Nationella energi- och klimatstrategin Klimatpolitiska planen på medellång sikt REFERENSSCENARIOTS RAMVERK Med hjälp av referensscenariot bedömer man hurdana effekter redan beslutade energi- och klimatpolitiska åtgärder har på den framtida utvecklingen. Referensscenariot som är under arbete beskriver utvecklingen med antaganden som anges nedan. I scenariot ingår de energi- och klimatpolitiska åtgärderna som verkställts före den 1 september 2016. Regeringsprogrammets nya energi- och klimatmål ingår inte i referensscenariot. Referensscenariot är inte en prognos, utan en internt konfliktlös projektion där politikåtgärderna har frysts på den nivå som gällde då scenariot utarbetades. Om de uppställda energi- och klimatmålen inte nås genom åtgärderna i referensscenariot behövs det nya politikåtgärder. De nya energi- och klimatpolitiska åtgärderna kommer att ingå i ett separat politikscenario. VÄRLDSEKONOMIN Tillväxttakt 1 Växer, 3,7 %/år (2013 2020) Struktur Tyngdpunkt i utvecklande länder Integration av ekonomin Utvecklas och fördjupas, utvecklade länder blir en del av världsekonomin FINLANDS NATIONALEKONOMI OCH BEFOLKNING Tillväxttakt 2 2,2 %/år 2,8 %/år Regeringsprogrammets åtgärder Struktur Befolkningsmängd 3 Åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna, pensionsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, konkurrenspaketet genomförs Tjänstefieras, industrins struktur blir lättare Växer långsamt, 2020: 5,6 mn Växer, 3,8 %/år Tyngdpunkt i utvecklande länder Utvecklas och fördjupas, utvecklade länder blir en del av världsekonomin Åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna, pensionsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, konkurrenspaketet genomförs Tjänstefieras, industrins struktur blir lättare Växer långsamt, 2030: 5,8 mn Befolkningsstruktur 3 Åldrande Åldrande Samhällsstruktur Urbaniseringen fortsätter Urbaniseringen fortsätter 1 IEA, World Energy Outlook 2015 2 Förändring i omsättning, VATT 8.10.2015. Suomen talous 2015-2030: Laskelmia politiikkatoimien vaikutuksista (https://www.vatt.fi/file/vatt_publication_pdf/t183.pdf). Branschspecifika siffror i bilaga 3. 3 Finlands officiella statistik: Befolkningsprognos [webbpublikation]. ISSN=1798-5137. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 6.11.2015]. Åtkomstmetod: http://www.stat.fi/til/vaenn/index_sv.html 1
INTERNATIONELL OCH EU:S KLIMATPOLITIK Prissättningssystem för EU:s utsläppshandel, koldioxidutsläpp möjlighet att använda internationella utsläppskrediter (CDM), andra separata nationella/regionala system EU-utsläppshandel och eventuella länkar till andra system EU:s utsläppshandel Utsläppshandeln fortsätter Utsläppshandeln fortsätter Priset på utsläppsrätter, periodens början-slut 4 (till referensårs 2014 priser) 8 15 euro/t 17 30 euro/t ENERGIPRISER Bränslepriser 1 (till referensårs 2014 priser) råolja, dollar/fat 2020: 80 2030: 113 naturgas, dollar/mwh (Europa) 2020: 27 2030: 38 stenkol, dollar/t (OECD) 2020: 94 2030: 102 Börs-el, euro/mwh (Finland) 5 2020: 40 45 euro/mwh 2025: 55 60 euro/mwh 2030: 60 65 euro/mwh Energiskatter Nuvarande struktur och nivå 6 Nuvarande struktur och nivå 6 ENERGIPRODUKTION VATTENKRAFT Växer lite: effektökning i befintliga kraftverk, ökad mängd små vattenkraftverk Växer lite: effektökning i befintliga kraftverk, ökad mängd små vattenkraftverk Forsskyddslagen och vattenlagen gäller SKOGSBASERAD OCH ANNAN BIOENERGI Svartlut, bark samt flis och spån Utvecklas enligt från sågar industriproduktionen Skogsflis Användningen av skogsflis inom el- och värmeproduktionen ökar, målet är en användningsgrad om 25 TWh skogsflis inom el- och värmeproduktionen 2020. Forsskyddslagen och vattenlagen gäller Utvecklas enligt industriproduktionen Anläggningar som omfattas av det nuvarande produktionsstödsystemet stöds i enlighet med systemet Jordbruksbaserad bioenergi Nuvarande stödsystem för elproduktion med skogsflis Energianvändningen av avfall och sidoströmmar ökar Energianvändningen av avfall och sidoströmmar ökar 4 2030 EU Carbon Price Forecast, Point Carbon Reuters, maj 2015 5 EU:n 2030 ilmasto- ja energiapolitiikan linjausten toteutusvaihtoehdot ja Suomen omien energia- ja ilmastotavoitteiden toteutuminen. Pöyry 2016. http://tietokayttoon.fi/julkaisu?pubid=12101 6 Skattetabell i bilaga 2 2
VINDKRAFT SOLEL OCH -VÄRME VÄRMEPUMPAR AVFALLS- OCH ÅTERVUNNA BRÄNSLEN KÄRNKRAFT FOSSILA BRÄNSLEN OCH TORV BIORAFFINADERIER (biobränslen) ENERGIPRODUKTIONENS STRUKTUR ENERGIINFRASTRUKTUR NATURGAS ELSYSTEM Stamnätet Distributionsnätet Kapaciteten ökar tack vare det nuvarande produktionsstödsystemet till 2 000 2500 MVA fram till 2020 Ökar, nuvarande incitament 7 Ökar, nuvarande incitament 7 Ökar i och med att avfallsförbränningskapaciteten växer Ökar, Olkiluoto 3: 1600 MW Marknadsbaserad användning och utveckling 2 3 nya bioraffinaderier utöver de nuvarande Nuvarande åtgärder för främjande inom statens budgetramar Mikro- och småskalig produktion ökar Nuvarande nätets omfattning, nya terminaler för flytande naturgas (LNG) Utvecklas kontinuerligt så att det hålls som ett prisområde Tillförlitligheten utvecklas kraftigt Hålls på 2020 års nivå Ökar kraftigare, nuvarande incitament 7 Ökar, nuvarande incitament 7 Utvecklas enligt avfallsmängden Ökar litet, Lovisa 1 & 2 tas ur bruk åren -27 och -30, Fennovoima: 1200 MW Marknadsbaserad användning och utveckling Bioraffinaderierna på 2020 års nivå eller liten tillväxt Mikro- och småskalig produktion ökar Balticconnector-röret mellan Finland och Estland Gemensam gasmarknad med Baltikum Förbindelser till gaslager och LNG-terminaler i Baltikum samt gasnätet i Centraleuropa Utvecklas kontinuerligt så att det hålls som ett prisområde Centraliserad lösning för informationsutbyte (datahub) Utnyttjandet av intelligenta mätare ökar Vädersäkra nät under perioden slutskede Utlandsförbindelser Nuvarande En tredje växelströmsförbindelse mellan norra Sverige och Finland FJÄRRVÄRME Efterfrågan jämnar ut sig, användningen av förnybar energi ökar, konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion (CHP) svag Jämn efterfrågan, användningen av förnybar energi ökar, konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion (CHP) svag KYLNING Efterfrågan ökar Efterfrågan ökar 7 Se separat tabell över nuvarande åtgärder för främjande och stöd, bilaga 1 3
INDUSTRI Skogsindustrins produktion Andra industribranscher Nuvarande produktionskapacitet med beaktande av beslutade kapacitetsändringar. Produktion enligt global efterfrågan och konkurrenssituation 8 Omsättningen utvecklas enligt bilaga 3 Nuvarande produktionskapacitet med beaktande av beslutade kapacitetsändringar. Produktion enligt global efterfrågan och konkurrenssituation 8 Omsättningen utvecklas enligt bilaga 3 UPPVÄRMNING AV BYGGNADER Uppvärmningsbehov Minskar något pga. klimatförändringen Minskar något pga. klimatförändringen Kylningsbehov Nuvarande Nuvarande Byggnadsbeståndet Nybyggnadsvolym i förhållande till befintligt bestånd 0,9 % /år 1,5 % av nuvarande byggnadsbestånd/år Byggnadsbortfall 0,3 %/år 0,3 %/år Nettoändring av byggnadsbestånd Ökning 0,6 %/år Ökning 0,6 %/år TRAFIK VÄGTRAFIK Trafikarbete Ökar 0,7 %/år Ökar 0,6 %/år Persontrafiken Ökar 0,8 %/år Ökar 0,6 %/år Godstrafiken Ökar 0,4 %/år Ökar 0,5 %/år Nya sålda personbilar 124 000 st./år 146 000 st./år Mängden elbilar (personbilar) 1 600-18 000 st. 2030: cirka 120 000 st. periodens början-slut Mängden gasbilar (personbilar) 1 900 3 600 st. 2030: cirka 13 000 st. periodens början-slut Andelen biodrivmedel 8 13,5 % 13,5 % periodens början-slut SPÅRTRAFIK (JÄRNVÄGAR) Trafikarbete Minskar 1,2 %/år Oförändrad (dragna bruttotonkilometer) INRIKES SJÖTRAFIK Trafikarbete Ökar 0,4 %/år Ökar 0,4 %/år Andel alternativ drivkraft Ökar (med anledning av Ökar (t.ex. LNG) svaveldirektivet) INRIKES FLYGTRAFIK Trafikarbete Kompletteras senare Kompletteras senare 8 Pöyry 2016. Suomen metsäteollisuus 2015-2035. 4
ARBETSMASKINER Trafikarbete Ökar 0,3 %/år Ökar 0,5 %/år Andel biodrivmedel I bensin samma andel biodrivmedel som i vägtrafik. I motorbrännolja är andelen 0 %. I bensin samma andel biodrivmedel som i vägtrafik. I motorbrännolja är andelen 0 %. JORDBRUK Skörden på samma nivå, dvs. en viss anpassning till klimatförändringen (i annat fall risk för reducerad skörd) Skörden på samma nivå, dvs. en viss anpassning till klimatförändringen (i annat fall risk för reducerad skörd) SKOGSBRUK Trädbeståndets tillväxt Virkesuttag Skogarnas kolsänka Strukturutvecklingen och ökningen av gårdsstorleken fortsätter som förut Åkerarealen oförändrad Fortsatt effektivering av arbetet Trädbeståndet ökar till följd av skogsvård och klimatförändring Årliga avverkningsmängden ökar med målsättningen att nå en nivå i enlighet med nationella skogsstrategin 2025 Finska trädbeståndets och jordmånens kolsänka bevaras på en nivå som internationella åtaganden förutsätter Strukturutvecklingen och ökningen av gårdsstorleken fortsätter som förut Åkerarealen oförändrad Fortsatt effektivering av arbetet Trädbeståndet ökar till följd av skogsvård och klimatförändring Årliga avverkningsmängden ökar med målsättningen att nå en nivå i enlighet med nationella skogsstrategin 2025 Finska trädbeståndets och jordmånens kolsänka minskar något från föregående periods referensnivå 5
AVFALLSHANTERING OCH FLUORERADE VÄXTHUSGASER (F-GASER) Mängden kommunalt avfall Ökar i takt med befolkningsökningen Ökar i takt med befolkningsökningen Kompostering Nuvarande nivå, i tillägg till rötning Nuvarande nivå, i tillägg till rötning Avstjälpningsplatser Deponering av biologiskt nedbrytbart avfall minskar stegvis enligt förordningen om avstjälpningsplatser Deponering av biologiskt nedbrytbart avfall inklusive hanteringsavfall av byggnads- och rivningsavfall varaktigt på miniminivå Avloppsvatten På nuvarande nivå På nuvarande nivå Energiåtervinning av avfall Enligt den riksomfattande avfallsplanen Enligt den riksomfattande avfallsplanen Fluorerade växthusgaser (F-gaser) Efter 2016 utgör all förbränning av kommunalt avfall totalt 50 % av avfallsmängden som uppstår Etappvis minskning av utsläppandet på marknaden av F-gaser (phase down), förbud och begränsningar Användning av F-gaser med lågt GWP-index ökar 9 All förbränning av kommunalt avfall utgör 40 % av avfallsmängden som uppstår Etappvis minskning av utsläppandet på marknaden av F-gaser (phase down), förbud och begränsningar Användning av F-gaser med lågt GWP-index ökar 9 ENERGIEFFEKTIVITET Energieffektivitetsåtgärder Energieffektivitetsavtalen fortsätter, genom dem uppnås hälften av målen i energieffektivitetsdirektivet (EED) Avtalsverksamheten fortsätter, nytt energieffektivitetsdirektiv (likt det nuvarande) som åtgärdsgrund Energieffektivitet och teknologi Energisyneverksamheten fortsätter (syner som förutsätts av EED och små och medelstora företags frivilliga syner) Som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet för finska fastlandet främjas energieffektiviteten vid jordbruken Teknologin utvecklas trendenligt, ekodesign ökar, t.ex. LED-belysningen blir allmännare Energisyneverksamheten fortsätter (syner som förutsätts av EED och små och medelstora företags frivilliga syner) Som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet för finska fastlandet främjas energieffektiviteten vid jordbruken Teknologin utvecklas trendenligt, ekodesign ökar ytterligare 9 GWP (Global Warming Potential) är ett index som beskriver växthusgasens klimatuppvärmningspotential i jämförelse med koldioxidens potential. GWP-indexet för koldioxid är 1. 6
Bilaga 1. Ekonomiska styrmedel för förnybar energi i referensscenariot Huvudsakliga styrmedel uppdelat enligt användningsändamål och energikälla Energiproduktion inom utsläppshandeln Annan energiproduktion i industriell skala Energiproduktion inom jordbruket STYRMEDEL Utsläppshandel - - - Energiproduktion i bostadshus Bränslebeskattning för värmeproduktion Bränslebeskattning för värmeproduktion - - STÖD PER ENERGIKÄLLA - Skattestöd för produktion av el för eget bruk Skattestöd för produktion av el för eget bruk Skattestöd för produktion av el för eget bruk Träbiomassa Övrig biomassa (biodrivmedel, biogas, avfall o.s.v.) Rörligt produktionsstöd för skogsflis Inmatningspremie för biogas Energistöd (< 10 MW) Inmatningspremie för mindre kraftvärmeanläggningar (CHP) Energistöd Solkraft - Energistöd Vindkraft Inmatningspremie - Vattenkraft - Energistöd (< 10 MW) Landsbygdens utvecklingsfond Hushållsavdrag Jordvärme - Energistöd Luftvärme - - Deponigas - Energistöd Avfalls- och återvinningsbränslen - - Energistöd = stöd som betalas ur mom. 32.60.40 i statsbudgeten för förnybar energi och energieffektivitetsinvesteringar 7
Bilaga 2. Energibeskattningen 2016 8 Koldioxidskatt PUNKTSKATT PÅ FLYTANDE BRÄNSLEN Produkt Produktgrupp Energiinnehållsskatt Försörjningsberedskapsavgift Sammanlagt Motorbensin cent/l 10 51,20 16,25 0,68 68,13 Bensin för små motorer 11 31,20 16,25 0,68 48,13 cent/l Bioetanol cent/l 20 33,60 10,67 0,68 44,95 Bioetanol R cent/l 21 33,60 5,33 0,68 39,61 Bioetanol T cent/l 22 33,60 0,00 0,68 34,28 MTBE cent/l 23 41,60 13,21 0,68 55,49 MTBE R cent/l 24 41,60 11,75 0,68 54,03 MTBE T cent/l 25 41,60 10,30 0,68 52,58 TAME cent/l 26 44,80 14,22 0,68 59,70 TAME R cent/l 27 44,80 12,94 0,68 58,42 TAME T cent/l 28 44,80 11,66 0,68 57,14 ETBE cent/l 29 43,20 13,72 0,68 57,60 ETBE R cent/l 30 43,20 11,18 0,68 55,06 ETBE T cent/l 31 43,20 8,64 0,68 52,52 TAEE cent/l 32 46,40 14,73 0,68 61,81 TAEE R cent/l 33 46,40 12,59 0,68 59,67 TAEE T cent/l 34 46,40 10,46 0,68 57,54 Biobensin cent/l 38 51,20 16,25 0,68 68,13 Biobensin R cent/l 39 51,20 8,13 0,68 60,01 Biobensin T cent/l 40 51,20 0,00 0,68 51,88 Etanoldiesel cent/l 47 14,53 10,90 0,35 25,78 Etanoldiesel cent/l R 48 14,53 5,99 0,35 20,87 Etanoldiesel cent/l T 49 14,53 1,07 0,35 15,95 Dieselolja cent/l 50 31,65 18,61 0,35 50,61 Dieselolja para cent/l 51 24,89 17,58 0,35 42,82 Biodieselolja cent/l 52 29,01 17,06 0,35 46,42 Biodieselolja R cent/l 53 29,01 8,53 0,35 37,89 Biodieselolja T cent/l 54 29,01 0,00 0,35 29,36 Biodieselolja P cent/l 55 24,89 17,58 0,35 42,82 Biodieselolja P R cent/l 56 24,89 8,79 0,35 34,03 Biodieselolja P T cent/l 57 24,89 0,00 0,35 25,24 Lätt brännolja cent/l 60 9,30 14,40 0,35 24,05 Lätt brännolja svavelfri 61 6,65 14,40 0,35 21,40 cent/l Biobrännolja cent/l 62 6,65 14,40 0,35 21,40 Biobrännolja R cent/l 63 6,65 7,20 0,35 14,20 Biobrännolja T cent/l 64 6,65 0,00 0,35 7,00 Tung brännolja cent/kg 71 7,59 17,49 0,28 25,36 Flygpetroleum cent/l 81 55,68 17,99 0,35 74,02 Flygbensin cent/l 91 50,72 16,10 0,68 67,50 Metanol cent/l 100 25,60 8,13 0,68 34,41
Metanol R cent/l 101 25,60 4,06 0,68 30,34 Metanol T cent/l 102 25,60 0,00 0,68 26,28 Flytgas cent/kg 110 8,50 16,32 0,11 24,93 Bioflytgas cent/kg 111 8,50 16,32 0,11 24,93 Bioflytgas R cent/kg 112 8,50 8,16 0,11 16,77 Bioflytgas T cent/kg 113 8,50 0,00 0,11 8,61 Stenkol, stenkolsbriketter, 1 47,1 130,26 1,18 178,54 fasta bränslen av stenkol euro/t Naturgas, euro/mwh 2 6,65 10,69 0,084 17,424 R =produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen T = produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna och har framställts av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin P = paraffinisk dieselolja PUNKTSKATT PÅ ELSTRÖM, TALLOLJA OCH BRÄNNTORV Produkt Produktgrupp Energiskatt Försörjningsberedskapsavgift Elström cent/kwh Sammanlagt skatteklass I 1 2,24 0,013 2,253 skatteklass II 2 0,69 0,013 0,703 Tallolja cent/kg 3 25,36 0 25,36 Bränntorv euro/mwh 4 1,90 0,00 1,90 9
Bilaga 3. Referensscenariots ekonomiska tillväxtantaganden per bransch Förändring i omsättning på årsnivå (%) TOL2008 BRANSCH 2016 2020 2021 2025 2026 2030 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 2,1 1,8 1,7 02 Skogsbruk 3,4 3,2 2,7 05_09 Utvinning av mineral 0,9 0,7 0,7 10_12 Livsmedelsindustrin m.m. 2,8 3,1 2,7 13_15 Textil-, klädes- och läderindustrin 4,8 1,8-0,2 16 Träindustrin 5,0 4,3 2,5 17_18 Pappersindustrin; Tryckning 1,2 3,0 3,1 19_22 Kemiska industrin 2,3 2,1 1,8 23 Byggnadsmaterialindustrin 4,7 3,2 2,2 24_25 Metallframställning; Tillverkning av 3,2 2,8 2,2 metallprodukter 26_27 El- och elektronikindustrin 4,4 7,3 6,0 28 Tillverkning övriga maskiner 4,6 6,7 4,7 29_30 Fordonstillverkning 3,1 6,0 4,8 31_33 Övrig tillverkning, reparation, underhåll och 2,0 2,1 1,7 montering D_E Energihushållning; Vattenförsörjning och 1,2 1,5 1,6 avfallshantering F Byggande 2,4 2,6 2,5 G Handel 2,0 2,9 3,0 H Transport och magasinering 2,5 2,9 2,4 I Hotell- och restaurangverksamhet 1,3 2,2 2,4 J Informations- och kommunikationsverksamhet 1,1-0,6 0,5 K Finans- och försäkringsverksamhet 4,4 6,2 5,8 L Fastighetsverksamhet 1,6 2,0 2,1 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och 2,5 3,0 2,3 teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra 1,7 2,2 2,2 stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk -0,9-0,6-0,3 socialförsäkring P Utbildning -0,7 0,5 0,4 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 2,2 2,7 2,7 R_T Övrig service 0,7 1,4 1,5 Totalt 2,2 2,9 2,7 De branschspecifika siffrorna bygger på VATT:s beräkningar från hösten 2015. Mer information om beräkningarna och bakgrundsantagandena ges i VATT:s publikation Suomen talous 2015-2030: Laskelmia politiikkatoimien vaikutuksista (https://www.vatt.fi/file/vatt_publication_pdf/t183.pdf). 10
Bilaga 4. Befolkningsmängd i referensscenariot Total mängd (mn personer) och åldergruppernas andelar (%) under 15 år 15 64 år 65 74 år över 74 år 2014 5,47 mn 16 % 64 % 11 % 9 % 2015 5,49 mn 16 % 63 % 12 % 9 % 2020 5,60 mn 16 % 61 % 13 % 10 % 2025 5,69 mn 16 % 60 % 12 % 12 % 2030 5,77 mn 15 % 59 % 12 % 14 % 2035 5,83 mn 15 % 59 % 11 % 15 % Antaganden för Statistikcentralens befolkningsprognos I Statistikcentralens senaste befolkningsprognos antas fruktsamheten vara konstant i framtiden. Det kalkylmässiga antalet barn som kvinnor i genomsnitt föder under sitt liv, dvs. det summerade fruktsamhetstalet, antas vara 1,70. I prognosen antar man vidare att Finlands inflyttningsöverskott från utlandet är 14 000 personer år 2015 och att det under åren 2016 2065 kommer att vara 17 000 personer per år. Enligt prognosen kommer dödligheten att fortsätta att minska på samma sätt som man observerat att den gjort då man jämfört dödligheten under perioderna 1987 1991 och 2010 2014. Närmare information om antagandena och prognosmetoden finns i statistikens kvalitetsbeskrivning. Finlands officiella statistik: Befolkningsprognos [webbpublikation]. ISSN=1798-5137. 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 1.12.2015]. Åtkomstmetod: http://www.stat.fi/til/vaenn/2015/vaenn_2015_2015-10-30_tie_001_sv.html 11