Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden
Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens och kommunikation som delfinansierades av Europeiska flyktingfonden. Projektledare Carlos Díaz Redaktör Malinda Flodman Korrektur och textbearbetning Malin Bäckstrand Projektets referensgrupp Malinda Flodman, pressekreterare, RFSL Mikael Jonsson, hiv- och hälsohandläggare, RFSL Eva Norström, filosofie doktor i etnologi, Lunds Universitet Karol Vieker, utbildningssamordnare, RFSL Grafisk form Gedeon Design Första utgåvan 2010 Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden 2
Innehåll Att våga berätta om sig själv en fråga om mod? 4 Normer en fråga om makt 5 Heteronormativitet 5 Bemötande 5 Hälsa 6 Sexuell hälsa 7 Tolkens roll 8 Tänk på 9 Ord är makt 11 Begrepp 12 Material om hbt ett urval 16 Om sexuell hälsa på olika språk 17 Internationella organisationer 18 Referenslitteratur om kommunikation 19 3
Att våga berätta om sig själv en fråga om mod? Ponera att du ställs inför situationen att du måste berätta för en myndighetsperson om din sexuella läggning. Under hela ditt vuxna liv har du tvingats undvika att någon ska få kännedom om din sexuella läggning, men nu står alla dina mänskliga rättigheter på spel. Du måste våga vara öppen inför denna okända myndighetsperson och eftersom du befinner dig i ett annat land, med ett språk som du inte behärskar, måste du förlita dig på den tolk som ska förmedla din historia. Du ska tala om det mest intima, det du aldrig tidigare vågat yppa, via en tolk inte sällan en landsman som kanske delar det officiella synsättet som råder i ditt hemland vad gäller sexuell läggning. För klienten är tolken kanske den viktigaste länken till ett värdigare liv ett liv som t.ex. möjliggör att kunna vara öppnare med vem man är. Att tolka hbt är ett material för dig som arbetar som tolk. Det omfattar en genomgång av de utgångspunkter som ligger till grund för projektet och innehåller konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. I slutet av materialet presenterar vi en ord- och begreppslista samt relevanta länktips. 4
Normer en fråga om makt Normer finns alltid närvarande och är en nödvändighet för att reglera den sociala samvaron. Normer finns också i språket och utan dem skulle kommunikationen vara begränsad. Men normer är inte bara av godo. Ibland kan dessa begränsa oss som individer. Medvetenhet om hur normer fungerar är viktig för att kunna ifrågasätta det som oreflekterat betraktas som självklart, eftersom det skapar hinder och upprätthåller olika maktordningar. Att vara uppmärksam på vilka normer som styr och hur dessa fungerar, underlättar bemötande och samspel med andra på ett professionellt plan. Heteronormativitet Heteronormativitet är ursprungligen ett akademiskt begrepp som används för att beskriva normer kring kön och sexualitet. Heteronormativitet bygger på förväntningen att alla är heterosexuella och föreställningen om hur kvinnor och män antas vara utifrån en idé om vad som är att betrakta som manligt respektive kvinnligt och att heterosexualitet är mer värd än andra sexuella läggningar. När heterosexualitet betraktas som norm blir andra sexuella läggningar betraktade som avvikelser. Heteronormen innefattar även en tvåkönsnorm som delar människor i kvinnor och män utan att öppna för fler möjligheter för personer som inte kan eller vill placera sig i den uppdelningen. Bemötande Heteronormativitet påverkar bemötandet. Detta kan få avgörande konsekvenser för personer som kommer i kontakt med olika samhällsinstitutioner. På en individuell nivå är vi alla i beroendeställning gentemot våra myndigheter. Heteronormativt bemötande i kontakt med samhällsinstitutioner kan till exempel leda till negativa effekter som påverkar hälsa, social omsorg eller rättssäkerhet. I de fall där kommunikationen sker via tolk går budskapen i flera led och på vägen kan heteronormativiteten smyga sig in. Därför är insikten om hur normer fungerar viktig för att förebygga heteronormativt bemötande. Skillnaden ligger kanske mest hos mig. Jag vet att de vet. Jag får vara den jag är. Det vill säga, jag förutsätts inte vara hetero och det gör stor skillnad. 5
Hälsa Mina erfarenheter av sjukvården är inte heller särskilt positiva Därför drar jag mig i det längsta för att ha kontakt med sjukvården. Mina erfarenheter av sjukvården är inte heller särskilt positiva. Vid ett tillfälle var jag tvungen att ta mig till akuten, och jag valde att vara öppen med att jag var transsexuell. Jag möttes av en undvikande attityd och av kommentarer som tydligt visade att personalen inte visste hur de skulle hantera situationen. Därför drar jag mig i det längsta för att ha kontakt med sjukvården. Så här uttryckte sig en person i en kartläggning gjord av Göteborgs stad 2007. Heteronormativt bemötande osynliggör hbt-personer och kan leda till sämre vård och omsorg. Detta sker pga okunskap och bristande kommunikation och kan i förlängningen leda till försämrad hälsa bland hbt-personer. I samtalssituationer där flera parter är inblandade kan rädsla och utsatthet förstärkas när det kommer till intimitet och sexualitet. Det är ett faktum, att möjligheten att vara öppen med sin sexuella läggning eller könsidentitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Hälsa handlar om att må bra både psykiskt och fysiskt. Det handlar också om att fungera väl socialt, i yrkeslivet eller skolan och bland nära och kära oavsett könsuttryck eller sexuell läggning. Utöver det som gäller för alla människor, kan hälsa för hbt-personer handla om att ha tillgång till inseminering och fertilitetsutredningar, könsutredningar, hormonbehandling och korrigerande kirurgi, säkrare sex-information eller att som hivpositiv få samhällets hjälp med kontinuitet och uppföljning i sin medicinering. En övervägande del av hbt-personer har en god hälsa. Andelen inom gruppen som har sämre hälsa är dock avsevärt större än hos den övriga befolkningen. Speciellt är det den psykiska hälsan som är sämre. Det finns också en stor variation inom gruppen hbt-personer. Transpersoner har så gott som genomgående den sämsta hälsan, följt av bisexuella och homosexuella 1. Hbt-personer är mer utsatta för våld och hot än heterosexuella. Många inom gruppen har någon gång i livet varit utsatta för trakasserier eller våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. 1 Statens folkhälsoinstitut (SFI) 2005 6
Sexuell hälsa Sexuell hälsa handlar om att gilla sitt sexliv och trivas med sin sexualitet och dess uttryck. Kunskap om normer kring sexualitet, komma ut-processen, säkrare sex och frågor som rör hiv och andra sexuellt överförbara infektioner är relevanta förutsättningar för bra kommunikation. Sexuell läggning karaktäriseras av beteende (sexpartnernas kön), affektiva faktorer (attraktion eller lust) och kognitiva dimensioner (identitet) som kan men inte behöver överlappa varandra. Detta kan variera under en persons livstid. Att särskilja sexuell praktik från sexuell läggning och identitet är något som uppmärksammas allt mer inte minst vad gäller risk för överföring av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Forskare har noterat att betydligt färre individer identifierar sig som homo- och bisexuella än de som upplever samkönad attraktion och/eller har fantasier och beteende som involverar andra av samma kön. I vissa sammanhang är det viktigt att efterfråga sexuell praktik istället för sexuell identitet. Flera sexualvanestudier visar att ett visst kön, en viss handling eller önskan inte nödvändigtvis speglar den sexuella identiteten på den utövande. Det kan därför vara nödvändigt att vid exempelvis hälsoundersökningar fråga om personen har sex med män, kvinnor eller både och. Den heteronormativa uppfattningen om kvinnlig sexualitet är, att den enbart existerar i relation till en man. Följden är att kvinnor som har sex med kvinnor tas mindre på allvar och osynliggörs. Den kunskap om samkönad sexualitet som finns handlar oftast om män som har sex med män. En delförklaring till detta är att de är en riskgrupp för hiv, men även kvinnor som har sex med kvinnor löper risk för att få sexuellt överförbara infektioner. Något som hindrar god kommunikation när det gäller hiv är samhällets syn på sjukdomen. Ett annat hinder som kan finnas är att utgå från att alla är hivnegativa, vilket kan försvåra ett samtal med någon som lever med hiv. Många personer som lever med hiv idag möter fördomar med stigmatisering och diskriminering som följd. Detta sker inte sällan inom hälso- och sjukvården med dåligt bemötande och bristfällig vård som följd. God kommunikation bygger på kunskap och medvetenhet om stigmatisering och diskriminering och om hur dessa kan reproduceras. I en tolksituation, där en tredje part är inblandad i dialogen, kan rädslan och utsattheten hos klienten förstärkas när det kommer till samtal om intimitet och sexualitet. En förstärkt anonymitet och sekretess tillsammans med kunskap kan öka tryggheten. 7
Tolkens roll I processen som äger rum i samspelet mellan tolk och klient finns inga universella regler som garanterar att kommunikationen kommer att fungera tillfredsställande för parterna. Det tolken säger i ett samtal är en ny version av något som tidigare sagts 1. Tolkens yttrande är menat att överbrygga en barriär mellan två språk samt en eventuell social eller kulturell gräns mellan språkbrukarna. Detta innebär en dubbel roll i tolkens funktion, då tolken dels ska tala och dels lyssna åt både klienten och den andra parten. Hur tolken förhåller sig i samtalen är en direkt konsekvens av olika synsätt på kommunikation och språk. Ett krav är, att tolken ska översätta allt som sägs utan att förmedla egna åsikter eller värderingar. Det är lätt att hålla med om att detta är en god princip, som borde vara enkel att följa, men vad händer när dessa rekommendationer ska tillämpas i praktiken i de tolkmedierade samtalen? Genom att översätta allt som sägs ord för ord uppstår många missförstånd pga språkens olikheter och skillnader i symbolik. Att inte ge uttryck för egna åsikter och värderingar blir också mer komplext när någon av samtalsparterna uttrycker sig undvikande eller vagt. I ett samtal som berör ett känsligt ämne kan det mycket väl vara så, att vagheten som uttrycks är relevant som information. Hur ska då tolken förhålla sig? Ska han eller hon återge vagheten? Påverkas tolkens yrkesmässiga anseende om han eller hon ger uttryck för något som kan uppfattas som otydlighet? Ska tolken undvika otydligheten eller vagheten med risk för att en del av informationen inte går fram eller riskerar att missuppfattas? Det finns inga självklara svar på de dilemman som tolken kan ställas inför, särskilt inte när det handlar om kön och sexualitet. Därför är det extra viktigt att problematisera tolkens svåra uppgift som mellanhand i kommunikationen för att han eller hon ska kunna välja ett eget och medvetet förhållningssätt. 1 Wadensjö 1998 8
Tänk på att det är viktigt att vara medveten om att det som hamnar i protokollet, efter det tolkade samtalet, är det budskap som tolken förmedlat och inte de ord som klienten själv uttalat. att en vanlig uppfattning är att det kan vara känsligt att tala om vissa frågor med människor med annan etnisk bakgrund än svensk. En del kan uppleva det obekvämt att ta upp samtalsämnen som rör sexualitet och kön med personer som kommer från länder där t.ex. samkönade sexuella handlingar är kriminaliserade. Reflektera kring din egen roll i detta sammanhang. att klienten inte kan se om du har hbt-kompetens eller inte. Klienten kan bära med sig en stark rädsla för att tolken inte har reflekterat över frågor som rör kön och sexualitet eller i värsta fall, att tolken har en negativ inställning till hbt-personer. Detta kan leda till att klienten helt enkelt avstår från att gå in på ämnen som känns för personliga, med resultatet att viktig information uteblir. Reflektera över på vilket sätt du som tolk kan signalera att du har insikt och kunskaper om hbt-frågor. att alla parter även klienter kan uttrycka sexism och homofobi och att detta påverkar kommunikationen. Reflektera kring var gränsen går för dig i ditt tolkuppdrag. Diskrimineringslagstiftningen gäller även i ditt arbete och skyddar både dig och klienterna du arbetar med. Läs mer om diskriminering och lagstiftning på www.do.se. att vi människor är mångfasetterade och komplexa och att det är viktigt att ta hänsyn till samtliga diskrimineringsgrunder: kön, etnicitet, funktionshinder, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck samt ålder. att vissa språk officiellt inte har så många ord för att prata om hbt. Ibland finns ord som är kodade så att bara de införstådda kan använda dem. Ett tips är, att titta på hur andra gör när de skriver om sexualitet. Ett annat är, att försöka komma i kontakt med hbt-organisationer i det aktuella språkets områden och ställa frågor eller ta lärdom av hur de själva skriver på sina hemsidor. I slutet av denna broschyr finns en lista med internationella länkar. 9
att även hbt-personer kan sakna ord att prata om sig själva och sina känslor. För bara några decennier sedan pratade hbt-personer i Sverige om sina relationer i termer av väninna, han tillhör familjen, sån m.m. Bland äldre homo- och bisexuella i Sverige finns det personer som fortfarande använder omskrivningar när de talar om sig själva, eftersom kärlek mellan personer av samma kön betraktades som tabu när de var unga. Själva begreppet homosexualitet myntades i mitten på 1800-talet, men blev vedertaget först i början av 1900-talet och ersatte då uttryck som sodomi och det onämnbara. Denna utveckling av begrepp har i många delar av världen ännu inte ägt rum och kan därför göra det särkilt svårt att prata om hbt. att klienter kan vara omedvetna om vilka rättigheter och möjligheter de har på grund av att de kommer från en miljö där homofobi och transfobi är en del av vardagen. Denna påverkan kan vara så stark att klienten uppfattar sina känslor/erfarenheter som mindre värda än andras och kan leda till att han/hon medvetet avstår från att ta upp ämnen som berör hbt, med konsekvensen att viktig information uteblir. att vara öppen för att klienter ibland föredrar ett annat pronomen och/eller ett annat namn än det som står i identitetshandlingarna. Fråga hur personen föredrar att bli tilltalad om du känner dig osäker. att kunskap om transpersoner ofta saknas och att det kan vara relevant att specifikt lyfta upp dessa frågor i olika sammanhang och samtal för att motverka eventuella missförstånd. att det är dina kunskaper, färdigheter och lämplighet i egenskap av tolk som ligger till grund för ömsesidig förståelse mellan parterna. Ett fullständigt samförstånd kan dock aldrig garanteras. Även om de officiella regler som gäller för tolkar och tolkanvändare är en bra förutsättning för samförstånd, bör dessa tillämpas med öppenhet, flexibilitet och ödmjukhet. 10
Ord är makt Att signalera skillnad är en förutsättning för att kunna särbehandla någon. En invändning mot att etablera olika typer av begrepp är att dessa används för att dela in människor i olika kategorier, vilket kan leda till att olika stereotyper skapas och i förlängningen befästa fördomar. När vi arbetar med ord är det viktigt att ha kunskap om de fördelar och nackdelar som det innebär att ha olika begrepp för att kunna prata om sig själv och få uttrycka sina känslor. Ord är sällan helt entydiga och neutrala, dessutom finns ingen som kan åberopa ordets egentliga mening och även om det vore möjligt, kan ingen garantera att just det ordet kommer att användas på det sätt eller uppfattas på det sätt som det var menat från början. Det finns många ord och uttryck för att prata om hbt-personer i Sverige. Många av dessa är nedsättande, medan andra är mer positiva eller neutrala, men det råder ingen konsensus. Vilka ord vi använder för att tala om oss själva är ofta kopplat till kontexten det vill säga när och var, till vem och i vilka situationer. Exempel: En del reagerar negativt när man talar om homosexuella män som bögar. Men kan man entydigt säga att ordet bög är ett skällsord när en homosexuell man använder det ordet om sig själv? För 30 år sedan var ordet bög mycket nedsättande, men idag uppfattas det mer neutralt. Ändå finns det homosexuella män som fortfarande uppfattar ordet som kränkande, kanske för att de själva upplevt hur ordet användes i en annan tid. Kan någon äga ordets rätta betydelse och mening? De inblandade parternas respektive ursprung, t.ex. i ett tolkmedierat samtal, kan påverka hur ord eller begrepp används, uppfattas, värderas och ibland tolkas. Det kan saknas ord på andra språk för att prata om fenomen som förekommer i Sverige eller det motsvarande ordet kan vara så laddat att det knappt går att uttala i samtal med t.ex. en myndighetsperson. 11
Här presenteras en lista med olika begrepp som används i Sverige. Några är väl etablerade och andra mindre. Vissa ord används ibland som identiteter, men kan samtidigt avfärdas av personer som enligt definitionen borde ingå i gruppen. Identitet är det man själv väljer, känner och vill vara och därför ska dessa begrepp och förklaringar ses som en vägledning och inte som exakta definitioner. Begrepp Sexuell läggning Sexuell läggning kan sammanfattas i dessa tre variabler: Praktik Vad du gör och vad du har för erfarenheter. Vem/vilka du har relationer med och vem/vilka du har sex med. Identitet Vad du känner dig som och vad du kallar dig. Preferens Vad du gillar och vad du föredrar. Vill du leva med en människa med ett visst kön? Föredrar du att ha sex med ett av könen eller båda? Sverige har en diskrimineringslagstiftning och i denna ingår sexuell läggning som diskrimineringsgrund och där räknas bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet som sexuella läggningar. Bisexuell/Bisexualitet En person som är bisexuell har förmågan att bli sexuellt och/eller känslomässigt intresserad av både kvinnor och män. Det finns flera sätt att vara bisexuell på. Bisexualitet är en sexuell läggning. Heterosexuell/Heterosexualitet En person som är heterosexuell har förmågan att bli sexuellt och/eller känslomässigt intresserad av personer av motsatt kön. Detta är en sexuell läggning. Homosexuell/Homosexualitet En person som är homosexuell har förmågan att bli sexuellt och/eller känslomässigt intresserad av personer av sitt eget kön. Detta är en sexuell läggning. 12
I västvärlden har man traditionellt valt att lägga störst vikt vid identiteten och alltså låta individen själv definiera sin sexuella läggning. Att låta praktiken erfarenhet av sex med ett eller båda könen avgöra en persons sexuella läggning blir fel, eftersom en person mycket väl kan vara säker på sin läggning även om personen inte har haft sex. Markören för uppdelning i kategorier av sexuella läggningar är kön. Det handlar om vilket kön vi själva har och vilket kön den eller de som vi förälskar oss i och/eller attraheras av har. Det är viktigt att påpeka att denna definition inte säger något om personens eventuella sexuella aktiviteter, samlevnadsformer, livsstil eller identitet. Kritiken mot denna uppdelning i sexuella läggningar handlar om att dessa uppdelningar förutsätter att sexualitet kan definieras i fasta kategorier samt utgår från att det bara finns två kön. På engelska talar man inte om sexuell läggning utan om sexuell orientering. Nyansskillnaden mellan dessa språk har att göra med att läggning kan tolkas som oföränderligt medan orientering kan skifta. Asexuell/Asexualitet En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. Vissa beskriver att de alltid varit asexuella medan andra kan vara det i perioder. Kön Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons könsidentitet som beskriver hur just den människan uppfattar sig själv. Det finns många olika sätt att se på kön och vad kön består av: Biologiskt kön Biologiskt kön är hur våra kroppar ser ut och vilka kromosomer vi har. 13
Socialt kön Under uppväxten fostras pojkar och flickor in i separata könsroller. Traditionella könsroller indikerar att flickor/kvinnor ska vara på ett sätt och pojkar/män på ett annat. Pojkar förväntas leka med t.ex. bilar och flickor med dockor. Färg på kläder förstärker dessa könsroller; rosa till flickor och blå till pojkar osv. Socialt kön är det kön som andra uppfattar oss som. Mentalt kön Hur man känner sig innerst inne som kvinna, man, ingetdera, både och eller skiftande är vad som utgör det mentala könet. Det mentala könet brukar inte många fundera över så länge det biologiska könet och det sociala könet stämmer överens. Men om det mentala könet inte stämmer med hur man är eller uppfattas, kan det vara extra viktigt att betona det mentala könet. Könsuttryck Sättet människor väljer att visa sin könstillhörighet på, exempelvis genom klädval, attribut, kroppsspråk och ordval. Könsidentitet Det kön man själv väljer att identifiera sig som. Genus En persons sociala kön. Anses av många vara socialt och/eller kulturellt konstruerat. Är även en beskrivning och teoribildning om könsrollen. FTM Female to Male = kvinna till man. Avser transpersoner och är ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. Hbt Förkortning som står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Intergender En person som är intergender definierar sig mellan, i båda eller bortom de traditionella könsrollerna. 14
Intersexuell En person som är intersexuell har oklart kön utifrån könsorganens konstitution eller kromosomuppsättning. Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Är ett biologiskt syndrom. MTF Male to Female = man till kvinna. Avser transpersoner och är ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. Transgender Engelskt uttryck som kan översättas till transperson på svenska. Transgenderist En person som är transgenderist är inte transsexuell, transvestit, dragqueen eller dragking, men har ändå en upplevelse av att inte vara traditionell kvinna eller traditionell man. Kan också vara en person som har helt andra definitioner på kön och/ eller genus och relevansen för kön och/eller genus i samband med personligheten och personens liv. Transperson Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är det. I begreppet ingår vanligtvis transsexuella, transvestiter, intersexuella och transgenderister. Transsexuell/Transsexualism En person som upplever sig född i fel kön. Transsexualism är en medicinsk diagnos och kan innebära att en person vill genomgå en könskorrigerande behandling. Transvestit/Transvestism En person som är transvestit kan känna ett starkt behov av att bära kläder och andra attribut som traditionellt sett anses tillhöra det motsatta könet. Transvestism handlar om könsuttryck. 15
Material om hbt ett urval Höra hemma RFSL:s grundbroschyr med omfattande hbt-kunskap. Kan laddas ner eller beställas via www.rfsl.se Krock eller möte om professionellt bemötande och heteronormen Material om bemötande och heteronormativitet i arbetslivet. Finns att beställa kostnadsfritt på www.frittfram.se Att göra synligt om unga transpersoner och bra bemötande Material om bemötande av unga transpersoner, kan beställas via www.rfslungdom.se Är du kille eller tjej? En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor. Ladda ner eller beställ via www.rfslungdom.se 16
Om sexuell hälsa på olika språk Hivportalen Hemsida med information på flera språk om sexuell hälsa och förebyggande arbete mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. www.hivportalen.se Järva mansmottagning Sex- och samlevnadsmottagning för män som är 23 år eller äldre. Hemsidan innehåller information på flera språk. www.jarvamansmottagning.nu 17
Internationella organisationer ILGA The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association Global medlemsorganisation som samlar organisationer över hela världen. ILGA har regionala avdelningar som är aktiva i främst Afrika, Europa, Latinamerika och Asien. www.ilga.org IGLHRC International Gay and Lesbian Human Rights Commission Arbetar med hbt-frågor ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv. www.iglhrc.org Amnesty International En världsomspännande organisation som arbeta med de mänskliga rättigheterna. www.amnesty.org Human Rights Watch Organisation som arbetar för att värna mänskliga rättigheter globalt. HRW har en speciell avdelning som arbetar med hbt-frågor. www.hrw.org 18
Referenslitteratur om kommunikation Kontakt genom tolk, Cecilia Wadensjö, Dialogos, 1998. God tolksed Vägledning för auktoriserade tolkar, Kammarkollegiet, 2009 19
Att tolka hbt är ett material för dig som arbetar som tolk. Det omfattar en genomgång av de utgångspunkter som ligger till grund för projektet och innehåller konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. RFSL Box 350, 101 26 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 59, Stockholm Europeiska unionen, Europeiska unionen, flyktingfonden Europeiska flyktingfonden Telefon: 08-501 62 900 Fax: 08-501 62 999 E-post: forbund@rfsl.se