SCRIPTUM 17 Rapportserie utg. av Forskningsarkivet LZJ vid Umeå Universitet Red. Egil Johansson ISSN 0284 _ 3161 LAPPMARKENS PRÄSTER 1593-1904 En studie av bakgrund och karriär GREGER FRÖJD & ROBERT OLSSON FORSNINGSARKIVET BOX 1441 901 24 UMEÅ Tel. 090/166571 MAJ 1989
Redaktörens rader Forskningsarkivet i Umeå syftar till en nära samverkan mellan arkiven och forskningen vid universitetet. Fördenskull utger Forskningsarkivet källskrifter i skriftserien URKUNDEN. Där publiceras valda akter och dokument ur våra arkiv, som blivit aktuella i pågående forskning och utbildning vid universitetet. På motsvarande sätt presenteras vetenskapliga framställningar och bearbetningar äv det historiska källmaterialet i rapportserien SCRIPTUM. Syftet med denna serie kan anges i följande huvudpunkter. Publikationsserien SCRIPTUM skall 1. utge forskningsmässiga kommentarer till utgåvor av källskrifter i Forskningsarkivets källserie URKUNDEN, 2. publicera andra forskningsrapporter med anknytning till Forskningsarkivets verksamhet, som befinns vara angelägna för den vetenskapliga metodutvecklingen och debatten, 3. publicera framställningar av t ex lokalhistorisk karaktär av mer allmänt 'Intresse för Forskningsarkivets verksamhet och för en bredare allmänhet. Härmed önskar Forskningsarkivet inbjuda alla intresserade till läsning och till att genom egna bidrag deltaga i utgivningen av skriftserien SCRIPTUM för ett ökat meningsutbyte inom och mellan olika discipliner vid vårt och andra lärosäten. För Forskningsarkivet i Umeå Egil Johansson
I Förord. Sedan den 1 juli 1986 finansierar Riksbankens jubiléumsfond ett forskningsprojekt vid Umeå universitet under titeln "Prästen som folkuppfostrare : Prästens roll i norrländskt samhällsliv före folkskolans genomförande". Projektet är placerat vid Forskningsarkivet och leds av professorerna Sten Henrysson och Egil Johansson. När Greger Fröjd och Robert Olsson vt 1987 valde att lägga sin C-uppsats i kyrkohistoria i anslutning till "Prästprojektet", kom de att under min handledning ägna sig åt prästerskapet i lappmarken. Projektet befann sig då i en uppbyggnadsfas och kunde endast erbjuda data om det fasta prästerskapet, varför undersökningens resultat kommer att behöva kompletteras. Efter språklig översyn och renskrift utförd av fil lic Margareta Attius Sohlman publiceras uppsatsen nu i Forskningsarkivets Scriptum-serie. Umeå den 16 maj 1989 Daniel Lindmark
II Innehållsförteckning Tabell- och diagramförteckning Käll- och litteraturförteckning III IV INLEDNING Syfte 1 Lappmarkspastoratens historia 2 Metod 10 FRAMSTÄLLNING Prästernas geografiska ursprung 13 Slutsatser 15 Prästernas sociala bakgrund 16 Slutsatser 18 Prästernas studieort 19 Prästvigningsålder 19 Prästernas inskrivningsålder vid universiteten 20 Slutsatser 21 Prästernas studietid 21 Slutsatser 22 Avancemangstid för prästerna 23 Slutsatser 24 Prästernas sista tjänst 25 Slutsatser 30 Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung 31 Slutsatser 33 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 34 NOTAPPARAT 36 BILAGOR Bilaga 1. Utesluten präst: Georg Henrici 39 Bilaga 2. Utesluten präst: Christopher Nicolai 40 Bilaga 3. Lappmarkspastoraten 1904 41 Bilaga 4. Karta över lappmarken 42
III Tabell och diagramförteckning Tabell I. Prästernas geografiska ursprung 13 Tabell II. Prästernas sociala bakgrund 17 Tabell III. Prästernas studieort 19 Tabell IV. Prästernas inskrivningsålder vid universitet 20 Tabell V. Prästernas studietid 22 Tabell VI. Prästernas avancemangstid 23 Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund 31 Tabell VIII. Prästfruarnas geografiska ursprung 32 Diagram 1. Lappmarkens självrekrytering 16 Diagram 2. Prästsönernas sista tjänst 25 Diagram 3. Ofrälse ståndspersoners och borgares söners sista tjänst 26 Diagram 4. Bondsönernas sista tjänst 27 Diagram 5. De obesuttnas söners sista tjänst 28 Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken på sin sista tjänst 29
IV Käll och litteraturförteckning Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne. Del I-IV. Uppsala 1923-1926. Carlsson, Sten: Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865. Andra omarbetade upplagan. Lund 1973. Carlsson, Sten: Yrken och samhällsgrupper. Uppsala 1968. Cronquist, Maria: Teologfrekvensen i Sverige efter 1830. Kyrkohistorisk Årsskrift 1925. Uppsala 1926. Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden. Stockholm 1896. Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans prästerskap. Del I. Uppsala 1925. Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 25. Umeå 1982. Lundgvist, M. (red.): Norrlands Natur Befolkning och Näringar. Stockholm 1942. Matthiesen, R. M.: Matrikel öfver Hernösands stift 1874. Hernösand 1874. Nordisk familjebok. Band 15. 1911. Norrman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala 1974. Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala 1970. Sandstedt, Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala villkor i Lunds stift 1723-1832. Lund 1986. Westin, Gunnar (red.): Övre Norrlands historia. Del III. Tiden 1639-1772. Umeå 1974. Widén, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo 1964. Öberg, Ingemar: Mission och evangelisation i Gellivare-bygden ca 1740-1770. Åbo 1978.
2
3
6 Lappmarkspastoraten Tillhörande församling Åselef 1648 P 1700 Sorsele f 1674 P 1821
1673- f1674p1821 f1700p1734 f1734-1776 1644-1659 f 1777 1734- Mala 1851 P 1880 1696-1796 Jokkmokk f 1696-1795 P 1796 f 1786 1796 Kvikkjokk f 1786 Alkavare f 1786 1742
Framställning Prästernas geografiska ursprung I vår undersökningsperiod från 1593 till 1904 har vi funnit 191 lappmarkspräster. Dessa präster har någon gång under sin levnad varit verksamma som präster i lappmarken. Två av dessa präster är borttagna ur det statistiska materialet (se bilaga 1). Ser man till vår periodindelning fördelas de kvarstående 189 prästerna på följande sätt: Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 1593-1717 1718-1772 1773-1831 1832-1904 46 34 45 64 För att kunna bilda oss en uppfattning om varifrån dessa 189 präster kom, har vi utgått från prästernas födelseort. Prästernas geografiska ursprung är indelat på följande landskap: 1. Lappland 2. Norrbotten 3. Västerbotten 4. Ångermanland 5. Medelpad 6. Jämtland, Härjedalen 7. Övriga landskap (s.k. sörlänningar och invandrare) Tabell 1. Prästernas geografiska ursprung Landskap. Kvar/Skor 1. K A 2. K' A 3. K Ä 4. K Å S.K A 6. K A 7. K Å Period 1. Summa 12 1 13 4 7 11 ' 2 1 3 6 4 10 2 1 3 1 1 2 0 0 0 antal Period 2. Summa a 2 10 1 1 2 1 0 1 5 3 8 4 1 5 1 2 3 1 4 5 Pariod 3. Summa 22 3 25 2 2 4 1 0 1 7 1 B 3 0 3 2 1 3 1 0 t Period 4. Summa 11 4 15 4 5 9 3 3 6 2 4 6 2 0 2 5 3 B 11 7 18 Summa antal Summa 53 10 63 11 15 26 7 4 11 20 12 32 11 2 13 9 7 16 13 11 24 K = Stannar kvar i lappmarken. Å = Åker från lappmarke n. Källa; L. Bygden. Passim
1-3. 8 ^
I åtta fall under period 1 är faderns yrke uppgifter om faderns yrke i två fall och fallet för en i sig på faderns yrke och II,.IV. v, VI, VII,
Socialgruppsindelning beroende av yrke med en separatindelning för prästyrkena Pl. Biskop, Kontraktsprost ' P2. Kyrkoherde, Kyrkoherde prost, Pastor, Stadskomminister P3. Brukspredikant, Curam Gerens (tjänsteförättare), Kapellan, Kapellpredikant, Komminister, Nådårspredikant, Prästman la. Fabrikör, Godsägare, Grosshandlare Ib. Apotekare, Bergmästare, Dixleman (lagman), Häradsdommare, Häradshövding, Häradsskrivare, Ingenjör, Kapten, Kronobefallning3man, Kronofogde, Kronolän3man, Lagman, Lantmätare, Länsman, Lärarkollega, Löjtnant, Major, Provinsialläkare, Pärlfiskeinspektor, Stadsfiskal, Tullnären, Tulläversyningsman, -j^vice Hektor Ila. Borgare, Birkarl, Gästgivare, Handelsman, Handlande, Skräddarmästare Ilb. Bergsfogde, Bokhållare, Bruksbokhållare, Bruksförvaltare, Bruksinspektör, Fänrik, Inspektor, Kantor, Klockare, Lantskrivare,' Lappfogde, Organist, Regementskrivare, Skolmästare, Sockenskrivare Styckjunkare, Tullbesökare III. Bonde, Hemmansägare, Lantbrukare, Nybyggare, Rusthållare IV. Bokbindare, Instrumentmakare, Kopparslagare, Kronojägare, Målare, Orgelbyggare, Skomakare, Skräddare, Smed, Snickare, Sockenskräddare, Tullvaktmästare, Urmakare Va. Båtsman, Sjöman vb. soldat, Torpare Om indelningen se Metod. Vc. Lapp, Renägare, Same Tabell II. Prästernas sociala bakgrund P2 P3 Ta 2b xr» XEb nr TX. TT* Sb TCE Oklint yrke Period 1. 9 19,6* 6 13* - - 1 2,1* 4 8,7* 10 22* - - - 8 17,4* 8 17.4* Period 2. 9 26* 3 a.8* - 2 5,9* 2 5,9* 2 5,9* 13 38* - - - 1 2,9* 2 5,9* Period 3. Ig 40* s 11,1* 1 2,2* 3 6.7* 2 4,4* 3 6,7* 1 15,6* 1 2,2* 1 2,2* 2 4,4* 1 2,2* 1 2,2* Period 4. 15 23,4* S 9.4* 2 3,1* 7 10,9* 2 3.1* 3 4,7* 18 28,1* 7 10,9* 1 1,6* 2 3,1* - 1. 1,6* Källa; L. Bygden. Passim
18 perioderna 1
Endast nio präster studerade vid andra universitet än Uppsala. Det är känt att två präster, Frans Wilhelm Lindström, född 1847, och Martin Blomberg född 1863, fick dispens att bli prästvigda utan att ha läst vid något universitet. Lindström hade endast studerat vid Stockholms gymnasium, medan Blomberg hade läst vid Fjellstedtska gymnasiet i Uppsala. I gruppen okänd studieort kan flera präster finnas, som inte har studerat vid något universitet men ändå blivit prästvigda. Det går heller inte att med säkerhet säga om alla de vid Uppsala universitet inskrivna studenterna verkligen ägnade sig åt några studier där. I våra källor saknas det uppgifter om studieort och studietid för 21 präster. Under period 1 saknas det uppgifter om prästvigningsålder för 30 av de 46 prästerna. Vi har antagit att de blev prästvigda men saknar uppgifter om tidpunkten. Under period 2 saknas likaledes uppgifter om 4 av de 34 Vi har räknat ut en genomsnittlig prästvigningsålder för respektive period.
1 Period 2 Period 3 Period 4 24,6 år 28,9 år 26,3 år 28,3 år är ett för P2 P3 la Ib Ha Cb rrr 12 la 2b TTc Snitt Period 1. 20 20,2 - - - 22,5 24,2 - - - - 21,9 Period 2. 19,8 19,7-20,5 18 21 22,3 - - - 24 24 Periédr'3. 20,4 20,6 19 22,6 20,5 19,3 22,3 22 26 27,5 23 22,2 20,6 22 22,5 20,3 22,5 22,3 24,4 22,3-32 - 23,2
P2 P3 la Ib na Ub ra El la 3b Period 1 4,3 - - - 4,5 6,7 5,3 5,3 Period 2. 9.1 5,7-12 13,5 7,5 6,9 5 8,5 Period 3. -5,4 4,8 7 4,6 5 5,6 4,1 3 3 2 10 4,9 Period 4. 5,8 5 5,5 3,5 7 7,3 6,3 8,3 -» 4 5,9 på 6,9 år.
Under period 2 fann vi också den lägsta inskrivningsåldern vid universiteten, vilket i kombination med hårdare krav på den lagstadgade prästvigningsåldern på 25 år(l) skulle ge en längre studietid. I övrigt var de olika sociala gruppernas studietid relativt konstant. Ett par fall med extremt lång studietid finner vi i period 2 i grupperna Ib och Ila, på 12 resp. 13,5 år. Den sociala bakgrunden tycks inte ha påverkat studietiden; vi kan nämligen inte se något entydigt mönster, där låg social status gav längre studietid eller vice versa. Avancemangstid för prästerna Om vi studerar det sociala ursprunget och ser till avancemangstiden, dvs tiden från första tjänst till första kyrkoherdetjänst, finner vi stora variationer mellan de olika sociala grupperna. Tabell VI. Prästernas avancemangstid' P2 P3 la Ib Ha Ub ux a la Ic Snitt Period 1. 11 17 * 7 6,5 - - - 7,7 9,5 Period 2, 13,2 23,7-18,5 3 10 10,8 - - - 21 14,3 Period 3. 15,2 14,8 17 24,5 19,5 15,5 29,5 12 16 15,5 14 24 Period 4. 20,1 20,5 20 12 7 8,5 13,2 15,8 14 7-13,8 Källa: L.Bygdén Tabell VI visar prästernas sociala ursprung och det antal år det tog från första tjänst till första kyrkoherdetjänst under perioden 1593-1904. Under period 1 gick det snabbast att avancera -i genomsnitt 9,5 år fram till första kyrkoherdetjänsten. Förvånande nog var det prästsönerna som hade den längsta avancemangstiden: 11 år för P2 och 17 år för P3.
till 13,8 år. För prästsönerna - grupperna P2 och P3 - tog det 20,1 resp. 20,5 år, och för grupp la tog det 20 år att bli kyrkoherde, vilket innebar att
Prästernas sista tjänst För att få en bättre överblick av hur det sociala ursprunget påverkade möjligheten att avancera har vi slagit samman en del av de sociala grupperna. Då endast två personer under hela perioden 1593-1904 avancerade högre än till kyrkoherde har vi sammanslagit P1 och P2 och benämner gruppen som högre prästerskap. Grupp P3 kallar vi det lägre prästerskapet. Bondsönerna är som förut grupp III, medan grupperna la,ib,ila och Ilb kallas ofrälse ståndspersoner och borgarsöner. Grupperna IV och V är sammanslagna och benämns den obesuttna gruppen. Diagrammen 1 till 5 visar prästernas sista tjänst, som i de flesta fall var en prästtjänst. Undantaget utgjordes av två präster, där den ene blev inspektor och den andre skolmästare. Prästtjänsterna är uppdelade i två kategorier- A=högre prästtjänst och tillhör högre prästerskapet» B=lägre prästtjänst och tillhör lägre prästerskapet. Som vi tidigare konstaterat i tabellerna V och VI var det lättast att avancera under perioderna 1 och 2, medan det var svårast under period 3. Källa: L. Bygdén. Passim
Under period 1, 1593-1717, blev 88,9% av alla prästsöner ur grupp P2 kyrkoherdar, medan motsvarande andel för gruppen P3 var 66,7%. Under period 2 blev alla prästsöner minst kyrkoherde, en ur grupp P2 blev till och med kontraktsprost. Under period 3 var det endast 11,1* av det högre prästerskapets söner som inte blev kyrkoherdar. Under period 4 blev ur grupp P2 80% kyrkoherdar, medan de övriga som högst blev komministrar. Grupp P3 blev till 66,7% kyrkoherdar, medan 33,3% fick nöja sig med en gentemot prästsöner, då det gällde sista tjänst. Under period 1 blev 80% av gruppen kyrkoherdar, medan 20% fick lägre prästtjänster. Under period 2 blev 83,3% kyrkoherdar. Detta kan jämföras med prästsönernas 100%, medan 16,7% fick lägre tjänster. Under period 3 sjönk andelen kyrkoherdar till 77,8%, och 22,2% fick lägre tjänster.
Under perioden 1 blev endast 60% av bondsönerna kyrkoherdar på sin sista tjänst. Detta var den lägsta andelen för alla de olika sociala grupperna. Under period 2 ökade andelen av bondsönerna som blev kyrkoherdar till 84,6%, vilket var deras högsta andel under hela perioden 1593-1904. Under period 3 hade bondsönerna svårt att få kyrkoherdetjänster, då endast 42,9% av dem blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade andelen kyrkoherdetjänster bland bondsönerna till 77,8%, medan 22,4% stannade En sak att notera är att biskopen Olof Bergqvist, född 1862 i Brunskog i Värmland, var bondson, och för honom tog det sex år till första kyrkoherdetjänsten och endast tolv år att bli biskop i Luleå stift 1904.
Källa: L. Bygden. Passim Bland grupperna IV och V, de obesuttna, fick flertalet en kyrkoherdetjänst under hela perioden 1593-1904. Under period 1 blev 62,5% kyrkoherdar vid sin sista tjänst, medan 37,5% endast fick lägre tjänster. Under period 2 fanns det bara en representant, Nils Sundelin född 1725 i Jokkmokk. Han blev så småningom kyrkoherde i Arjeplog, men det tog honom hela 21 år från första tjänst. Under period 3 fanns det fem präster från den här gruppen och alla dessa blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade antalet obesuttnas söner till det dubbla och 80% av dem blev vid sista tjänst De flesta av alla präster som varit verksamma i lappmarken blev också kvar där vid sin sista tjänst och till sin död. En del lämnade dock lappmarken för en bättre prästlägenhet, oftast då i något av
Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken på sin sista tjänst. Källa: L. Bygden. Passim Under period 1 förblev i lappmarken 66,7% av prästsönerna, 100% av de obesuttnas söner, 40% av bondsönerna och de ofrälse ståndspersonernas och borgarnas söner. Under period 2 var situationen för prästsönerna och de obesuttnas söner densamma som under period 1. Andelen bondsöner, ofrälse ståndspersoners och borgares söner som stannade kvar ökade till 53,8 resp. 66,7%.
Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung Av alla de 189 prästerna var det endast två som förblev ungkarlar livet igenom, medan alla de övriga ingick i det äkta ståndet. Av de gifta prästerna var det 28 som gifte sig en andra gång, när deras första maka gått ur tiden. Detta andra giftermål är inte medtaget i statistiken rörande socialt och geografiskt ursprung. Uppgifter om prästfruarnas sociala ursprung saknas under period 1 för 50%, under period 2 för 6,7% och under period 4 för 3.1%. Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund P1 P2 P3 la Ib Ila ub TTT DT 3tc OkHnt yrke Pariod 1. - 14 30,456 3 6,5% - - 1 2,2* 2 4,4* 3 6,5* - - 23 50* Period 2. - 16 47* 8 23,5* - 3 8,8* 3 8,8* 3 8,8* - 1 2,9* - - Period 3. 1 2,2* 19 42,2% 7 15,6% - 3 6,7* 2 4,4* 3 6,7* 4 8,9* 2 4,4* 1 2,2* 3 6,7* Period 4. - 16 25, 3 4,855 4 6,5* 14 22,6* 4 6,5* 7 11,3* 10 16,1* 2 3,2* - 2 3,2* Källa: L. Bygdén. Passim I tabell VII kan man se antalet och andelarna i procent för de olika sociala grupper, ur vilka prästerna hämtade sina hustrur. Under period 1 dominerade grupperna P2 och P3, dvs. prästdöttrarna, med sammanlagt 36,9 %. Övriga sociala grupper - Ila, Ilb, III - låg endast på 2,2%, 4,4% och 6,5%. Gruppen "okänt yrke" uppgår till hela 50%, vilket innebär att det är svårt att säga något exakt om hur det sociala ursprunget såg ut under den här perioden. Man kan dock anta att prästdöttrarna hade en dominerande ställning gentemot de övriga grupperna, såsom det förhöll sig i det övriga Sverige under 1600-talet.
6,6%. IV 22,6% av från 8,9% till 16,1%. Lappland Övriga Okänt Period 1. 6 13* 15 32, 6% 25 54,3% Period 2. 11 32,45$ 21 61,8% 2 5,9% Period 3. 21 46,7% 22 48,9% 2 4,4% Period 4. 16 25,8% 42 67,7% 4 6,5%
1 1593-1717 2 1718-1772 3 1773-1831 4 1832-1 från övriga riket. fram till 1831. Det
NOTAPPARAT INLEDNING Syfte 1. Widen, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo 1964. s. 23. 2. Matthiesen, R. M: Matrikel öfver Hernösands stift 1874. Hernösand 1874. s. passim. 3. Widen 1964. s. 25 ff. 4. Carlsson, Sten: ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865. Andra omarbetade upplagan, Lund 1973. s. passim. 5. a.a. Kap. Prästerskapets sociala rekrytering och giftemålsförbindelse. s. passim. Lappmarkspastoratens historia 1. Öberg, Ingmar: Mission och Evangelisation i Gellivare-bygden ca 1740-1770. Åbo 1978. s. 6. Widen 1964. s. 16. 2. Öberg 1978. s. 4. 3. a.a. s. 3. 4. Widen 1964. s. 22 ff. 5. a.a. s. 18 ff. 6. ä.a. s. 20. 7. Bygden, Leonard: Härnösands stift Herdaminne. Del II 1923. s. 44 ff 8. (Lundqvist, M.) Red.: Norrlands Natur Befolkning och Näringar. Stockholm 1942. s. 446. 9. Widen 1964. s. 20. 10. a.a. s. 21. 11. Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans prästerskap. Del I. Uppsala 1925. s. 11. 12. Widen 1964. s. 21. 13. Bygden Del IV s. 327. Del II 69 ff, 125 ff. 44. Del III 327. 14. Widen 1964. s. 24. 15 ä*s* 31 16. a.a. s. 26.
17. Widen 1964. s. 27. 18. a.a. s. 39. 19. a.a. s. 40. 20. a.a. s. 61. 21. Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden. Stockholm 1896. s. 40. 22. Widen 1964. s. 46. 23. a.a. s. 62 ff. 24. Öberg 1978. s. 15. 25. Haller 1896. s. 51. 26. Widen 1964. s. 59. 27. a.a. s. 101, 124. 28. Haller 1896. s. 60. 29. a.a. s. 58. 30. Widen 1964. s. 17. 31. Bygden Del I 221, 228. Del IV 327. Haller 1896. s. 60. 32. Nordisk familjebok. Band 15. 1911. s. 1222. 33. Bygden Del I s. 230, 235. Del II s. 44-46. Del IV s. 198 f, 295 f, 385 Metod 1. : Haller, 1896.,.s. 61. 2. Linders 1925. s. 78. 3. Kyrkohistorisk Årsskrift 1925. Cronquist, Maria: Teologfrekvensen v i Sverige efter 1830. s. 146. 4. Luleå Stift 1904-1981, Församlingar och prästerskap. KUNGL. Skytteanska samfundets handlingar Nr 25. 1982. s. 11. 5. Bygden Del IV 238, passim. 6. Norman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala 1974. s. 325-332, 171-175. 7., Carlsson, Sten: Yrken och sanhällsgrupper. Uppsala 1968. s. passim. Carsson : 1973. s. 55-58.
FRAMSTÄLLNING Prästernas geografiska ursprung 1. ( Westin, Gunnar) Red.: Övre Norrlands historia. Tiden 1639-1772. Del IV Umeå 1974. s. 64 ff. Prästernas sociala bakgrund 1. Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala 1970. s. 301 ff. Prästvigningsålder 1. Sandstedt; Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala vilkor i Lunds stift 1723-1832. Lund 1986. s. 161. Linders 1925. s. 28. Prästernas studietid 1. Sandstedt 1986. s. 160. Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung 1. Carlsson 1973. s. 201, 307-313.
Bilaga 1 i. Georg Henrici [1593 1602], undcrt. Upsala mötes beslut 1593 såsom sacellan i N. Torneå, var 1596 stationerad i Öfvcr-Torncå. Se vidare khdar i Karesuando (Enontekis). NEDERTORNEÄ II 259 km I. Georg Henrici' (1604 16), var finne och iir utan allt tvifvel den Georgius, som i egenskap af kapellan i Tornet underskrifver Upsala mötes KARESUANDO beslut 1593. I nov. 1600 begär khden Canutus i Neder-Torneå hos Upsala (ENONTEKIS) domkapitel, att Hans Furstl. Nåde ville förskicka någon präst till lappmarken och att kapitlet därtill måtte föreslå dn Georgium, sacellan i Torneå, efter han är van att vara där och är tilfridz dermedh, eller ock gifva honom literas intercessorias ad Capitulum Aboense- att de försörja honom, efter han hafver länge tjent och eljest intet kan brukas uti någon Svensk församling, efter han intet kan målet. Sententia: Capitlet är tilfridz dermedh II 53 kh om H. F. N. wil så hafue. 1 Ar 1602, 25 okt., utger hertig Carl öppet bref för Grels Henrici att blifva predikant och själasörjare för de lapper, som uti Torneå och Kimi lappemark boendes äre, och tillförsäkrar honom i årligt underhåll, utom vissa t:r spl af oförlänt kyrktionde äfven af lapparne hvar 5o:de ren och hvart 50-.de lispund fisk." Vid denna tidpunkt var, ännu icke platsen för kyrka bestämd, men sedan Öfver-Torneå afgränsats och samtidigt fått en särskild khde och den öfre lappmarken fått sitt kyrkliga centrum i Tenoteki, blef heir Jöran {o: Henrici) åter konfirmerad..såsom predikant därstädes 20 okt. 1606 med en lön af 48 t:r kronospanmål. Följande sommar begaf han sig dit upp med hustru och barn för att låta bygga prästgård och»hafve acht opå att kyrkien blifwer wid sitt rätte skick». Han synes dock bott i Öfver-Torneå. I okt. 1609 uppbar han 14 t:r af Öfver-Torneå och 16 t:r af Neder-Torneå spl.; vid 1610 års uppbörd var han dragen till fjälls, och emedan han var utfattig, kvarlämnades för hans räkning 12 t:r i kyrkhärberget. På grund af lapparnes klagomål fråntogs nonom tjänsten i Torne lappmark 1614, men han fick behålla Kemi lappmark ännu ett par år. I skrifvelse 12 sept. 1616 ger kon. Gustaf Adolf tillkänna, att då herr Georgius Henrici, som tillförende i Torne lappmark kyrkioherde varit hafver, är så gammal och vanför, att han ingen ytterligare tienst uti Gudz församling göra kan, har han nu efterlåtit honom till födo och uppehelle 24 t:r spanmål af fogden i Västerbotten åhrligen så lenge han lefver att bekomma. 3 Khden J. Tornreus i N.-Torneå omtalar i sin berättelse om lappmarkerna 4, att han i Rounala kapell begraft en gammal lappräst vid namn Dn. Georgius, som på sin sotsäng begärt, att bli begrafven där uppe bland sina lappar»till at styrkia deras Troo om dhe dödas Upståndelse och at dhe tillika medh honom skulle upstå på den yttersta dagen, hvvarom han så ofta för dem predikat hade»! Ehuru Tornseus först 1640 kom till Torneå pastorat, är det tcke alldeles uteslutet, att Georg Henrici kan ha lefvat så länge, och att ofvannämndaepisod sålunda skulle utgöra slutet på den gamle lapprästens lefnadssaga. H.irtiJI i--. ' i»!.:.!. * Genom en dubbel oaktsamhet har rätta namnet varit bortskymdt. [ Hjorts berättelse' "*'«1606 nämncs han herr Jörtnn, men i kfsl. instruktion M /io s. A. kallas han felaktigt Joen; i kommissionens rapport juli 1607 kallas han Jöran Otai, men med sitt rätta namn Återfinnes han i de kunel. brefven 1602 och 1616. ' Udpr. "/» 1600. * Is. Ftllman, Handl. o. uppsatser ang. finska lappm. 3. Ilfor,,9,0> s.,g. * Samma arbete s. 381 (UB \V 117g. samtidip kopia). ' B - fv i *l«>^. Rounala kyrka. Upp?. 1916, s. 11 (med hänvisning till Sv. Landsm. 3. s. 34).
4 0 Bilaga 2. i. Christopher Nicolai Angermanmis [1593 1607], underteck- NEDERLULEÅ nade ss. kapellan Upsala mötes beslut 1593 och innehade denna befattning, då han 1607 förordnades till förste khde i Jockmocks nyinrättade TT-gg.? 3; K M. lappmarkspastorat. Se Jockmock. i- Christopher Nicolai (1607 17). Han bodde på sitt hemman i JOCKMOCK Bredåker i nuvarande Neder-Luleå socken och undertecknade såsom s:dre kapellan i Luleå Upsala mötes beslut år 1593. Den 15 apr. 1607 erhöll han kgl. bref att vara khde i Luleå lappmark och att i lön uppbära 72 t:r "TjTJtfc K H. spl af Västerbottens kyrkotionde. Ärkebiskopen Olof Martini skrifver två dagar senare till församlingen och uppmanar den att mottaga och bemöta honom som sin själasörjare. Vid ärkebiskop Kenicii visitation i Luleå 18 juli 1616 var herr Christopher närvarande. (Luleå ka.) Till följe af pastoratets återförening med moderförsamlingen xi febr. 16x7 blef khden satt på indragningsstat, och i kraft af kgl. bref 22 okt. s. å. fick herr Christopher,»som varit brukadt till lappepräst», uppbära 8 t:r spl årligen samt åtnjuta sitt skattehemman Bredåker fritt. Han lefde ännu i början af år 1625, enär han 20 febr. s.å. kvitterat sin spannmål. Hans efterlefvande hustru Sara skänkte i testamente efter mannen till Luleå, kyrka»een Svensk Biblia effter gambla trycket». Christofer Nicolai bebyggde som borgare en tomt i Luleå nyanlagda stad år 1623 (Se Steckzen. Luleå stads historia. Uppsala 1921 sid 40)
Bilaga 3. Lappmarkspastorat, 1904 i 1. Karesuando 2. Jukkasjärvi 3, 4, Gällivare Jokkmokk Församlingar (Enontekis) Vittangi Alkavare 5. Arjeplog Löfjmode,Silbojok,Nasaf jäl. 6. Arvidsjaur 7. Malå Torneålappmark Luleålappmark -Piteålappmark 41 8. Sorsele Ammarnäs,Gargenäs 9. Tärna 10. Stensele 11. Lycksele 12. örträsk 13. Vilhelmina Dikanäs,Fatmomakke 14. Dorotea Risbäck 15. Åsele 16. Fredrika 17. Frostviken 18. Hotagen 19. Föllinge Laxsjö Lyckselelappmark Åselelappmark Föllinge lappmark) 20. Kautokeino Utsjoki (Tillhör Norge 1751) Se bilaga 4, s 42.
SCRIPTUM 1. Egil Johansson: BOKSTÄVERNAS INTÅG. Artiklar i folkundervisningens historia. I. 28 s. 1988. Pris: 20 kr. 2. Daniel Lindmark: BARNAUNDERVISNINGEN I HÄRNÖSANDS STIFT speglad i uppfostringskommitténs enkät 1813. 86 s. 1988. Pris: 40 kr. 3. Sten Henrysson: LAPP ELLER NYBYGGARE? 11 s. 1988. Pris: 20 kr. 4. Karin Snellman: Förteckning över ERIK NORDBERGS ARKIV. 39 s. 1988. Pris: 30 kr. 5. Sten Henrysson: "LÄSTE LUTHERI CATECHES PÅ LAPSKA". Om religions- och läsundervisning i Jokkmokks socken före folkskolans införande. 31 s.1988. Pris: 30 kr. 6. Tuuli Forsgren: SAMISK KYRKO- OCH UNDERVISNINGSLITTERATUR I SVERIGE 1619-1850. 2 uppl. 66 s. 1988. Pris: 40 kr. 7. Egil Johansson: KUNSKAPENS TRÄD. Artiklar i folkundervisningens historia. II. 73 s. 1988. Pris: 40 kr. 8. Ulf Drugge: OM HUSFÖRHÖRSLÄNGDER SOM MEDICINSK URKUND. Psykisk sjukdom och förståndshandikapp i en historisk källa. 40 s. 1988. Pris: 40 kr. 9. "CATALOGUS DISCENTIUM vid Jockmocks Schola, ifrån Åhr 1732. tå hon tog sin böljan." En bearbetad och kompletterad elevmatrikel över Jokkmokks lappskola. Utg. av Anita Alm, Tuuli Forsgren & Sten Henrysson. 23 s. 1989. Pris: 20 kr. 10. Egil Johansson: LÄSER OCH FÖRSTÅR. Artiklar i folkundervisningens historia. III. 39 s. 1989. Pris: 40 kr. 11. Sölve Anderzén: LAPPMARKEN I LITTERATUREN. Valda studier inom ett forskningsprojekt. 153 s. 1989. Pris: 50 kr. 12. Greger Fröjd & Robert Olsson: LAPPMARKENS PRÄSTER 1593-1904. En studie av bakgrund och karriär. 42 s. 1989. Pris: 40 kr. 13. Margareta Attius Sohlman: ABC-BOKEN PÅ KYRKSLAVISKA. Bokstävernas vandring i österled. 36 s. 1989. Pris: 30 kr. 14. Sten Henrysson: JOKKMOKKS LAPPSKOLAS ELEVER 1732-1846. En analys. 26 s. 1989. Pris: 20 kr. 15. Sölve Anderzén:"... FÖRA DEM TIL BÄTTRE LIUS I CHRISTENDOMEN... Undervisningen vid Jukkasjärvi skola och i Jukkasjärvi församling åren 1744-1820.153 s. 1989. Pris: 50 kr. 16. Daniel Lindmark & Stephanus Neib: UNDERVISNINGEN I LAPPMARKEN enligt svaren på 1812 års uppfostringskommittés enkät. 47 s. 1989. Pris: 40 kr. 17. Sam Engman: FÖLLINGE LAPPSKOLA 1748-1818. 26 s. 1989. Pris: 30 kr. 18. ARJEPLOGS LAPPSKOLA Bearbetade och kompletterade elevmatriklar omfattande åren 1743-1820 och 1863-1875. Utg. av Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. 29 s. 1989. Pris: 30 kr. 19. Sten Henrysson: PRÄSTERNA I LAPPMARKEN FÖRE 1850. Ursprung och arbetsuppgifter. 27 s. 1989. Pris: 30 kr. 20. Daniel Lindmark: EN SKOLA FÖR STADEN, REGIONEN OCH KYRKAN. Elever, lärare och präster i Piteå skola före 1850. 133 s. 1990. Pris: 50 kr. 21. Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin: ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA 1743-1820. En analys. 24 s. 1990. Pris: 30 kr.
22. 23. 24. 25, 26. 27, 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. Sven Lundkvist: DEN ÄLDRE SVENSKA FOLKBOKFÖRINGEN. - Harry Lenhammar: HISTORISK OCH KYRKOHISTORISK FORSKNING I REGIONALT PERSPEKTIV. Två föredrag vid en stiftshistorisk dag i Umeå den 26 oktober 1989. 20 s. 1990. Pris: 40 kr. PRÄSTERNA OCH LIVET I LAPPMARKEN. Del 1. Sten Henrysson: Präster och skolmästare i Jokkmokks socken 1607-1850. Biografiska uppgifter. - Del 2. Carl-Henry Johansson: Släktskap och ingiften. Några exempel. 31 s. 1990. Pris: 40 kr. Sölve Anderzén: JUCKASJERFWI SCHOLAE MATRICKEL. Inrättadt wid Scholans begynnelse år 1744. En rekonstruktion. 13 + XXI s. 1990. Pris: 40 kr. Sölve Anderzén: ELEVERNA VID JUKKASJÄRVI LAPPSKOLA 1744-1820. En första analys. 30 s. 1990. Pris: 40 kr. Tuuli Forsgren: "...FÖRST AT INHÄMTA SPRÅKET, OCH SEDAN DERUPPA LÄRA SIN CHRISTENDOM..." Om finskaböcker och sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före 1850. 45 s. 1990. Pris: 50 kr. Carl F. Hallencreutz: PEHR HÖGSTRÖM OCH ANNA OLOFSDOTTER. Ett bidrag till 1740-talets samiska kyrkohistoria. 15 s. 1990. Pris: 40 kr. Daniel Lindmark: LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHETEN FÖRE FOLKSKOLAN. Historisk läskunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv. 43 s. 1990. Pris: 50 kr. Stefan Nordström: GENEALOGI OCH GENETIK. Beskrivning av sex projektområden där kyrkböcker använts i genetisk forskning. 69 s. 1991. Pris: 50 kr. ÅSELE LAPPSKOLA 1732-1820. Bearbetad och kompletterad elevmatrikel. Utg. av Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. 33 s. 1991. Pris: 40 kr. Anita Alm & Sten Henrysson: GÄLLIVARE LAPPSKOLA 1756-1850. En elevmatrikel jämte analys. 36 s. 1991. Pris: 40 kr. Bengt Hjalmar Andersson: ETT BIDRAG TILL HISTORIEN OM BYN SATTER/ JÄRAMÄ I LULE LAPPMARK. 39 s. 1992. Pris: 50 kr. Nils Eriksson: SAMESKOLOR INOM ÅSELE LAPPMARK. Utg. av Sten Henrysson. 373 s. 1992. Pris: 75 kr. Margareta Attius Sohlman: BOKSTAVENS MAKT ÖVER SLAVISKA SJÄLAR. Uppsatser och artiklar i ämnen rörande projektet "Alphabeta varia. Tidiga ABCböcker i skilda kyrkotraditioner". 104 s. 1992. Pris: 60 kr. Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG TILL 1956. 82 s. 1992. Pris: 60 kr. Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG: 1957 ÅRS NOMADSKOLEUTREDNING. 29 s. 1992. Pris: 50 kr. Sten Henrysson: DARWIN, RAS OCH NOMADSKOLA Motiv till kåtaskolreformen 1913. 22 s. 1993. Pris: 50 kr. Egil Johansson: KAN SJÄLVA ORDEN. Artiklar i folkundervisningens historia. IV. 67 s. 1993. Pris: 60 kr. Sölve Anderzén:"...ATT LÄRA THEM SOM BEHÖFWA.." Undervisning, byabön och dop i Kemi och Torne lappmarker. Två bidrag till 1700-talets kyrkohistoria på Nordkalotten. 31 s. 1995. Pris: 50 kr. Gennadij Kovalenko: SVERIGE OCH RYSSLAND UNDER 1600-TALET. Några episoder ur det politiska och kulturella livet. (Rysk text med korta resuméer på svenska). 41 s. 1995. Pris: 50 kr.
41. Sven Hansson: BYABÖN OCH BÖNBYAR I GAMLA UME SOCKEN. (Umeå, Sävar, Vännäs och Vindelns socknar). 106 s. 1996. Pris: 60 kr. 42. Sölve Anderzén: TEACHING AND CHURCH TRADITION IN THE KEMI AND TORNE LAPLANDS, NORTHERN SCANDINAVIA, IN THE 1700s. 33 s. 1996. Pris: 50 kr. [Översättning till engelska av Scriptum 39.] 43. Ingegerd Stenström: Förteckning över FAMILJEN LINDERS ARKIV. 53 s. 1996. Pris: 60 kr. 44. Mari Ericsson: "ETT ÄDELT KALL BLEV DIG GIVET." Småskollärarinnorna i Jukkasjärvi skoldistrikt 1912-1930. 48 s. 1998. Pris: 50 kr. 45. ISKYRKAN I JUKKASJÄRVI. Sakral symbol och pastoral funktion. Forskningsseminariet Turisten i Iskyrkan 21-23 februari 1997. Red. av Sölve Anderzén. 81 s. 1998. Pris: 100 kr. 46. Karin Snellman: Förteckning över HELMER GRUNDSTRÖMS ARKIV. 40 s. 1998. Pris: 60 kr. 47. Simone Pusch: NOMADSKOLINSPEKTÖRERNA OCH SOCIALDARWINISMEN 1917-1945. 42 s. 1998. Pris: 50 kr. 48. Edith M. Eriksson: HELMER OSSLUND OCH HANS SYSKON. Tidigare okänd korrespondens i familjearkiven. 57 s. 1999. Pris: 80 kr.