Tomtköer och byggbara småhustomter i Sveriges kommuner Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund
1. VI MÅSTE BYGGA FLER SMÅHUS 3 2. VARFÖR HAR VI BOSTADSBRIST? 3 3. SVARSFREKVENS 4 4. Resultat från undersökningen om byggbara småhustomter för privat ägande 4 4.1 Kommunala tomtköer och erbjudna tomter till privatpersoner 4 4.2 Varför finns det inga kommunala tomtköer? 6 4.3 Finns det någon politisk målsättning att utöka antalet småhustomter för privat ägande i Sverige? 8 4.4 Kommunernas kostnadsprincip vid försäljning av småhustomter för privat ägande 9 4.5 Tillgång på exploaterbar mark i Sveriges kommuner 10 4.6 I vilken utsträckning äger privata byggbolag mark i Sveriges kommuner 11 4.7 Domineras utbudet av byggbara småhustomter av privata byggbolag? 13 4.8 Vilken är den vanligaste formen för småhusbyggnation? 14 4.9 Hus med äganderätt som är planerade för byggstart 2003 jämfört med 2005 15 Bilaga 1 kommunernas svar på frågan - annat skäl till varför ni inte har någon tomtkö Följande bilagor redovisas separat på vår hemsida www.villariks.se under Nyheter/Utredningar (http://www.villariks.se/nolog/utredningar1.asp) Bilaga 2 Antal radhus, kedjehus och friliggande villor som har erbjudits till privatpersoner 2003 och 2005 fördelat på kommun Bilaga 3 Kommuner med tomtkö, antal erbjudna tomter och kostnadsprincip vid försäljning av tomt fördelat på kommun Bilaga 4 Kommuner med tomtkö och skäl till varför man inte har tomtkö fördelat på kommun Bilaga 5 Vanligaste formen för småhusbyggnation fördelat på kommun Bilaga 6 Exploaterbar mark fördelat på kommun Bilaga 7 I vilken utsträckning privata byggbolag äger mark för småhusbebyggelse eller inte - och om utbudet av småhustomter domineras av privata byggbolag fördelat på kommun 2
1. Vi måste bygga fler småhus VILLAÄGARNA verkar för att fler familjer ska få möjlighet att förverkliga drömmen om ett eget hus. Dessvärre går utvecklingen åt andra hållet i tillväxtområden där bristen på bostäder är stor. Allt färre familjer har möjlighet att köpa eller bygga ett småhus. Allt fler villafamiljer tvingas lämna villaboendet på grund av nuvarande skatteregler. Denna utveckling måste stoppas. Det måste bli möjligt för vanliga familjer att bo i småhus även i tillväxtområden, dvs i de områden där arbetstillfällena finns. För att uppnå detta måste bristen på småhus byggas bort. Kommunerna måste ta fram byggbara tomter till rimliga priser. Alla intressenter måste ta sitt ansvar för att sänka byggkostnaderna. Dessutom krävs en långsiktig bostadspolitik med stabila villkor som underlättar för människor att bo i eget hus och som gör att människor vågar satsa på ett eget hus. Det är nödvändigt att få fart på småhusbyggandet. Ett ökat småhusbyggande underlättar också för alla dem som väntar på sin första bostad. För varje familj som kan flytta till eget hus frigörs en lägenhet. Alla gynnas av att man bygger fler småhus. 2. Varför har vi bostadsbrist? Den rådande bostadsbristen beror på flera faktorer. En avgörande roll har den förändrade nationella bostadspolitiken spelat, med en hög grad av marknadsstyrning och minskade bostadssubventioner. En annan orsak är den omfattande befolkningsomflyttning som har skett mellan olika regioner i Sverige. Den hårda boendebeskattningen anses vidare vara en betydelsefull orsak till att bostadsbyggandet pressas tillbaka. Det kommunala skatteutjämningssystemet verkar också hämmande på bostadsbyggandet. Flera av Sveriges kommuner vill inte öka sin befolkning pga. att de inte anser sig inte ha råd att göra de följdinvesteringar som följer av ett ökande byggande. Utjämningssystemet verkar oberoende av vilka merkostnader kommunen kan tänkas få i investeringar i t ex infrastruktur och övrig bebyggelse. Bristande konkurrens i byggsektorn spelar också en viktig roll i sammanhanget. Den svaga konkurrensen inom byggsektorn har bidragit till att byggkostnaderna har ökat markant under senare år. De stora byggföretagen är idag så dominerande att de mer eller mindre kan kontrollera vad som byggs och till vilket pris det sker 1. Den sista avgörande faktorn som orsakar bostadsbrist gäller plan- och framförallt marksituationen i Sveriges kommuner. Det kommunala innehavet av mark lämpad för bostadsbebyggelse har minskat under senare år, vilket i sin tur innebär att många kommuner har avhänt sig ett viktigt redskap som kan påverka byggandet 2. 1 Kommuner och obalanser på bostadsmarknaden, en delrapport från programberedningen Boendepolitik s 5 2 Ibid. s 6 3
3. Svarsfrekvens Undersökningen är baserad på en enkät som har skickats ut till samtliga kommuner i landet. Vi har fått svar från 277 av 290 kommuner. 4. Resultat från undersökningen om byggbara småhustomter för privat ägande 4.1 Kommunala tomtköer och erbjudna tomter till privat personer Ungefär hälften av kommunerna har tomtkö den andra hälften saknar tomtkö. Figur 1. Finns det någon kommunal tomtkö i er kommun? Ja Nej De kommunala tomtköernas utbredning varierar över landet. En majoritet av kommunerna i Stockholms län har inte någon tomtkö. Det har inte skett någon större förändring jämfört med 2003 förutom att Nacka har avskaffat sin tomtkö. I Stockholms län har det endast erbjudits 123 tomter till privatpersoner under 2004 3. I Uppsala län har alla kommuner i undersökningen en tomtkö, undantaget är Håbo. Motsvarande situation rådde även 2003. I Uppsala län har det endast erbjudits 36 tomter till privat personer 2005. Det ska jämföras med de 96 tomter som erbjöds i länet 2002. En majoritet av kommunerna i Södermanlands län och Östergötlands län har kommunal tomtkö. Ingen större förändring har inte skett i länen sedan 2003 förutom att Mjölby har inrättat tomtkö. I Södermanlands län har det erbjudits 103 tomter under 2004 och 61 tomter under 2002. I Östergötlands län erbjöds det 150 tomter under 2004 och 100 tomter under 2002. I båda länen har alltså antalet erbjudna tomter ökat. 3 Ingen jämförelse med 2003 kan göras pga. för få inkomna svar. 4
En knapp majoritet av kommunerna i Jönköpings län har inte någon tomtkö. Situationen var i stort sett den samma 2003. Under 2004 erbjöds det 161 tomter till privatpersoner i Jönköpings län, medan 102 tomter erbjöds under 2002. Antalet upplåtna tomter har således ökat i Jönköpings län. En majoritet av kommunerna i Kronoberg och Kalmar län har inte någon tomtkö. Ingen större förändring har skett i länen sedan 2003 års undersökning. I Kronobergs län erbjöds det 75 tomter under 2004. I Kalmar län erbjöds det 85 tomter under 2004 4. I Blekinge län har flesta kommuner tomtkö. Situationen i länet har inte förändrats jämfört med 2003 års kartläggning. I Gotlands län finns det tomtkö. I Blekinge län har det erbjudits 46 tomter under 2004 och 57 tomter under 2002. Det har alltså skett en minskning av erbjudna tomter i Blekinge län. På Gotland har det erbjudits 8 tomter 2004 (ingen uppgift finns för 2002). En klar majoritet av kommunerna i Skåne län har tomtkö. Ingen förändring har skett jämfört med 2003. I Skåne län har det erbjudits 852 tomter under 2004 och 447 tomter under 2002. Till skillnad från många andra län har Skåne län ökat antalet upplåtna tomter under de senaste åren. En majoritet av kommunerna i Hallands och Västra Götalands län har tomtkö. Ingen större förändring har skett sedan 2003 års undersökning. I Hallands län erbjöds det 124 tomter 2004 och 12 tomter 2002. Det har alltså skett en ökning av antalet erbjudna tomter mellan åren i Hallands län. I Västra Götalands län erbjöds det 440 tomter 2004 5. En majoritet av kommunerna i Värmlands län har inte någon tomtkö. Situationen var den samma i 2003 års undersökning. I Värmlands län har det upplåtits 71 tomter under 2004 6. En majoritet av kommunerna i Örebro län har tomtkö i årets undersökning. Så var det inte 2003. Skillnaden beror på att Lekeberg, Laxå, Nora och Lindesbergs har inrättat tomtköer. Örebro län erbjöd 111 tomter under 2004 7. En majoritet av kommunerna i Västmanlands län har inte någon tomtkö. Det gäller vid båda undersökningstillfällena. I Västmanlands län har det erbjudits 149 tomter 2004 8. I Gävleborgs län har däremot en majoritet av kommunerna kommunal tomtkö. Det gäller vid båda undersökta tillfällena. I Gävleborgs län har det erbjudits 31 tomter 2004 9. 4 Det går inte att göra någon jämförelse pga. för få inkomna svar i 2003 års undersökning. 5 Ibid. fotnot 4 6 Ibid fotnot 4 7 Ibid. fotnot 4 8 Det går inte att göra någon jämförelse i Kronobergs eller Kalmar län pga. för få inkomna svar i 2003 års undersökning. 9 Ibid fotnot 4 5
En majoritet av kommunerna i Västernorrlands län har en kommunal tomtkö i året undersökning. 2003 hade däremot en majoritet av kommunerna inte någon tomtkö. I Västernorrlands län har Ånge kommun avskaffat sin tomtkö. I Västernorrland län har det upplåtits 26 tomter 2004. För få svar har inkommit i 2003 års undersökning för att kunna göra en jämförelse mellan åren. Man kan dock konstatera att Sundsvalls kommun har minskat sina upplåtna tomter från 45 tomter 2002 till 22 tomter 2004. En majoritet av kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har ingen tomtkö. Detta gäller både för 2003 och 2005 års undersökning. I Jämtlands län har det erbjudits 42 tomter 2004 10. I Västerbotten har det erbjudits 44 tomter 2004. Endast Umeå kommun svarade i 2003 års undersökning. Någon jämförelse mellan åren går därför inte att göra. I Norrbotten län erbjöds det 53 tomter 2004 11. 4.2 Varför finns det inga kommunala tomtköer? En knapp majoritet av Sveriges kommuner har ingen kommunal tomtkö pga. att det inte finns någon efterfrågan på tomter. 68 kommuner (25 procent) har ingen kommunal tomtkö pga. bristande efterfrågan. 65 kommuner (23 procent) har inte något kommunal tomtkö pga. annat angivet skäl (dessa andra skäl redovisas separat i bilaga). Endast 5 kommuner (2 procent) har inte något kommunal tomtkö för att det saknas tomtmark. Figur 2. Varför har ni ingen kommunal tomtkö i er kommun? Antal kommuner 70 60 50 40 30 20 10 0 Ingen efterfrågan på tomter Kommunen saknar tomtmark Annat skäl 10 Ett antal kommuner svarade inte på denna fråga i 2003 års undersökning. En jämförelse mellan åren är därför inte möjlig. 11 I Norrbotten län svarade för få kommuner i 2003 års undersökning för att kunna göra en jämförelse mellan åren. 6
Orsakerna till varför man inte har någon kommunal tomtkö skiljer sig åt i runt om i landet. Ofta har kommuner inte någon tomtkö på grund av att det inte finns någon efterfrågan på tomter. Men det finns också många kommuner som inte har någon tomtkö av rakt motsatta skäl, efterfrågan på tomter är för stor. I regel anser dessa kommuner att det inte är deras uppgift att förmedla tomter utan marknadens. En kommun angav exempelvis följande motivering till varför man inte förmedlade några småhustomter. Vi har en mycket stor efterfrågan på tomter varför det har bedömts att de bör säljas till högstbjudande. En tomtkö skulle även innebära en ökad administration, vilket anses alltför tidskrävande att sköta Det är inte heller ovanligt att kommuner anlitar mäklare för att sälja tomter i attraktiva områden till ett så högt pris som möjligt. De övriga tomterna som inte är så attraktiva säljer kommunerna däremot själva. Det är också vanligt att kommuner inte har någon tomtkö för att man har för stor tillgång på småhustomter. Kommunen har helt enkelt mer tomter än vad man kan bli av med och har därför inget behov av någon tomtkö. Alla kommuner har inte heller valt ett tomtkösystem för att förmedla sina tomter. Istället får invånarna göra en intresseanmälan eller lämna en reservation till kommunen för att på sätt få tillgång till en småhustomt. 7
4.3 Finns det någon politisk målsättning att utöka antalet småhustomter för privat ägande i Sverige I en majoritet av Sveriges kommuner finns det en politisk målsättning att utöka antalet småhustomter för privat ägande. I 204 kommuner (74 procent) finns det en politisk målsättning att utöka antalet småhustomter. I 69 kommuner (25 procent) finns det ingen målsättning att utöka antalet småhustomter Figur 3. Finns det någon politisk målsättning att utöka antalet byggbara småhustomter för privat ägande i er kommun? Antal kommuner 250 200 150 100 50 0 Ja Nej Många kommuner runt om i Sverige har problem med ett vikande befolkningsunderlag. Folk flyttar från orten ofta till tillväxtområden i och runt storstäderna. Ett sätt för dessa kommuner att försöka behålla eller öka sin befolkning är att erbjuda attraktiva och förhållandevis billiga småhustomter, ofta i sjönära lägen. Kommuner som däremot ligger i eller omkring tillväxtområden har ofta en politisk målsättning att eftersträva en jämn fördelning av småhus och flerbostadshus. I ett flertal kommuner prioriterar man flerbostadshus istället för småhus på grund av att man har brist på mark. Detta innebär att andelen småhustomter i framtiden kommer att minska betydligt. En kommun i Stockholms län angav exempelvis följande skäl till varför man inte ville utöka antalet byggbara småhustomter. Det finns ett större behov av hyres och bostadsrätter. Småhusbebyggelsen kommer av sig själv genom privata initiativ. Antalet äldre som inte orkar sköta sitt egna hus ökar liksom behovet av ungdomsbostäder och bostäder för nybildade familjer En del kommuner har även under senare år haft en kraftig befolkningstillväxt att de nu vill växa i lagom takt. Den politiska målsättningen i dessa kommuner är att inte utöka antalet småhustomter överhuvudtaget. 8
En tydlig trend som har framkommit i storstadsområden, framförallt i Stockolm är en ökad planläggning av småhustomter i fritidshusområden. Stigande huspriser har bidragit till att folk i ökad utsträckning väljer att bo permanent i sina fritidshus. Ett antal av dessa kommuner har som politisk målsättning att möta den här ökade efterfrågan genom att planlägga nya småhustomter. 4.4 Kommunernas kostnadsprincip vid försäljning av småhustomter för privat ägande En majoritet av Sveriges kommuner säljer sina tomter till självkostnadspris. 117 kommuner (42 procent) säljer till självkostnadspris. 74 kommuner (27 procent) säljer tomter till marknadspris. 82 kommuner (30 procent) har ett annat sätt att sälja tomter. Figur 4. Vilken kostnadsprincip har ni i kommunen när ni tar betalt för byggbara småhustomter för privat ägande? 120 100 Antal kommuner 80 60 40 20 0 Marknadspris Självkostnadspris Annat I stort sett alla kommuner i Stockholms län säljer sina tomter till marknadspris. I Uppsala län säljer lika många kommuner till självkostnadspris som till marknadspris. En majoritet av kommunerna i Södermanlands län säljer sina tomter till självkostnadspris. I Östergötlands län säljer en övervägande majoritet av kommunerna tomter till självkostnadspris. En majoritet av kommunerna i Jönköpings län säljer sina tomter till självkostnadspris. I Kronobergs län säljer en majoritet av kommunerna sina tomter enligt en annan princip. I Kalmar län är det lika många kommuner som säljer tomter till självkostnadspris som enligt annan princip. Gotlands län säljer tomter till självkostnadspris. En majoritet av kommunerna i Blekinge län säljer tomter till självkostnadspris. En övervägande majoritet av kommunerna i Skåne län säljer också sina tomter till självkostnadspris. I Hallands län säljer lika många kommuner till självkostnadspris som till marknadspris och enligt en annan princip. I Västra Götalands län säljer en majoritet av kommunerna tomterna till självkostnadspris. Förhållandevis många kommuner säljer också sina tomter enligt en annan princip. 9
En majoritet av kommunerna i Värmlands län säljer sina tomter till marknadspris. I Örebro län säljer en majoritet av tomterna till självkostnadspris. En övervägande majoritet av kommunerna i Västmanlands län säljer också sina tomter till självkostnadspris. I Gävleborgs län säljer de flesta kommuner sina tomter enligt en annan princip. En övervägande majoritet av kommunerna i Västernorrlands län säljer tomter till självkostnadspris. I Jämtlands län säljer en majoritet av kommunerna tomter till marknadspris. I Västerbotten säljer en majoritet av kommunerna tomter till självkostnadspris. I Norrbotten säljer en knapp majoritet av kommunerna sina tomter enligt annan princip. 4.5 Tillgång på exploaterbar mark i Sveriges kommuner I stort sett alla kommuner har tillgång till exploaterbar mark. 271 kommuner (98 procent) har tillgång till exploaterbar mark. 2 kommuner (1 procent) har inte någon exploaterbar mark. Figur 5. Finns det tillgång till exploaterbar mark i er kommun? Antal kommuner 300 250 200 150 100 50 0 Ja Nej 10
4.6 I vilken utsträckning äger privata byggbolag mark i Sveriges kommuner I en majoritet av Sveriges kommuner äger privata byggbolag mark för småhusbebyggelse. I 160 kommuner (58 procent) äger privata byggbolag mark för småhusbebyggelse. I 113 kommuner (41 procent) äger inte byggbolagen någon mark. Figur 6. Finns det byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse i er kommun? Antal kommuner 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Ja Nej I en övervägande majoritet av kommunerna i Stockholms län äger privata byggbolag mark för småhusbebyggelse. Ingen större förändring har skett jämfört med undersökningen 2003. I Södermanlands län äger också privata byggbolag mark i en övervägande majoritet av kommunerna. Ingen större förändring har skett sedan 2003. En majoritet av kommunerna i Östergötlands län har privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Jämfört med 2003 har det i Östergötlands län skett en ökning av antalet kommuner där privata byggbolag äger mark. En majoritet av kommunerna i Jönköpings län har också privata byggbolag som äger mark. Även i detta län har det skett en ökning sedan 2003. En majoritet av kommunerna i Kronobergs län har inte några privata byggbolag som äger mark. Situationen var i stort sett densamma 2003. I Kalmar län har en knapp majoritet av kommunerna privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Sedan 2003 har ingen större förändring skett. På Gotlands län äger privata byggbolag mark och det gäller för båda 2003 och 2005. I Blekinge län har de flesta kommuner byggbolag som äger mark. Det gäller både 2003 och 2005. En övervägande majoritet av kommunerna i Skåne län har privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Ingen större förändring har skett sedan 2003. I Hallands län har samtliga kommuner privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Sedan 2003 har det skett en ökning. 11
En övervägande majoritet av kommunerna i Västra Götalands län har privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse 12. I Värmlands län har däremot inte en majoritet av kommunerna några privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Jämfört med 2003 har dock antalet kommuner med privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse ökat i Värmlands län. En majoritet av kommunerna i Örebro län har inte privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Ingen förändring har skett jämfört med 2003. I Västmanlands län är det i stort sett lika många kommuner som har byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse som inte har det. Ingen större förändring har skett jämfört med 2003. Även i Dalarnas län är det i stort sett lika många kommuner som har privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse som inte har det 13. En majoritet av kommunerna i Gävleborgs län har privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse 14. I Västernorrlands län har i stort sett lika många kommuner privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse som inte har det 15. En majoritet av kommunerna i Jämtlands län har byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Jämfört med 2003 har det skett en ökning av antalet privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse i Jämtlands län. En övervägande majoritet av kommunerna i Västerbottens län har inte några privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse. Ingen större förändring har skett jämfört med 2003. I Norrbotten län har en majoritet av kommunerna inga privata byggbolag som äger mark för småhusbebyggelse 16. 12 Ett antal kommuner svarade inte på denna fråga i 2003 års undersökning. En jämförelse mellan åren är därför inte möjlig. 13 Ibid. Fotnot 12 14 Ibid. Fotnot 12 15 Ibid.Fotnot 12 16 Ibid. Fotnot 12 12
4.7 Domineras utbudet av byggbara småhustomter av privata byggbolag? I undersökningen har 80 kommuner valt att inte svara på den här frågan 17. Utifrån de kommuner som har svarat kan man konstatera att i förhållandevis många kommuner dominerar inte privata byggbolag utbudet av småhustomter. I 147 kommuner (53 procent) är så fallet. I 50 kommuner (18 procent) dominerar däremot privata byggbolag utbudet av småhustomter. Figur 7. Domineras utbudet av byggbara småhustomter av byggbolag i er kommun? Antal kommuner 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Ja Nej I en majoritet av kommunerna i Stockholms län dominerar privata byggbolag utbudet av småhustomter 18. I Uppsala län dominerar däremot inte privata byggbolag utbudet av småhustomter. Ingen förändring har skett sedan 2003. I Södermanlands län dominerar inte heller privata byggbolag utbudet av småhustomter. Ingen förändring har skett jämfört med 2003. I en majoritet av kommunerna i Jönköpings län dominerar inte privata byggbolag utbudet av småhustomter. Ingen större förändring har skett jämfört med 2003. I en majoritet av kommunerna i Kalmar län dominerar inte privata byggbolag utbudet av småhustomter. Ingen större förändring har skett jämfört med 2003. På Gotland domineras inte utbudet av småhustomter av privata byggbolag. I Bleking län finns det lika många kommuner där privat byggbolag dominerar utbudet av småhustomter som kommuner där privata byggbolag inte gör det. Jämfört med 2003 har en ökning skett av kommuner där privata byggbolag dominerar utbudet av småhustomter. 17 I följande län har för få kommuner svarat på frågan 2005 och 2003 för att man ska kunna dra några slutsatser. Östergötlands län, Kronobergs län, Skåne län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbotten och Norrbotten. 18 Ett antal kommuner svarade inte på denna fråga i 2003 års undersökning. En jämförelse mellan åren är därför inte möjlig. 13
I en majoritet av kommunerna i Hallands län dominerar inte byggbolag utbudet av småhustomter. Ingen större förändring har skett sedan 2003. I en majoritet av kommunerna i Dalarnas län dominerar inte privata byggbolag utbudet av småhustomter 19. 4.8 Vilken är den vanligaste formen för småhusbyggnation? I en majoritet av Sveriges kommuner är nyexploatering den vanligaste formen för småhusbyggnation. I 167 kommuner (60 procent) är nyexploatering vanligast. I 95 kommuner (34 procent) är förtätning av befintlig bebyggelse den vanligaste formen för småhusbyggnation (15 kommuner har valt att inte svara på denna fråga). Figur 8. Vilken är den vanligaste formen för småhusbyggnation i er kommun? Antal kommuner 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Förtätning av befintlig bebyggelse Nyexploatering 19 Ett antal kommuner svarade inte på denna fråga i 2002 års undersökning. En jämförelse mellan åren är därför inte möjlig. 14
4.9 Hus med äganderätt som är planerade för byggstart 2003 jämfört med 2005 Radhus 2003 Radhus 2005 Kedjehus 2003 Kedjehus 2005 Friliggande Villa 2003 Friliggande Villa 2005 Stockholms län 92 665 53 208 1083 1191 Uppsala län 6 122 6 64 173 234 Södermanlands län 4 86 20 40 138 486 Östergötlands län 68 0 10 0 270 278 Jönköpings län 0 0 32 50 87 179 Kronobergs län 0 0 30 66 89 124 Kalmar län 20 40 0 0 77 185 Gotlands län - - - 20-57 Blekinge län 14 32 8 0 107 104 Skåne län 219 312 59 184 1217 1717 Hallands län 20 25 37 81 227 555 Västra Götalands län 98 278 63 282 863 1246 Värmlands län 15 35 0 10 102 158 Örebro län 16 40 0 0 111 73 Västmanlands län 0 6 0 0 28 68 Dalarnas län 0 10 0 0 59 191 Gävleborgs län 0 0 0 0 65 164 Västernorrlands län 1 21 1 0 59 154 Jämtlands län 0 25 0 5 3 58 Västerbottens län 0 52 0 0 23 88 Norrbottens län 11 0 0 0 40 95 Resultaten i tabellen ovan ska läsas utifrån de 277 kommuner som har svarat på enkäten. I vissa kommuner har man avstått från att svara på denna fråga 2003 eller 2005. Detta påverkar självklart de värden som redovisas ovan. Svarsfrekvensen har dock generellt sett varit väldigt hög, vilket gör statistiken relevant. I Stockholms län har antalet planerade småhus med äganderätt ökat jämfört med 2003. Framförallt har antalet planerade kedjehus för byggstart under 2005 ökat markant. I Uppsala län har också antalet planerade småhus med äganderätt ökat jämfört med 2003 20. I Södermanlands län har antalet planerade småhus med äganderätt ökat. Mest har antalet planerade friliggande villor med äganderätt ökat i länet. I Jönköpings län har antalet planerade kedjehus och friliggande villor med äganderätt ökat jämför med 2003. Däremot är fortfarande inga radhus med äganderätt planerade för byggstart i länet 21. 20 Tyvärr svarade inte Uppsala kommun på frågan 2002 vilket gör att ökningen kan verka större än vad den egentligen är. 21 Vetlanda och Vimmerby kommun inte svarade på denna fråga 2002. 15
Kronobergs län har också haft en ökning av antalet planerade kedjehus och friliggande villor med ägande rätt. Liksom i Jönköpings län har man inte heller i Kronobergs län planerat för några radhus med äganderätt sedan 2003 22. I Kalmar län har antalet planerade radhus och friliggande villor med äganderätt ökat jämfört med 2003. Däremot är fortfarande inga kedjehus planerade för byggstart i Kalmar län 23. Gotland svarade inte alls på denna fråga 2003. I Blekinge län har det skett en ökning av antalet planerade hus med äganderätt förutom gällande kedjehus. Inga kedjehus med äganderätt är planerade för 2005 24. I Skåne län har antalet planerade hus med äganderätt ökat jämfört med 2003. Framförallt har antalet planerade villor med äganderätt ökat 25. I Hallands län har också antalet planerade småhus med äganderätt ökat jämfört med 2003. Antalet radhus har dock ökat blygsamt. Endast 5 fler radhus med äganderätt är planerade jämfört med 2003. I Västra Götalands län har antalet planerade småhus med äganderätt ökat jämfört med 2003 26. I Värmlands län har antalet planerade småhus med äganderätt också ökat. Det har dock varit en blygsam ökning jämfört med 2003. I Örebro län har antalet planerade friliggande villor för äganderätt minskat i antal jämfört med 2003. I Örebro län har inte heller några kedjehus planerats för byggstart jämfört med 2003. Däremot har planerade radhus med äganderätt en ökat något jämfört med 2003. I Västmanlands har det skett en liten ökning av antalet planerade friliggande villor jämfört med 2003. I länet planeras ett fåtal radhus och inga kedjehus 27. I Dalarnas län har antalet planerade friliggande villor ökat förhållandevis markant. Däremot har antalet planerade radhus ökat litet medan det inte har planerats för några kedjehus alls jämfört med 2003 28. I Gävleborgs län har antalet planerade friliggande villor med äganderätt ökat jämfört med 2003. Däremot är fortfarande inga radhus eller kedjehus med äganderätt planerade för byggstart i länet 29 22 Markaryds kommun svarade inte på denna fråga 2002 och 2005. Älmhults kommun svarade inte på denna fråga 2002. 23 Mönsterås svarade inte på denna fråga 2002 och inte 2004 gällande radhus och friliggande villor. Kalmar kommun svarade hur många radhus och kedjehus som var planerade för byggstart under 2005. 24 Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommun har avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 200 2 eller 2005. 25 Hässleholm, Helsingborg Malmö, Åstorp, Klippan, Osby, Skurup, Svedala, Örkelljunga, Vellinge, Staffanstorp och Svalövs kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 26 Hjo, Ulricehamn, Vänersborg, Strömstad, Uddevalla, Mölndal, Göteborg, Tidaholm, Vara, Herrljunga, Svenljunga, Lilla Edet, Mellerud, Bengtsfors, Essunga, Ale, Färgelanda och Tjörns kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 27 Surahammar, Kungsör, Västerås, Sala kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 28 Leksand, Orsa och Älvdalens kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 29 Ovanåker, Nordanstig, Ljusdal och Bollnäs kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 16
I Västernorrlands län har antalet planerade friliggande villor med äganderätt ökat jämfört med 2003. Även planerade radhus har ökat jämför med 2003 om än i blygsam skala. Däremot är inga kedjehus planerade för byggstart i Västernorrlands län under 2005 30. I Jämtlands län har antalet planerade friliggande villor och radhus med äganderätt ökat förhållandevis mycket jämfört med 2003. Vid förra undersökningstillfället planerades inga kedjehus i länet. Nu är endast ett fåtal planerade för byggstart 2005 31. I Västerbottens län har antalet planerade radhus och planerade friliggande villor ökat jämfört med 2003. Däremot är fortfarande inga radhus med äganderätt planerade för byggstart i länet 32. I Norrbottens län har enbart antalet planerade radhus med ägande rätt ökat jämfört med 2003. Varken radhus eller kedjehus är planerade för byggstart under 2005 i länet 33. 30 Ånge, Sundsvall och Kramfors kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antingen 2002 eller 2005. 31 Bräcke, Östersund och Åre kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antigen 2002 eller 2005. 32 Robertsfors, Umeå och Lycksele kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antigen 2003 eller 2005 33 Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn och bodens kommun har i olika mån avstått att svara på denna fråga fullt ut antigen 2003 eller 2005. 17
Bilaga 1 Annat skäl till varför man inte har tomtkö Kommunernas svar på frågan om det finns någon annat skäl till varför man inte har någon tomtkö förutom att kommunen saknar tomtmark eller att det inte finns någon efterfrågan. Upplands Väsby Politiskt beslut 1996 att avskaffa tomtkön. Vallentuna Tomtkön avvecklad 2001 eftersom kommunen haft få tomter att erbjuda. Administrationen då blir för omfattande. Österåker Sköts av externa aktörer. Ekerö Kommunen har endast lite tomtmark och i den mån något skall säljas så går det till marknadspris via mäklare eller egen försäljning. Huddinge Mycket stor efterfrågan på tomter varför det har bedömts att de bör säljas till högstbjudande. Tomtkö skulle även innebära en ökad administration, vilket ansetts alltför tidskrävande att a- jourhålla. Botkyrka Kommunen saknade byggklara tomter för ett antal år sedan. Då avskaffades tomtkön. Haninge De fåtal tomter som kommunen har säljs via annons och anbud. Tyresö Delvis som ovan - dvs kommunen har i princip inga villatomter att sälja. Om vi har det väljer kommunen att sälja tomterna på den öppna marknaden (antingen själv eller via en mäklare). Upplands-Bro Tomtkö innebär fastställt pris för tomterna, men kommunen önskar sälja till marknadspris. Då uppstår heller ingen spekulation. Täby Kommunen äger så pass få småhustomter. Danderyd Vi har så få tomter att sälja. Sollentuna Det är ingen primär kommunal uppgift att förmedla småhustomter. I de fall kommunen har tomter säljs dessa på öppna marknaden. 18
Nacka Kommunen har liten tillgång till friliggande tomtmark. Det som kan finnas ingår oftast i exploateringsområden och säljs via avtal. Politiskt beslut 2004 att lägga ner tomt- och småhuskön. Lidingö Staden och dess bolag säljer sina fastigheter på den öppna marknaden. Som regel anlitas mäklare för försäljningen. Endast i undantagsfall tillämpas riktad försäljning. Håbo De gånger vi har haft tomter att förmedla har vi istället valt att antingen ha budgivning för tomterna inom området eller skapat en tomtkö för det specifika området. Flen Efterfrågan har inte varit större än att vi "klarat" oss med principen först till kvarnen får först mala. Tillsammans med generösa möjligheter för spekulanter att förhandsboka tomt, har detta än så länge varit tillräckligt. Eskilstuna I kommunen finns ett bra utbud på tomter från privata exploatörer i olika områden. De kommunala tomter som tas fram kompletterar utbudet på en som jag bedömer det fungerande marknad. Ydre Låg efterfrågan. Alla som frågar kan få tillgång till tomt Kinda Vi har en intresse kö i de orter där vi saknar tomter. I de orter det finns tomter finns inga tomtintressenter. Åtvidaberg Det har hittills varit så liten efterfrågan att alla som efterfrågar har kunnat få tomt. Gnosjö Kommunen har av tradition och ej något behov av sådan. Mullsjö Efterfrågan på tomter finns men är inte så stark att någon kö uppstår. Vi har ganska många tomter byggklara. Gislaved Byggklara småhustomter finns i alla tätorter. Vaggeryd Det finns gott om tomter i vår kommun. Den som vill bygga kan få dispositionsrätt omgående. 19
Lessebo Byggs inga småhus i kommunen. Lika dyrt att bygga här som i närliggande stad (Växjö). Får ej pengarna tillbaka vid eventuell försäljning. Alvesta Eventuell blivande tomtköpare får dåliga lånevillkor för finansiering av nybyggnation pga. andrahandsprisnivån. Älmhult Det finns lediga tomter i kommunens samtliga tätorter. Nya tomter säljs efterhand som detaljplaner blir klar. Mörbylånga Kommunen är i tidig planprocess med inköp av tomtmark. Mönsterås Det finns en balans mellan tillgång och efterfrågan. Nybro Vi har tydligen inte haft tillräckligt attraktiva tomter. Ett planarbete pågår för närvarande för att skapa ett 10-tal nya tomter ganska centralt i Nybro. Intresset för dessa är ganska stort. Om detaljplanen godkänns kan försäljning påbörjas hösten 2004. Vimmerby Vi har efterfrågan på tomter, men ingen direkt kö. Ronneby Vi hade många tomter, men de som stod i kön ville inte ha dessa utan bara väntade på om det skulle komma någon mycket attraktiv tomt. Sölvesborg Vi har tidigare haft, men den avvecklades eftersom det var så ont om tomter. Nu har vi nya områden på gång och planerar att införa tomtkö igen. Vi har sedan ett antal år intresselistor. Svalöv Tomtsökanden har kunnat få tomt direkt, med undantag för de som sökt tomt i ännu ej planlagda områden. Örkelljunga Ingen formell tomtkö, men däremot intresseanmälan för kommande områden. Befintliga byggklara tomter finns för omedelbar försäljning. Sjöbo Sjöbo kommun har god tillgång till byggbara småhustomter så alla som önskar kan erbjudas tomt omgående. Bromölla Det finns byggklara lediga tomter. 20