (Kajsa*) Gustavsdotter Levälä (Tab. B 25). Gift 28.04.1895 med Maria* Nygård, f. 27.03.1869, d. 04.09.1896. Mannen emigrerade till USA, Washington Olympia 1895. Dottern omhändertogs efter moderns död av farföräldrarna. XIV Barn fött på Gästgivars: Katarina Olivia Vilhelmina f. 22.05.1896. Till Amerika 1912. Gift där med en Jeppobo. Tab. B 30. XI Susanna Brita Eriksdotter Levälä, f. på Levälä 18.12.1820, d. där 13.02.1897, dotter till bonden Erik Gustavsson Levälä och hustru Cajsa Andersdotter Bro (Tab. B 4). Gift 03.07.1842 med bondesonen Gustav Danielsson Kärr, f. i Kyrkobyn 26.05.1820, d. på Levälä 05.07.1890. Torpare på Löv, landbonde på Ryss, dräng på Bro och Levälä, och sist inhyses på Levälä. XII Barn födda i Nykarleby l.f.: Gustav f. 13.10.1848. Tab. B 31. Sanna Lovisa f. 22.2.1851, d. 02.03.1904 på Knuts. Ogift. Maria f. 5.10.1853, d. 3.7.1855. Anna f. 23.5.1856, d.10.5.1857. Sofia f. 9.7.1860, d. 26.5.1903. Tjänarinna i Nykarleby från 1884. Ogift. Lisa Greta f. 14.3.1863, d. 1.8.1863. Tab. B 31. XII Gustav Gustavsson Bro, f. på Löv 13.10.1848, d. på Nygård i Nykarleby Kyrkoby 9.2.1924, son till Gustav Danielsson Kärr och hustru Susanna Brita Eriksdotter Levälä (Tab. B 30). Gift 1:o 06.04.1874 med Lena Lisa Andersdotter, f. 05.04.1849 i Pedersöre, d. på Bro 22.5.1893. Gift 2:o 12.9.1897 med Brita Johansdotter Häggblad, f. i Munsala 25.10.1845, d. 9.12.1939. Fram till början på 1880-talet inhyses på Levälä därefter backstugusittare på Bro. XIII Barn, de fyra äldsta födda på Levälä, övriga på Bro: Sanna Lisa f. 2.10.1874, d. 24.4.1877. Maria Lovisa f. 21.9.1876. Tab. B 32. Hilma Sofia f. 20.11.1878. Tab. B 464. Se L.S. del 1.2. Anna Evelina f. 16.2.1881, d. 28.5.1932 i Jakobstad. Ogift. Katarina f. 31.3.1884. Tab. B 477. Se L.S. del 1.2. Selma f. 26.2.1886. Tab. B 488. Se L.S. del 1.2. Ida Johanna f. 3.4.1888, d. 1.5.1966 i Jakobstad, dit hon flyttat 10.8.1904. Fabriksarbeterska, ogift. Anders Gustav f. 27.12.1890, d. 7.8.1904. Tab. B 32.

XIII Maria Lovisa Gustavsdotter Bro, f. på Levälä 21.9.1876, d. i Jakobstad, dotter till Gustav Gustavsson Bro och hustru Lena Lisa Andersdotter (Tab. B 31). Gift i Nykarleby 1.10.1899 med Isak Johannes Isaksson, f. 14.11.1878, d. i Amerika. Familjen flyttade till Jakobstad 1902. Mannen har emigrerat till USA. XIV Barn: Johan Viktor f. 14.12.1899, d. 11.3.1904. Ellen Maria f. 12.4.1902. Gift 7.7.1935 med tågkarlen Karl Villiam Lahti, f. 25.10.1902. Barnlösa. Tab B 33. XI Daniel Eriksson Levälä, f. på Levälä 3.7.1823, d. på Draka 6.8.1865, son till bonden Erik Gustavsson Levälä och hustru Susanna Mickelsdotter Slangar (Tab. B 4). Gift 1:o 13.5.1845 med Sanna Lisa Davidsdotter Rundt, f. i Ytterjeppo 29.9.1825, d. på Levälä 18.6.1847 i barnsbörd, dotter till torparen Daniel Johansson Wastalax och hustrun Lisa Mattsdotter. Gift 2:o 2.6.1848 med Greta Lisa Andersdotter Lilljungar, f. i Jeppo 15.9.1824, d. på Draka 1.5.1892, dotter till bonden Anders Simonsson Lilljungar och hustru Kajsa Jansdotter. Daniel hade enligt avhandling av den 15.4.1847 övertagit och delat faderns hemman med brodern Gustav (Tab. B 5). Vardera fick 1/9 mtl. Daniel fick gamla gården norr om vägen och föräldrarna bodde hos honom. Enligt avhandling av den 12.2.1861 bytte Daniel sitt hemman på Levälä med Matts Jakobsson Draka mot ett hemman på Draka om 11/48 mtl. Han fick således ett hemman som enligt mantalet var dubbelt större än hemmanet på Levälä. Det gick inte heller bra. När mannen fyra år senare dog hade familjen så stora skulder att man var tvungen att gå från hemmanet på Draka och blev utfattiga. De bodde lång tid inhyses på Levälä hos Simon Simonsson (Tab. L 2). Änkan dog dock inhyses på Draka helblind på ena ögat, halvblind på det andra. XII Barn födda på Levälä: Anders f. 17.8.1850, d. 5.9.1852. Anna f. 15.9.1852. Tab. B 491. Se L.S. del 1.2. Maria f. 14.1.1854. Tab. B 34. Johan f. 20.2.1855, d. 12.6.1855. Lisa Greta f. 14.6.1856. Tab B 81. Sofia f. 22.10.1857, d. 6.4.1858. August f. 31.7.1860. Tab, B 82. Sanna Kajsa f. 13.2.1861. Tab. B 102. Erik f. 10.1.1864. Till Amerika 29.11.1887. Vidare öden okända. Lovisa f. 12.7.1865, d. 28.7.1865. Tab. B 34. XII Maria Danielsdotter Levälä, f. på Levälä 14.1. 1854, d. i Jeppo 12.7.1942, dotter till bonden Daniel Eriksson Levälä och hustru Greta Lisa Andersdotter Lilljungar (Tab. B 33). Gift 17.10.1879 med bonden Johan* Henriksson Grötas, f. i Jeppo 19.7.1859, d. där 9.4.1911, son till Henrik Johansson och hustru Brita Lena Olofsdotter. Johan var bonde på Grötas i Jeppo. XIII Barn födda på Grötas: Brita Sofia f. 29.1.1880. Tab. B 35. Johan Henrik f. 25.12.1881. Tab. B 46. Anders Emil f. 28.3.1884. Tab. B 70. Erik Villiam f. 24.8.1886, d. 12.10.1892. August Villiam f. 28.7.1896. Tab B 79. Tab. B 35. XIII Brita Sofia Johansdotter Grötas, f. på Grötas 29.1.1880, dotter till bonden Johan Henriksson Grötas och hustru Maria Danielsdotter Levälä (Tab. B 34). Gift 10.3.1901 med Jakob *Andersson Sandlin, f. i Jeppo 1.8.1871, d. där 25.1.1965. Jakob var bonde på Grötas. XIV Barn födda på Grötas: Fanny Maria f. 18.10.1901, d. 3.1.1913. Johannes f. 3.5.1903, d. 11.10.1973. Ogift. Bodde på Hemgården. Sigrid Juliana f. 7.10.1905. Tab. B 36. Emil f. 12.4.1907, d. 8.1.1912. Hilda Aline f. 27.6.1909. Ogift. Bor på hemgården. Einar f. 13.9.1911. Tab. B 38. Emil f. 5.5.1914. Tab. B 45. Edit Sofia f. 21.7.1916. Ogift. Bor på hemgården. Lydia Maria f. 28.4.1919, d. 25.7.1948. Ogift. Bodde på hemgården. Lennart f. 12.11.1921, d. 18.7.1941. Ogift. Bodde på hemgården. Tab. B 36.

XIV Sigrid* Juliana Sandlin, f. på Grötas 07.10. 1905, d. 25.8.1988, dotter till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift 24.6.1941 med Karl* William Svanbäck, f. på Högbacka i Nykarleby kyrkoby 5.5.1906, d. 21.7.1985. Karl William har bl.a. varit chaufför och mjölnare. Som pensionärer bodde makarna i Nykarleby. XV Barn: Karl Johan* f. 19.5.1943. Tab. B 37. Tab. B 37. XV Karl Johan* Svanbäck, f. 19.5.1943, son till Karl William Svanbäck och hustru Sigrid* Juliana Sandlin (Tab. B 56). Gift med Solbritt* Åkesson, f. 09.05.1944 i Sverige. Karl Johan är konditor. Makarna är barnlösa och bosatta i Göteborg, Sverige. Tab. B 38. XIV Ejnar* Sandlin, f. på Grötas 13.9.1911, d. i Jakobstad 4.12.1996, son till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift i Pedersöre 19.12.1937 med Ethel* Sofia Ahlsved, f. i Terjärv 3.8.1903, d. i. Jakobstad 02.01.1994 dotter till Matts Ahlsved och hustru Johanna Kortjärvi. Ejnar flyttade 1934 till Pedersöre och började arbeta på Jakobstads mekaniska verkstad. Makarna bodde i Jakobstad. XV Barn födda i Jakobstad: Per-Erik* f. 23.5.1938. Tab. B 39. Ejnar Paul Ole* f. 13.3.1940. Tab. B 40. Karita* Ethel Johanna f. 23.3.1941. Tab. B 41. Stig* Olof f. 30.10.1942. Tab. B 42. Sten* Håkan f. 4.12.1944. Tab. B 43. Barbro* Brita Helena f. 20.6.1947. Tab. B 44. Tab. B 39. XV Per-Erik* Sandlin, f. i Jakobstad 13.3.1940, son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1969 med Ingegerd Marianne Bryngelsson, f. 10.05.1940 i Stockholm. Per Erik är ingenjör och arbetar som konstruktör i sitt eget företag Sandlin & Persson Tele AB i Trångsund utanför Stockholm. Ingegerd är läkarsekreterare och familjen bor i Trångsund. XVI Barn födda i Stockholm: Erik Tommy* f. 14.7.1969. Försäljningschef på ett företag. Lenita* Ulrika f. 20.4.1974. Försäljare. Tab. B 40. XV Ejnar Paul Ole* Sandlin, f. i Jakobstad 13.03. 1940, son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1963 med Asta* Antonia Ahlgren, f. 15.11.1943 i Åbo. Ole var mentalvårdare vid Sydösterbottens Distriktssinnessjukhus i Vasa och Asta är affärsbiträde men de har flyttat till Piteå i Sverige och startat ett eget företag i textil branschen. XVI Barn födda i Vasa: Siv* Elisabeth f. 1.5.1964. Tab. B 40a. Kjell* Erik f. 4.11.1967. Tab. B 41. XV Karita* Ethel Johanna Sandlin, f. i Jakobstad 23.03.1941, dotter till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab B 38). Gift 191962 med Jan-Erik* Furu, f. i Terjärv 17.01.1940, dotter till Karl Emil Furu och hustru Ragnhild Widjeskog. Karita har tjänst på Åhlen & Holms lager i Jordbro och Jan Erik är byggnadsarbetare. Familjen är bosatt i Handen utanför Stockholm. XVI Barn födda i Stockholm: Yvonne* Ethel Susanne f. 24.5.1962. Johnny* Erik Mikael f. 12.1.1965. Anders Joakim* f. 7.7.1968. Tab. B 42. XV Stig* Olof Sandlin, f. i Jakobstad 30.10.1942, son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. 38). Gift 1967 med Sinikka* Isomaa, f. 12.11.1942 i Jakobstad. Stig Olof är affärsman och driver tillsammans med brodern Sten firman S.O. Sandlin & Co i Jakobstad, där familjen är bosatt. XVI Barn födda i Jakobstad: Annika* Maria f. 7.4.1968. Annette* Karina f. 21.3.1970. Tab. B 43.

XV Sten* Håkan Sandlin, f. i Jakobstad 4.12.1944, son till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1972 med Ulla* Kristina Käcko, f. 27.04.1948 i Kållby, Pedersöre. Som nämnts är Sten delägare i firman S.O. Sandlin & Co, med både parti och minutaffär i Jakobstad. Familjen är bosatt i Jakobstad. XVI Barn födda i Jakobstad: Ann-Christin* Susanne f. 8.9.1972. Sten Robbin* Christoffer f. 5.8.1974 Mark Jonas* Michael f. 22.2.1978. Anders* Simon Daniel f. 4.5.1981. Jessica* Michaela Maria f. 21.11.1983. Tab. B 44. XV Barbro* Brita Helena Sandlin, f. i Jakobstad 20.06.1947, dotter till Ejnar Sandlin och hustru Ethel Sofia Ahlsved (Tab. B 38). Gift 1974 med Bo* Göran Bäck, f. i Stockholm 08.02.1947 d. i Danderyd 1982. Barbro är undersköterska på Danderyds Sjukhus utanför Stockholm och Bo var elektriker med egen elfirma. Familjen är bosatt i Danderyd. XVI Barn födda i Stockholm: Bo Fredrik* f. 14.12.1974. Tab. B 45. XIV Emil* Sandlin, f. på Grötas 5.5.1914, son till bonden Jakob Andersson Sandlin och hustru Brita Sofia Johansdotter Grötas (Tab. B 35). Gift 1:o med bonddottern Aino Alina Åkerholm, från Korsholm. Frånskilda 1949. Gift 2:o 5.11.1950 med Hjördis Emilia Källman, f. 08.04.1915. Emil är bonde i Jeppo på Böös. XV Barn födda i Jeppo: 1. Marita Viola f. 8.10.1945. Följt modern. 2. Nils Stefan* f. 28.8.1951. Studerade kärnfysik vid Helsingfors Universitet. Fysiker, arbetar vid Statens tekniska laboratorium i Otnäs, Ogift, bosatt i Esbo. Tab. B 46. XIII Johan* Henrik Westin, f. på Grötas 25.12.1881, d. där 20.6.1967, son till bonden Johan Henriksson Grötas och hustru Maria Danielsdotter Levälä (Tab. B 34). Gift 13.7.1903 med Anna Lovisa Andersdotter Eklund, f. på Grötas 05.12.1882, d. där 31.12.1965, dotter till bonden Anders Eriksson Eklund och hustru Anna Gustavsdotter. Makarna emigrerade till Amerika 1905 men återvände till hemlandet 1911 och blevo bönder på Grötas i Jeppo. XIV Barn födda de fyra äldsta i USA, de senare på Grötas: Johannes Edvin* f. 29.10.1904. Tab. B 47. Anders Ivar* f. 21.4.1906. Tab. B 56. Ester Maria f. 30.6.1908, d. 10.12.1909. Henrik Valfrid* f. 21.5.1910. Tab. B 59. Elis* Verner f. 29.8.1912, d. 27.10.1981. Agnes* Elvira f. 11.12.1914. Tab. B 64. Erik Runar* f. 19.5.1917. Tab. B 66. Artur Evert* f. 13.5.1920. Ogift. Har haft tjänst på Sunlight i Nyköping, Sverige. Bor kvar i Nyköping som pensionär. Lennart* Vilhelm f. 2.11.1922. Tab. B 69. Hjördis* Irene f. 29.1.1926.Tab. B 46a (och Tab. G 474). Tab. B 46a. XIV Hjördis* Irene Westin, f. 29.1.1926 på Grötas, dotter till bonden Johan Henrik Westin och hustru Anna Lovisa Andersdotter Eklund (Tab. B 46). Gift 16.6.1946 med jordbrukaren Leo* Johannes Finskas, f. 01.03.1916, d. 01.12.1974, son till Leander och Edit Finskas (Tab. G 474). Hjördis bor kvar i Jeppo. XV Barn födda i Jeppo: Bjarne* Johannes f. 24.1.1947. Tab. B 46aa. Carita* Helena f. 23.5.1949. Tab. B 46ab. Matts* Kristian f. 30.10.1950. Tab. B 46ac. Anna Kristina* f. 3.11.1953. Tab. B 46ad. Maria* Margareta f. 20.7.1955. Tab. B 46ae. Henrik* Mikael f. 18.2.1957. Tab. B 46af. Lisbet* Edit Maria f. 12.4.1959. Tab. B 46ag. Tab. B 46aa. XV Bjarne* Johannes Finskas, privat företagare i byggnadsbranschen, f. 24.1.1947, son till Leo* Johannes Finskasoch Hjördis* Irene Westin (Tab. B 46a). Gift 1:0 1977 i Nyköping med kontoristen Marie Birgitta Ivefors f. 23.03.1955 i Södertälje, dotter till Birger och Ingrid Ivefors. Frånskilda. Gift 2:o med Anette Gertrude