Lennart Hillman musiker, musikledare och kompositör Musikdirektör Lennart Hillman (1921-1979) gjorde stora insatser för musiklivet i Mölndal och Göteborg. Han har även efterlämnat åtskilliga musikstycken. Liksom så många andra musiker började han som militärmusiker och fick då en mycket gedigen utbildning. Här har jag sammanställt de källuppgifter, som jag har kunnat finna. Militärmusikdirektör med gedigen utbildning År 1953 kunde man läsa i Göteborgs-Posten: Strängnäsbo musikledare i Mölndal. Till kommunal musikledare i Mölndal har bland 18 sökande utsetts musikdirektör Lennart Hillman, Strängnäs. Hillman har avlagt militärmusikdirektörsexamen och är sedan två år anställd som musikkonsulent i Södermanlands läns bildningsförbund samt Lennart Hillman (längst upp till höger) har blivit fotograferad bland glada sångarvänner. Vad heter de andra i sällskapet? Tidningsfoto från 1960-talet. musik- och sånglärare vid Gripsholms folkhögskola. Han var tidigare lärare vid Strängnäs kommunala flickskola under ett år samt militärmusiker vid P3, Strängnäs, under 16 år. Mariefredsortens orkesterförening har bildats på Hillmans initiativ och förutom denna har han dirigerat orkesterföreningarna i Eskilstuna, Södertälje och Strängnäs. Med Eskilstunas skyttemusikkår har han ordinarie dirigerat och konserterat regelbundet under tre år samt även under en framgångsrik turnévecka i Norge. Hans lärare i dirigering har varit professor Tor Mann och hovkapellmästare Nils Grevillius. (Urklipp från GP, 1953, Karl Eric
Bergquists samling. Artikeln illustrerades av ett foto av Musikdirektör Lennart Hillman.) Mölndals Stadsmusikkår bildas och uniformeras Sven Olsson, legendarisk kommunalpolitiker, berättar om Mölndals musikskola och Lennart Hillman: Gustav Wickström, den gamle överläraren och skolledaren i Mölndal, gjorde mycket för musiken i vår stad. Det var Ingrid Jansson, John Svenning och jag som startade musikskolan 1952. Vi anställde en musikledare vid namn Lennart Hillman vars anställning var mycket kontroversiell då han blåste trumpet och tjänstgjorde även på Spårvägens Musikkår. Vi skulle ha och fick också en Mölndals Stadsmusikkår, vi samarbetade mycket med en musikkör från vår vänort i Norge, Guttemusikkår från vänorten Onsöy. När Åby Travbana firade sitt 25-årsjubileum på 50-talet så var J A Fagerberg direktör och vi hade inga uniformer till musikerna. Det tyckte Fagerberg att de skulle ha, vi tog fram ett förslag som vi sydde upp till alla och betalades av Åbybolaget. Musikkåren blev sedermera den nuvarande Paradorkestern. (Socialdemokraterna Mölndal 1910-2010, 100 år, Jubileumsskrift, 2010, s. 33.) Några smärre fel har tyvärr insmugit sig. Mölndals Musikskola startade 1945. Åbyfältet startade 1936 och firade alltså 25- årsjubileum 1961. Direktören hette Werner Fagerberg. (J. A. Fagerberg var känd socialdemokratisk politiker i Göteborg.) Marschen Statsministern spelades på Första Maj På Första Maj 1963 talade statsminister Tage Erlander i Mölndal. Mölndals- Posten berättar: Som vanligt vid 1-majdemonstrationer i Mölndal spelade Spårvägens musikkår, under ledning av musikdirektör Lennart Hillman. Ett nytt inslag på repertoaren var hr Hillmans egen marsch Statsministern som nu framfördes offentligt för första gången. (MP 3/5 1963 s. 1.) Lennart Hillmans marsch Statsministern finns tillsammans med ett Lasse Dahlqvist-potpurri av Hillman på en cd, som bifogades Ingrid Wirsins bok Blåsmusik i 100 år (2005). Samma inspelningar finns med på en av de två cd-skivor, som är bifogade Lennart Larssons bok Musiken vid Göteborgs Garnison eller när Bach, Händel och Mozart spelade i Göteborg (2006, cd 2 nummer 14 och 15).
Tage Erlander tackade artigt och erkännsamt Tage Erlander tackade för marschen både artigt och erkännsamt. Ingrid Wirsin (anförda arbete s. 37) trycker av brevet som bild, och Lennart Larsson (anförda arbete s. 358) meddelar det som tryckt text. Det lyder: Stockholm den 3 januari 1963. Musikdirektör Lennart Hillman Prytzgatan 4 A Mölndal Jag ber Er att själv mottaga mitt hjärtliga tack för den glädje Ni berett mig genom att på nyårsafton överlämna den av Er komponerade marschen Statsministern. Mina söner, av vilka åtminstone en är utomordentligt livligt intresserad av musik (sedan flera år har han deltagit i Stockholmsstudenternas musikkår Kårsdraget), var båda mycket imponerade av det musikaliska innehållet i Er komposition. Jag ber Er också framföra till Spårvägsorkestern ett uppriktigt tack för den möda de har gjort sig med att spela in marschen. Det kanske kan vara någon glädje för dem att veta, att deras toner ljöd över hela Harpsund under nyårshelgen. Er tillgivne Tage Erlander Statsministerns brev vittnar både om uppskattning och om en politisk kultur med värdighet, artighet och ödmjukhet, som sedan länge håller på att förtunnas. Hillman var den bäste kapellmästaren Mellan åren 1954 och 1976 var Hillman ledare för Spårvägens musikkår. Han räknas som en av musikkårens betydelsefulla ledare. Under hans tid spelade orkestern under Första-maj-firandet både i Göteborg och i Mölndal. År 1962 komponerade Hillman marschen Statsministern, som tillägnades Tage Erlander. Statsministern skrev ett vänligt och erkännsamt tackbrev. Ingrid Wirsin har skrivit orkesterns historia. Hon lyssnade till veteranmusiker, som hade mycket att berätta om Hillman: - Vad spelade ni mest? - Programmen hade ofta samma uppläggning. Vi började med en marsch, sen kom en ouvertyr och en konsertvals och efter det ett karaktärsstycke (I en klosterträdgård, till exempel, fniss runt bordet). Därpå operettmusik, sen ett solo
och som avslutning en marsch igen. Det var ungefär som grammofontimmen i radio på den tiden. - Undrar vart Hillman-repertoaren tog vägen? undrar Bror Hedlund. Den var i särklass, så annorlunda och så fin. En svit kallade han för Sommarting. Den byggde på folkmusiktoner. Där fanns också Lasse Dahlquist, Chaplinmusik och franska favoriter. Hillman-konserten i Sveriges Radio förde Spårvägens Musikkår i rampljuset. Han komponerade också, bland annat marschen Knock out i samband med en remarkabel boxningsmatch. Och så skrev han Göteborgs Spårvägsmäns marsch. Här blir det strax lite allvarligare runt kafébordet. Kvartetten försjunker i minnen av kapellmästaren Lennart Hillman. Han var den bästa. Han gjorde så mycket för musikkåren, för musikerna och för musiken. Hans musik vore värd att tas upp igen. Finns den kvar i orkesterns samlingar? (Ingrid Wirsin, Blåsmusik i 100 år från Spårvägens Musikkår till GöteborgsMusiken, Gbg, Tre Böckers Förlag AB, 2005, s. 43, 34-37, 45 och 50.) Stora insatser för musikskolan I jubileumsskriften Mölndals Musiksällskap 60 år 1933-1993 läser vi: Mölndals Musiksällskap har under åren haft förmånen att ha skickliga dirigenter 1954-1970 Lennart Hillman. Omslagsbilden visar Hillman och hans orkester. Hillman mötte mycken uppskattning. Mölndals-Posten skrev 1958: Musikdirektör Hillman är att likna vid den fasta klippan, den drivande fjädern i musikskolans verksamhet. Utan hans entusiasm och lugna auktoritet hade säkert inte musikskolan varit den förnämliga inrättning som den nu utan tvekan är. Själv talade Hillman tacksamt om Sven Olsson, stadsfullmäktiges ordförande och ordförande i musiknämnden, och hans insatser för musikskolan (MP 28/3 1958). Bejublade konserter Lennart Hillman gick ur tiden efter en tids sjukdom. Göteborgs-Posten hade följande dödsruna: Dödsfall Lennart Hillman död
Musikdirektör Lennart Hillman Mölndal, har avlidit. Han var född 1921 i Stockholm. Sin bana började han 1935 som musikelev hos Per Berg i Strängnäs och avlade 1951 sin musikdirektörsexamen vid Musikhögskolan som privatist. 1954 blev han kommunal musikledare i Mölndal, startade stadens välkända musikkår och var dirigent vid Mölndals orkesterförening. Direktör Hillman blev 1955 dirigent för Göteborgs Spårvägars musikkår, vilket skulle visa sig vara ett lyckokast för båda parter. Det blev resor till kontinenten och våra grannländer med flera bejublade konserter. Under tio år var kåren engagerad på Liseberg. Av hans kompositioner blev Sommarting mest känd och spelades in för grammofon av Stockholms Spårvägars musikkår. Bland hans rika skörd av marscher bör nämnas den som var ägnad åt Tage Erlander. Han medverkade också i Luciakonserter i G-P:s regi och vid utekonserter i Göteborg. Närmast sörjande är makan Marianne, förr Lindén, barn, barnbarn och syskon. (GP 16/2-79.) Varma och erkännsamma minnesord I Mölndals-Posten skrev chefredaktör Jon-E Lisshammar dödsrunan i största hast. Allt kan inte anföras men något bör komma med: Hillman skapade i Mölndal ett musikintresse som går långt utanpå vad som finns i övriga delar av landet. Lennart Hillman kom hit med en rent otrolig arbetslust. En annan av hans starka sidor var att arbeta på bredden. Förutom en bra musikledare och musiklärare var Lennart Hillman även en utmärkt körledare. Vi som stod Lennart Hillman nära i olika sammanhang upptäckte snart vilken underbar människa det var. Och vilken enorm arbetskapacitet han hade. (MP 15/2 1979.) Jon-E Lisshammar var sina vänners vän, och gentemot dem, som hade förtjänat hans och andras vänskap, sparade han inte på de varma och erkännsamma minnesorden. Av det föregående framgår, att Lisshammar inte var ensam om sin uppfattning. Diskografi önskas Med tanke på Lennart Hillmans förtjänster som tonsättare vore det av värde att kunna sammanställa en diskografi över hans verk, det vill säga en sammanställning av de skivinspelningar, som finns. Allt är dock knappast inspelat. Därför vore det likaså värdefullt att få anvisning om i vilka arkiv hans nothandskrifter förvaras. Den, som vet något, uppmanas att höra av sig.