PR 14 SM 0201 Konsumentprisindex för december 2001 Consumer Price Index for December 2001 I korta drag Högre inflationstakt Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period förra året sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,1 procent. Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,9 procent i december, vilket innebär en ökning jämfört med november då den var 2,7 procent. I december 2000 var inflationen 1,4 procent. Årstakten för den underliggande inflationen enligt måttet UND1X var 3,4 procent i december. Indextal samt förändringstal för december 2001 Index numbers and changes in per cent for December 2001 Indextal Ändring i procent (1980=100) nov- dec- decdec dec dec 1 dec 2 KPI 269,5 0,1 2,9 2,7 NPI 232,2 0,2 3,3 3,4 UND1X. 0,2 3,4. UNDINHX. 0,2 4,7. HIKP 108,9 0,1 3,2. 1) Inflationstakten 2) Beräknat på fastställda (KPI) respektive publicerat (NPI) indextal Magnus Andersson, SCB, tfn 08-506 949 35, magnus.andersson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-580X Serie PR Priser och konsumtion. Utkom den 17 januari 2002. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB
SCB 2 PR 14 SM 0201 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Senaste månaden: priserna upp 0,1 procent 3 Senaste tolv månaderna: priserna upp 2,9 procent 3 Konsumentprisutvecklingen 2001 4 Inflationsmålet och den underliggande inflationen 6 Nettoprisindex, utvecklingen under 2001 6 Prisbasbeloppet 7 Harmoniserat konsumentprisindex 8 Tabeller 9 1. Förändringstal för huvudgrupper enligt COICOP, procent 9 2. Effekttabell för huvudgrupperna i KPI, bidrag i procentenheter till konsumentprisernas förändring 9 3. Internationella utvecklingstal t.o.m. november 2001 10 4. Förändringstal för konsumentprisindex, 1997-2001, procent 10 5. Inflationstakten i december, 1962-2001, procent 11 6. Förändringstal för KPI, UND1X, UNDINHX och HIKP, procent 11 Teckenförklaring 11 7. Konsumentprisindex (KPI), huvudgrupper enligt COICOP, vägningstal, skuggindextal och fastställda tal samt Nettoprisindex (NPI), (1980=100) 12 8. Indextal och förändringstal för olika varugrupper (1980=100) 13 9. Konsumentprisförändring uppdelad i bidrag från förändringar i nettopriser, indirekta skatter och subventioner, procentenheter 15 Fakta om statistiken 16 Detta omfattar statistiken 16 Definitioner och förklaringar 16 Så görs statistiken 16 Statistikens tillförlitlighet 16 Bra att veta 17 Publicering 17 In English 18 Summary 18 List of tables 19 List of terms 19
SCB 3 PR 14 SM 0201 Statistiken med kommentarer Senaste månaden: priserna upp 0,1 procent Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Höjda priser på grönsaker (6,6 %) och paketresor (4,3 %) bidrog uppåt med vardera 0,1 procentenheter på konsumentpriserna totalt. Prisökningar noterades även på fisk (1,9 %), frukt (1,4 %), kläder och skor (0,3 %), möbler (0,4 %) och transporttjänster (1,0 %). Dessa bidrog tillsammans med höjda kostnader för villaräntor med ytterligare 0,1 procentenheter. Detta motverkades av sänkta priser på drivmedel (-1,9 %) som bidrog nedåt med 0,1 procentenheter. Sänkta priser på vin (-7,3 %), som beror på sänkningen av alkoholskatten, bidrog nedåt med 0,1 procentenheter på konsumentpriserna totalt. Senaste tolv månaderna: priserna upp 2,9 procent Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,9 procent i december, vilket innebär en ökning jämfört med november då den var 2,7 procent. I december 2000 var inflationen 1,4 procent. Ökade kostnader för boendet (2,7 %) bidrar med 0,8 procentenheter till konsument-prisernas uppgång under tolvmånadersperioden. Höjda elpriser (17,3 %) bidrar med 0,6 procentenheter. Hyreshöjningar (1,5 %) bidrar med ytterligare 0,2 procentenheter till uppgången. Höjda egnahemskostnader för reparationer, försäkringar samt kommunala tjänster bidrar tillsammans med 0,1 procentenheter. Detta motverkas av sänkta kostnader för fastighetsskatt som bidrar nedåt med 0,1 procentenheter. Sänkt pris noteras på eldningsolja, med 7,5 procent, under tolvmånadersperioden. Höjda livsmedelspriser (5,8 %) bidrar med 0,7 procentenheter till konsumentprisernas uppgång. Prishöjningar på kött (7,3 %) och grönsaker (11,2 %) bidrar med vardera 0,2 procentenheter till uppgången. Höjda priser på frukt (13,3 %), fisk (9,9 %), mejeriprodukter (2,9 %) samt bröd (3,0 %) bidrar vardera med 0,1 procentenheter. Sänkt pris noteras på kaffe, med 7,2 procent, under tolvmånadersperioden. Prishöjningar på kläder (7,4 %) bidrar med 0,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Höjda priser på restauranger (4,3 %) bidrar med ytterligare 0,2 procentenheter. Med vardera 0,1 procentenheter till den totala uppgången bidrar höjda priser på möbler, husgeråd tillsammans med hushållsutrustning, läkemedel, tandvård, transporttjänster, bilreparationer, telefoner tillsammans med teletjänster, tidningar tillsammans med böcker, rekreationstjänster tillsammans med kulturella tjänster, personlig hygien samt försäkringar. Den totala konsumentprisuppgången under de senaste tolv månaderna motverkas av sänkta priser på drivmedel (-4,3 %) och begagnade bilar (-11,4 %) som vardera bidrar nedåt med 0,2 procentenheter. Sänkta priser på datorer (-24,9 %) och vin (-6,7 %) bidrar tillsammans nedåt med ytterligare 0,1 procentenheter.
SCB 4 PR 14 SM 0201 Konsumentprisutvecklingen 2001 Konsumentpriserna steg med 2,9 procent från december 2000 till december 2001. Livsmedel och alkoholfria drycker (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 13,4 procent) Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med i genomsnitt 5,1 % under 2001. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen Bröd och övriga spannmålsprodukter (3,0 %) med 0,5 procentenheter. Höjda priser inom Kött (7,3 %) bidrar med ytterligare 1,4 procentenheter. Höjda priser inom Fisk (9,9 %) ger ett tillskott på 0,5 procentenheter, medan höjda priser inom Mjölk, ost och ägg (2,9 %) bidrar med 0,5 procentenheter. Inom undergruppen Oljor och fetter (-0,3 %) tog prishöjningarna och prissänkningarna i det närmaste helt ut varandra. Höjda priser inom undergruppen Frukt (13,3 %) bidrar med 0,9 procentenheter, medan höjda priser inom Grönsaker (11,2 %) ger ett tillskott på 1,2 procentenheter. Höjda priser inom Sötsaker och glass (2,9 %) bidrar uppåt med ytterligare 0,3 procentenheter. Inom undergruppen Övriga livsmedel (0,5 %), som omfattar salt, kryddor och såser, tog prishöjningarna och prissänkningarna i det närmaste helt ut varandra. Sänkta priser inom Kaffe, te och kakao (-5,7 %) motverkar uppgången inom huvudgruppen med 0,2 procentenheter. Höjda priser inom Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice (1,4 %) bidrar med 0,1 procentenheter till uppgången för huvudgruppen Livsmedel och alkoholfria drycker. Alkoholhaltiga drycker och tobak (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 4,6 procent) Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak sjönk med i genomsnitt 0,3 % under året. Höjda priser inom undergruppen Spritdrycker (1,2 %) bidrar uppåt med 0,2 procentenheter. Detta motverkas av sänkta priser inom Vin (-6,7 %) med 1,5 procentenheter. Höjda priser inom undergruppen Öl (1,9 %) bidrar uppåt med 0,3 procentenheter, medan prishöjningar inom undergruppen Tobak (1,7 %) bidrar uppåt med 0,7 procentenheter. Kläder och skor (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 6,4 procent) Priserna på kläder och skor steg under året med i genomsnitt 6,5 %. Till uppgången bidrar prishöjningar på kläder (7,4 %) med 6,4 procentenheter och skor (1,3 %) med 0,2 procentenheter. Boende (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 29,0 procent) Boendekostnaderna steg under året med i genomsnitt 2,7 %. Höjda priser på el (17,3 %) bidrar uppåt med 2,0 procentenheter, medan höjda hyror (1,5 %) bidrar uppåt med 0,5 procentenheter. Höjda kostnader för egnahem reparationer (4,8 %), försäkringar (10,9 %) samt kommunala tjänster (2,4 %) bidrar med tillsammans 0,5 procentenheter. Ökade kostnader för bostadsrättslägenhet (1,5 %) bidrar till uppgången med 0,2 procentenheter. Detta motverkades av sänkta priser på eldningsolja (-7,5 %) som bidrar nedåt med 0,2 procentenheter, medan sänkta kostnader för fastighetsskatt (-9,4 %) bidrar nedåt med 0,4 procentenheter. Inventarier och hushållsvaror (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 5,4 procent) Priserna inom huvudgruppen Inventarier och hushållsvaror steg under året med i genomsnitt 3,5 %. Till uppgången inom huvudgruppen bidrar höjda priser inom undergruppen Möbler (3,5 %) med 1,6 procentenheter, höjda priser inom Hushållsutrustning (3,0 %) med 0,2 procentenheter, höjda priser inom Husgeråd (8,5 %) med 0,8 procentenheter, höjda priser inom undergruppen Verktyg, elartiklar och trädgårdsredskap (3,8 %) med 0,4 procentenheter samt höjda priser inom Varor och tjänster för hushållsunderhåll (2,4 %) hushållspapper, städ-
SCB 5 PR 14 SM 0201 tjänster, tvätt- och diskmedel mm. med 0,4 procentenheter. Inom undergruppen Hushållstextilier (0,1 %) tar prishöjningarna och prissänkningarna i det närmaste ut varandra. Hälso- och sjukvård (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 2,6 procent) Priserna inom huvudgruppen Hälso- och sjukvård steg under året med i genomsnitt 5,4 %. Till uppgången bidrar mest höjda tandläkararvoden (7,4 %) som drar uppåt med 2,8 procentenheter. Höjda priser på läkemedel (6,0 %) bidrar med 2,0 procentenheter, medan höjda avgifter för läkarvård (2,3 %) bidrar med 0,3 procentenheter. Höjda priser på glasögon (2,7 %) och på kontaktlinser (0,8 %) bidrar tillsammans med 0,3 procentenheter av uppgången för huvudgruppen Hälso- och sjukvård. Transport (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 13,6 procent) Priserna inom huvudgruppen Transport sjönk under året med i genomsnitt 0,7 %. Inom undergruppen Inköp av fordon drar sänkta priser på begagnade bilar (- 11,4 %) nedåt med 1,5 procentenheter, medan höjda priser på nya bilar (1,3 %) drar uppåt med 0,2 procentenheter. Sänkta priser inom undergruppen Drivmedel (-4,3 %) bidrar nedåt med 1,4 procentenheter. Detta motverkas av höjda priser inom Reservdelar och tillbehör till fordon (2,3 %) med 0,1 procentenheter, inom Underhåll och reparationer av fordon (4,8 %) med 0,6 procentenheter samt inom Andra kostnader för fordon (4,2 %) körskoleutbildning, parkeringsavgifter mm. med 0,2 procentenheter. Höjda priser inom undergruppen Transporttjänster (7,0 %) bidrar uppåt med 1,0 procentenheter. Priserna steg i genomsnitt med 7,0 procent på järnvägsresor, med 8,6 procent på resor i lokaltrafik, med 2,4 procent på taxiresor, med 8,7 procent på inrikes flygresor, med 6,5 procent på utrikes flygresor samt med 5,8 procent på in- och utrikes båtresor. Post och telekommunikationer (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 2,9 procent) Priserna inom huvudgruppen Post och telekommunikationer steg under året med i genomsnitt 4,5 %. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen Teletjänster och utrustning (4,8 %) med 4,4 procentenheter och inom Brev och paket (0,8 %) med 0,1 procentenheter. Rekreation och kultur (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 11,7 procent) Priserna inom huvudgruppen Rekreation och kultur steg under året med i genomsnitt 1,8 %. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen Andra större varor för rekreation (7,1 %) - båtar, musikinstrument, husvagnar mm. - med 0,2 procentenheter till uppgången, medan höjda priser inom Övriga fritidsvaror (1,2 %) sport- och friluftsartiklar, blommor mm. - bidrar med 0,2 procentenheter. Höjda priser inom Rekreationstjänster och kulturella tjänster (2,9 %) bidrar uppåt med 1,0 procentenheter, höjda priser inom Tidningar, böcker och skrivmateriel (4,5 %) bidrar uppåt med 0,6 procentenheter, medan höjda priser inom Paketresor (3,2 %) bidrar uppåt med 0,4 procentenheter. Uppgången inom huvudgruppen motverkas av att priserna inom undergruppen Audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning sjönk med i genomsnitt 3,7 procent. Detta bidrar nedåt med 0,7 procentenheter, varav sänkta priser på persondatorer (-24,9 %) svarar för 0,5 procentenheter. Utbildning (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 0,1 procent) Priserna inom huvudgruppen Utbildning steg under året med i genomsnitt 3,2 %.
SCB 6 PR 14 SM 0201 Restauranger och logi (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 5,7 procent) Priserna inom huvudgruppen Restauranger och logi steg under året med i genomsnitt 4,0 %. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen Restauranger (4,3 %) med 3,8 procentenheter och inom Logi (1,7 %) med 0,2 procentenheter. Diverse varor och tjänster (vägningstal i 2001 års korttidsindexlänk: 4,6 procent) Priserna inom huvudgruppen Diverse varor och tjänster steg under året med i genomsnitt 4,4 %. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen Personlig hygien (3,4 %) med 1,5 procentenheter, medan höjda priser inom Övriga personliga tillhörigheter (3,6 %) - ur, smycken mm. - bidrar med 0,5 procentenheter. Höjda priser inom Försäkringar (7,4 %) bidrar med 1,4 procentenheter och höjda priser på banktjänster (4,7 %) med 0,6 procentenheter till uppgången. Höjda priser inom undergruppen Övriga tjänster (3,7 %) - begravningskostnader, juristarvode mm. - bidrar uppåt med 0,3 procentenheter. Inflationsmålet och den underliggande inflationen Riksbanken har angett som mål för penningpolitiken att begränsa inflationstakten till 2 procent, med en accepterad avvikelse på högst en procentenhet uppåt eller nedåt. Man har framhållit att inflationsmålets uppfyllelse bör utvärderas ur ett årligt perspektiv och inte utifrån inflationstal för enskilda månader. Genomsnittet av de inflationstal (enligt KPI) som beräknats för månaderna januari 2001 - december 2001 är 2,6 procent, alltså inom det angivna intervallet. UND1X och UNDINHX är två av Riksbanken definierade mått på underliggande inflation som på uppdrag av Riksbanken beräknas av SCB. I båda måtten exkluderas hushållens räntekostnader för egnahem och den direkta effekten av förändrade indirekta skatter och subventioner, och i UNDINHX exkluderas dessutom varor som i huvudsak importeras. Riksbanken utformar för närvarande penningpolitiken med utgångspunkt från en bedömning av UND1X-inflationen. Den underliggande inflationen, mätt som prisförändringen under de senaste tolv månaderna, är i december enligt UND1X 3,4 procent (i november 3,1 procent) och enligt UNDINHX 4,7 procent (i november 4,6 procent). Den genomsnittliga prisförändringen från november till december är enligt UND1X 0,2 procent och enligt UNDINHX 0,2 procent. Från oktober till november 2001 var den enligt UND1X 0,0 procent och enligt UNDINHX 0,2 procent. Från november till december 2000 var prisförändringen enligt UND1X -0,2 procent och enligt UNDINHX 0,1 procent. Nettoprisindex, utvecklingen under 2001 Genomsnittet av de tolvmånaderstal enligt NPI som beräknats för månaderna januari december 2001 är 2,6 procent. Genomsnittet av de tolvmånaderstal enligt KPI (Inflationstakten) som beräknats för motsvarande period är 2,6 procent. Under loppet av 2001 (december 2000 - december 2001) steg nettopriserna med 3,3 procent. Konsumentpriserna steg med 2,9 procent under samma period. Skillnaden i utveckling mellan konsumentpriserna och nettopriserna beror på att konsumentpriserna påverkas av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Dessa ändringar påverkar inte nettopriserna eftersom indirekta skatter och subventioner räknats bort. Från december 2000 till december 2001 steg nettot av indirekta skatter och subventioner med 1,4 procent.
SCB 7 PR 14 SM 0201 Under 2001 har följande indirekta skatter och subventioner beaktats: Indirekta skatter: Mervärdesskatt, dryckesskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, skatt på råtallolja, särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk, elabonnentavgift, elberedskapsavgift, fordonsskatt, tullar, skatt på lotterimedel, skatt på annons och reklam, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpningsmedel, skatt på natugrus, fastighetsskatt, allmän löneavgift, särskild skatt på pensionskostnader, vägavgift för tunga fordon samt skatt på avfall. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd, stöd till jordbruket, räntebidrag till egnahem och flerbostadshus, samt stöd till studiecirklar. Under 2001 har följande skatteförändringar ägt rum: Den 1 januari 2001 höjdes koldioxidskatten medan energiskatten sänktes på bensin, diesel, andra oljeprodukter, naturgas och kolbränsle. Energiskatten på elkraft och råtallolja höjdes. Momsen på kollektiva transporter och inträdesbiljetter till djurparker sänktes. Fordonskatten på äldre dieselbilar höjdes och försäljningsskatten på motorcyklar och lätta lastbilar avskaffades. Fastighetsskatten på egnahem och flerbostadshus sänktes samt frysningen av taxeringsvärdena upphörde. Vidare sänktes den allmänna löneavgiften. Fr.o.m. den 1 april baseras vägavgiften för tunga fordon på den avgasklass som lastbilen tillhör. Den 1 december sänktes alkoholskatten på vin. Prisbasbeloppet Prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har för år 2002 beräknats till 37 900 kronor. Det innebär att prisbasbeloppet ökar med 1000 kronor jämfört med beloppet för år 2001. Beräkningarna av prisbasbeloppet (tidigare benämning basbeloppet) skall enligt de nuvarande bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande av prisbasbeloppet för år 1999, utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att utifrån bestämmelserna i lagen om allmän försäkring beräkna prisbasbelopp. Beräkningarna skall göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex. Konsumentprisindex med två decimaler har för juni 1997 och juni 2001 beräknats till 257,38 respektive 268,31 (1980=100) och jämförelsetalet har därför beräknats som 268,31/257,38 = 1,0425. Bastalet 36 396, som beräkningarna av prisbasbeloppet skall utgå från, har uppräknats genom multiplikation med detta jämförelsetal 1,0425. Prisbasbeloppet för år 2002 har således beräknats till 37 900 kronor (36 396 1,0425 = 37 943) efter avrundning till närmaste hundratal kronor. Regeringen har även uppdragit åt SCB att beräkna det förhöjda prisbasbelopp som används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet skall beräknas på likartat sätt som det ordinarie prisbasbeloppet, men med skillnaden att bastalet är 37 144. Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2002 har beräknats till 38 700 kronor (37 144 1,0425 = 38 723) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 1000 kronor jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2001.
SCB 8 PR 14 SM 0201 Harmoniserat konsumentprisindex Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) steg med 0,1 procent från november till december 2001 och steg med 3,2 procent från december 2000 till december 2001. Från november till december 2000 sjönk HIKP med 0,2 procent. Siffror för EU finns för november månad 2001, och inflationstakten mätt med HIKP var då 1,8 procent för EU totalt, 2,1 procent för EMU och 2,9 procent för Sverige. HIKP för december 2001 har beräknats till 108,9 (1996=100). HIKP har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. HIKP används som inflationsmått av den Europeiska centralbanken (ECB). I samband med EMU:s bildande användes HIKP för uppföljningen av konvergenskriteriet avseende prisstabilitet. Vissa poster som har behandlats särskilt olika vid utformningen av nationella KPI har exkluderats ur HIKP. Skillnaden jämfört med KPI beror nu främst på att HIKP utelämnar villaräntor. I HIKP exkluderas vidare det mesta av övriga egnahemskostnader, nämligen reparationer, fastighetsskatt, avskrivningar, försäkringar och tomträtt, samt även bostadsrättsavgifter och lotteri, tips och toto. Vissa poster som ingår HIKP ingår ej i KPI. Detta gäller barn- och äldreomsorg samt sjukhusvård. Nytt från år 2002 är en utvidgad täckning av finansiella tjänster inom HIKP jämfört med KPI.
SCB 9 PR 14 SM 0201 Tabeller 1. Förändringstal för huvudgrupper enligt COICOP, procent 1. Changes in per cent for main groups according to COICOP Huvudgrupp Senaste månaden Senaste tolv månaderna dec 00 dec 01 dec 00 1 dec 01 1 01 Livsmedel och alkoholfria drycker 0,3 0,7 1,0 5,1 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak 0,1-1,6 1,8-0,3 03 Kläder och skor -0,5 0,3 0,2 6,5 04 Boende 0,2-0,1 1,8 2,7 05 Inventarier och hushållsvaror 0,1 0,6 0,8 3,5 06 Hälso- och sjulvård 0,3-0,2 5,0 5,4 07 Transport -1,9-0,4 1,6-0,7 08 Post och telekommunikationer -0,3 0,0-7,6 4,5 09 Rekreation och kultur 0,4 0,8 1,5 1,8 10 Utbildning 0,0 0,0 6,7 3,2 11 Restauranger och kultur 0,3-0,3 2,2 4,0 12 Diverse varor och tjänster 0,3 0,1 2,3 4,4 Totalt -0,1 0,1 1,4 2,9 1) Inflationstakten avviker normalt från procentuell förändring i indextalen, beroende på förändringar i konsumtionens sammansättning. 2. Effekttabell för huvudgrupperna i KPI, bidrag i procentenheter till konsumentprisernas förändring 2. Effect table for the main groups in CPI, contribution in percentagepoints to the changes in consumer prices COICOP-grupp nov 01- dec 00- dec 01 dec 01 01 Livsmedel och alkoholfria drycker 0,1 0,7 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak -0,1 0,0 03 Kläder och skor 0,0 0,4 04 Boende 0,0 0,8 05 Inventarier och hushållsvaror 0,0 0,2 06 Hälso- och sjulvård 0,0 0,1 07 Transport 0,0-0,1 08 Post och telekommunikationer 0,0 0,1 09 Rekreation och kultur 0,1 0,2 10 Utbildning 0,0 0,0 11 Restauranger och kultur 0,0 0,2 12 Diverse varor och tjänster 0,0 0,2 KPI totalt 0,1 2,9 Anm.: Avrundningar kan göra att summan av huvudgruppernas bidrag inte stämmer med KPI totalt.
SCB 10 PR 14 SM 0201 3. Internationella utvecklingstal t.o.m. november 2001 3. International rate of change until November 2001 Ändring i procent enligt HIKP okt 00- nov 00- Indextal nov 01 okt 01 nov 01 (1996=100) Belgien 1,9 1,8 109,8 Danmark (DK) 2,0 1,7 111,2 Finland (FIN) 2,4 2,1 110,4 Frankrike (F) 1,8 1,3 * 106,6 * Grekland 3,2 2,9 121,7 Irland 3,8 3,4 117,5 Italien 2,5 2,3 112,1 Luxemburg 1,7 1,4 110,7 Nederländerna (NL) 5,0 4,8 * 115,0 * Portugal 4,2 4,1 115,8 Spanien 3,2 2,8 114,4 Storbritannien (GB) 1,2 0,8 107,2 Sverige (S) 2,9 2,9 108,8 Tyskland 2,0 1,5 107,3 Österrike 2,3 # 1,9 * 107,4 * EU 2,2 1,8 * 109,4 * EMU 2,4 2,1 * 109,5 * Norge 1,8 1,3 112,7 Island 8,3 8,6 121,3 Enligt nationella KPI USA 2,1 1,9 113,1 Japan -0,8.... Källa: Eurostat 4. Förändringstal för konsumentprisindex, 1997-2001, procent 4. Changes in per cent for Consumer Price Index, 1997-2001 Sedan december föregående år 1 De senaste tolv månaderna, "inflationstaken" 2 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 dec-jan 0,2-0,3-0,1-0,4-0,1 jan-jan 0,2 1,3-0,4 0,8 1,7 dec-feb 0,2-0,5-0,1 0,0 0,3 feb-feb 0,0 1,2-0,2 1,3 1,6 dec-mar 0,6-0,3 0,3 0,5 1,0 mar-mar 0,0 1,0 0,0 1,4 1,9 dec-apr 1,1 0,0 0,5 0,4 1,9 apr-apr 0,2 0,8-0,1 1,1 2,8 dec-maj 1,1 0,2 0,7 0,9 2,6 maj-maj 0,3 0,9-0,1 1,4 3,0 dec-jun 1,2-0,1 0,8 0,9 2,4 jun-jun 0,8 0,6 0,3 1,2 2,9 dec-jul 1,1-0,3 0,4 0,4 1,9 jul-jul 0,9 0,6 0,1 1,2 2,9 dec-aug 1,1-0,8 0,4 0,5 2,2 aug-aug 1,4 0,0 0,6 1,3 3,1 dec-sep 2,1-0,4 1,1 1,2 3,0 sep-sep 1,7-0,5 0,9 1,3 3,2 dec-okt 2,1-0,2 1,2 1,4 2,7 okt-okt 1,8-0,4 0,8 1,4 2,7 dec-nov 2,0-0,4 0,9 1,5 2,8 nov-nov 1,8-0,5 0,8 1,7 2,7 dec-dec 1,9-0,6 1,2 1,4 2,9 dec-dec 1,9-0,6 1,2 1,4 2,9 år-år 0,9 0,4 0,3 1,3 2,6 1) Korttidsjämförelser gjorda med det justerade decemberindexet (s.k. långtidsindex) som bas. 2) Inflationstakten avviker normalt från procentuell förändring i indextalen, beroende på förändringar i konsumtionens sammansättning.
SCB 11 PR 14 SM 0201 5. Inflationstakten i december, 1962-2001, procent 5. Inflation rate in December, 1962-2001, per cent År År År År År År År 1962 5,0 1968 2,0 1974 11,9 1980 14,3 1986 3,3 1992 2,0 1998-0,6 1963 3,0 1969 3,8 1975 10,2 1981 9,7 1987 5,2 1993 4,1 1999 1,2 1964 3,5 1970 7,2 1976 9,8 1982 10,0 1988 6,3 1994 2,6 2000 1,4 1965 5,7 1971 7,2 1977 13,1 1983 9,3 1989 6,7 1995 2,4 2001 2,9 1966 4,4 1972 6,0 1978 7,6 1984 8,2 1990 10,9 1996 0,1 1967 3,1 1973 7,9 1979 9,8 1985 5,7 1991 8,1 1997 1,9 6. Förändringstal för KPI, UND1X, UNDINHX och HIKP, procent 6. Changes in per cent for CPI, UND1X, UNDINHX and HICP Sedan föregående månad De senaste tolv månaderna KPI 1 UND1X UNDINHX HIKP KPI 1 UND1X UNDINHX HIKP nov00-dec00-0,1-0,2 0,1-0,2 dec99-dec00 1,4 1,3 1,6 1,3 dec00-jan01-0,1-0,1 1,0-0,3 jan00-jan01 1,7 1,6 2,1 1,6 jan01-feb01 0,4 0,4 0,3 0,4 feb00-feb01 1,6 1,6 2,3 1,5 feb01-mar01 0,7 0,8 0,6 0,8 mar00-mar01 1,9 1,9 2,9 1,7 mar01-apr01 0,9 0,9 0,6 1,0 apr00-apr01 2,8 2,9 3,4 3,0 apr01-maj01 0,7 0,7 0,5 0,7 maj00-maj01 3,0 3,1 3,8 3,1 maj01-jun01-0,1-0,2 0,2-0,2 jun00-jun01 2,9 3,0 3,9 3,0 jun01-jul01-0,5-0,6 0,1-0,6 jul00-jul01 2,9 2,9 4,1 2,9 jul01-aug01 0,2 0,2 0,4 0,2 aug00-aug01 3,1 3,1 4,5 3,0 aug01-sep01 0,8 1,1 0,2 1,2 sep00-sep01 3,2 3,4 4,6 3,3 sep01-okt01-0,3-0,1 0,3-0,2 okt00-okt01 2,7 3,1 4,6 2,9 okt01-nov01 0,0 0,0 0,2 0,1 nov00-nov01 2,7 3,1 4,6 2,9 nov01-dec01 0,1 0,2 0,2 0,1 dec00-dec01 2,9 3,4 4,7 3,2 1) Förändringstalen avviker normalt från procentuell förändring i indextalen, beroende på förändringar i konsumtionens sammansättning. Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure # Reviderad uppgift Revised figure
SCB 12 PR 14 SM 0201 7. Konsumentprisindex (KPI), huvudgrupper enligt COICOP, vägningstal, skuggindextal och fastställda tal samt Nettoprisindex (NPI), (1980=100) 7. Consumer Price Index (CPI) and Net Price Index (NPI). (Weights, Annual averages, Main groups according to COICOP) COICOP 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 KPI KPI NPI Livsm. Alkoh. Kläd. Bo- Inv. Hälso. Trans- Post Rekr. Rest. Div. Totalt 1 Totalt 1 och och och ende Hush. och port och och och var.o skugg 2 fastdryck tobak skor sjukv. tele kultur logi tjänst. ställda V-tal 2001 3 134,0 46,0 64,0 290,0 54,0 26,0 136,0 29,0 117,0 57,0 46,0 1000 1 1000 1 1999 årsm 226,0 330,0 158,3 289,9 219,8 590,3 310,1 257,1 197,1 340,4 246,7 258,5 258,1 218,7 2000 årsm 226,0 335,3 158,8 292,1 220,1 630,5 323,8 230,7 196,2 345,6 254,7 260,8 260,7 223,4 2001 årsm 232,5 339,4 162,9 303,6 224,8 660,1 324,0 230,4 197,9 356,6 264,9 267,1 267,1 229,3 2000 dec 225,8 337,7 166,5 294,7 221,8 638,1 319,9 225,8 198,2 349,8 257,5 262,5 262,5 224,5 ltix 4 224,9 337,4 167,2 295,3 221,0 636,7 319,0 222,1 196,4 349,8 258,3 261,9.. 224,6 2001 jan 225,1 338,2 145,6 300,0 220,4 640,9 322,2 222,5 197,2 350,5 260,5 261,7 261,7 224,1 feb 226,3 338,1 147,2 301,0 221,9 642,6 324,7 222,3 196,3 351,5 262,1 262,6 262,6 224,9 mar 228,6 338,3 159,5 301,4 223,1 649,6 322,4 231,1 196,3 352,2 262,1 264,6 264,6 226,7 apr 231,1 338,4 164,6 303,4 223,3 659,0 327,6 231,1 196,8 353,5 263,3 266,9 266,9 228,9 maj 234,9 338,8 164,8 303,9 224,9 661,9 334,0 232,1 197,4 354,4 264,3 268,7 268,7 230,6 jun 234,0 339,3 161,8 304,9 225,2 662,6 329,2 232,0 199,1 355,1 264,0 268,3 268,3 230,2 jul 233,9 340,1 150,7 306,5 224,4 662,7 323,9 232,5 199,1 354,2 264,0 266,9 266,9 229,0 aug 234,2 340,4 154,6 307,3 225,9 661,9 323,4 232,5 197,5 357,3 265,2 267,6 267,6 229,4 sep 234,2 341,5 174,4 305,1 226,0 668,0 327,3 232,0 198,1 361,7 266,1 269,9 269,9 232,6 okt 236,2 341,5 176,3 303,2 226,1 669,7 319,3 232,2 198,3 360,9 268,5 269,1 269,1 231,7 nov 234,7 341,7 177,6 303,4 227,3 671,9 317,8 232,1 198,3 364,7 269,4 269,2 269,2 231,7 dec 236,4 336,3 178,1 303,3 228,6 670,9 316,6 232,1 199,9 363,7 269,6 269,5 269,5 232,2 Ändring i % 5 nov01-dec01 0,7-1,6 0,3-0,1 0,6-0,2-0,4 0,0 0,8-0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 dec00-dec01 6 5,1-0,3 6,5 2,7 3,5 5,4-0,7 4,5 1,8 4,0 4,4 2,9 2,7 3,3 1) Inklusive huvudgruppen 10 : utbildning (vägn.tal 1,0 promille) som ej samlats in från 1980 och därför ej kan redovisas med 1980=100. OBS! Årsmedeltalen är ej fastställda. 2) Skuggindextal bygger i förekommande fall på reviderade delindextal. Vid indexreglering används normalt fastställda tal. 3) Vägningstal, viktsystemet revideras vid varje årsskifte. 4) Långtidsindex är ett indextal för december som beräknas på mer aktuella vikter än de andra månadstalen under året. 5) Beräknad på indextal med mer än en decimal. Gäller ej fastställda tal. 6) Förändringstalen avviker normalt från procentuell förändring i indextalen, beroende på förändringar i konsumtionens sammansättning. Gäller ej fastställda tal.
SCB 13 PR 14 SM 0201 8. Indextal och förändringstal för olika varugrupper (1980=100) 8. Index numbers and changes in per cent of different groups (1980=100) Huvudgrupp Main group Väg- Indextal Förändring i % 1 Undergrupp Subgroup ningstal Enligt COICOP According to COICOP 2001 nov 01- dec 00- nov 01 dec 01 dec 01 dec 01 2 01 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 134,0 234,7 236,4 0,7 5,1 01.1 Livsmedel Food 120,8 242,9 244,8 0,8 5,8 01.1.1 Bröd och övriga spannmålsprodukter Bread and cereals 21,7 247,1 247,0 0,0 3,0 01.1.2 Kött Meat 25,3 232,5 231,9-0,3 7,3 01.1.3 Fisk Fish 7,2 289,7 295,3 1,9 9,9 01.1.4 Mjölk, ost och ägg Milk, cheese and eggs 21,6 255,8 253,9-0,8 2,9 01.1.5 Oljor och fetter Oils and fats 3,8 203,8 203,0-0,4-0,3 01.1.6 Frukt Fruit 8,8 211,7 214,7 1,4 13,3 01.1.7 Grönsaker Vegetables 14,5 199,2 212,4 6,6 11,2 01.1.8 Sötsaker och glass Sugar, jam, honey, chocolate and confectionery 14,1 290,8 290,1-0,2 2,9 01.1.9 Övriga livsmedel Food products n.e.c. 3,8 267,3 267,2-0,1 0,5 01.2 Alkoholfria drycker Non-alcoholic beverages 13,2 174,2 174,0-0,1-1,6 01.2.1Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa 5,5 165,3 163,5-1,1-5,7 01.2.2 Mineralvatten, läskedrycker, Cold non-alcoholic beverages frukt- och grönsakjuice 7,7 221,8 223,0 0,6 1,4 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 46,0 341,7 336,3-1,6-0,3 02.1 Alkoholhaltiga drycker Alcoholic beverages 26,7 276,3 268,1-2,9-1,8 02.2 Tobak Tobacco 19,3 456,2 457,6 0,3 1,7 03 Kläder och skor Clothing and footwear 64,0 177,6 178,1 0,3 6,5 03.1 Kläder Clothing 54,9 183,7 184,0 0,2 7,4 03.2 Skor Footwear 9,1 148,9 150,0 0,8 1,3 04 Boende Housing, water, electricity and fuels 290,0 303,4 303,3-0,1 2,7 04.S Hyres- och bostadsrättslägenhet: Hyra Rented and housing cooperative dwellings: rentals incl. Heating 149,7 432,9 432,4-0,1 1,5 04.x Egnahem: Nyttjande av Imputed rentals for housing bostaden 92,0 179,2 179,6 0,2 0,0 04.4 Egnahem: Vatten och bostadsanknutna tjänster Owner-occupied housing: Water and dwelling services 8,4 503,0 503,0 0,0 2,4 04.5 El och bränsle Electricity and fuels 39,9 416,1 414,4-0,4 13,6 04.5.1 El Electricity 33,6 382,3 382,3 0,0 17,3 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 54,0 227,3 228,6 0,6 3,5 05.1 Möbler Furniture 24,7 230,2 231,1 0,4 3,5 05.2 Hushållstextilier Household textiles 6,0 165,5 166,0 0,3 0,1 05.3 Hushållsutrustning Household appliances 4,0 208,6 209,9 0,6 3,0 05.4 Husgeråd Household utensils 5,3 294,5 296,1 0,6 8,5 05.5 Verktyg, elartiklar och Tools and garden equipment trädgårdsredskap 5,9 216,1 220,0 1,8 3,8 05.6 Förbrukningsvaror för Household maintenance hushåll 8,1 252,8 253,6 0,3 2,4
SCB 14 PR 14 SM 0201 8. Forts. Huvudgrupp Main group Väg- Indextal Förändring i % 1 Undergrupp Subgroup ningstal Enligt COICOP According to COICOP 2001 nov 01- dec 00- nov 01 dec 01 dec 01 dec 01 2 06 Hälso- och sjukvård Health 26,0 671,9 670,9-0,2 5,4 06.1 Läkemedel, glasögon etc. Medicine, spectacles etc. 13,1 581,4 579,7-0,3 4,6 06.2 Sjuk- och tandvård Out-patient services 12,9 801,1 801,0 0,0 6,2 07 Transport Transport 136,0 317,8 316,6-0,4-0,7 07.1.Inköp av fordon Purchase of vehicles 45,5 253,0 253,3 0,1-3,7 07.2 Drift av fordon Operation of vehicles 70,1 334,4 330,8-1,1-1,1 07.3 Transporttjänster Transport services 20,4 434,7 439,2 1,0 7,0 08 Post- och telekommunikationer Communication 29,0 232,1 232,1 0,0 4,5 08.1 Posttjänster Postal services 2,0 494,6 498,0 0,7 0,8 08.x Teletjänster och utrustning Telephone services and equipment 27,0 206,8 206,7-0,1 4,8 09 Rekreation och kultur Recreation and culture 117,0 198,3 199,9 0,8 1,8 09.1 Audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning Audio-visual, photographic and information processing equipment 20,9 77,5 77,0-0,6-3,7 09.2 Andra större varor för Other major recreational goods rekreation 4,1 313,2 313,2 0,0 7,1 09.3 Övriga fritidsvaror Other recreational items 21,5 198,1 201,3 1,6 1,2 09.4 Rekrationstjänster och kulturella tjänster Recreation and cultural services 41,0 203,5 203,7 0,1 2,9 09.5 Tidningar, böcker och skrivmaterial Newspapers, books and stationery 15,9 422,1 424,7 0,6 4,5 09.6 Paketresor 3 Package holidays 13,6.. 4,3 3,2 10 Utbildning Education 1,0.. 0,0 3,2 10.x Privat utbildning 3 Private education 1,0.. 0,0 3,2 11 Restauranger och logi Restaurants and hotels 57,0 364,7 363,7-0,3 4,0 11.1 Restauranger Restaurants, canteens etc 49,9 356,5 356,7 0,1 4,3 11.2 Logi Accomodation services 7,1 440,2 427,8-2,8 1,7 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 46,0 269,4 269,6 0,1 4,4 12.1 Personlig hygien Personal care 21,0 325,8 325,6-0,1 3,4 12.3 Övriga personliga tillh. Personal effects n.e.c. 6,6 147,9 147,9 0,0 3,6 12.5 Försäkringar 3 Insurance 8,8.. 0,3 7,4 12.6 Övriga finansiella tjänster 3 Financial services n.e.c. 6,2.. 0,0 4,7 12.7 Övriga tjänster Other services n.e.c. 3,4 415,2 418,7 0,8 3,7 TOTALT, skuggindex TOTAL, Shadow Index 1000,0 269,2 269,5 0,1 2,9 Pensionspristalet: 1250 för mars 2002 1) Beräknad på indextal med mer än en decimal. Gäller ej fastställda tal. 2) Förändringstalen avviker normalt från procentuell förändring i indextalen, beroende på förändringar i konsumtionens sammansättning. Gäller ej fastställda tal. 3) Uppgifter har ej samlats in från 1980 och indextal för undergruppen kan därför ej redovisas med 1980=100. För den tid som uppgifter har samlats in har dessa dock påverkat totalindex och indextalet för berörd huvudgrupp.
SCB 15 PR 14 SM 0201 9. Konsumentprisförändring uppdelad i bidrag från förändringar i nettopriser, indirekta skatter och subventioner, procentenheter 9. Consumer price change divided in contribution from changes in the net prices, indirect taxes and subsidies, percentage points dec 99 dec 00 dec 00 dec 01 KPI totalt 1,4 2,9 Därav: - KPI med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner (nettopriser) 2,1 2,5 - Nettoeffekt av indirekta skatter minus subventioner -0,7 0,4 Indirekta skatter 1-0,9 0,2 Mervärdesskatt 0,2 0,4 Dryckesskatt - -0,1 Tobaksskatt 0,0 0,0 Energiskatt: - bensin 0,0-0,2 - diesel, andra oljeprod. m.m. -0,1 0,0 - elektrisk kraft 0,0 0,1 Koldioxidskatt 0,0 0,4 Svavelskatt - - Skatt på råtallolja - 0,0 Skatt på el från kärnkraft 0,0 - Elabonnentavgift - - Elberedskapsavgift - - Fordonskatt 0,0 0,0 Försäljningsskatt på motorfordon 0,0 0,0 Tullar 0,0 0,0 Skatt på lotterimedel 0,0 0,0 Skatt på annons och reklam 0,0 0,0 Avgift på gödselmedel - - Avgift på bekämpningsmedel - - Skatt på naturgrus - - Fastighetsskatt 0,0-0,3 Allmän löneavgift -1,3-0,1 Särskild skatt på pensionskostnader 0,0 0,0 Vägavgift för tunga fordon 0,0 0,0 Skatt på avfall 0,1 - Subventioner 0,2 0,1 Driftbidrag till trafikföretag 0,0 0,0 Statligt stöd till dagstidningar 0,0 0,0 Statligt litteraturstöd 0,0 0,0 Glesbygdsstöd 0,0 - Regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd - 0,0 Stöd till jordbruket 0,0 - Räntebidrag 0,3 0,1 Stöd till studiecirklar 0,0 0,0 1) Inklusive automatiska effekter på indirekta värdeskatter (t ex moms) vid prisförändringar på varor och tjänster belagda med dessa skatter.
SCB 16 PR 14 SM 0201 Fakta om statistiken KPI mäter den genomsnittliga utvecklingen av priserna för hela den privata inhemska konsumtionen. HIKP har utarbetats för att man ska kunna göra internationella jämförelser. Sättet att beräkna KPI varierar i olika länder och i HIKP har man samordnat mätmetoderna. En omfattande EU-reglering föreligger och är under utveckling vad beträffar HIKP. NPI visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som återstår sedan nettot av indirekta skatter minus subventioner räknats bort. Detta omfattar statistiken De objekt som undersökningen avser att mäta är transaktioner av varor och tjänster i den privata inhemska konsumtionen. Populationen utgörs av samtliga transaktioner som genereras av denna konsumtion. Variabeln är det pris på varan eller tjänsten som konsumenten faktiskt betalar, utan motprestation t.ex. i form av medlemsrabatter, rabattkuponger etc. Definitioner och förklaringar De statistiska måtten inom KPI och NPI är indextal (1980=100), ändring i procent (sedan föregående månad, hittills i år, under den senaste tolvmånadersperioden). KPI och NPI är konstruerade som kedjeindex med årslänkar. De statistiska måtten inom HIKP är indextal (1996=100), ändring i procent (sedan föregående månad, hittills i år, under den senaste tolvmånadersperioden). HIKP beräknas också som en kedjeindex med årslänkar. I löpande redovisning av KPI används 12 huvudgrupper och ett 90-tal undergrupper av varor och tjänster i den privata konsumtionen. Redovisningen sker enligt COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose) som är en internationell klassificering av hushållens privata konsumtion. För HIKP och NPI redovisas endast förändring på total nivå. Så görs statistiken Prisuppgifter samlas in av SCB:s intervjuare genom butiksbesök eller centralt av SCB. Prismaterialet samlas in per den 15 i månaden eller under den vecka den 15 infaller. Insamlingen utförs i ett urval av butiker samt av ett urval av varor och tjänster. Varje år sker en uppdatering av de varor och tjänster som mäts och deras vägningstal. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning. Även urvalet av butiker uppdateras årligen. Uppgiftsplikt gäller för uppgifter som erfordras för beräkning av konsumentprisindex (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till konsumentprisindex, SCB-FS 2001:15). KPI, NPI och HIKP beräknas och publiceras månadsvis. Statistikens tillförlitlighet De viktigaste felkällorna i KPI är täckningsfel, urvalsosäkerhet, osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar på de produkter som prismäts samt osäkerhet när det gäller vägningstal. Vilken beräkningsmetod som fastställts för en delundersökning har också betydelse för resultatet. Det gäller särskilt egnahemsposten.
SCB 17 PR 14 SM 0201 Täckningsfel uppkommer framförallt på grund av att vissa produktgrupper inte undersöks. De mest betydande områdena som för närvarande inte ingår i KPI är barn- och äldreomsorg. Urvalsosäkerhet beror på urvalet av försäljningsställen (huvudsakligen sannolikhetsurval), och på urvalet av representantprodukter och varuvarianter. Urvalsosäkerheten för totala KPI är av storleksordningen 0,4 indexenheter (t.ex. index 99,4 ± 0,4) för en årslänk, uttryckt som 95 procent konfidensintervall. Osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar beror på svårigheter att värdera produktskillnader då en utgången artikel måste ersättas med en ny, som i vissa avseenden skiljer sig från den ursprungligen utvalda varianten. Osäkerhet när det gäller vägningstal förekommer på olika nivåer i KPI:s beräkningssystem till följd av att exakta och aktuella uppgifter om olika produkternas konsumtionsandelar inte kan erhållas. Bra att veta KPI är en kedjeindex med årslänkar. Metodbyten sker som regel vid årsskiftena, d.v.s. inför en ny årslänk. Tidseriebrott uppkommer därför normalt ej. Efter det att KPI för en viss månad offentliggjorts, sker ett formellt fastställande av totalindextalet. Det omprövas därefter inte, och gäller således i alla sammanhang där man i lagar, förordningar eller avtal hänvisar till konsumentprisindex. Denna ordning gäller även fortsättningsvis. Vid några tillfällen har det skett misstag vid upprättandet av beräkningsunderlaget, som inneburit att indextalen gett en i någon mån missvisande bild av prisförändringen. Från och med den 8 maj redovisas i Sveriges Statistiska Databaser, på SCB:s webbsida och i SCB:s publikationer dels de oreviderade, fastställda totalindextalen fr.o.m. 1980, och dels reviderade skuggindextal avseende KPI totalt samt reviderade indextal för produktgrupper som är konsistenta med skuggindextalen. Publicering KPI, HIKP, NPI, UND1X och UNDINHX beräknas månadsvis. Resultaten offentliggörs cirka två veckor efter redovisningsmånaden. Nästkommande månadsrapport, för januari 2002, publiceras den 21 februari 2002. KPI, enligt 1980 års indelning, kommer ej att redovisas efter publicering av index för december 2001. KPI kommer då bara att redovisas enligt COICOP indelningen. Senaste KPI, NPI, HIKP, UND1X, UNDINHX och prisbasbeloppet finns på talsvar, tfn 08-506 949 95. Där kan man också beställa tidsserier till sin fax. Tjänsten är gratis. Motsvarande information finns också utan kostnad tillgänglig på SCB:s webbplats, http://www.scb.se. Mer detaljerad information kan erhållas via SCB:s webbplats genom kostnadsfritt abonnemang på Sveriges statistiska databaser. För specialbearbetningar, kontakta: SCB, Programmet Priser, Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM, tfn 08-506 940 00, e-post: priser@scb.se. Mer information om metoder, användningsområden och beräkningar av KPI finns i KPI-handboken som också kan hämtas utan kostnad på SCB:s webbplats. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 18 PR 14 SM 0201 In English Summary Swedish consumer prices rose on average by 0.1 from November to December. The annual rate of inflation in December is 2.9 % (2.7 % in November and 1.4 % in December 2000). CPI for December 2001 is 269.5 (1980=100). Price rises for vegetables (6.6 %) and package holidays (4.3 %) contributed upwards with 0.1 percentage points each to the total change from November to December. Lower prices for fuel (-1.9 %) deducted with 0.1 percentage points. Lower prices for wine (-7.3 %) deducted with 0.1 percentage points. In December the underlying inflation as an annual rate by UND1X is 3.4 % (3.1 % in November and 1.3 % in December 2000), and by UNDINHX 4.7 % (4.6 % in November and 1.6 % in December 2000). From November to December UND1X rose by 0.2 % (last year -0.2 %) and UNDINHX rose by 0.2 % (last year 0.1 %). The harmonised index (HICP) rose by 0.1 % from November to December and rose by 3.2 % since December 2000. The Net Price Index (NPI) rose by 0.2 % since last month. Since December 2000 NPI rose by 3.3 %. The Consumer Price Index (CPI) provides a measure of the price development at average for the whole of the private consumption. The prices used in the index are prices actually paid by the consumers, including VAT and other indirect taxes. Prices are collected by enumerators from selected outlets and random samples of retail stores, restaurants etc. The prices are the ones valid the 15:th in the month or the week which the 15:th takes place. The calculations are based on samples of goods and services for which the price changes are weighted together in proportion to the corresponding product shares of total private consumption. The Consumer Price Index is computed as a chain index with yearly links (each link with December of the preceding year = 100), the weights being revised for each link. The links for the months January - December, the short-term links, are computed with weights based on the value of the private consumption on the domestic market during the preceding year, recalculated to the December prices of that year. For the month of December a revised link, the long-term link, is also calculated. The weights for this link are based on the value of the private consumption during the current year, recalculated to the price level in December of the previous year. The index number of the Consumer Price Index is calculated for each month, from the two types of links. The short-term link is chained back, through the long-term link in each preceding year, to the base year 1980. The major sources of error in the CPI is lack of coverage, sample error, error with valuation of quality changes when a commodity must be changed and deficiency in the data from which the weights are being computed. The most important lack of coverage concerns the consumption of kindergarten services and elderly care which, at present, are not included in the CPI. Calculations indicate that the sample error for total CPI is about 0.4 percentage points for a year link, expressed as a 95 % interval of confidence.
SCB 19 PR 14 SM 0201 List of tables 1. Changes in per cent for main groups according to COICOP 9 2. Effect table for the main groups in CPI, contribution in percentagepoints to the changes in consumer prices 9 3. International rate of change until November 2001 10 4. Changes in per cent for Consumer Price Index, 1997-2001 10 5. Inflation rate in December, 1962-2001, per cent 11 6. Changes in per cent for CPI, UND1X, UNDINHX and HICP 11 Explanation of symbols 11 7. Consumer Price Index (CPI) and Net Price Index (NPI). (Weights, Annual averages, Main groups according to COICOP) 12 8. Index numbers and changes in per cent of different groups (1980=100) 13 9. Consumer price change divided in contribution from changes in the net prices, indirect taxes and subsidies, percentage points 15 List of terms HIKP Indirekta skatter Inflationstakt NPI Procent Procentenheter Subventioner HICP, Harmonised index of consumer prices. Are used for international comparisons of inflation. Indirect taxes Inflation rate Net Price Index is defined as an index in which the base and current year prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different processing stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods and services. The prices are also adjusted for certain subsidies. Per cent Per centage point Subsidies