VIT HERDEHUND (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse)



Relevanta dokument
VIT HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH SPRINGER SPANIEL

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

WELSH CORGI PEMBROKE

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH CORGI CARDIGAN

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

FLATCOATED RETRIEVER

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

GORDONSETTER. Grupp 7

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

BEARDED COLLIE. Grupp 1

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

CHOW CHOW. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

DALMATINER (Dalmatinac)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

PARSON RUSSELL TERRIER

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

Vit herdehund Raskompendium med kommentarer

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 347 FCI-standard på franska publicerad 2011-08-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-07-04 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-07-02 VIT HERDEHUND (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse) Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för VIT HERDEHUND Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Schweiz Sällskaps- och familjehund Grupp 1, sektion 1 I USA och Kanada har vit herdehund successivt blivit accepterad som en självständig ras. De första hundarna av den här rasen importerades till Schweiz i början av 1970-talet. En amerikansk hanhund, Lobo, föddes i mars 1966 och anses som rasens hörnsten i Schweiz. Ättlingar till den här hunden registrerades i schweizisk stambok liksom ytterligare importer från USA och Kanada och rasen växte i antal. Rasen registreras som egen ras sedan 1991 och förekommer nu frekvent över hela Europa. Vit herdehund är en kraftfull, välmusklad medelstor hund med ståndöron och medellång eller lång päls, alltid med underull. Den skall vara rektangulärt byggd och ha medelgrov benstomme. Kroppen skall ge ett elegant intryck med harmoniska linjer. Kroppen skall vara måttligt lång och rektangulär till formen. Kroppslängden (mätt från skulderled till sittbensknöl) skall vara som 12:10. Avståndet från stopet till nostryffeln skall vara något större än avståndet från stopet till nackknölen. Vit herdehund skall vara livlig, uppskatta aktivitet och ha ett balanserat temperament. Rasen skall vara uppmärksam och lättlärd, mycket social och trogen. Den är vänlig och lågmäld, aldrig rädd eller oprovocerat aggressiv. Vit herdehund skall vara en gladlynt, lättlärd och sportig hund med förutsättningar för all-roundutbildning. Rasens högt utvecklade sociala kompetens ger den en märkbar förutsättning att anpassa sig till all sorts händelser och situationer. Huvud Skallparti Skalle Huvudet skall vara kraftigt, torrt och välskuret och vara i god proportion till kroppen. Sett ovanifrån och från sidan skall det vara kilformat. Pannan och nosryggen skall vara parallella. Skallen skall vara endast lätt välvd och mittfåran endast svagt markerad.

Stop Stopet skall vara svagt markerat men tydligt. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara medelstor och önskvärt är svart pigment men s.k. vinternos eller ljusare nostryffel accepteras. Nospartiet skall vara kraftfullt och måttligt långt I förhållande till skallen. Nosryggen och nospartiets undre linje skall vara raka och svagt avsmalnande mot nostryffeln. Läpparna skall vara torra och tätt åtliggande. Läppkanterna skall vara så svarta som möjligt. Käkarna skall vara kraftfulla. Fullständigt saxbett. Tänderna skall vara lodrätt placerade i käken. Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och något snedställda. Ögonfärgen skall vara brun till mörkbrun. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande och helst svarta. Öronen skall vara högt ansatta ståndöron. De skall vara parallella, framåtriktade och formade som en långsträckt triangel med något rundade öronspetsar. Halsen skall vara medellång och muskulös. Den skall vara harmonisk i ansättningen och får inte ha löst halsskinn. Den eleganta nacklinjen skall mjukt övergå från det måttligt högt burna huvudet till manken. Kropp Överlinje Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Överlinjen skall vara stark, muskulös och medellång. Manken skall vara markerad. Ryggen skall vara plan och fast. Ländpartiet skall vara starkt musklat. Korset skall vara långt och medelbrett. Från ansättningen skall det slutta mjukt mot svansroten. Bröstkorgen skall inte vara för bred. Den skall vara djup, motsvara ca halva mankhöjden, och nå till armbågarna. Bröstkorgen skall vara oval och revbenen skall nå långt bakåt. Förbröstet skall vara uttalat.

Underlinje Svans Buklinjen skall vara lätt uppdragen och flankerna slanka och strama. Svansen skall vara buskig, sabelformad och avsmalnande mot spetsen. Den skall vara tämligen lågt ansatt och nå minst till hasleden. I stillastående skall svansen bäras hängande eller med en något sabellik kurva i den nedre tredjedelen. I rörelse kan den bäras högre men aldrig över rygglinjen. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Helheten skall vara stark, senig och med medelstark benstomme. Frambenen skall framifrån sett vara raka och endast måttligt brett ställda. Sett från sidan skall framstället vara välvinklat. Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda med god vinkling mot överarmarna. Hela skulderpartiet skall vara välmusklat. Överarmarna skall vara tillräckligt långa med stark muskulatur. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. Frambenen skall vara långa, raka och seniga. Mellanhänderna skall vara fasta och sedda från sidan endast lätt vinklade. Framtassarna skall vara ovala med slutna och väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Has/hasled Mellanfot Bakstället skall vara starkt, senigt och med medelstark benstomme. Bakifrån sett skall bakbenen vara raka och parallella och inte för brett ställda. Sett från sidan skall bakstället vara väl vinklat. Låren skall vara medellånga och starkt musklade. Knälederna skall vara väl vinklade. Underbenen skall vara medellånga, snedställda med solid benstomme och välmusklade. Hasorna skall vara kraftiga och välvinklade. Mellanfötterna skall vara medellånga, raka och seniga.

Baktassar Rörelser Hud Baktassarna skall vara ovala, något längre än framtassarna med slutna, väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt. Rörelserna skall vara rytmiska, regelbundna och uthålliga, med utsträckt steglängd fram och kraftigt påskjut bak. I trav skall rörelserna vara vägvinnande och fria. Huden skall vara slät och mörkt pigmenterad. Päls Pälsstruktur Färg Medellång päls: Tät, intilliggande dubbelpäls. Underullen skall vara riklig och täckt av hårt, rakt täckhår. Pälsen på öronen, ansiktet och framsidan av benen har kortare päls; på nacken och baksidan benen är pälsen något längre. Svagt vågig, hård päls är tillåten. Lång päls: Tät, intilliggande dubbelpäls. Underullen skall vara riklig och täckt av hårt, rakt täckhår. Pälsen på öronen, ansiktet och framsidan av benen har kortare päls; på nacken formar den långa pälsen en distinkt man och på baksidan av benen formar den långa pälsen byxor och på svansen är pälsen buskig. Pälsen skall aldrig vara överdrivet lång. Svagt vågig, hård päls är tillåten. Vit. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: Tikar: 58-66 cm 53-61 cm Vikt Hanhundar: 30-40 kg Tikar: 25-35 kg För mycket typiska individer skall inte liten avvikelse över eller under de angivna måtten diskvalificera. Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Något sotad ljus fawn (svag skuggning i färgerna gulaktigt till bruntonat) på öronspetsarna, ryggen och svansen. Rosa på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter. Sporrar (utom i de länder där borttagning av sporrar är förbjudet).

Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Tungt helhetsintryck med för kort kropp (kvadratisk). Otillräcklig könsprägel. Avsaknad av tänder andra än M3 eller högst två P1-or. Hängöron; tippöron; vikta öron. Starkt fallande rygglinje. Ringlad svans; svansknyck; svanskrok; svans som bärs över rygglinjen. Mjukt, silkigt täckhår; ulligt, lockigt täckhår som inte ligger tätt an mot kroppen; uttalad långhårspäls utan underull. Distinkt gul färg (distinkt gulaktig eller brunaktig skuggning) på öronspetsar, rygg och svansens ovansida. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Ängslighet, höggradig rädsla, ångestaggressivitet, oprovocerad aggressivitet, letargiskt beteende. Blå ögon, ett eller bägge. Utstående ögon. Entropion; ektropion. Över- eller underbett, snett bett. Total avsaknad av pigment på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter. Total avsaknad av pigment på hud och trampdynor. Albinism. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se E-post till Arbetsgruppen för standardfrågor agstandard@skk.se