Berättelsen om Noa och arken - Mos 5:28-9:7 Provöversättning med Svenska Kärnbibeln Metushela 25 När Metushela var 87 år blev han far till Lemek. 2 Sedan Metushela hade fått Lemek levde han 782 år och fick söner och döttrar. 27 Metushelas hela ålder blev alltså 99 år. Därefter dog han. [Hans ålder är den högsta som finns angiven i Bibeln. Han var med och såg hur arken byggdes och dog samma år som floden kom. Det vet vi eftersom Noa var 00 år då floden kom, se Mos 7:. Metushela fick Lamed då han var 87 år. Ytterligare 82 år senare föddes Noa, se Mos 5:25-29. Summan av 87 + 82 + 00 är 99.] Figur. Metushela blev 99 år, den äldsta åldern på någon i Bibeln. Han är Noas farfar och det år han dör kommer floden över jorden Noa föds [Det finns två Lemek i den tidiga bibelhistorien. Den förste Lemek är en ättling till brodermördaren Kain. Denne Lemek var den första polygamisten och han skröt över att dödat en människa. Han var den sjätte generationen från Adam och Eva. Den andre Lemek var Noas far. Hans ålder blev exakt 777 år vilket indikerar att han var en rättfärdig man. Han är den åttonde generationen från Adam och Eva och en ättling till Set. Han träffade säkert Adam som dog då Lemek var omkring femtio år gammal. Det är mycket troligt att Lamek såg sin sons Noas ark, även om han dog fem år innan floden kom.] 28 När Lemek var 82 år fick han en son. 29 Han gav honom namnet Noa, och sade: "Denne ska lätta [hebreiska nacham] oss i vårt arbete och vår slitsamma möda när vi brukar jorden som Herren har förbannat." [Det hebreiska ordet för Noa förknippas både med "nuach" som betyder "vila", och används när arken stannade på berget Ararat. Här använder Lemek ordet "nacham" som betyder att lätta på bördan. Båda dessa hebreiska ord har en gemensam rot "nch" som beskriver "vila", "andetag", "att ligga ner".] 30 Sedan Lemek hade fått Noa levde han 595 år och fick [andra] söner och döttrar. 3 Lemeks hela ålder blev alltså 777 år, därefter dog han. 32 När Noa var 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.
Kapitel Guds sorg över människans ondska När människosläktet började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, 2 såg Guds söner att människornas döttrar var vackra. De tog sig hustrur som det behagade dem. [Vilka var "Guds söner"? Frasen används bara här i Mos :2,4 och i Job :, 2:, 38:7. I Jobs bok refererar det till änglaliknande varelser. Kontrasten till människosläktet talar för denna tolkning. I så fall tog dessa fallna änglar mänsklig gestalt eller besatte människor och fick barn som kallades jättar, se vers 4. En annan syn är att "Guds söner" är Sets ättlingar medan "människors döttrar" var Kains ättlingar. Se även Jesu undervisning om änglar i Matt 22:30.] 3 Då sade Herren: "Min Ande ska inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid ska vara 20 år." 4 Nefilimerna (jättarna, ordagrant "de fallna", eller "de som orsakar andra att falla på jorden") fanns på jorden på den tiden - och även senare - när Guds söner hade sexuella relationer med människornas döttrar och dessa födde barn åt dem. Detta var urtidens väldiga män (krigare, hjältar, hebreiska "gibborim"), och deras rykte var stort. 5 Men Herren såg att människornas ondska hade blivit stor på jorden. Deras hjärtans alla tankar och avsikter var alltid och alltigenom onda. Herren ångrade (kände en sorg över) att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. [Det hebreiska ordet för att "ångra" niham innebär inte att Gud ångrar sitt första beslut i betydelsen "inser att det var fel". Ordet betyder både att känna sorg och att trösta, och själva skeendet då man går från sorg till att ge tröst. Gud känner sorg över att människan föll i synd, men det finns hopp och tröst och räddning!] 7 Herren sade: "Jag ska förgöra (utrota) människorna som jag har skapat från jordens yta - inte bara människan utan fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar - jag ångrar att jag har gjort dem." 8 Men Noa hade funnit nåd (favör) inför Herrens ögon. Arken 9 Detta är Noas fortsatta historia (hans genealogi). Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Noa vandrade [i ständig gemenskap] med Gud. 0 Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet. Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld (terror, laglöshet, hebreiska ordet "hamas"). 2 Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på jorden. 3 Då sade Gud till Noa: "Jag har beslutat att göra slut på allt levande [ordagrant 'slutet på allt kött är här'], för på grund av dem är jorden fylld av våld (korruption, laglöshet). Nu ska jag förgöra [döma] dem med jorden. Figur 2. I Dordrecht i Nederländerna har Johan Huibers byggt en fullskalig modell av Noas Ark 2
4 Bygg en ark av goferträ. [Allmänt antas detta vara trä från den äkta cypressen, vanligt förekommande som båtvirke kring Medelhavet, men det kan också syfta på bearbetningen av träet, t.ex. att det ska vara hyvlat eller laminerat.] Inred arken med olika rum, och täck (bestryk) den med täckning (jordbeck) inuti och utanpå. [Verbet "täck" och substantivet "täckning" har samma hebreiska rot som också betyder försoning och att försona. Det används om offerblodet i 3 Mos 7:. Arken är en fin "skuggbild" av Kristus. Den blev "tätad" så att syndaflodens vatten inte trängde in samma sätt som Kristi blod "tätar" från syndens skuld så den inte förgör oss!] 5 Så ska du bygga den: 300 alnar (33 meter) lång, 50 alnar (22 meter) bred och 30 alnar (3 meter) hög. Gör ett tak för båten och lämna ett utrymme på en aln (44 centimeter) mellan taket och sidorna [som en öppning för ljus]. Sätt en dörr till arken på ena sidan. Inred arken så den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning. 7 Jag ska låta floden översvämma jorden och förgöra alla levande varelser under himlen. Allt på jorden ska dö, 8 men jag ska bekräfta mitt förbund med dig. Du ska gå in i arken tillsammans med dina söner, din hustru och dina sonhustrur. 9 Du ska ta med dig ett par av alla levande varelser, hane och hona, för att de ska överleva tillsammans med dig. 20 Av de olika arterna av fåglar, fyrfotadjur och markens kräldjur ska ett par av varje komma till dig, så att de kan överleva. 2 Du måste också lägga upp ett förråd av all slags mat som man äter. Det ska bli mat för dig och för dem." 22 Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra, ja han gjorde allt detta. [Upprepningen betonar Noas lydnad.] Figur 3. Modell av Noa och en av hans söner som bygger på arken. [De 20 åren av nåd och den tid det tagit att bygga arken var över, det är nu dags att gå in i arken då floden kommer om en vecka.] Kapitel 7 Herren sade till Noa: "[Det är dags!] Gå in i arken, du och hela din familj. Jag har sett att du är rättfärdig inför mig i detta släkte (denna generation). 2 Ta sju par av alla rena fyrfotadjur, både hanar och honor; och ett par av de rituellt orena, en hane och en hona. 3 Ta också sju par av himlens fåglar, hanar och honor, för att behålla deras säd [arter, släkten] vid liv på jorden. 4 Om sju dagar ska jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag ska utplåna allt som finns till från jordens yta, allt som jag har gjort." Figur 4. Liten modell av Noas ark i en monter på Creation Museeum i Cincinnati. 3
[Gud ger senare sitt folk instruktioner om vilka djur som är rena och orena, se 4 Mos, 5 Mos 4. Vissa djur är rituellt rena till offer och också lämpliga till mat, dessa tar Noa med sig sju par av för att klara sig de 37 dagar som de befinner sig i arken, jmf 7:4 och 8:4.] 5 Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra. Noa var 00 år när floden översvämmade jorden. 7 Noa gick in i arken tillsammans med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur, undan flodens vatten. [Totalt var de åtta personer, se Pet 3:20.] 8 Av de rena fyrfotadjuren och av de fyrfotadjur som inte är rena, av fåglarna och av allt det som krälar på marken 9 kom ett par av varje art in till Noa i arken, hane och hona, så som Gud hade befallt Noa. 0 Efter sju dagar kom flodens vatten över jorden. Det år då Noa blev 00 år, den sjuttonde dagen i andra månaden, den dagen öppnades alla det stora djupets källor upp och himlens dammluckor öppnades. 2 Det regnade på jorden under fyrtio dagar och fyrtio nätter. 3 Samma dag gick Noa och hans [tre] söner Sem, Ham och Jafet, och Noas hustru och hans tre sonhustrur in i arken. [De hade påbörjat ombordstigningen sju dagar tidigare, nu på sjunde dagen när vattnet började komma gick de ombord.] 4 De och alla de olika arterna av vilda djur och boskap, de olika arterna av det som krälar på jorden och av det som flyger, både fåglar och alla andra djur med vingar. 5 De gick in i arken tillsammans med Noa, två och två av alla levande varelser. De kom, hanar och honor av alla slags djur, så som Gud hade befallt Noa. Sedan stängde Herren igen [dörren] om honom. 7 Floden [regnet som öste ner] varade i fyrtio dagar över jorden. Vattnet steg och lyfte arken så den flöt över jorden. 8 Vattnet steg högt över jorden, och arken drev på vattnet. 9 Allt högre steg vattnet över jorden, tills det täckte även de högsta bergen under himlen. 20 Vattnet steg mer än femton alnar (sju meter) över bergen. 2 Alla varelser som rörde sig på jorden gick under - fåglar och [tama] boskapsdjur och vilda djur, allt liv som jorden vimlade av, och alla människor. 22 Allt på landytan som hade livsande i sin näsa dog. 23 Herren utplånade allt som fanns till på jorden, människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar: allt utplånades från jorden. Kvar blev bara Noa och de som var med honom i arken. 24 Vattnet besegrade mäktigt jorden under 50 dagar. [Verbet "besegrade mäktigt" är på hebreiska "gabar", samma rot som "mäktig hjälte" i :4. Ordvalet knyter samman hur Gud under fem månaders tid segrar över de som verkade vara jordens mäktiga och hjältar.] Kapitel 8 Då tänkte Gud på [fullföljde han sitt förbund med] Noa och alla de vilda och tama djur som var med honom i arken. Han lät en vind blåsa över jorden och vattnet började sjunka undan. 2 Djupets källor och himlens dammluckor stängdes, regnet upphörde. 3 Vattnet drog sig efter hand bort från jorden, så att det efter 50 dagar hade minskat. 4
4 På sjuttonde dagen i sjunde månaden blev arken vilande (hebreiska "nuach", snarlikt Noas namn) på Araratbergen [bergskam i gränsområdet mellan Turkiet och Armenien]. 5 Vattnet fortsatte hela tiden att minska fram till den tionde månaden. På den första dagen i den tionde månaden blev bergens toppar synliga. Efter ytterligare fyrtio dagar öppnade Noa ett fönster som han hade gjort på arken, 7 och släppte ut en korp. Den flög fram och åter till dess vattnet torkat upp på jorden. 8 Sedan släppte han ut en duva för att se om vattnet hade sjunkit undan från marken. 9 Men duvan fann ingen plats Figur 5. Berget Ararat med de två högsta topparna. där den kunde vila utan kom tillbaka till honom i arken, för vattnet täckte fortfarande landytan. Då sträckte Noa ut handen och tog in duvan till sig i arken. 0 Noa väntade ytterligare sju dagar sedan släppte han ut duvan ur arken ännu en gång. På kvällen kom den tillbaka till honom, och då hade den ett friskt blad från ett olivträd i näbben. Då förstod Noa att vattnet hade sjunkit undan från jorden. 2 Han väntade ytterligare sju dagar sedan släppte han ut duvan igen. Denna gång kom den inte tillbaka till honom. 3 I Noas 0 levnadsår, på första dagen i första månaden, hade vattnet torkat bort från jorden. Noa tog bort taket från arken och såg att marken nästan hade torkat upp. 4 På tjugosjunde dagen i andra månaden var marken helt torr. 5 Då talade Gud till Noa och sade: "[Det är dags!] Gå ut ur arken tillsammans med din hustru, dina söner och sonhustrur. 7 Släpp ut alla de djur av alla slag som du har hos dig, fåglar, fyrfotadjur och alla kräldjur som finns på jorden, så att de kan sprida ut sig över hela jorden och vara fruktsamma och föröka sig." 8 Då gick Noa ut tillsammans med sin hustru och sina söner och sonhustrur [efter att ha varit i arken i ett år och tio dagar]. 9 Alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, allt som myllrar på jorden, gick ut ur arken, den ena arten efter den andra. 20 Noa byggde ett altare åt Herren. Han tog fyrfotadjur och fåglar av alla rena arter och offrade dem som brännoffer på altaret. 2 När Herren kände den välbehagliga doften, sade han till sig själv: "Aldrig mer ska min förbannelse drabba marken för människans skull, för att hon alltifrån ungdomen har ett ont uppsåt. Jag ska aldrig mer förgöra allt levande, så som jag nu har gjort. 22 Så länge jorden finns kvar ska: sådd och skörd, köld och hetta, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra." Kapitel 9 Guds förbund med Noa Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden. 2 Alla markens djur och alla himlens fåglar ska känna skräck och fruktan för er. Över dem och över allt som krälar på jorden och över alla fiskar i havet ger jag i era händer (får ni auktoritet över). 3 Allt som lever och rör sig ska vara er föda, på samma sätt jag gav er de gröna örterna (grönsakerna), ger jag er allting. [Välsignelsen som Gud ger Noa speglar den välsignelse som Adam fick i Mos :28. En skillnad är att nu finns synden i världen, och människan ska inte längre "råda" över djuren. Istället för ett frivilligt 5
underordnande så finns nu en komponent av rädsla hos djuren. Även om att äta kött tidigare var tillåtet, t.ex. Abels blodsoffer var välbehagligt inför Gud och Noas rena djur under deras år i arken, så blir det nu tydligt uttalat tillåtelse att använda djur till föda.] 4 Men kött som har liv, det vill säga blod, i sig ska ni inte äta. 5 Och för ert eget blod ska jag kräva vedergällning. Jag ska utkräva den av varje djur, och av varje människa ska jag kräva vedergällning, om hon dödar en annan människa. Den som utgjuter människoblod, hans blod ska utgjutas av människor, för Gud gjorde människan till sin avbild. [Alt liv är heligt, och speciellt mänskligt liv. Anledningen till att Gud ser detta så viktigt är att människan är skapade i hans avbild. Att mörda en annan människa är ett angrepp dess skapare, Gud själv.] 7 Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden. 8 Gud sade till Noa och hans söner: 9 "Se, jag upprättar nu ett förbund med er och era efterkommande, 0 och med alla levande varelser som finns hos er - fåglar, boskap och alla vilda djur - alla de som gick ut ur arken tillsammans med er. Jag upprättar mitt förbund med er: Aldrig mer ska allt liv (kött) utrotas genom vatten från en världsvid översvämning. Aldrig mer ska en översvämning komma och fördärva jorden." 2 Gud sade: "Detta är tecknet på det förbund jag instiftar mellan mig och er och alla levande varelser som är med er, för alla kommande släktled: 3 Jag har placerat min båge [regnbågen] i skyn, och det ska vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. 4 När jag härefter sänder moln över jorden, och bågen då syns bland molnen, 5 ska jag komma ihåg mitt förbund mellan mig och er och alla levande varelser av alla slag, och vattnet ska aldrig bli till en översvämning som fördärvar allt levande. När bågen visar sig i skyn ska jag se den och tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden." 7 Gud sade till Noa: "Detta är tecknet [regnbågen, som antagligen var synlig för Noa just när Gud talar dessa ord] på det förbund som jag upprättar mellan mig och allt liv på jorden."