Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Relevanta dokument
Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Fuktomlagringar i välisolerade ytterväggar

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Lund University Division of Structural Engineering

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

Energieffektivisering, Seminare , verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Mögelriskanalys av ytterväggar

Invändig isolering med vakuumpaneler

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Invändig tilläggsisolering. flerbostadshus Förstudie. Jesper Arfvidsson, Lars-Erik Harderup, Sven Fristedt

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Hampa som byggmaterial

Användande av diffusionsspärr vid tilläggsisolering av äldre byggnader med trästomme

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Fuktsäkerhet för takkonstruktion med variabel ångspärr

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

Referensvärden för olika byggmaterial

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

MW-EN S2-WS-MU-AF2. Väsentliga egenskaper Prestanda I enlighet med. Väsentliga egenskaper Prestanda I enlighet med

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Fuktsäkra träkonstruktioner

Hur skall en ishallsvägg byggas? Fuktrisker och mögelanalys. How should an ice hall wall be built? Moisture risks and mold analysis

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Deformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer

Inläckage i träregelväggar

Värmelagring i byggnader

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Utredning av isbildning på låglutande varma tak i norra Sverige

Fuktproblem i oventilerade vindar hos nybyggda flerbostadshus

Bo i trähus bra för hälsan

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Nyheter inom betongområdet!

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Kritiska fukt- och temperaturrörelser i putsade skivfasader

Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem

Publicerad: Link to publication

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Resultat från Framtidens Trähus

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Klimatskalets yttre lufttäthet - energieffektivitet och fuktsäkerhet

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Analys av fuktomlagring i välisolerade parallelltak

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

( ) ( ) Optimering av byggnadsstommen med avseende på minimal uppvärmning under köldknäppar. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hur man förhindrar naturlig konvektion från att förorsaka extra värmeförlust och fuktproblem i tjocka isoleringslager

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Ventilerade vindar. En utvärdering av olika tekniska lösningar med beräkningar. Angela Sasic Kalagasidis. Egna numeriska modeller

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik. Jessica Tangen Nord. Cellulosa. Cellulose. Examensarbete 180 hp Byggnadsingejörprogrammet

WoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark

GRÖNA KLIMATSKAL FUKT OCH BRAND

Inverkan av temperaturvariationens utseende för värmelagring och värmeförlust för en byggnad - En analys enligt teorin Dynamiska Termiska Nätverk

Utformning av tilläggsisolering med hänsyn till krav på U-värde, fukt och brand

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet

Transkript:

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata Carl-Magnus Capener SP Energiteknik Inledning WUFI är ett kraftfullt och användarvänligt datorprogram för att utvärdera fukt- och temperaturförhållanden i konstruktionslösningar men användarvänligheten kan ge missvisande resultat beroende på indata från användaren Det är ibland svårt att uppskatta resultatens rimlighet och därför lätt att både överskatta och underskatta konstruktioners känslighet Presentationen ger en översikt för indata och deras direkta inverkan på resultat, och illustrerar med exempel hur både materialdata och klimatdata kan påverka hygrotermiska analyser 1

Viktiga materialparametrar Allt är viktigt, men.. Fuktparametrar kan ge stor effekt på resultaten! Vissa parametrar är enkla att förstå och intuitiva för de flesta användare av WUFI Ex. Densitet, porositet, värmekapacitet och värmeledningsförmåga Andra parametrar är svårare att förstå ifall man inte har god materialkunskap Ex. Sorptionskurvor, vattenabsorption, redistribution, my-värden, Sd-värden, absorptionsoch emissionstal etc etc Hur påverkar porstorlek och fördelning materialegenskaper? Ett exempel - mineralull? 2

Liknande namn men ack så olika.. Mineral wool Density: 80 [kg/m 3 ] Porosity: 0,95 [-] Sp. heat cap.: 1030 [J/kgK] Thermal cond.: 0,040 [W/mK] W. vapour diff. res.: 1,2 [-] Mineral insulation board Density: 115 [kg/m 3 ] Porosity: 0,95 [-] Sp. Heat Cap.: 850 [J/kgK] Thermal cond.: 0,043 [W/mK] W. vapour diff. res.: 3,4 [-] Och ännu viktigare.. Mineral wool Mineral insulation board 3

WUFI Exempel 1 materialparametrar och läckage WUFI Exempel 1 materialparametrar och läckage 4

WUFI Exempel 1 materialparametrar och läckage WUFI Exempel 1 materialparametrar och läckage 5

WUFI Exempel 1 materialparametrar utan läckage WUFI Exempel 1 materialparametrar utan läckage 6

Mineralull Tvättsvamp Klimatdata Vilka källor till klimatdata har vi? LTH Klimatdata i WUFI Metoenorm från Meteotest SMHI eller liknande Egen data Exempel från Lund Träregelvägg med ljus ventilerad träpanelfasad, nordlig riktning LTH Klimatdata Jämförelse mot uppmätt klimatdata från 1996 1997 1998 7

WUFI Exempel 2 klimatdata för Lund WUFI Exempel 2 klimatdata för Lund LTH Data Lund 1997 Lund 1996 Lund 1998 8

WUFI Exempel 2 klimatdata för Lund WUFI Exempel 2 temperatur 9

WUFI Exempel 2 relativ fuktighet WUFI Exempel 2 WUFI Bio 10

Slutsatser Gå igenom alla materialparametrar ordentligt Är det rimliga värden? Fuktegenskaper slår igenom på resultaten Säkerhetsmarginal på resultaten.. Klimatdata visar inte alltid värsta året! Använd WUFI 2D för icke-homogena väggar Tips på vidare läsning: Moisture Safety in Wood Frame Walls S. Olof Mundt-Petersen Report TVBH-3059 Lund 2013, Building Physics, LTH Ett sista exempel: Grön fasad Provväggen är placerad på en av SP s byggnader i Borås Den gröna väggen består av 4 kassetter med planteringshål och dessa monterades under juni 2013 Växterna levererades av SLU och planterades den 1 juli Fältmätningar pågår på den gröna väggen och på en referensdel av den ursprungliga väggen Jämförelse mot simuleringar 11

Placering av provvägg och referensvägg Fasad i sydläge, höger del av våning 2 Referensmätpunkter i ursprunglig vägg (gulmarkerat område) Temperatur, relativ fuktighet samt fuktkvot i trä loggas Optigreen Wall Garden - växtkassetter 12

Tidiga (sommar)resultat temperaturer i luftspalter Exempel på temperaturvariationer under ett dygn i luftspalter framför vindskivan. Den gula kurvan visar temperaturen bakom lockpanelen i referensväggen, T=53 C Den blå kurvan visar temperaturen i luftspalten bakom kassetterna i den gröna väggen, T=19 C Termografering yttemperatur vägg/växter/substrat 13

Tack för er uppmärksamhet! Buildings designed exclusively on scientific principles will depress their occupants and constrain their creativity Robert Evans 14