HFD 2016 Ref 53. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 juli 2016 följande dom (mål nr ).

Relevanta dokument
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2018 följande dom (mål nr ).

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

16 kap. 52 och 28 kap. 5 2 skollagen (2010:800), 10 kap. 1 och 3 kommunallagen (1991:900)

En funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans.

Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kriminalvårdens ställningstagande om s.k. riktpunkt för när en intagen tidigast bedöms kunna beviljas permission utgör inte ett överklagbart beslut.

DOM Meddelad i Jönköping

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 oktober 2016 följande dom (mål nr ).

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

3 kap. 9 första stycket, 6 kap. 33 första stycket, 10 kap. 2 2 kommunallagen (1991:900)

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

Särskilda skäl har ansetts föreligga för att befria en djurhållare som lider av demenssjukdom från ansvar för kostnader för omhändertagande av djur.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

DOM Meddelad i Falun

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 juni 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Göteborg

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 juni 2018 följande dom (mål nr och ).

Rätt till ränta på återbetald kupongskatt som inte innehållits i strid med unionsrätten har inte ansetts föreligga.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Stockholm

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2015 ref 73. Lagrum: 22 förvaltningslagen (1986:223)

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om vad som avses med permanentbostad vid beräkningen av en persons förmögenhet när dennes rätt till bostadstillägg prövas.

Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Bilaga 5:7 till kommunstyrelsens protokoll den 5 mars 2003, 9

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

När beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning bestäms ska det bortses från arvode för uppdrag som familjehemsförälder.

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Fråga om vem som ska bestämma om gravsättningen av en avliden person när denne inte gett uttryck för sin egen vilja i saken.

9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

41 förvaltningslagen (2017:900), 18 kap lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, jfr 22 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2018 följande dom (mål nr ).

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Skrivelse av Erika Ullberg (S), Susanne Nordling (MP) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om "kontrollstation" den utlovade årliga prövningen av storleken

Ett körkort kan inte återkallas enbart med hänvisning till att körkortshavaren gjort sig skyldig till grovt sjöfylleri.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Falun

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Uttag av obetalda semesterdagar ska inte jämställas med förvärvsarbete vid beräkningen av sjukpenninggrundande

Fastighetsmäklarlagen och dess krav på god fastighetsmäklarsed

Transkript:

HFD 2016 ref. 53 Enbart en ökning av antalet förtroendevalda i en kommunal nämnd utgör inte en förändring i den kommunala nämndorganisationen. Återkallelse av samtliga förtroendeuppdrag i nämnden har därför inte varit lagligen grundad. Laglighetsprövning enligt kommunallagen. 4 kap. 10 a kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 juli 2016 följande dom (mål nr 180-15). Bakgrund Kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun beslutade den 30 september 2013 att fastställa en ny organisation för socialnämnden. Fullmäktige beslutade att återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i nämnden samt att nya ledamöter skulle väljas. Socialnämnden utökades på detta sätt från 11 till 13 ledamöter respektive ersättare. Anledningen till förändringen angavs vara att kompetensen, det demokratiska inflytandet och insynen i nämnden behövde breddas. Enligt kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. E.A. och A.E. överklagade kommunfullmäktiges beslut och anförde bl.a. att det stred mot kommunallagen eftersom det inte kunde anses vara en verklig förändring av nämndorganisationen att först entlediga hela nämnden för att sedan välja en ny sammansättning med i huvudsak samma ledamöter och ersättare som tidigare. Förvaltningsrätten avslog överklagandena. Domstolen fann att det var tillräckligt att kommunfullmäktige kommit fram till att det skulle ske en förändring av en nämnd för att en sådan skulle få genomföras. E.A. och A.E. överklagade förvaltningsrättens dom. Kammarrätten konstaterade i den nu överklagade domen bl.a. följande. Enskilda ledamöter i kommunala nämnder är skyddade genom att förtroendeuppdraget som huvudregel inte kan återkallas under löpande mandatperiod, men kommunallagen medger att uppdragen för samtliga ledamöter i en nämnd återkallas, bl.a. vid förändringar i nämndorganisationen. Enligt kommunallagen är det fullmäktige som väljer ledamöter och ersättare i en nämnd till det antal som fullmäktige bestämmer. En ändring av antalet nämndle- 1

HFD 2016 ref. 53 HFD 2016 damöter kan alltså utgöra en förändring i nämndorganisationen och återkallelsen därmed vara laglig. Överklagandena avslogs. Yrkanden m.m. E.A. och A.E. fullföljer sin talan och anför bl.a. följande. Inga uppgifter har tillkommit eller flyttats från nämnden respektive till eller från någon annan nämnd. Inga förändringar har gjorts i budget och nämndens reglemente har inte ändrats på annat sätt än att nämnden utökats med två ledamöter och två ersättare. Beslutet att entlediga hela nämnden och att genast välja ny sammansättning med tillägg av två ledamöter och två ersättare är inte en verklig förändring av nämndorganisationen, utan ett sätt att kringgå de stränga förutsättningar som uppställs i kommunallagen för rätten att entlediga valda ledamöter under en mandatperiod. Om kammarrättens dom står sig förlorar förtroendevalda det skydd de har enligt kommunallagen. Sundsvalls kommun bestrider bifall till överklagandena och anför bl.a. att det står kommunen fritt att vidta de förändringar i nämndorganisationen som omständigheterna påkallar. Det är orimligt att begära att kommunen vidtar andra åtgärder än vad situationen kräver enbart för att tillfredsställa ytterst subjektiva krav på organisationsförändringens omfattning och karaktär. För det fall beslutet skulle anses vara olagligt saknas anledning att upphäva det eftersom det kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. Skälen för avgörandet Vad målet gäller Frågan i målet är om en utökning av antalet ledamöter och ersättare i en kommunal nämnd kan anses utgöra en sådan förändring i nämndorganisationen att uppdragen för samtliga förtroendevalda i nämnden får återkallas. Rättslig reglering m.m. 2 De kommunalt förtroendevaldas ställning regleras i kommunallagen (1991:900). Av 6 kap. 9 följer att ledamöter och ersättare i nämnder väljs av fullmäktige, som enligt 13 också bestämmer mandattiden för andra nämnder än styrelsen. Förtroendeuppdrag för ledamöter och ersättare i styrelsen och i övriga nämnder kan som huvudregel inte återkallas under löpande mandatperiod (se prop. 1990/91:117 s. 60). I 4 kap. 10 och 10 a finns dock bestämmelser om återkallelse av uppdrag för förtroen-

devalda. Återkallelse av uppdrag för en enskild förtroendevald behandlas i 10 medan 10 a avser återkallelse av uppdrag för samtliga förtroendevalda i en nämnd. Enligt 4 kap. 10 a första stycket 1 får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige. Enligt punkt 2 får återkallelse av uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd även ske vid förändringar i nämndorganisationen. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning I 4 kap. 10 a första stycket 2 kommunallagen anges, som framgått, att vid en förändring i nämndorganisationen får samtliga förtroendeuppdrag i en nämnd återkallas. I förarbetena till den bestämmelsen anförs att lagen med den utformning den då fått ger en fullständig bild av vid vilka tillfällen och av vilka skäl ett kommunalt förtroendeuppdrag kan återkallas under löpande mandatperiod (prop. 1993/94:188 s. 45 f.). Det finns mot denna bakgrund skäl att tolka bestämmelsen restriktivt. I förarbetena nämns avskaffande och nybildning av nämnder som sådana förändringar som regleringen i punkt 2 avser. I det nu aktuella fallet har kommunfullmäktige utökat antalet ledamöter respektive ersättare i socialnämnden från 11 till 13, men i övrigt inte gjort några ändringar avseende nämndens uppgifter eller ansvarsområden. Antalet nämnder i kommunen och fördelningen av uppgifter dem emellan har också varit oförändrat. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan kommunen genom en så begränsad åtgärd inte anses ha förändrat sin nämndorganisation. Kommunens beslut om entledigande av samtliga ledamöter och ersättare i socialnämnden strider således mot bestämmelsen i 4 kap. 10 a första stycket 2 kommunallagen. Enligt 10 kap. 9 kommunallagen behöver ett beslut inte upphävas om det har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. Med hänsyn till att överklagandet avser förtroendeuppdrag under en mandatperiod som numera löpt ut saknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen skäl att upphäva beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen vidtar således inte någon åtgärd med anledning av överklagandet. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att kommunens överklagade beslut strider mot lag men vidtar inte någon åtgärd med anledning härav. 3

HFD 2016 ref. 53 HFD 2016 I avgörandet deltog justitieråden Melin, Nord, Bull, Askersjö och Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Petra Jansson. Förvaltningsrätten i Härnösand (2013-11-04, ordförande Berggren): En laglighetsprövning enligt bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen avser beslutets laglighet, men inte dess lämplighet eller skälighet. Vid prövningen får inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Vidare gäller att förvaltningsrätten endast kan upphäva det överklagade beslutet, inte ersätta det med något annat. E.A. och A.E. överklagar kommunfullmäktiges beslut att återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i socialnämnden samt, att utse nya ledamöter och ersättare samt att öka antalet ledamöter och ersättare i socialnämnden från 11 till 13. De anför att beslutet strider mot 4 kap. 10 a kommunallagen eftersom den omorganisation som kommunfullmäktige beslutat om inte är verklig då den endast varit ett sätt för kommunfullmäktige att kringgå nämnd bestämmelse. Vidare anför de att ärendet inte har varit tillräckligt berett. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunfullmäktige enligt 4 kap. 10 a kommunallagen har möjlighet att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. Kammarrätten i Göteborg har i ovan redovisad dom [mål nr 6167-09] gjort bedömningen att det är tillräckligt att kommunfullmäktige har kommit fram till att det ska ske en förändring av en nämnd för att en sådan ska få genomföras enligt 4 kap. 10 a kommunallagen, även om förändringen endast bestått i en minskning av antalet ledamöter. I förevarande mål har kommunfullmäktige beslutat om en omorganisation av socialnämnden och därvid utökat antalet ledamöter och ersättare i nämnden. Förvaltningsrätten gör bedömningen att beslutet inte kan anses strida mot lag eller författning. Beslutet är därför inte olagligt på denna grund. [text här utelämnad] Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten således att vad klagandena åberopat inte medför att det överklagade beslutet kan anses olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Överklagandena ska därför avslås. Förvaltningsrätten avslår överklagandena. 4 Kammarrätten i Stockholm (2014-12-04, Norling, Hemmingsson och Sederholm): Kammarrätten anser att det inte finns skäl att återförvisa målet till förvaltningsrätten. Yrkandet om det ska därför avslås. Kammarrätten konstaterar att enskilda ledamöter i kommunala nämnder är skyddade genom att förtroendeuppdraget som huvudregel inte kan återkallas under löpande mandatperiod (jfr 4 kap. 7 10 kommunallagen). Kommunallagen medger däremot att uppdragen för samtliga ledamöter i en nämnd återkallas, bl.a. vid förändringar i nämndorganisatio-

nen (jfr 4 kap. 10 a ). Därefter följande beslut som rör nya ledamöter kan upphävas av förvaltningsdomstol endast om beslutet är olagligt enligt 10 kap. 8 kommunallagen. Enligt 6 kap. 9 kommunallagen väljs ledamöter och ersättare i en nämnd av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. En förändring av antalet ledamöter i en nämnd kan enligt kammarrättens mening utgöra en sådan förändring i nämndorganisationen som avses i 4 kap. 10 a samma lag. Kammarrätten instämmer därmed i förvaltningsrättens bedömning att det som klagandena har anfört inte medför att det överklagade beslutet kan anses olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Överklagandena ska därför avslås. Kammarrätten avslår yrkandena om återförvisning och överklagandena i övrigt. 5