RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL



Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 292/2010 rd. Dessutom får enligt 24 kap mom. i kyrkolagen kyrkobesvär inte anföras över ett beslut om upphandling på den grund att beslutet

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

2. Föreslagna ändringar

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

l. N uläge och föreslagna ändringar

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 65 och 86 kommunallagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 227/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

RP 40/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING. 3. Beredningen av propositionen

Organ Sammanträdesdatum Nr Kommunstyrelsen Inger Björling. Geta den 29 november 2016

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

I denna proposition föreslås att fastighetsskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 9/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIG A INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 100/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ändring av skjutvapenlagen

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

RP 110/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunallagen ändras så att i de samkommuner i vilka kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område skall samkommunens grundavtal kunna ändras med två tredjedelars majoritet av medlemskommunerna, utan att kräva medlemskommunernas samstämmighet, även till den del det är fråga om grunderna för rösträtten för ledamöter i samkommuners organ eller representanter vid samkommunsstämman, medlemskommuners betalningskvoter och deras andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder. Det föreslås dessutom med anledning av en ny förvaltningsprocesslag att stad~andena om kommunalbesvär kompletteras sa att det enligt vedertagen rättspraxis inte skall få framföras nya besvärsgrunder efter att besvärstiden löpt ut. Det föreslås att hänvisningsstadgandena beträffande sökande av ändring ändras så att de gäller förvaltningspn?.cesslagen. Andringen av 79 avses träda i kraft så snart som möjligt och de övriga ändringarna den l december 1996. MOTIVERING l. Nuläge Enligt 79 l mom. kommunallagen (365/95) kan samkommunens grundavtal ändras genom samstämmiga beslut av medlemskommuners fullmäktige. Enligt 2 mom. kan i de samkommuner i vilka kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område samkommunens grundavtal ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder det med undantag för ärenden som gäller grunderna för rösträtten för ledamöter i samkommuners organ eller representanter vid samkommunsstämman, medlemskommuners betalningskvoter och deras andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder. En medlemskommun kan inte heller utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem. Samkommunernas grundavtal skall enligt kommunallagens övergångsstadgande angående samkommuner överensstämma med kommunallagen senast vid utgången av år 1996. Eftersom också lagens 8 och 9 kap. träder i kraft vid ingången av år 1997, medför även detta behov att ändra grundavtalen. Enligt de stadganden om samarbete mellan kommuner som ingick i den upphärda kommunallagen (953176) har grundavtalet i obligatoriska samkommuner från början av år 1993 kunnat ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understödde ändringen. Det ansågs behövligt att underlätta ändringen av ~rundavtalet i de samkommuner som bestar av flera medlemmar. I regeringens proposition med förslag till kommunallag (RP 19211994 rd) ansågs att man senare, när grundavtalet ändras, kan förutsätta att de bestämmelser i grundavtalet som ur en medlemskommuns synpunkt är väsentliga inte längre skall kunna ändras med två tredjedelars understöd av medlemskommunerna, utan i dessa ärenden skall krä- 360339T

2 RP 110/1996 rd vas samstämmiga beslut av medlemskommunerna. Enligt 79 2 mom. i den gällande kommunallagen förutsätts medlemskommunernas samstämmighet i dessa ärenden. Bland de obligatoriska samkommunerna är sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten producenter av tjänster. Inom den specialiserade sjukvården, som i fråga om kostnaderna är mest betydande, pågår en utveckling som syftar till att hålla en beställare och en producent isär och till att övergå till fasta priser, vilket ur medlemskommunernas synpunkt är en behövlig trend. Som bäst ändras sjukvårdsdistriktens grundavtal så att de skall överensstämma med stadgandena i kommunallagen, varvid också tillämpningen av bokföringslagen (655173) beaktas. Vid ändringen av grundavtalen ingrips också i de punkter i grundavtalet i vilka grunderna för de avgifter för service som skall uppbäras hos medlemskommunerna samt medlemskommunernas ansvar för samkotnmunens tillgångar och skulder definieras. Andringen förutsätter godkännande av alla medlemskommuner. Ett sjukvårdsdistrikt kan bestå av flera tiotal medlemskommuner och en enda medlems motstånd kan förhindra ändringen oberoende av i vilken omfattning den använder sjukvårdsdistriktets tjänster. Eftersom ett sjukvårdsdistrikt utgör ett system som producerar specialiserade sjukvårdstjänster, bör dess verksamhet vara affärsekonomiskt effektiv och det bör producera tjänsterna på ett ekonomiskt sätt. Grundavtalen bör ändras så att det finns förutsättningar för en ekonomisk och effektiv verksamhet, varför ändringsbesluten skall kunna fattas med två tredjedelars understöd av medlemskommunerna även när det är fråga om betalningskvoter och medlemskommuners andelar av samkommunens tillgångar. I motiveringen till regeringens proposition med förslag till förvaltningsprocesslag och till lagstiftning som har samband med den (RP 586/1996 rd) har i fråga om besvärsgrunderna konstaterats, att avsikten inte har varit att ändra kommunalbesvärens särdrag i det hänseendet att man i rättspraxis gällande kommunalbesvär har ansett att man inte får framföra nya besvärsgrunder efter att besvärstiden löpt ut. Om ändring har sökts t.ex. på den grunden att beslutet har tillkommit i felaktig ordning på grund av jäv, kan man inte efter att besvärstiden löpt ut yrka på ändring i beslutet t.ex. på den grunden att fullmäktige har överskridit sina befogenheter i ärendet. Däremot kan man framföra en ny utredning till stöd för den tidigare framförda besvärsgrunden. Eftersom ändringssökanden enligt 27 2 mom. förvaltningsprocesslagen (586/96) efter att besvärstiden löpt ut får framföra nya grunder till stöd för sina yrkanden, om inte saken därigenom blir en annan, är det behövligt att till kommunallagen foga ett stadgande enligt vilket ovan nämnt lagrum inte skall tillämpas på kommunalbesvären. När riksdagen stiftade förvaltningsprocesslagen förutsatte den att de stadganden om besvärsförfarande som ingår i andra lagar görs likformiga med förvaltningsprocessla ~en. Det föreslås att hänvisningsstadgandena 1 kommunallagen ändras så att de gäller förvaltningsprocesslagen, men avsikten är inte att ändra rådande rättstillstånd i det hänseendet att en besvärsmyndighet inte kan ge ett nytt beslut i stället för ett upphävt beslut. Kommunalbesvären skall i detta hänseende fortfarande avvika från förvaltningsbesvären. 2. Föreslagna ändringar Det föreslås att 79 2 mom. kommunallagen ändras så att en obligatorisk samkommuns grundavtal skall kunna ändras med två tredjedelars understöd av medlemskommunerna också när ändringen gäller grunderna för rösträtten för ledamöter i samkommuners organ eller representanter vid samkommunsstämman, medlemskommuners betalningskvoter och deras andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder. Det föreslås att till 90 fogas ett nytt 3 mom., enligt vilket, avvikande från 27 2 mom. förvaltningsprocesslagen, ändringssökanden inte får framföra nya besvärsgrunder efter att besvärstiden löpt ut. Hänvisningarna i 94 2 m om. och l 00 föreslås bli ändrade så att de gäller förvaltningsprocesslagen. 3. Propositionens verkningar Propositionen har inga direkta ekonomiska verkningar, men det finns administrativa verkningar på så sätt att det görs lättare att ändra grundavtalen för obligatoriska samkommuner så att de överenstämmer med

RP 110/1996 rd 3 kommunallagen före den tidpunkt som nämns i lagens övergångsstadgande beträffande samkommuner. 4. Beredningen av propositionen Initiativet i ärendet har tagits av vissa sjukvårdsdistrikt. Propositionen har beretts vid inrikesministeriet som tjänsteuppdrag i samråd med Finlands Kommunförbund. Utlåtande i ärendet har begärts av justitieministeriet. 5. Ikraftträdande Till följd av att förvaltningsprocesslagen skall träda i kraft föreslås det att ändringen av 90, 94 3 mom. och 100.. skall träda i kraft den l december 1996. Andringen av 79 2 mom. avses träda i kraft så snart som möjligt. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 RP 110/1996 rd Lag om ändring av kommunallagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i kommunallagen av den 17mars 1995 (365/95) 79 2 mom., 94 3 mom. och 100 samt fogas till 90 ett nytt 3 mom. som följer Ändring av grundavtalet Om kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område, kan samkommunens grundavtal ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder det. En medlemskommun kan dock inte utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem. 90 Kommunalbesvär Ändringssökanden skall framföra i 2 mom. avsedda besvärsgrunder innan besvärstiden löper ut. Anvisning o~. rättel~ey_rkande och besvarsanv zsnmg Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kommunalbesvär inte far anföras skall fogas ett meddelande om besvärsförbud. Angående besvärsförbud gäller i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/96). 100 Övriga stadganden om kommunalbesvär På kommunalbesvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen. --- 79 2 mom. i denna lag träder i kraft den 199 och de övriga stadgandena den l december 1996. Helsingfors den 13 september 1996 Republikens President MARTII AHTISAARI Minister Jouni Backman

RP 110/1996 rd 5 Bilaga Lag om ändring av kommunallagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i kommunallagen av den 17mars 1995 (365/95) 79 2 mom., 94 3 mom. och 100 samt fogas till 90 ett nytt 3 mom. som följer Gällande lydelse 79 Ändring av grundavtalet Om kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område, kan samkommunens grundavtal ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder det med undantag för ärenden som gäller grunderna för rösträtten för ledamöter i samkommuners organ eller representanter vid samkommunsstämman, medlemskommunens betalningskvoter och deras andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder. En medlemskommun kan inte heller utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem. Föreslagen lydelse 79 Ändring av grundavtalet Om kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område, kan samkommunens grundavtal ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder det. En medlemskommun kan dock inte utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem. 90 Kommunalbesvär Ändringssökanden skall framföra i 2 mo m. avsedda besvärsgrunder innan besvärstiden löper ut. 94 94 Anvisning om_. rättel~ey_rkande besvarsanv zsmng och Anvisning om_. rättel~ey_rkande besvarsanv zsmng och Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kommunalbesvär inte far an- Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kommunalbesvär inte far an-

6 RP 110/1996 rd Gällande lydelse föras skall fogas ett meddelande om besvärsförbud. Angående besvärsförbud gäller i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Föreslagen lydelse föras skall fogas ett meddelande om besvärsförbud. Angående besvärsförbud gäller i övrigt fötvaltningsprocesslagen ( 586196). 100 Övriga stadganden om kommunalbesvär På kommunalbesvär tillämpas i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. 100 Övriga stadganden om kommunalbesvär På kommunalbesvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocess lagen. --- 79 2 mom. i denna lag träder i kraft den 199 och de övriga stadgandena den l december 1996.