Olycksfall (t ex fall, fallande föremål, fordon)

Relevanta dokument
Säkrare bygg- och anläggningsarbete

Broar Formställning och formsättning

Skydda dig mot fallrisker

Vägar och planer Läggning gatsten och markplattor

Dräneringsledning Läggning av dränering runt hus

43 JUC.1. Taktäckning Betongpannor. Montering av tak- och nockpannor av betong. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll.

Takarbete. Befintliga fastigheter tillträdesanordningar uppfyller normalt inte kraven. AFS 2014:26 ändringar i 1999:3

Stomme väggar Ytterväggar med Tilt-up metoden

43 JUE.1. Taktäckning Tegelpannor. Montering av takoch nockpannor av tegel. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/ Beslutad datum:

Fasader Ställningar - allmänt

1.Risk för fall från högre höjd än 2 meter

Säkrare snöskottning En broschyr om säkrare snöskottning från tak

34 ESE.24. Bjälklag Platsgjuten betong. Gjutning med pump på plattbärlag. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande

Takarbete. Ställningar AFS 1990:12 Byggnads- eller anläggningsarbete AFS 1999:3

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

31 GSC.5. Stomme väggar Betongelement. Montering av massiva prefabricerade väggar av betong. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll.

Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

Instruktioner för byggnadsställningar hos SSAB EMEA AB, Oxelösund

Grundmur Isolering utvändigt

Taktäckning Byte av taktegel och underlagstäckning

Brister i ställningar

ANVÄNDNING AV ARBETSUTRUSTNING

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1981:14 Utkom från trycket den 14 sept SKYDD MOT SKADA GENOM FALL

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSARBETE

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

Markförstärkning Förankring i berg med förspända linor

CHECKLISTA FÖR SÄKERT TRUCKARBETE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1999:3 BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSARBETE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1981:15 Utkom från trycket den 14 september 1981 SKYDD MOT SKADA GENOM RAS

Xxxxx. Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Brister i ställningar

Terminal Jekteviken. Riskanalysschema för Envac ansvarsområde.

Kommun Väst i samverkan

Fallskydd. Fallskyddsutrustning Stödutrustning Skötsel & underhåll

Markförstärkning Spontning

15 PB. Ledning PP rör. Läggning och svetsning av PPrör. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande

BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSARBETE

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Förebyggande av fallrisk vid lossning av betongelement

Att gräva grav ställer många KRAV. Föredrag vid SKKFs Rikskonferens i Örebro Claes-Anders Malmberg 15/5 2017

SÄKERHET I BRAVIDA 2019

Markförstärkning Slitsmur

CHECKLISTA FÖR BYGGNADSPLÅTSLAGERI

Användar- och Underhållsinstruktion Monier Taksäkerhetssystem

Platta på mark Armering med nät och lösjärn

Markförstärkning Pålning

Tryckeri, Berndtssons Tryck: cramo SAFETy Produktion:

För ett skyddsnät utan provtråd skall instruktionen ange den tidpunkt när nätet inte längre ger tillfredsställande skyddsfunktion.

Arbetsmiljöplan för Byggarbetsplats

51 GSN.15. Fasader utfackning Monteringsfärdiga element. Montering av förtillverkade utfackningselement av trä. Förutsättningar.

STÄLLNINGAR ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:4

34 ESB.5. Stomme bjälklag Formar av kassetter. Formsättning bjälklag med kvarsittande form av plåt. Förutsättningar. Förarbete.

Gemensamma Ordnings- och arbetsmiljöregler

Platta på mark Installationer av El och VS. Dragning av. kablar och rör till avsättningar i betongplattan

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST

Skötselråd och reparationsanvisningar

Värt att veta... Ställningar

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Rivning taktäckning Sanering av eternittak. Förutsättningar 1(6) Förklaringar 1(2) Sanering av asbestcementplattor. kontaminerad isolering

Råd och. skyddsanvisningar

Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det möjligt?

Terrasser Vattentäta skikt av asfaltmastix

Checklista fallolyckor

Varumottag, lager och distribution

Arbetsmiljöplan Upprättad i enlighet med AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete

28 ESB.5. Garagenedfart Kvarsittande form av plåt. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande

Vad säger: Gällande Europastandarder. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket. Leverantörer. Viktiga tillbehör. Kontroll av lagerinredningar EN

Vet du vad som gäller?

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Riskbedömning vid brandskyddskontroll - med åtgärdsförslag och handlingsplan

Stomme väggar Formsättning med systemform

Strängbetongs allmänna ordnings- och skyddsregler för byggarbetsplatser

Rätt ställning vid plåtslageriarbete på tak

Transkript:

Olycksfall (t ex fall, fallande föremål, fordon) Risken för fall Fall är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på bl a byggarbetsplatser. Risken för fall ska vara förebyggd. Om det behövs ska skyddsräcken, arbetsplattformar, arbetskorgar eller ställningar användas. Sådana skyddsanordningar behövs i allmänhet när nivåskillnaden är två meter eller mer. De kan behövas även vid mindre nivåskillnader, till exempel om det finns vatten nedanför eller uppstickande armeringsjärn som man kan falla på. Skyddsräcken ska: vara hållfasta vara tillräckligt höga (en meter är i regel tillräckligt, men ibland behövs högre räcken) ha åtminstone överledare, en mellanledare och fotlist eller vara gjorda på annat sätt så att de ger minst lika bra skydd. När arbetet är sådant att det inte går att använda räcken, arbetsplattformar, arbetskorgar eller ställningar ska personlig fallskyddsutrustning användas. Tänk på att enbart midjebälte i fallutrustningen innebär stor risk för livshotande skador på inre organ om man faller över en kant och blir hängande i linan. En säkerhetssele fördelar krafterna från rycket bättre. Selen kan vara insydd i väst. Jobba säkrare på tak Vid takarbete ska normalt skyddsräcke eller utrustning som ger motsvarande skydd användas. Räcke kan sitta på takfoten eller på en ställning som slutar strax nedanför takfoten. Tänk på att det kan behövas extra kraftiga räcken för att hejda en person som kommer rutschande utför ett brant tak.

Ibland kan personlig fallskyddsutrustning med lina användas som skydd istället för räcke eller annan utrustning, t ex om det är svårt eller riskfyllt att sätta upp räcken, eller om arbetet endast tar kortare tid eller vid snöskottning. Tänk på att enbart livbälte kan ge svåra inre skador om ett fall kan innebära att man blir fritt hängande i bältet. En säkerhetssele fördelar krafterna över kroppen på ett bättre sätt. En säkerhetssele kan vara insydd i arbetskläderna. Om säkerhetssele med lina används ska linan fästas i lämplig anordning på taket, till exempel en fast skyddsanordning. Om detta inte går att ordna ska lämplig person utses som håller fast linan, lämpligen genom avhåll. Linan ska hållas sträckt under arbetet. Det är viktigt att kontrollera att fästena är pålitliga. Detta gäller också fasta skyddsanordningar. Lutande tak Att arbeta på ett lutande tak är ansträngande. Om ett arbete som ska utföras på en liten yta väntas pågå i mer än fyra timmar, och om taket lutar mer än 1:4, måste man ordna ett horisontellt arbetsplan. Detta kan bli aktuellt till exempel när en skorsten muras upp eller en takkupa ska kläs in med plåt. Personlig skyddsutrustning Skyddshjälm och skyddsskor ska användas om det inte är uppenbart obehövligt. Annan personlig skyddsutrustning, till exempel ögonskydd, hörselskydd och handskar, ska användas när det behövs. Skyddsnät Ett skyddsnät ska vara särskilt konstruerat för detta ändamål. En skriftlig instruktion på svenska ska medfölja nätet vid leveransen. Instruktionen ska bland annat beskriva hur nätet är avsett att monteras. Ett skyddsnät får endast monteras under överinseende av en kompetent person. En sådan person ska också kontrollera nätet innan det får användas igen om det fångat en fallande person eller ett föremål som kan ha givit motsvarande påfrestning.

Ett skyddsnät åldras, särskilt när det utsätts för dagsljus (ultraviolett strålning). Att nätet åldras medför att töjbarheten hos maskorna minskar. Den tid som ett skyddsnät får användas är därför begränsad och får inte användas efter utgångsdatum. Om skyddsnät ska användas när det är kallare än -10 C, måste ett nät väljas som fungerar vid sådana temperaturer. Se upp för dolda risker! Alla ytor som man kan gå på ska normalt ha betryggande bärighet så att man inte kan trampa igenom. Ytor som inte har betryggande bärighet ska spärras av och utmärkas om det inte är uppenbart onödigt. Om man ändå måste arbeta på en yta med dålig bärighet krävs särskilda skyddsåtgärder. Lagring och uppställning av material Allvarliga olyckor kan hända om uppställda eller staplade tyngre material kommer i rörelse. Om det finns sådana risker ska dessa material stabiliseras. Åtgärder kan också behövas vid arbete med produkter eller utrustning som innehåller lagrad energi. Det kan till exempel gälla spännarmering, fjäderbelastade portar eller uppallat material. Tänk på att förankringar av material m.m. utomhus måste kunna klara blåst. Skydd mot väder och vind Vid arbete utomhus ska arbetstagarna skyddas mot väder och vind m.m. som kan inverka menligt på deras hälsa och säkerhet. Det kan gälla hård blåst, stark värme eller kyla, kraftigt eller underkylt regn eller kraftigt snöfall. En bra åtgärd är intäckning av arbetsplatsen med väderskydd. Det är viktigt att skyddet är betryggande dimensionerat och förankrat mot de snö- och vindlaster det kan utsättas för. Ofta placeras väderskyddet utanpå eller ovanpå en fasadställning, som då måste dimensioneras med avseende på de laster som väderskyddet överför till ställningen. Även långvarig eller intensiv exponering för solljus kan vara farlig. Tänk också på risken för blixtnedslag. Fallande föremål På många arbetsplatser finns risk för fallande föremål. Det kan vara byggplatser men även vid större industrier där fortlöpande underhållsarbete pågår. Områden där det finns risk för fallande föremål ska spärras av och markeras på något sätt. Om sådana områden måste beträdas så ska skyddstak, täckta gångar eller liknande anordnas. Det är även viktigt att förebygga att föremål faller. Med fäst- och fångutrustning för verktyg, handhållna maskiner mm kan man ofta minska risken att föremål faller fritt.

Grävsäkerthet Markarbete ska planeras och genomföras så att stabiliteten i marken blir tillräcklig med hänsyn till de belastningar den kan komma att utsättas för. Det ska vara kontrollerat om det finns till exempel ledningar eller farliga ämnen i marken. Stödkonstruktioner, till exempel spont, ska användas om inte risken för farliga ras bedöms som obefintlig. Alternativt får schakten utföras med släntlutning. I båda fallen ska säkerheten mot ras med mera vara betryggande. Till exempel fordonstrafik ska hållas på avstånd från schaktgropen. Förebyggande åtgärder ska vidtas så att till exempel maskiner för schaktning inte faller ned i gropen. Stödkonstruktion vid schaktning. Fordonstrafik Risken för olyckor p g a fordonstrafik är stor. Det kan vara både intern trafik som trafik, utan att ha samband med arbetsplatsen, passerar förbi eller genom platsen eller området där arbetet utförs. Sådana risker kan finnas vid vägarbete eller spårbyggnadsarbete, men även vid kabel och rörarbeten vid vägar och till exempel uppförande av byggnad nära gata. En mängd åtgärder ska övervägas eller vidtas för att förebygga riskerna. En del av dem ska övervägas i en viss ordning. I första hand ska trafiken ledas om så att arbetet inte berörs. Är det inte möjligt att leda om trafiken kan hastigheten sättas ner och trafiken dirigeras genom området på lämpligt sätt med t ex tillfälliga trafikljus eller manuell dirigering. Varselkläder med reflexer ska bäras bland annat av den som dirigerar trafiken och av dem som arbetar på platser som inte är avskilda från trafiken. Truckar Trucken är den maskin som är inblandad i flest arbetsolyckor i Sverige. Varje dag skadas flera personer i olyckor med truckar: vid kollisioner, vältning och haverier samt felaktig användning. Truckar används på många olika arbetsställen och kunskap om användning av truckar och gällande regler varierar mycket mellan olika arbetsställen. Truckanvändningen ska undersökas och riskbedömas systematiskt. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bl.a. måste sikten vara tillfredställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska säkras innan trucken kör ut på flaket och bälte ska användas när det finns. Arbetsgivarens skriftliga tillstånd och truckförarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara dokumenterade. Arbetsförhållandena skall undersökas och riskerna bedömas när truckar skall användas. Följande skall då särskilt undersökas: 1. egenskaperna hos truckarna, 2. hur truckarna skall användas, 3. miljön där truckarna skall användas, 4. de belastningsergonomiska förhållandena, 5. behovet av skyddsutrustning, 6. arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper och 7. behovet av skötsel och underhåll av trucken. Utöver detta ska även tillstånd och kunskaper för truckförare beaktas

Läs mer Arbetsmiljöverket Exempel på lokalt regelverk för arbete på hög höjd (INEOS) www.av.se www.ineos.se/media/files/inkop/hmss-329.pdf