Boendekostnadsutredning 2006

Boendekostnadsutredning 2006

1. Sammanfattning och slutsatser... 3 2. Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 8 Lån... 8 Räntekostnader... 9 Amortering... 10 2b. Driftskostnader... 10 2c. Skatter... 11 Totala boendeskatter... 11 Fastighetsskatt... 11 Skatt på driftskostnaderna... 12 3. Disponibel inkomst... 13 Disponibel inkomst minus boendeskatter... 14 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa... 15 Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst... 15 Kvar att leva på... 16 5. Känslighetsanalys... 18 Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet?... 18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent?... 19 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent?... 20 Bilagor... 23 Tabell 1 Boendeutgifter... 23 Tabell 2 Boendeskatter... 23 Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman)... 23 Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter ( LO-familj )... 23 Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänsteman)... 23 Tabell 4b Kvar att leva på ( LO-familj )... 23 2

3 1. Sammanfattning och slutsatser VILLAÄGARNA har för tredje året i rad undersökt vilka möjligheter barnfamiljer runt om i Sverige har att förverkliga drömmen om ett eget hus. En undersökning som genomförts av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) visar att närmare nio av tio barnfamiljer helst skulle vilja bo i eget hus. Det är därför nedslående att årets boendekostnadsutredning visar att allt färre barnfamiljer har den möjligheten. Liksom förra året har vi gjort studien för två familjetyper. Den första är en tjänstemannafamilj där den ena föräldern är lärare och den andra sjuksköterska och den andra är en LO familj där den ena föräldern arbetar inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Studien visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villafamiljernas ekonomi. De studerade familjerna har två barn. Villan har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet i kommunen. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. För att få låna till husköp skulle båda familjerna behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad sedan boendekostnaderna och hushållsutgifterna (enligt Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader) är betalda. Skillnaden beror framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler i ekonomin eftersom familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Boendeutgiften en allt större del av familjens ekonomi Boendeutgifterna, som grovt kan delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt, har ökat i samtliga kommuner men variationerna är stora. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar också från kommun till kommun. De högsta boendeutgifterna har familjen i Danderyd som betalar 18 173 kronor per månad vilket är en höjning med 2 383 kronor. Familjen i Ragunda har den lägsta boendeutgiften med 4 675 kronor per månad vilket är en höjning med 630 kronor. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 14 och 51 procent. Det är en ökning med i genomsnitt 5 procentenheter. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 18 och 66 procent av familjens disponibla inkomst, vilket är en ökning med i genomsnitt 8 procentenheter Kontantinsats och lånebehov Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen (10 %) räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Vi har antagit att familjen betalar 10 procent av köpeskillingen kontant och lånar till resten. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. I förra årets studie låg räntan på 3,0 procent. I årets studie har räntan stigit till 4,22 procent. I kommuner med höga villapriser utgör finansieringen (räntor och amorteringar) upp till 2/3 av den totala boendeutgiften. I kommuner med de lägsta villapriserna svarar finansieringskostnaden endast för ca 10 procent av boendeutgiften. Fastighetsskattens inverkan på boendeekonomin Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Fastighetsskatten är en mycket tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. I år har fastighetsskatten sjunkit i många kommuner tack vare den nya regeln om begränsning av skatten på marken. De som betalar högst fastighetsskatt betalar

4 1 892 kronor i månaden vilket är en minskning med 694 kronor. De som betalar lägst fastighetsskatt betalar 119 kronor en minskning med 20 kronor. Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LOfamiljen är det bara i de två högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. Trots begränsningsregeln blir fastighetsskatten för LO familjen hela 1 641 kronor per månad Skatt på driftskostnader De övriga skatter som villaägarna betalar för sitt boende är knutna till olika typer av förbrukning. Den ojämförligt största av dessa är skatten på energi (energiskatt på el, elcertifikat samt moms på alla ingående delar dvs el, nätavgifter, energiskatt och elcertifikat). Utöver skatten på energi utgår även moms på vatten och avlopp (VA), sophämtning och underhåll (såväl tjänster som material). Av skattekostnaderna för driften är i genomsnitt fyra femtedelar skatt på energi. Disponibel inkomst minus boendeskatter Disponibel inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom boendeskatterna varierar mellan kommunerna, får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort dessa skatter. Barnfamiljernas verkligt disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. Kvar till övrigt Posten kvar till övrigt visar vilka marginaler familjen har. Storleken på posten Kvar till övrigt varierar mycket mellan kommunerna. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen 10 551 kronor kvar varje månad. I Danderyd saknar familjen 2 464 kronor kvar varje månad! LOfamiljen i Örkelljunga har 3 052 kronor kvar varje månad medan familjen i Danderyd saknar 9 581 kronor varje månad. Barnfamiljens möjlighet att välja småhusboende Studien visar att barnfamiljerna i vår studie inte kan köpa ett typiskt småhus i ett stort antal av landets kommuner om familjen inte har en stor kapitalinsats och därmed kan sänka sina lånekostnader. Studien visar också att de som redan bor i småhus är ytterst känsliga för kostnadsökningar i form av stigande ränta, höjda energikostnader eller minskade inkomster. Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest kvar att leva för och de där de har minst har ökat mellan 2005 och 2006. Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjer är högt belånade. Sänkningen av fastighetsskatten i dessa kommuner har med råge ätits upp av höjda räntor. Studien visar att marginalerna är för små för LO- familjen i samtliga kommuner och att förutsättningarna dramatiskt har försämrats sedan 2005. I 2005 års studie hade LO-familjen över 4 000 kronor kvar att leva på i 20 kommuner. I ytterligare 80 kommuner hade de en marginal som låg mellan 3 500 och 4 000 kronor. I årets studie har familjens marginal krymt och är inte i någon kommun högre än 3 052 kronor.

5 Också för tjänstemannafamiljen har förutsättningarna försämrats. Familjen hamnar under 4 000 kronors gränsen i nio av landets kommuner, vilket är fyra fler än förra året. Känslighetsanalysen visar att allt fler hamnar under gränsen vid stigande räntor, höjda energikostnader eller om en i familjen arbetar 75 %. Om räntan stiger med 1 procentenhet ökar lånekostnaden med upp till 2 251 kronor per månad. Om elkostnaden stiger med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på ca 1 100 kronor per månad. Känslighetsanalysen visar också att utrymmet i ekonomin för att, frivilligt eller ofrivilligt, kunna gå ner i arbetstid är mycket begränsad. Tjänstemannafamiljen hamnar på en marginal som understiger 4 000 kronor i 68 kommuner om den ena går ner på 75 % arbetstid. Denna beräkning gäller vid oförändrad ränte- och elkostnadsnivå. 2. Familjernas boendeutgifter Bakgrund Studien genomförs nu för tredje gången sedan 2004. I denna studie följer vi hur förändringar i löner, skatter och avgifter från föregående år påverkar villaägarnas ekonomi. Även i år har två parallella studier som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer genomförts. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa som köptes 2003. Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler, som dessutom inte är offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler. Anledningen är att familjer med stora lån i första hand är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Observera att hushållens inkomster påverkar deras boendeutgifter endast vad avser fastighetsskatten p.g.a. begränsningsregeln.

6 Här redovisas tio kommuner som har högst respektive lägst total boendeutgift samt skillnaden jämfört med föregående år: Högst Diff 05/06 Danderyd 18 173 2 422 Lidingö 15 841 1 809 Solna 14 878 1 651 Sundbyberg 13 447 1 474 Nacka 13 060 1 553 Vaxholm 12 983 1 622 Täby 12 021 1 512 Sollentuna 11 907 1 488 Stockholm 11 549 1 300 Värmdö 11 054 1 565 Lägst Diff 05/06 Ragunda 4 675 630 Överkalix 4 751 669 Norsjö 4 767 714 Åsele 4 794 684 Malå 4 832 738 Hultsfred 4 873 605 Pajala 4 875 702 Strömsund 4 914 659 Nordanstig 4 916 647 Ånge 4 941 504 Medianvärdet ligger på 5 850 kronor en höjning med 846 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är 13 498 kronor per månad. De tio kommuner med de högsta boendeutgifterna är desamma som 2005. Rangordningen mellan kommunerna är även densamma med undantag för att Täby och Sollentuna har bytt plats. Bland kommunerna med de lägsta boendeutgifterna kan främst noteras att fyra kommuner - Hultsfred, Strömsund, Nordanstig och Ånge - tagit sig in på listan. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 850 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Försäkr. 5% Sopor 2% Vatten 6% Underh. 14% Fastskatt 7% Låneränta 24% Amortering 7% El 35% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Vaggeryd och Surahammar. Ragunda kommun, vars boendeutgift är lägst (4 675 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna:

7 Under h. 18% Fastskatt 3% Låner änta 10% Amor ter i ng Försäkr. 6% 3% Sopor 3% Vatten 9% El 48% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst (18 173 kronor per månad), har den här fördelningen: Vatten 3% Försäkr. 2% Sopor 1% El 12% Under h. 5% Fastskatt 10% Amor ter i ng 15% Låner änta 52% 2a. Lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan förvärvades år 2003. Villans pris antogs vara 1,33 x taxeringsvärdet detta år (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Dessa tio kommuner hade de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: Högst Danderyd 4 398 300 Lidingö 3 850 400 Solna 3 527 200 Sundbyberg 3 053 700 Nacka 2 880 800 Vaxholm 2 809 000 Täby 2 601 500 Sollentuna 2 511 000 Stockholm 2 447 200 Värmdö 2 062 800 Lägst Ragunda 211 500 Åsele 222 100 Munkfors 227 400 Pajala 234 100 Norsjö 240 700 Ånge 243 400 Överkalix 244 700 Kramfors 250 000 Strömsund 259 400 Jokkmokk 259 400 Medianvärdet låg på 579 200 kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset var 4 186 800 kronor.

8 Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstod 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. I dessa tio kommuner betalade man högst respektive lägst kontantinsats: Högst Danderyd 439 830 Lidingö 385 040 Solna 352 720 Sundbyberg 305 370 Nacka 288 080 Vaxholm 280 900 Täby 260 150 Sollentuna 251 100 Stockholm 244 720 Värmdö 206 280 Lägst Ragunda 21 150 Åsele 22 210 Munkfors 22 740 Pajala 23 410 Norsjö 24 070 Ånge 24 340 Överkalix 24 470 Kramfors 25 000 Strömsund 25 940 Jokkmokk 25 940 En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser. Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent av köpeskillingen finansierats med bottenlån och 15 procent med topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 4,22 procent. Enligt uppgift från några banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 4,22 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa: 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Högst Medi an Lägst Kont.insats Bottenlån Topplån

9 Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. I förra årets studie låg räntan på 3,0 procent medan den i år har stigit till 4,22 procent. Detta gör att räntekostnaden har stigit kraftigt i de kommuner som har de högsta priserna. De familjer som betalar mest för sina lån betalar 9 501 kronor i månaden (netto efter skatt) vilket är en höjning med 2 574 kronor jämfört med förra året. För dem som bor i områden med de lägsta priserna betyder räntehöjningen mindre. Där betalar familjen betalar 457 kronor, en höjning med 124 kronor per månad. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Danderyd 9 501 2 574 Lidingö 8 317 2 253 Solna 7 619 2 064 Sundbyberg 6 596 1 787 Nacka 6 223 1 686 Vaxholm 6 068 1 644 Täby 5 619 1 522 Sollentuna 5 424 1 469 Stockholm 5 286 1 432 Värmdö 4 456 1 207 Lägst Diff 05/06 Ragunda 457 124 Åsele 480 130 Munkfors 491 133 Pajala 506 137 Norsjö 520 141 Ånge 526 142 Överkalix 529 143 Kramfors 540 146 Strömsund 560 152 Jokkmokk 560 152

10 I räntekostnadsjämförelsen har tagits hänsyn till att familjerna under åren amorterat något (1/20 per år) på sina topplån vilket till en liten del kompenserat för räntehöjningarna. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Alla experter förväntar sig att räntan ska fortsätta att stiga. Hur detta kommer att påverka familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen på sidan 17. Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar 2 749 medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som 2 617 kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs)-sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. Driftskostnaderna har stigit kraftigt det senaste året. Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta totala driftskostnaden (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Övertorneå 4 262 604 Kiruna 4 255 566 Bjurholm 4 243 589 Jokkmokk 4 223 606 Nordmaling 4 207 555 Arjeplog 4 203 659 Haparanda 4 182 568 Munkfors 4 179 438 Kalix 4 172 568 Tanum 4 171 430 Lägst Diff 05/06 Lidköping 3 242 429 Tibro 3 297 480 Jönköping 3 372 434 Trollhättan 3 396 449 Ljungby 3 397 429 Skövde 3 437 432 Falkenberg 3 455 436 Halmstad 3 459 443 Laholm 3 492 444 Varberg 3 505 437 Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta driftskostnaden är 1 020 kronor per månad. Den största delen av driftskostnaden utgörs av elkostnaden. Elkostnaden består av el, elskatt, elcertifikat och nätavgifter samt moms på alla delar. Elkostnadens andel av den totala driftskostnaden varierar mellan 55 och 60 procent.

11 Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta elkostnaden (kronor per månad) Högst Diff 05/06 Övertorneå 2 552 536 Nordmaling 2 471 536 Bjurholm 2 471 536 Robertsfors 2 471 536 Storuman 2 471 536 Sorsele 2 471 536 Vännäs 2 471 536 Vilhelmina 2 471 536 Arvidsjaur 2 471 536 Arjeplog 2 471 536 Lägst Diff 05/06 Lidköping 1 840 401 Skövde 1 849 401 Ljungby 1 856 394 Tibro 1 869 426 Mariestad 1 894 401 Alingsås 1 901 404 Varberg 1 905 401 Trollhättan 1 906 410 Halmstad 1 909 378 Falkenberg 1 911 401 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta elkostnaden är 712 kronor per månad. 2c. Skatter Totala boendeskatter Barnfamiljens boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): Högst Diff. 05/06 Danderyd 3 173-577 Lidingö 2 620-832 Solna 2 540-797 Vaxholm 2 518-410 Värmdö 2 481-28 Nacka 2 442-512 Ekerö 2 369-20 Sundbyberg 2 353-704 Sollentuna 2 347-366 Täby 2 338-399 Lägst Diff. 05/06 Ragunda 1 319 107 Malung 1 337 105 Ljusdal 1 348 115 Ånge 1 365-42 Strömsund 1 367 110 Sollefteå 1 371-38 Överkalix 1 378 108 Hultsfred 1 380 97 Orsa 1 381 123 Åsele 1 385 107 Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta boendeskatten är 1854 kronor per månad. Skillnaden har minskat med 684 kronor sedan förra året. Orsaken är att fastighetsskatten minskat kraftigt i de högst taxerade kommunerna. * Begränsningsregeln som innebär att fastighetsskatten får uppgå till högst 4 % av hushållets sammanlagda beskattningsbara inkomst slår för LO-familjen igenom i två kommuner (Danderyd och Lidingö). I dessa kommuner betalar familjen 2 921 (diff. 05/06-184) resp. 2 615 (diff. 05/06-192) kronor per månad. I övriga kommuner betalar båda familjetyperna samma totala boendeskatter. Fastighetsskatt Fastighetsskatten är fortfarande en stor utgiftspost i kommuner med höga taxeringsvärden. I jämförelse med förra året minskar emellertid skatten i dessa områden på grund av att en ny

12 takregel införs för skatten på marken. Skatten maximeras till 2 kronor per kvadratmeter tomtyta, dock högst 5 000 kronor per år.taxeringsvärdena för byggnaden stiger på många håll men eftersom dämpningsregeln tillämpas slår inte 2006 års taxeringsvärdeshöjning igenom med mer än en tredjedel. Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LOfamiljen är det bara i de två högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Danderyd * 1 892-694 Lidingö * 1 390-941 Solna 1 305-905 Vaxholm 1 241-519 Nacka 1 187-618 Göteborg 1 168 78 Värmdö 1 156-136 Täby 1 122-508 Ekerö 1 114-129 Sollentuna 1 100-474 Lägst Diff 05/06 Åsele 119-20 Ragunda 126-7 Överkalix 142-12 Norsjö 143-8 Ånge 144-8 Pajala 148 1 Kramfors 148-8 Sorsele 149-35 Munkfors 151 8 Jokkmokk 156-7 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta fastighetsskatten är 1 773 kronor. Skillnaden har minskat med 674 kronor sedan 2005. * Siffrorna i tabellerna gäller tjänstemannafamiljen. För LO-familjen begränsas fastighetsskatten i de två högst taxerade kommunerna. I Danderyd blir skatten istället 1 641 kronor (diff. 05/06-300). På Lidingö blir fastighetsskatten 1 385 kronor (diff. 05/06-300). I övriga kommuner betalar båda familjetyperna samma fastighetsskatt. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Förutom skatt på el (se nedan) utgår dessutom moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material.

13 I dessa 10 kommuner betalar man mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Kramfors 1 347 116 Härnösand 1 342 116 Timrå 1 328 113 Värmdö 1 324 109 Kiruna 1 305 126 Övertorneå 1 303 133 Bjurholm 1 303 130 Nordmaling 1 296 123 Jokkmokk 1 295 134 Nykvarn 1 294 110 Lägst Diff 05/06 Malung 1 051 102 Ljusdal 1 072 104 Lidköping 1 074 94 Tibro 1 084 104 Jönköping 1 089 94 Orsa 1 091 101 Mora 1 096 107 Ljungby 1 097 93 Trollhättan 1 104 98 Älvdalen 1 108 115 Skillnaden mellan den kommun som betalar den högsta och lägsta skatten på driftskostnaderna är 296 kronor per månad. Skillnaden är i det närmaste lika stor som förra året. Den ojämförligt största delen av skatten på driften är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av den totala skatten på driftskostnaderna och består av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) samt moms på nätavgiften, elen, energiskatten och elcertifikatsavgiften. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst i elskatt (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Timrå 1 062 112 Härnösand 1 040 112 Kramfors 1 033 112 Sundsvall 1 020 112 Övertorneå 1 018 125 Norrtälje 1 014 108 Värmdö 1 012 108 Huddinge 1 012 108 Botkyrka 1 012 115 Salem 1 012 115 Lägst Diff 05/06 Malung 792 99 Ljusdal 795 103 Orsa 801 99 Älvdalen 801 99 Mora 801 99 Ljungby 842 92 Lidköping 846 94 Torsby 846 96 Skövde 848 94 Tibro 852 99 3. Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster beräknas till 26 600 respektive 24 400 vilket är en beräknad ökning med ca 3 % jämfört med utfallet 2005. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster har beräknats till 20 900 respektive17 700 vilket är en beräknad ökning med ca 3 % jämfört med utfallet 2005. De regionala skillnaderna uppges vara försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO.

14 Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således enbart kommunalskatt i våra beräkningar. I dessa tio kommuner har familjerna högst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Vellinge 35 434 1 338 Kävlinge 35 429 998 Örkelljunga 35 310 994 Ängelholm 35 175 990 Lomma 35 079 988 Halmstad 35 022 986 Solna 34 974 985 Staffanstorp 34 959 984 Laholm 34 902 983 Höganäs 34 844 981 LO-familj Diff. 05/06 Vellinge 27 764 1 025 Kävlinge 27 760 779 Örkelljunga 27 674 776 Ängelholm 27 577 774 Lomma 27 508 772 Halmstad 27 466 771 Solna 27 432 770 Staffanstorp 27 421 770 Laholm 27 380 769 Höganäs 27 338 768 I dessa tio kommuner har familjerna lägst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Dals-Ed 32 867 924 Ragunda 33 117 931 Sollefteå 33 131 932 Norsjö 33 150 932 Malå 33 150 932 Härnösand 33 155 932 Ånge 33 160 933 Smedjebacken 33 179 933 Mora 33 189 933 Borlänge 33 198 934 LO-familj Diff. 05/06 Dals-Ed 25 912 730 Ragunda 26 092 735 Sollefteå 26 102 735 Norsjö 26 116 736 Malå 26 116 736 Härnösand 26 120 736 Ånge 26 123 736 Smedjebacken 26 137 736 Mora 26 144 736 Borlänge 26 151 737 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 567 kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Vellinge och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden 1 852 kronor per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Då blir resultatet ett annat. Barnfamiljens verkliga disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt.

15 I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Örkelljunga 33 727 863 Kävlinge 33 404 835 Laholm 33 307 847 Ängelholm 33 258 829 Hörby 33 210 834 Halmstad 33 179 847 Sjöbo 33 167 820 Falkenberg 33 166 834 Vellinge 33 151 1 383 Klippan 33 150 829 LO-familj Diff. 05/06 Örkelljunga 26 091 645 Laholm 25 785 633 Kävlinge 25 735 616 Hörby 25 711 621 Sjöbo 25 686 608 Klippan 25 681 617 Falkenberg 25 670 621 Ängelholm 25 660 613 Halmstad 25 623 632 Svalöv 25 615 621 I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar när man betalat både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Värmdö 31 197 1 059 Dals-Ed 31 349 808 Vaxholm 31 352 1 363 Umeå 31 421 783 Sigtuna 31 457 1 026 Härnösand 31 503 808 Huddinge 31 524 1 108 Falun 31 545 787 Borlänge 31 546 807 Gotland 31 560 542 LO-familj Diff. 05/06 Värmdö 24 016 834 Vaxholm 24 117 1 084 Sigtuna 24 252 794 Lidingö 24 266 1 015 Umeå 24 313 583 Huddinge 24 336 906 Dals-Ed 24 394 614 Göteborg 24 395 577 Nykvarn 24 401 615 Södertälje 24 408 627 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 530 kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Örkelljunga och Värmdö. För LO-familjen är skillnaden 2 075 kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. Sedan 2005 har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten ökat i samtliga kommuner. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 14 och 51 procent. Det är en ökning med i genomsnitt fem procentenheter. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 18 och 66 procent av familjens disponibla inkomst, vilket är en ökning med i genomsnitt åtta procentenheter.

16 I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den högsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2006 2005 Danderyd 51% 46% Lidingö 46% 42% Solna 43% 38% Sundbyberg 39% 35% Vaxholm 38% 34% Nacka 38% 34% Täby 35% 31% Sollentuna 35% 31% Stockholm 33% 30% Värmdö 33% 29% LO-familjen 2006 2005 Danderyd 66% 57% Lidingö 59% 51% Solna 54% 48% Sundbyberg 50% 45% Vaxholm 49% 44% Nacka 48% 43% Täby 44% 40% Sollentuna 44% 40% Stockholm 42% 39% Värmdö 42% 37% I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2006 2005 Överkalix 14% 12% Ragunda 14% 13% Pajala 14% 13% Norsjö 14% 13% Åsele 14% 13% Hultsfred 14% 13% Malå 15% 13% Nordanstig 15% 13% Filipstad 15% 13% Strömsund 15% 13% LO-familjen 2006 2005 Överkalix 18% 16% Ragunda 18% 16% Pajala 18% 16% Norsjö 18% 16% Åsele 18% 16% Hultsfred 18% 17% Malå 19% 16% Nordanstig 19% 17% Strömsund 19% 17% Filipstad 19% 16% Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften för tjänstemannafamiljen är 37 procentenheter. För LO-familjen är skillnaden 48 procentenheter. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket våra familjer har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnadsoch bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet (se exempel på sidan 16). Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket.

17 I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 05/06 Örkelljunga 10 551-1 115 Övertorneå 10 102-1 140 Överkalix 10 061-1 054 Klippan 10 055-1 206 Vara 10 047-1 065 Jokkmokk 10 047-1 127 Boxholm 10 018-1 122 Sjöbo 10 017-1 224 Ödeshög 9 986-1 084 Pajala 9 985-1 086 LO-familjen Diff. 05/06 Örkelljunga 3 052-1 378 Överkalix 2 943-1 304 Pajala 2 853-1 336 Övertorneå 2 843-1 442 Vara 2 841-1 317 Jokkmokk 2 834-1 379 Ödeshög 2 780-1 336 Arvidsjaur 2 775-1 382 Boxholm 2 766-1 376 Markaryd 2 739-1 360 I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 05/06 Danderyd -2 464-2 516 Lidingö -760-2 093 Solna 966-2 007 Sundbyberg 1 581-1 853 Vaxholm 1 757-2 009 Nacka 2 266-1 924 Sollentuna 3 457-1 811 Värmdö 3 494-1 873 Täby 3 607-1 757 Stockholm 4 055-1 663 LO-familjen Diff. 05/06 Danderyd -9 581-3 202 Lidingö -7 949-3 011 Solna -6 440-2 791 Sundbyberg -5 598-2 332 Vaxholm -5 342-2 293 Nacka -4 996-2 297 Sollentuna -3 816-1 916 Täby -3 739-2 046 Värmdö -3 551-2 143 Stockholm -3 285-1 937 Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest kvar att leva för och de där de har minst har ökat mellan 2005 och 2006. Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjen är högt belånad. Sänkningen av fastighetsskatten i dessa kommuner har med råge ätits upp av höjda räntor. Skillnaden mellan den tjänstemannafamilj som har mest kvar och den som har minst kvar är 13 015 kronor. Skillnaden har ökat med drygt 1 300 kronor per månad sedan förra året. För LO-familjen är skillnaden mellan den som har mest kvar och den som har minst kvar är 12 633 kronor. Skillnaden har ökat med drygt 1 800 kronor per månad. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon, mobiltelefon- och Internetabonnemang. Även andra mer lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middagsbjudningar, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en vuxen är arbetslös eller sjuk. När banken beviljar lån kräver de ofta en marginal på mellan 4 000 och 7 000 kronor, bl a beroende på hur högt belånad man är. Studien visar att marginalerna är för små för LO- familjen i samtliga kommuner och att förutsättningarna dramatiskt har försämrats sedan 2005. I 2005 års studie hade LO-familjen över 4 000 kronor kvar att leva på i 20 kommuner och i ytterligare 80 kommuner hade de en

18 marginal som låg mellan 3 500 och 4 000 kronor. I årets studie har familjens marginal krymt och är inte i någon kommun högre än 3 052 kronor. För tjänstemannafamiljen har förutsättningarna också försämrats. Familjen hamnar under 4 000 -kronorsgränsen i nio av landets kommuner, vilket är fyra fler än förra året. 5. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att våra exempelfamiljer redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjerna skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid. Redan med hittillsvarande räntehöjningar och elkostnadshöjningar har LO- familjen för små marginaler (med antagna förutsättningar) för att klara av att bo i eget hus i samtliga landets kommuner. Känslighetsanalysen begränsas därför till tjänstemannafamiljens möjligheter att klara ytterligare kostnadshöjningar och inkomstminskning Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 10 305-246 Övertorneå 9 960-142 Överkalix 9 936-125 Jokkmokk 9 914-133 Pajala 9 865-120 Vara 9 854-193 Klippan 9 814-240 Arvidsjaur 9 801-160 Boxholm 9 790-229 Ödeshög 9 774-212

19 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -4 715-2 251 Lidingö -2 731-1 971 Solna -840-1 805 Sundbyberg 18-1 563 Vaxholm 319-1 438 Nacka 791-1 475 Sollentuna 2 172-1 285 Täby 2 275-1 332 Värmdö 2 438-1 056 Stockholm 2 802-1 253 En räntehöjning med en procentenhet påverkar mest familjerna som redan tidigare har minst kvar. Antal familjer som hamnar på en marginal som understiger 4 000 kronor ökar från 9 till 14. Vid en räntehöjning med två procentenheter skulle antalet kommuner där familjen har en marginal som understiger 4 000 kronor öka till 22. Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent från dagens nivå skulle vår tjänstemannafamilj få en kostnadshöjning med mellan 920 och 1 276 kronor per månad. Antal kommuner där familjens marginal hamnar under 4 000 kronors ökar då till 14. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om elkostnaden stiger med 50 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 9 425-1 127 Vara 9 004-1 042 Klippan 8 964-1 091 Boxholm 8 957-1 061 Sjöbo 8 929-1 088 Ödeshög 8 924-1 061 Markaryd 8 905-1 060 Laholm 8 877-990 Hörby 8 869-1 073 Tibro 8 856-934

20 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om elkostnaden stiger med 50 procent. Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -3 304-1 090 Lidingö -1 846-1 086 Solna -189-1 155 Sundbyberg 426-1 155 Vaxholm 667-1 090 Nacka 1 155-1 111 Värmdö 2 339-1 155 Sollentuna 2 365-1 092 Täby 2 547-1 059 Stockholm 2 901-1 153 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent? Familjen måste även kunna klara perioder av lägre inkomster t ex vid arbetslöshet, sjukdom mm. Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten minska för denna förälder med 25 procent. Hur ser familjens kvar att leva på ut för dem som har mest kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 6 449-4 103 Överkalix 6 162-3 899 Övertorneå 6 128-3 974 Vara 6 101-3 946 Jokkmokk 6 097-3 949 Pajala 6 078-3 906 Boxholm 6 048-3 971 Klippan 6 041-4 013 Ödeshög 6 040-3 946 Arvidsjaur 6 026-3 935