Skapandet av ett multireligiöst centrum i Skärholmen som ett alternativ till det planerade moskébygget Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:43)

Relevanta dokument
Möjlighet till bön i det offentliga rummet Skrivelse från Teres Lindberg (s)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Äldre och förskolan Motion (2015:51) av Maria Danielsson (-)

Upprätta ett minnesmärke över författaren och människorättskämpen Katarina Taikon Motion (2016:91) av Rasmus Jonlund m.fl.

Tillfälligt stöd till Judiska museet i Stockholm Motion (2016:71) av Lotta Edholm och Rasmus Jonlund (båda L)

En fullmäktigeberedning som granskar stadens arbete med mänskliga rättigheter Motion (2010:28) av Paul Lappalainen (MP)

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

500- respektive 100-årsjubiléer i Stockholm Motion (2016:9) av Rickard Wall (-)

Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00)

Utlåtande 2001:140 RI (Dnr 392/01)

Ersättande av slogan The Capital of Scandinavia Motion (2012:13) av Åke Askensten (MP)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Uppmärksamma Victoria Benedictsson Motion (2016:8) av Rasmus Jonlund m.fl. (alla L)

Kommunala ingångsjobb Motion av Leif Rönngren (s) (2009:34)

Minnesplats i Stockholm tillägnat offren för Hiv/Aids Motion (2016:50) av Ole-Jörgen Persson och Kristina Lutz (båda M)

Utbyggnad av Arlanda flygplats

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22)

Utveckling av det personalekonomiska tänkandet och införa personalekonomiska bokslut Motion av Ann-Margarethe Livh (v) (2008:83)

Litterär skylt i Blackeberg Motion (2011:41) av Karin Hanqvist (S)

Utlåtande 2009:54 RIV (Dnr /2005)

Ett konkret demokratisamarbete med staden Suleimanya i irakiska Kurdistan Motion av Christer Öhgren (mp) (2001:71)

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Uppkallande av en plats och en gata efter Sonja Kovalevsky

Parkeringsproblemet i Västertorps centrum Motion av Abit Dundar och Ulf Fridebäck (båda fp) (2004:22)

Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)

Cykelskola för alla elever i förskoleklass Motion (2017:29) av Cecilia Brinck (M)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Låt stadens alla fastighetsägare ansluta sig till stadens 24-timmarsgaranti mot klotter Motion (2016:27) av Lotta Edholm och Patrik Silverudd (båda L)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Lägre löner för Stockholms borgarråd Motion (2012:38) av Åsa Jernberg och Stefan Nilsson (båda MP)

Lägre löner för Stockholms borgarråd Motion (2012:38) av Åsa Jernberg och Stefan Nilsson (båda MP)

Melodifestival för hemlösa i samband med Eurovision Song Contest i Stockholm 2016 Motion (2015:64) av Anna König Jerlmyr och Sophia Granswed (båda M)

Införande av redovisning av skolk även i högstadieelevernas betyg Motion av Jan Björklund och Lotta Edholm (båda fp) (2003:2)

Etablering av företagshotell i Slakthusområdet Motion (2016:79) av Ulla Hamilton (M)

En mer nätvänlig och mer demokratisk stockholmspolitik

Införande av seniorlärare som kvalitetshöjande faktor i skolan Motion av Louise du Rietz-Svenson (m) (2002:49)

Ett ungdomsundantag i biståndsnormen Motion (2015:45) av Isabel Smedberg Palmqvist (L)

SFI-elevers möjlighet att deltaga i visning av Stadshuset Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2000:59)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Utlåtande 2012: RV (Dnr /2012)

Kommunal revisionsrätt hos kommunens entreprenörer Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:73)

Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter

Förbättra barnens säkerhet på förskolorna i Stockholms stad Motion (2016:106) av Jonas Naddebo (C)

Utökning av tider för vigslar och registreringar av partnerskap

En ny stadsdels namnsättning Motion (2011:6) av Tomas Rudin (S)

Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-)

Namnbyte på S:t Jacobi annex Hässelbystrand och Riddarfjärdsskolan/Svenska Balettskolan

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

Uppförande av en vattenorgel i Stockholm Motion (2010:15) av Hadar Cars (FP)

Mobbning på arbetsplatserna Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

Ett Demokratins torg på Ragnar Östbergs Plan Motion (2013:30) av Mats Berglund (MP)

Vidareutbildning för lärare Motion (2016:121) av Lotta Edholm (L)

Tillträdesförbud till stadens simhallar Motion (2016:30) av Anna König Jerlmyr och Bo Sundin (båda M)

KF FEBR Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

Höjd habiliteringsersättning Motion (2015:84) av Isabel Smedberg Palmqvist (L)

Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V)

Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2019/562) Bolagsordningar för SKH Slakthusområdet 1 13 Fastighets AB

Medlemskap i UNESCO:s Europeiska koalition av städer mot rasism Motion (2010:27) av Paul Lappalainen (MP)

Utveckling av stadens vigselmöjligheter

Stockholms skolors simkunnighetsutmaning Motion av Christopher Ödmann (mp) (2006:35)

Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman

Måltidsoptimering för minskat matsvinn i stadens skolor

Erbjud fritt inträde till Stockholms stads badhus och simhallar för kvinnliga EU-migranter Motion (2015:88) av Rickard Wall (-)

Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län

Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) Remiss från Utbildningsdepartementet

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Kommunen skall informera om återvandringsbidrag för hemvändande flyktingar och även i förekommande fall utbetala kommunala återvandringsbidrag

Kompetensutveckling av Stockholms lärare Motion (2015:29) av Sara Jendi Linder (M)

Införandet av begreppet andragenerationssvenskar

Begravningsavgiften Motion (2015:73) av Lotta Edholm (L)

Namn för gata inom stadsdelen Vasastaden - Bertil Ohlins Gata

Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi (SOU 2009:52) Remiss från Utbildningsdepartementet

Uppkallande av plats till minne av Albert Aronson Motion av Barry Andersson (s) (2001:65) Namnsättning efter Albert Aronson Albert Aronsons Torg

Namngivelse av skolgården på Kommendörsgatan 31 till Anna Ahlströms plan Motion (2016:15) av Johanna Sjö (M)

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)

Avskaffande av vårdnadsbidraget Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:88)

Mobbning på arbetsplatserna Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 september 2008

Vikten av elevers och föräldrars medverkan i stadens skolor

Ett jobbtorg för validering Motion (2016:111) av Gulan Avci och Lotta Edholm (båda L)

Elevhälsa Motion (2016:2) av Erik Slottner (KD)

Sommarlovsentreprenörer Motion (2015:32) av Maria Danielsson (-)

Streaming av Stadsteaterns repertoar Motion (2015:78) av Anette Hellström (M)

Vitalisering av den kommunala demokratin Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. (v) (2008:13)

Minnesplats över Sven Wallander Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:80)

Försäljning av fastigheten Kontorsskylten 8 i Vällingby till AB Svenska Bostäder Hemställan från exploateringsnämnden

Ny organisation för Stockholms konstråd Hemställan från kulturnämnden

Fixartjänst för rörelsehindrade Hemställan från Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Verksamhetsinförande och införande av användarstöd för Skolplattformen

Förslag till höjd avgift för samtal på Familjerådgivning

Hedrande av Albert Lindhagen med en byst och minnesplatta

Ökad rättssäkerhet för människor med personlig assistans

Staden bör namnge en gata eller plats efter Tage Erlander Motion av Tomas Rudin och Arhe Hamednaca (båda s) (2008:67)

Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 10 maj 2016

Transkript:

Utlåtande 2008: RI (Dnr 328-1268/2008) Skapandet av ett multireligiöst centrum i Skärholmen som ett alternativ till det planerade moskébygget Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:43) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:43) av Rebwar Hassan (mp) anses besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört. Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. Ärendet Rebwar Hassan (mp) har lämnat en motion (2008:43) till kommunfullmäktige i vilken han föreslår att förutsättningarna för ett multireligiöst centrum i Skärholmen utreds, eventuellt som ett alternativ till det planerade moskébygget i stadsdelen. Motionären efterlyser ett öppet hus tillgängligt för alla oavsett religiös tillhörighet. Syftet är att skapa en plats som utöver samfundsspecifika möten, inbjuder till gemensamma aktiviteter och religionsdialogmöten samt samtal om integration, säkerhet, miljö och rättvisefrågor vilket skulle bidra till att främja dialog och överbrygga motsättningar. Beredning Motionen har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden samt till Skärholmens stadsdelsnämnd. Kyrkogårdsnämnden har inte besvarat remissen.

Stadsledningskontoret anser att en framgångsrik samverkan mellan olika trosinriktningar måste grunda sig i en stark förankring hos berörda parter. Stadsledningskontoret anser därför att det är intressenterna för byggandet av ett multireligiöst centrum som kan bedöma behovet av och initiera den process som motionärens förslag innebär. Kulturnämnden konstaterar att utvecklingen i Sverige har inneburit en separation mellan staten och svenska kyrkan. Enligt nämndens uppfattning är det därför rimligt att det är intressenterna för byggandet av ett multireligiöst centrum som bedömer behovet av och beslutar om den utredning som motionären föreslår. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att det inte är en kommunal fråga att utreda förutsättningarna för ett multireligiöst centrum i Skärholmen. Det bör enligt stadsdelsnämnden snarare vara en fråga för de eventuella kyrkor och samfund som är intresserade och skulle kunna tänka sig att samarbeta kring ett gemensamt religiöst projekt. Mina synpunkter Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett samhälle där olika kulturer och trosuppfattningar lever sida vid sida. Denna pluralism, kombinerad med öppenhet och tolerans, medför en förstärkt dynamik i samhället mellan människor med varierande ursprung, erfarenhet och värderingar. Mötesplatser där olika kulturyttringar eller trosuppfattningar kan mötas, brytas mot varandra och berika varandra är ett nödvändigt inslag i ett växande Stockholm som blir alltmer kosmopolitiskt. Motionärens idé som sådan om ett multireligiöst centrum är därför tilltalande. Den planerade moskén i Skärholmen bedöms dock komma att fylla ett stort behov, varför ett multireligiöst centrum inte bör ersätta denna. Som samtliga remissinstanser påpekar i så gott som fullkomlig politisk enighet är ekumenik en angelägenhet som rätteligen vilar på de religiösa samfunden att själva bestämma formerna för och utveckla. Det offentliga bör inte vara en pådrivande part i sådana processer och bör därför heller inte ta initiativ till en utredning om förutsättningarna för ett eventuellt multireligiöst centrum. Staden kan ta ställning till exempelvis markupplåtelse för ett multireligiöst centrum eller andra kommunala åtgärder endast om en sådan förfrågan väcks från samfundens sida. Bilagor 1. Reservationer m.m.

2. Motion (2008:43) av Rebwar Hassan (mp) om skapandet av ett multireligiöst centrum i Skärholmen som ett alternativ till det planerade moskébygget Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:43) av Rebwar Hassan (mp) anses besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört. Stockholm den På kommunstyrelsens vägnar: S T E N N O R D I N Anette Otteborn

ÄRENDET Rebwar Hassan (mp) har den 9 maj 2008 lämnat en motion till kommunfullmäktige i vilken han föreslår att förutsättningarna för ett multireligiöst centrum i Skärholmen utreds, eventuellt som ett alternativ till det planerade moskébygget i stadsdelen. Motionären efterlyser ett öppet hus tillgängligt för alla oavsett religiös tillhörighet. Syftet är att skapa en plats som utöver samfundsspecifika möten, inbjuder till gemensamma aktiviteter och religionsdialogmöten samt samtal om integration, säkerhet, miljö och rättvisefrågor vilket skulle bidra till att främja dialog och överbrygga motsättningar. BEREDNING Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden samt till Skärholmens stadsdelsnämnd. Kyrkogårdsnämnden har inte besvarat remissen. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 september 2008 har i huvudsak följande lydelse. Invandringen till Sverige har inneburit att nya behov av religiösa mötesplatser uppstått och inte minst bland muslimer finns en ökande efterfrågan på sådana. Den planerade moskén i Skärholmen kommer därför att fylla ett stort behov. Varje trosinriktnings integritet och självständighet måste respekteras varför stadsledningskontoret inte anser att det åligger staden att utreda frågan om ett multireligiöst centrum som ett alternativ till den planerade moskén. Stadsledningskontoret delar uppfattningen som framförs i motionen att frågor och olikheter när det gäller religion och kultur kan bearbetas och överbryggas genom mötesplatser för dialog och ökad kunskap. Det märks också av ett allt starkare intresse inom såväl den kristna kyrkan som andra religioner för ett ökat samarbete mellan olika trossamfund. En viktig inriktning i stadens budget och Vision 2030 är att Stockholm ska vara en storstad där stockholmarnas varierande bakgrund och erfarenheter är en värdefull tillgång. Möjligheten att delta socialt och ekonomiskt i samhället oavsett kön, funktionshinder, etnicitet, religiös tillhörighet eller sexuell läggning ska vara en självklarhet. Sammanhållningen mellan olika grupper kan då öka och de civila gemenskaperna stärkas. Ett kreativt och självständigt lokalt kulturliv är viktigt för stockholmarnas ideella engagemang och en viktig pådrivande kraft i Stockholms utveckling. Stadsledningskontoret anser att en framgångsrik samverkan mellan olika trosin-

riktningar måste grunda sig i en stark förankring hos berörda parter. Därför bör initiativ till och skapandet av ett multireligiöst centrum komma från olika intressenter som kyrkor, trossamfund och andra organisationer. Detta är även i linje med beslutet om att separera svenska kyrkan från staten som är ett uttryck för att religionen och dess institutioner inte är en statlig angelägenhet utan måste bygga på kyrkans förankring hos de enskilda utövarna. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 september 2008 att som svar på remissen överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 20 augusti 2008 har i huvudsak följande lydelse. Religionen spelar en viktig roll i många människors liv och intresset för livsåskådningsfrågor tycks öka inom såväl församlingar som bland konfessionslösa individer. Invandringen till Sverige har inneburit att nya behov av religiösa mötesplatser uppstått och inte minst bland muslimer finns en ökande efterfrågan på sådana. Den planerade moskén i Skärholmen kommer därför att fylla ett stort behov och den kan enligt kulturförvaltningen inte ersättas av ett multireligiöst centrum. Utvecklingen i Sverige har inneburit en separation mellan staten och svenska kyrkan. Det är ett uttryck för att religionen och dess institutioner inte är en statlig angelägenhet utan måste bygga på kyrkans förankring hos de enskilda utövarna. Samtidigt kan man se ett allt starkare intresse inom såväl den kristna kyrkan som andra religioner för ett ökat samarbete. Det är viktigt att denna utveckling drivs av berörda religionsföreträdare. Det är också rimligt att det är intressenterna för byggandet av ett multireligiöst centrum som bedömer behovet av och beslutar om den utredning som Rebwar Hassan föreslår. Däremot bör staden i ett senare skede underlätta för ett eventuellt genomförande genom markupplåtelse eller med hjälp av andra kommunala insatser. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 september 2008 att som svar på remissen överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation anfördes av ledamoten Rebwar Hassan (mp), bilaga 1. Ersättaryttrande gjordes av ersättaren Zazan Sanli (fp), bilaga 1.

Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2008 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar många av de synpunkter som kommer till uttryck i motionen, bl a om att frågor och olikheter när det gäller religion och kultur kan bearbetas och överbryggas genom ökad kunskap, samtal och djupare kontakter. Förslaget om att skapa ett multireligiöst centrum är intressant, men förvaltningen ställer sig mer tveksam till om det är praktiskt genomförbart och om det finns ett djupt och förankrat intresse av att driva frågan vidare. Skärholmsområdet är en region om drar till sig människor från andra delar av Sverige och världen och är en stadsdel som är öppen för den mångfald av kulturer det innebär. En grundpelare i ett demokratiskt samhälle är att kunna utöva sin religion. Ett samhälle som arbetar för att olika religioner ska kunna verka sida vid sida som goda grannar ökar människors samhörighetskänsla, underlättar integrationen, bidrar till ökad kunskap och förståelse för andra religioner och minskar fördomarna. Förvaltningen anser inte att det är en kommunal fråga att utreda förutsättningarna för ett multireligiöst centrum i Skärholmen. Det bör snarare vara en fråga för de eventuella kyrkor och samfund som är intresserade och skulle kunna tänka sig att samarbeta kring ett gemensamt religiöst projekt.

RESERVATIONER M.M. Bilaga 1 Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation anfördes av ledamoten Rebwar Hassan (mp) enligt följande Stadsdelsnämnden föreslås besluta 1, att bifalla motionen 2, att därutöver anföra följande: Ett mångreligiöst centrum kan vara ett alternativ eller ett komplement till moskéer och andra religioners heliga platser som byggs i området. Det kan vara ett verktyg för integration i ett mångkulturellt samhälle. Den platsen har ofantliga möjligheter, fast på ett annat plan, och som jag också anser i min motion sker det inte genom medel från respektive kyrka, utan bör komma utifrån. Det är angeläget ur ett integrationsperspektiv, vilket aldrig är en enskild angelägenhet, mångas förståelse är minst lika viktigt ur integrationssynpunkt. Det skulle kunna bli ett bra komplement till moskén, och man skulle kunna tänka sig huset som ett allaktivitetshus på flera olika nivåer, och det skulle kunna fylla fler funktioner, både andliga och sociala. Nästa höst tar Sverige över ordförandeklubban i EU, och temat kommer att vara religion och kultur, och detta ökar chanser ytterligare för att få EU-bidrag. I Skärholmen bor folk från alla de sex stora världsreligionerna - kristendom, buddhism, islam, judendom, hinduism samt andra religioner som det sällan hörs något om. Vi som politiker borde skapa förutsättningar för ett sådant centrum på lokal nivå för att Skärholmsborna ska få möjlighet att se de mest vardagsnära sidorna av de olika religionerna i dagens Sverige, Centrumet skulle kunna vara en möjlighet för en sådan tanke. Det här förslaget är står inte i motsats till ett moskébygge, snarare kan man se det som ett komplement, ett positivt och lönsamt sådant för utvecklingen av det svenska samhället. Det skulle kunna vara ett ställe som skapar en spännande blandning mellan de olika trosriktningarna, ett ställe att utvecklas andligt på. Man talar mycket om mångfald och integration i dag, och detta centrum skulle skapa möten mellan människor som annars inte kanske skulle ha träffats. Man skulle kunna möten, utställningar workshops m.m. för att verka för fred och förståelse mellan olika religiösa grupper. Ersättaryttrande gjordes av ersättaren Zazan Sanli (fp) med instämmande i den av Rebwar Hassan anförda reservationen.

Bilaga 2 KOMMUNFULLMÄKTIGE Motioner 2008:43 2008:43 Motion av Rebwar Hassan (mp) om skapandet av ett multireligiöst centrum i Skärholmen som ett alternativ till det planerade moskébygget Dnr 328-1268/2008 Själva tanken med en multireligiös plats är inget nytt. Tänk på Dag Hammarsköldrummet i FN skrapan. Ett rum av optimism vad gäller det gemensamma i alla olika inriktningar och schatteringar i vår värld. I Göteborg pågår religionsdialogen, och visionen om en multireligiös plats formulerades vid ett studiebesök i Gröenkapellet vid Landvetterkyrkan. Ett öppet hus som alla oavsett religiös tillhörighet kan besöka, även de som saknar tro eller religion. En plats med universiella symboler, ljus, blommor, vatten. En plats för kontemplation och möten med det heliga och det allmängiltiga. Byggnaden delas av de kyrkor och samfund som är representerade och toleransen hos de deltagandet måste naturligtvis vara stor. Broschyrer och information om respektive kyrkas gudstjänsttillfällen finns på en gemensam plats. Där kan även finnas plats för borgerliga begravningar, poesikvällar, musikarrangemang förutom de inbokade gudstjänsterna. Utöver var och ens egna möten så inbjuder huset till gemensamma aktiviteter och religionsdialogmöten, samt möten utöver de rent religiösa frågorna om t.ex. integration, miljö, säkerhet och rättvisefrågor. Gemensamma intressen kan ena oss och stärka oss. Inom den religiösa sfären kanske det är tydligast, de flesta religioner har en Gud och en uppgift utan att egenintressen styr (betänk att det är många religioner som har den gyllene regeln och de abrahamitiska religionernas gemensamma fredsbud som finns förankrat i det judiska gamla testamentet, den kristna bergspredikan och koranens fjärde sura). Vi vet dock att det samtidigt ligger en krass verklighet för handen, och att dessa fina ord och möjligheter inte än har realiserats. Min tro är dock att det finns en god grund att vi skall kunna överbrygga motsättningar, både konstruerade och sådana som bara beror på okunskap och främlingsfient-

lighet för framgångsrika dialoger över religionsgränserna. Alla religioner är inbjudna att delta på villkor att man respekterar deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Min största inspirationskälla har varit mitt engagemang, diskussioner och religionsdialogfrågor, eftersom det är på vårt område man skall bygga en moské. Människan är inte enbart en fysisk varelse med materiella behov. Vår djupare längtan efter sammanhang, mening och trygghet gör sig påmind hela tiden. För många svarar religionen på denna längtan. Kränkningar av människors religiösa tro och övertygelse skadar därför på djupet. Religion och tro ser olika ut på vår planet. Detta behöver inte vara ett problem. Det kan också utgöra en tillgång! När kunskap om religionerna saknas eller föraktas och när respekt uteblir är risken stor att det går illa och följden blir arrogans, förakt och förödmjukelse. I många länder lever religionerna sida vid sida som goda grannar. Så vill vi ha det i vårt land också. Vi försvarar tryckfrihet och yttrandefrihet och menar att dessa friheter måste användas med ansvar och vi tar avstånd från våldshandlingar som svar på kränkningar. Det är genom ökad kunskap, samtal och djupare kontakter som vi tillsammans kan bearbeta olikheter när det gäller religion och kultur och bidra till ökad ömsesidig respekt och tolerans i vårt samhälle. Praktiskt finns det många frågor att fundera över, skall byggnaden betalas av EU medel? EU har t.ex. inrättat ett särskilt program för sysselsättning och social solidaritet, kallat Progress. Med anledning av ovanstående yrkar jag på att förutsättningarna för ett multireligiöst centrum i Skärholmen snarast utreds. Stockholm den 9 maj 2008 Rebwar Hassan