Församlingsblad Nr 1 2013 Sång- och musikfest med Wåhlins i Bockara kyrka
P Å L E D A N D E P L A T S Kyrkoherde Anders: I en levande församling planeras det ständigt Ständig planering och beredskap för förändring måste prägla en fungerande församling, säger kyrkoherde Anders Byström, som med sina medarbetare i dagarna planerar för det nya året. Vår skärgårdskyrka Just nu gäller det Påskallavik, säger han, där kyrkan har ett unikt läge; en av de vackrast belägna kyr- korna i hela Småland. Vi måste helt enkelt göra mer av kyrkans fantastiska läge. Göra mer? - Ja, vi har under de senare åren märkt att många utifrån kommande vill ha sina vigslar i Påskallaviks kyrka. Och det motiverar man nästan alltid med kyrkans fantastiska läge, invid havsbandet. Vi som är bofasta här har kanske inte alltid tänkt på detta. Och därför har jag med både kyrkorådet och med kyrkvärdarna i Påskallavik diskuterat fram en alternativ modell för framtiden i Påskallavik. Och vad innebär den modellen? - Vi tänker oss en intensifiering av verksamheten där sommartid med något som riktar sig till den breda allmänheten varje vecka; konsert, musikandakt, lyrik eller något som anknyter till Påskallaviksbygdens unika läge och historia. Kanske kan vi också åstadkomma någon form av caféverksamhet bland de många som sommartid kommer med sina båtar till gästhamnen. Men det kommer väl att kräva en hel del resurser? - Vi är medvetna om det, säger Anders, och vi måste naturligtvis Just nu gäller det Påskallavik, säger han, där kyrkan har ett unikt läge; en av de vackrast belägna kyrkorna i hela Småland. ta resurserna någonstans. Vi har därför enats om att något begränsa verksamheten i Påskallavik vintertid. Det blir förmodligen bara ett par huvudgudstjänster varje månad under vinterhalvåret naturligtvis med undantag för årets stora kyrkliga högtider då det blir som vanligt också i Påskallavik. Givetvis står också kyrkan öppen för kyrkliga handlingar dop, vigslar och begravningar i samma utsträckning som vanligt också under den period då vi något litet reducerar annan verksamhet. Vår avsikt är alltså att ta vara på den unika kyrkmiljön i Påskallavik och göra så mycket som möjligt av den Pensionärerna Men du har förmodligen mer i dina framtidsplaner? - Jodå, säger kyrkoherden, vi räknar med att från och med detta år ansluta till den praxis som numera finns i alltfler församlingar, nämligen att i stället för besök med uppvaktningar på årsdagar hos 80- åringar och 85-åringar, två gånger om året inbjuda dem som under det senaste halvåret haft en årsdag till en högtidsstund i våra församlingslokaler och det ska ske i alla fyra distrikt inom församlingen. Det finns flera skäl till ändringen. 2 Man förstår att det för kyrkoherden och hans medarbetare är som att lägga pussel inför varje nytt år. Bland annat, att de flesta som i dag har passerat 80 år är pigga och sociala och, enligt vår erfarenhet, gärna kommer till en gemensam samling, men givetvis går vi också i fortsättningen hem till den som av någon anledning inte är beredd att delta i en gemensam samling. När det gäller 90-åringar och däröver så fortsätter vi att göra hembesök på årsdagar. Gospelkören Sedan är det ju så, fortsätter Anders, att tider och lokaler för olika grupper i församlingen, och dit hör ju också körerna, ibland måste flyttas för att vi ska kunna genomföra vår omfattande verksamhet i de lokaler och med den personal vi har. I år blir det gospelkören ett av våra verkliga ankare i församlingen som får byta övningsdag, för att vi ska kunna ställa personal till förfogande. Man förstår att det för kyrkoherden och hans medarbetare är som att lägga pussel inför varje nytt år. Lokaler måste finnas tillgängliga, ledare för verksamheterna måste finnas och helst ett stort mått av förståelse från deltagarna i verksamheterna. Text & bild: LN Omslag: Familjen Wåhlin efter konsert i Bockara kyrka. Foto: Ingela Johansson
Nu går familjen Hellebergs flyttlass Nu avtackar vi den nyutnämnde kyrkoherden i Orust, Håkan Helleberg; och hans och familjens flyttlass går i dagarna mot Västkusten. Avsked har alltid sina sidor och visst känns det svårt att skiljas från den uppskattade familjen Helleberg, som många av oss trodde skulle stanna hela sin tid ut i Kristdala. Församlingsbladet ställde den obligatoriska frågan till Håkan: Hur känns det? - Tja, jag måste tillstå att det är med dubbla känslor vi bryter upp. Det är med stor saknad vi skiljs från Kristdala, men också från vänner och medarbetare i Döderhult med dess distrikt, och samtidigt finns det en lockelse i den utmaning som det stora Orusts pastorat utgör. Det blir något helt annat än Kristdala. Och jag är därför särskilt tacksam över att jag den sista perioden fick tillhöra det större sammanhang som Döderhult utgör och därigenom fick en viss beredskap för att tjänstgöra i ett stort pastorat med flera distrikt. Och kyrkoherde Anders skriver följande om den nyutnämnde kyrkoherden på Orust: Vi önskar Håkan all lycka och välgång i hans nya tjänst som kyrkoherde på Orust. Vi kommer att sakna hans trevliga och roliga person, som alltid har en förmåga att liva upp ett sammanhang, men också hans djup och eftertänksamhet, som har berikat vår församling. Håkan har varit en väldigt populär präst både i Kristdala och Påskallavik, där tyngdpunkten av hans tjänst har varit. Nu går Håkan tillbaka till kyrkoherdesysslan, som han lämnade vid sammangåendet mellan Döderhult och Kristdala; vi är övertygade om att han kommer att leda Orusts pastorat på ett förtroendeingivande sätt precis som han varit en förtroendeingivande präst i våra sammanhang. Anders Byström Kyrkoherde Sång- och musikfest med Wåhlins i Bockara kyrka Det blev en riktig sång- och musikfest i Bockara kyrka på Trettondedag Jul i år. För det musikaliska svarade kantor John-Erik Wåhlin och hans familj, som både syns på omslaget till detta nummer av församlingsbladet och här tillsammans med prosten Leif Norrgård. För förkunnelseinslaget svarade prosten Leif, som i sitt tack till wåhlinarna bl a sade att ni var bra det visste vi alla, men att ni var så bra det visste vi inte! Entusiasmen hos deltagarna var stor och många önskade att familjen Wåhlin snart skulle komma tillbaka till Bockara. 3
Hans Börjesson lämnar och Jimmie Karlsson tar vid I ordets bokstavliga mening har det blivit vaktavlösning i Påskallavik. Hans Börjesson, som i många år varit kyrkans och kyrkogårdens väktare, har nu med ålderns rätt lämnat sin tjänst (även om han kommer att kvarstå i vissa biträdande funktioner). Hans, som hela tiden bott i Döderhult, har detta till trots blivit ett med Påskallavik. Med stor noggrannhet har han skött sin tjänst både i kyrkan och på kyrkogården. Och det är till honom de boende i samhället med förtroende har vänt sig med sina frågor om gravplatser och gravskötsel. Hans har också med personligt engagemang tagit del i kyrkans liv i Påskallavik och bl a vid enstaka tillfällen medverkat i Påskallaviks kyrkokör (även om han i vanliga fall sjunger i Döderhults kyrkokör). Och givetvis har han tillhört nattvardsförsamlingen i Påskallavik! I tacket till honom instämmer nu Församlingsbladet. Nu tar Jimmie Karlsson vid som kyrkväktare i Påskallavik och Församlingsbladet vill givetvis också betyga att han är välkommen. Redan från första början märktes Jimmies entusiasm för uppgiften. Det riktigt syns på honom säger en av de boende i Jimmie Karlsson Hans Börjesson samhället att han tycker att arbetet är stimulerande. Församlingsbladet hälsar honom välkommen i övertygelsen om att hans entusiasm också skall märkas när framtidens kyrkobesökare kommer till Påskallaviks kyrka. Kommentaren Signaturen LN kommenterar under denna rubrik kritiskt skeenden i kyrkan och samhället. Nu lägger sig kyrkan också i julen Så föll orden. Och karlen som yttrade dom tyckte att det var alldeles förskräckligt att kyrkan till och med försökte lägga beslag på jul-firandet. Att det över huvud taget inte skulle finnas någon jul utan kristen tro var han tydligen omedveten om (eller kanske ville han ha tillbaka det fornnordiska midvinterblotet!). Nu ska ingen enskild människa, inte ens en oidentifierad person, hängas ut på grund av okunnighet och brist på och insikt. Men yttrandet vittnar om det som skett i vårt samhälle och hur snabbt förändringar sker. Det som var en självklarhet, också bland helt sekulariserade människor, för ett par årtionden sedan, att julen firas till minne av Kristi födelse, tycks nu vara obekant inte enbart för barn (som kanske tror att det är Kalle Ankas eller Tomtens födelsedag som firas) utan tydligen också för vuxna. Skolverkets agerande i sammanhanget vittnar nog inte bara om omsorg 4 om människor av annan religion (det tycks ju inte vara våra invandrare som reagerar mot t ex skolavslutningar i kyrkan) utan också om en brist på medvetande om värdet i traditioner som i århundraden byggt vårt samhälle. Med tanke på den pragmatism och undfallenhet som under senare år har präglat delar av Svenska kyrkan får man hoppas att inte också kyrkan själv börjar tycka att det är förmätet att lägga sig i julen. LN
Eddy Elmersson:. Jag kan kanske överväga ännu en period Det blir kyrkoval i höst. Eddy Elmersson har hela den innevarande mandatperioden varit kyrkorådets ordförande. Församlingsbladet har träffat honom och samtalat med honom. Nu går Eddy in på sista året i sin första mandatperiod som kyrkorådets ordförande. Det är närmast en självklarhet att Församlingsbladet ska fråga honom hur den snart gångna mandatperioden har varit. - Tackar som frågar, blir svaret. Det har varit en spännande period med ett antal ganska viktiga beslut, som alla fattats i stort samförstånd. Viktiga beslut? - Ja, vi har ju fått besluta om en ny kyrkoherde under den gångna perioden ett mycket viktigt beslut församlingens utveckling är ju beroende av en god kyrkoherde; och så har vi nyanställt en kyrkomusiker som samordnare för det kyrkomusikaliska arbetet. Men Du är ju inte precis någon nybörjare som kyrkligt förtroendevald - Det medges jag har varit med sedan början av 1980-talet, så det blir nog ungefär ett trettiotal år men detta är min första period som kyrkorådets ordförande. Hur har arbetet och stämningen varit bland de förtroendevalda? - Jag får väl närmast svara för kyrkorådet; och jag kan konstatera att visst har vi vid enstaka tillfällen haft olika uppfattningar underligt vore det väl annars men det allra mesta har lösts i stort samförstånd och jag kan inte minnas att vi någon enda gång har voterat om någon fråga. Och det beror naturligtvis på att alla frågor har varit väl förberedda i vårt kansli innan de kommer på kyrkorådets bord. Men ni har väl kvar några olösta frågor? - Alldeles säkert. Vi får t ex en komministertjänst ledig i vår och den ska tillsättas. Och så har vi bekymmer med alltför begränsade lokaler i vårt församlingshem. När beslutar egentligen kyrkorådet i frågor och när är det kyrkoherden ensam som gör det? - Enligt vanlig s k parlamentarisk ordning är det kyrkoherden som är chef och som svarar för all planering inom de ekonomiska och andra ramar som kyrkofullmäktige på kyrkorådets förslag fastställer. Det dagliga arbetet leds alltså av kyrkoherden och han fattar alla beslut som hör till verksamheten, om han inte delegerat besluten till någon medarbetare. Det är en ordning som vi varit noga med att upprätthålla i Döderhult. Man kan säga, att kyrkoherden är verkställare, ett slags VD alltså, och att han leder allt arbete inom de givna ramarna. Att vi haft ett så pass okomplicerat arbetsklimat under 5 många år beror nog på att den rågången alltid upprätthållits. Vad menar Du med rågången? - Jo, jag menar att vi som förtroendevalda inte lägger oss i verksamheten och hur den leds, förutsatt att den hålls inom de givna ekonomiska och andra ramarna och sköts väl. Så länge är kyrkoherden beslutsfattare. Vi fastställer bara ramarna och ger förutsättningarna. Det låter klokt. Ännu en fråga återstår, Eddy, ställer Du Dig till förfogande för ännu en mandatperiod? - Tja, det ska ju först vara ett kyrkoval i höst. Men får jag förtroende i valet, så kan jag kanske överväga ännu en period. Text & bild: LN
Brita Petersson ( Brita på Posten ): Ute på Runnö kändes närheten till Skapa Brita växte upp på Runnö, ute vid havsbandet, och hörde till de sista fastboende på ön. I dag finns ingen från de gamla Runnöfamiljerna kvar där ute. Församlingsbladet har sammanträffat med henne i hennes vackra lägenhet i Herrgården i Påskallavik. Ett fungerande samhälle - När jag växte upp, på 1940- och 50-talen, säger hon, var Runnö ett fungerande och levande samhälle med butik, skola och många näringsidkare i aktiv ålder. Min egen farmor fungerade på 1910- och 20-talen som barnmorska, de gånger man inte hann in till fastlandet Men just i min åldersgrupp var vi bara två barn, så att jag och min kamrat fick gå alla våra skolår i Påskallavik. Men det var först på 1960-talet som skolan på ön avvecklades. Brita berättar, att det inte var alldeles enkelt att som sjuåring vara inackorderad på fastlandet - Jag längtade hela tiden tillbaka till Runnö. Det var som om verkligheten bara fanns där ute. Och som regel kunde jag få komma hem varje veckoslut. Gångna tiders Runnö Samtalet kommer snart in på gångna tider på Runnö - Runnö var ju sitt eget samhälle och perspektiven var kanske begränsade, men där fanns en frihet ute vid havsbandet som bara kan upplevas, den går inte att beskriva i ord. Och så var det vårt eget samhälle med ett visst självstyre, med en årlig byastämma och ett slags ålderman bymannen kallad som var öbornas ordförande. Brita hör inte till dem som klagar på dagens sommargäster - Nej, varför skulle jag göra det? Tvärtom är det väl alldeles utmärkt att de finns där ute sommartid och ofta vid årets högtider. Själv har jag fått många riktigt goda vänner bland dem. Runnöbor och fastlänningar Hur var Runnö-borna betraktade bland fastlänningarna? - Det fanns nog en hel del spänningar mellan Runnöbor och Påskallaviksbor. Det låg väl i sakens natur. Öborna utgjorde ju ett samhälle i samhället och det sågs kanske inte alltid med så blida ögon av fastlänningarna. Särskilt under krigsåren i början av 1940-talet såg man säkert med en viss misstänksamhet på oss Runnöbor. Det var ju kristid och 6 folk hade brist på det mesta inte minst mat. Men eftersom öborna var fiskare och lantbrukare så fanns det ju alltid mat på våra bord. Och jag föreställer mig att det rentav kunde väcka viss avund bland de fastlandsboende. Kyrka och gudstro För Församlingsbladet ligger det nära till hands att fråga om öbornas kyrkliga förhållanden - Någon riktigt regelbunden kyrklig verksamhet fanns inte på ön, men ett par gånger om året brukade komminister Josef Hedberg och kantorn komma över till oss
ren och fira gudstjänst i skolhuset. Och det var riktigt högtidligt. För övrigt var det givetvis Påskallaviks kyrka som var vår kyrka. Det är ju för övrigt ett känt förhållande att det inte minst var Runnöborna som på 1800-talet var angelägna om att en kyrka skulle byggas i Påskallavik. Även om man vid kyrkfärderna till Döderhult angjorde bryggan i Sörvik, så var det ju särskilt för Runnöborna lång väg till kyrkan något som var särskilt besvärande vid bärning av lik till den vigda jorden i Döderhult. Öbornas inte minst fiskarens liv var ju ofta farofyllt. Fick det några konsekvenser för öbornas andliga förhållanden? - Det kan man nog påstå, säger Brita eftertänksamt. Runnöborna var säkert som alla andra i många avseenden, och visst fanns det brister i människors levnadssätt där ute precis som på fastlandet. Men jag menar bestämt att det fanns en skillnad: Där ute, nära havet, fanns på ett helt annat sätt än på andra håll, respekten för Gud och för kristen tro. Många levde som sagt ett farofyllt liv och vi hade större avstånd än andra till t ex sjukvård och annan samhällsservice, men där ute vid havet kändes närheten till Skaparen så mycket starkare. Med det starka vittnesbördet och med Britas försäkran om att hon alltid längtar till Runnö avslutas ett spännande samtal. Julkonserterna fullträff också i år Eller: Vem vill slå en pensionär? Också 2012 års julkonserter i Döderhults kyrka, i samverkan med Oskarshamn-Döderhults Rotaryklubb, blev en fullträff och en av årets händelser i Oskarshamn. Tre konserter efter varandra fyllde kyrkan vid den andra konserten fick man skicka ut prosten Leif, som har vana vid sådant, för att avvisa ett hundratal besökare som inte fick plats i kyrkan. Till de mest upprörda (och hotfulla) som Johannes Friberg och Sollan Hjalmarsson-Berg i förberedelsetagen inför årets julkonserter. tyvärr fick avvisas, lär han, enligt seglivat rykte, ha sagt: Vem vill slå en pensionär..? Vår nye organist, Johannes Friberg, visade sig vara en dirigent av klass! Att Sollan Hjalmarsson-Berg är det visste vi redan. Stuket var något annorlunda denna gång, men entusiasmen hos deltagarna var densamma, eller ännu större, som under tidigare år. Och, liksom förr om åren, var Nils- Petter Ankarbloms Jul i Döderhult en av de verkliga höjdpunkterna! Text & bild: LN 7
Rebecca Larsson: kanske hade jag inte varit en kristen Kyrkans Unga Rebecca Larsson avslutade gymnasiet i våras. Sedan barnaår har hon varit engagerad i Döderhults församling. I dag går hon Kyrkans Grundkurs och bistår i församlingens arbete bland barn och juniorer. Rebecca föddes i Oskarshamn. Tidigt kom hon att engageras i barnkörerna, senare i ungdomskörerna, i Döderhults församling. - Det blev så, att jag följde Sollan, från det barnkörarbete hon tidigare var ledare för, till barnkörarbetet i Döderhult. Och på den vägen har det fortsatt sång- och musiklärare, om jag bortser från vad jag fick lära mig hemma. Men det var knappast enbart sång och musik som var min väg in i kyrkan. I Döderhults församling mötte jag kristen tro på ett speciellt sätt. Och kanske hade jag inte varit en kristen i dag om jag inte kommit att tillhöra Kyrkans Unga i just Döderhult. Inte minst konfirmationstiden var en fantastisk period i mitt liv! Konfirmerad Fortsatt? Mina föräldrar gick ju i Döderhults kyrka och jag blev konfirmerad här, kom med i Kyrkans Unga, blev ministrant som var oerhört viktigt för mig och nu sjunger jag i både gospelkören och Katarinakören. Var det alltså sång och musik som blev din väg in i kyrkan? - Jag har ju sjungit i kör sedan småklasserna i skolan. Anna Rosén, som en tid ledde gospelkören i Döderhult, var förresten min första Kyrkans Grundkurs Och nu har Du avslutat Dina gymnasiestudier - Ja, jag har gått estetlinjen på gymnasiet här i stan med inriktning på sång och musik. Och nu går jag Kyrkans grundkurs på Oskarshamns folkhögskola. Hur upplever Du arbetet i grundkursen? - Jag lär mig oerhört mycket. Inte enbart i de ämnen som det undervisas i bibelkunskap, troslära och kyrkokunskap utan jag upptäcker att jag också lärt mig mycket om mig själv Framtiden Och vilka är framtidsplanerna? - De är nog ganska diffusa. Jag har funderat på att bli lärare eller kanske kantor eller på något annat sätt arbeta i kyrkan. Just tanken att få arbeta i kyrkan fascinerar mig Det gör du väl redan? - Vid sidan om arbetet med grundkursen hjälper jag till med barn- och juniorgrupper här och i både Kristdala och Påskallavik. Bevarad i kristen tro En känslig fråga egentligen omöjlig att besvara är den om vad Du tror om en ung människas möjlighet 8
om jag inte kommit att tillhöra Det gäller att hitta rätt i församlingens notbibliotek inför körövningen. att i vuxenlivet förbli en kristen? - Jag är helt övertygad om att det beror på vilket sammanhang man hamnar i; om där finns en fungerande församling. Den måste inte till varje pris vara som Döderhults församling, men det måste vara om man får säga så? en fungerande församling. Och kanske blir det lättare att bli bevarad i kristen tro om man har församlingen som sin arbetsuppgift Fast jag vet ju inte... Det vet heller inte Församlingsbladet. För som Rebecca menar beror det förmodligen på 9 vad slags församling man hamnar i och vilka medarbetare man får. Anställning i kyrkan är knappast en garanti för att bli bevarad. Text & bild: LN
K Y R K O K A L E N D DÖDERHULT Februari 3 Kyndelsmäss 11 Högmässa, AD. Kören utan namn, Anna-& pojkkörerna, brassensemble. 5 Tisdag 19.30 Ekumenisk bönesamling i Allianskyrkan. 10 Fastlagssöndagen 11 Högmässa, AB. Kyrkokören. 15 Bibelutdelning till våra 4-åringar, AB. Klanglådan, Mariakören. 12 Tisdag 13 Hetvägg på Ekersro. Semlor och kaffe. Övrigt program framgår av kommande annonsering. 13 Askonsdag 19.30 Askonsdagsmässa, AB. Kören utan namn. 17 Första i Fastan 11 Högmässa i gospelton, AB. Gospelkören. 24 Andra i Fastan 11 Högmässa, LN. Kören Corales. Mars 3 Tredje i Fastan 11 Högmässa, AB. Katarina-& Ceciliakören. 5 Tisdag 19.30 Ekumenisk bönesamling i Baptistkyrkan. 10 Midfastosöndagen 11 Högmässa, AB. Folkhögskolans manskör. 12 Tisdag 13 Sopplunch på Ekersro. Program kommer att framgå av kommande annonsering. 16 Lördag 18 Konsert med Maria Smeds. Samarrangemang med Svallidens Alliansförsamling. 17 Marie bebådelse 11 Högmässa, AB. Corales. 18 Musikgudstjänst, LN. Kören utan namn. 24 Palmsöndag 11 Högmässa, LN. Annakören. 25 Måndag 19 Passionsandakt, AB. 26 Tisdag 18, 19 resp 20 Ekumenisk Påskvandring i Kikebokyrkan (f d Metodistkyrkan). Biljetter köps på Café Shalom. 27 Onsdag 19 Passionsandakt, AD. 28 Skärtorsdag 19.30 Högtidlig skärtorsdagsmässa, AB. Kören utan namn. 29 Långfredag 9 Morgonbön, AD. 11 Långfredagsgudstjänst, AB. Kyrkokören. 15 Inför Korset, HE. 18 Passionsmusik vid Jesu gravläggning, AB. 30 Påskafton 22.30 Påskvaka med påskeld, dopförnyelse och mässa, AB m fl. Gospelkören. 31 Påskdagen 11 Högmässa med alla åldrar, AB. Kyrkokören, Mariakören, pojkkörerna och brassensemble. Påsktårta. Godisregn. April 1 Annandag Påsk 11 Högmässa, AD. KRISTDALA KYRKA Febuari 3 Kyndelsmäss 18 Ljusmässa, HE. Barn- & ungdomskörerna. 10 Fastlagssöndagen 18 Högmässa, AB. Kyrkokören. Kaffe och semla. 13 Askonsdag 19 Askonsdagsmässa, HE. Octava. 17 Första i Fastan 11 Högmässa, HE. Konfirmanderna medverkar. 24 Andra i Fastan 11 Högmässa, HE. Mars 2-3 Ekumenisk helg: Lördag kl 17 resp 19 Kerstin Oderhem i Missionshuset. Söndag 11 Högmässa, HE. Kerstin Oderhem medverkar. 10 Midfastosöndagen 18 Högmässa, AD. 17 Marie Bebådelse 11 Högmässa, HE. Octava. Miniorerna och juniorerna bjuder på kyrkkaffe. 24 Palmsöndag 11 Högmässa, HE. Kyrkokören & Intervallen. Trumpet: Hans Ersson. Kyrklunch. Anmälan: (0491) 105 79. 25 Måndag 19 Passionsandakt, AD. 26 Tisdag 19 Passionsandakt, HE. 27 Onsdag 19 Passionsandakt, HE. 28 Skärtorsdag 19 Skärtorsdagsmässa, AD. 29 Långfredag 12 Långfreddagsgudstjänst, HE. Solosång. 31 Påskdagen 11 Högmässa, HE. Samtliga körer. Trumpet: Hans Ersson. Kaffe och påskbakelse. BOCKARA KYRKA Februari 3 Kyndelsmäss Se Döderhult. 10 Fastlagssöndagen 10 Gudstjänst, BGN. Utdelning av Bibel för Barn. Kaffe med semlor. 17 Första i Fastan 18 Högmässa, LN. Sång av Ronja Bråhn & Jennie Dackebrand 24 Andra i Fastan 10 Högmässa, AD. 26 Tisdag 19 Ekumenisk bönesamling i Missionshuset. Mars 3 Tredje i Fastan Se Döderhult. 10 Midfastosöndagen 10 Gudstjänst, AD. 17 Marie Bebådelse 16 Våffelkaffe i församlingshemmet. 18 Högmässa, AB. 24 Palmsöndag 10 Högmässa, AD. 26 Tisdag 19 Ekumenisk bönesamling i Filadelfia, Korsvägen. 28 Skärtorsdag 19 Skärtorsdagsmässa, LN. Sång av Ronja Bråhn & Jenie Dackebrand. 10
E R 29 Långfredag 10 Långfredagsgudstjänst, AD. Kyrkokören. 31 Påskdagen 10 Påskdagsgudstjänst, LN. Kyrkokören. Påsklandskap. Påsktårta. Döpta i vår församling På förekommen anledning publicerades i inga namn på döpta i församlingsbladets höstnummer förra året. Men nu kommer namnen på dem som döpts ända sedan augusti 2012. PÅSKALLAVIKS KYRKA Februari 3 Kyndelsmäss 16 Ljusmässa med ljusspel, HE. Barn-& ungdomskörerna. 17 Första i fastan 16 Gudstjänst med små och stora, HE. Ungdomskören. Mars 3 Tredje i Fastan 16 Högmässa, HE. Kyrkokören. 17 Marie bebådelse 16 Gudstjänst med små och stora, HE. Barn- & ungdomskörerna. 24 Palmsöndagen 16 Gudstjänst, HE. Kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. Pajbuffé i Kyrkans Hus. 28 Skärtorsdag 19 Skärtorsdagsmässa, HE. 29 Långfredag 15 Långfredagsgudstjänst, AB. 30 Påskdagen 16 Högmässa, HE. Samtliga körer. Trumpet: Hans Ersson. Kyrkskjuts utgår från servicehuset kl 15.30. AB = Kyrkoherde Anders Byström AD = Komminister Anders Duvlund HH = Komminister (kh) Håkan Helleberg HE = Komminister Håkan Englund LN = Prosten Leif Norrgård BGN = Diakon Bengt-Göran Nilsson DÖDERHULT Augusti 4 Kevin Axel Andreas Johansson 18 Emma Elin Elisabeth Gustafsson 18 Elsa Alice Marianne Liljehammar 18 Lars Simon Erik Sandberg 18 Alwa Jennie Andersson 18 Anna Linnéa Aurora Lund 26 Liv Ingrid Maria Hellström September 1 Melvin Rolf Emanuel Lengyel 1 Oscar Olof Albin Ottosson 1 Emelia Linnéa Redborn Stenshaga 9 Maddox Nikki Håkansson 9 Miliam Geimar Persson 9 Stina Maja Jakobsson 9 Ruth Inger Marie Odén 15 Sixten Carl Harry Jutterdal 22 Tilde Malin Nelia Loman 22 Vera Selma Josefina Fallebo Oktober 6 Axel Mattias Bergstrand 6 Wilgot Carl Niclas Vilhelmsson 6 Anna Elsa Maja Hjalmarsson 6 Vide Greger Stefan Runesson 20 Elsa Eleonora Elise Höckerfeldt 21 Jakob Karl David Friberg 28 Melinda Sofia Alice Corneteg Larsson Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård November 3 Molly Alva Viola Stenberg Fryklund 4 Harry Ivan Ariel Åberg 17 Gabriella Lily Åverling Källenius 17 Lewi Carl Ivar Berggren 17 Sara Alicia Helen Falk 17 Alexander Karl Hugo Nilsson 17 Elvira Margareta Johansson December 8 Lilly Saga Märta Henriksson 8 Majken Jessica Angelica Fransson 15 Märta Josefine Larsen 15 Adrian Oscar Lundewall Hedenlo 15 Signe Vera Marie Källenius 30 Theo Mattias Pehkonen BOCKARA Augusti 4 Erika Olivia Agnes Rönn Karlsson Oktober 14 Elliot Sebastian Wiberg PÅSKALLAVIK Augusti 11 Emmy Anna Joline Christiansson November 17 Gusten Tony Söder KRISTDALA Augusti 25 Alma Kajsa Jarl Baier 25 Tilde Cathrine Margareta Hornborg September 23 Alice Hultgren Peteh Oktober 6 Kerstin Edit Amanda Hägerdal 20 Alvar Karl Dahlqvist 20 Anton Theo Lennart Pettersson Ahlström November 24 Lina Maria Cornelia Björk December 9 Niclas Fredric Schaaf Barns släktnamn kan i enstaka fall, efter föräldrarnas beslut, ha ändrats efter dopdagen. 11
Märkliga ting i våra kyrkor: Sköldar från Valdemar Atterdags tid i Kristdala kyrka Den 27 juli 1361 stod den stora striden om Visby. Staden försvarades av den gotländska bondehären mot den danska övermakten under kung Valdemar Atterdag. Att danskarna skulle avgå med segern var givet på förhand och så blev det! Och sedan följde brandskattningen av Visby Nu planerar Statens Histioriska Museum att i oktober 2013 göra en utställning om slaget. En hel del föremål från den tiden och från slaget har man tillgängliga. Men man saknar sköldar från 1300-talet. Men två sådana finns i Kristdala kyrkas kor. Nu vill Historiska Museet låna en av sköldarna till utställningen. Ingen vet naturligtvis om just dessa sköldar användes i striden mot Valdemar Atterdags här men alldeles uteslutet är det inte. Under alla omständigheter är sköldarna från 1300-talet och säkert är, att sköldar av samma typ användes när Visby försvarades den 27 juli 1361! Valdemar Atterdag brandskattar Visby Gruppförsändelse till hushåll DÖDERHULTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 PRÄSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, 76 06 84 Komminister Håkan Englund tel 76 06 83 KAMERAL AVDELNING Kamrer Marita Svensson, 76 06 80 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET OCH DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82 Förs.ass. Monia Ivarsson, tel 187 59 KYRKOMUSIKER Döderhult Körexpedition, tel 141 79 Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00 Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81 Bockara Kantor Magdalena Jonasson, tel 073-723 96 92 Kristdala och Påskallavik Kantor Jeanette Hedlund, tel 76 26 07 VAKTMÄSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Bertil Josefsson, tel 701 65 FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24 HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/doderhult/ www.minkyrka.se Efter målning av C G Hellqvist. ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2013