Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

1 (3) 2011-02-25 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 8, 2011-02-25 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på fortsatt mycket låg nivå 77 varsel om uppsägningar i januari Antalet nya inkommande varsel om uppsägningar uppgick i januari till 77 personer i Gävleborgs län, vilket är en halvering jämfört med motsvarande månad förra året. Antal personer berörda av varsel om uppsägning LÄN 2011-01 2010-12 2010-01 AB Stockholms Län 731 872 809 C Uppsala Län 27 120 52 D Södermanlands Län 29 30 97 E Östergötlands Län 101 143 172 F Jönköpings Län 83 27 258 G Kronobergs Län 64 88 198 H Kalmar Län 111 221 49 I Gotlands Län 0 7 11 K Blekinge Län 33 0 55 M Skåne Län 394 444 535 N Hallands Län 6 25 71 O Västra Götalands Län 500 430 888 S Värmlands Län 17 64 179 T Örebro Län 144 20 60 U Västmanlands Län 36 30 29

2 (20) W Dalarnas Län 87 73 35 X Gävleborgs Län 77 50 156 Y Västernorrlands Län 112 51 683 Z Jämtlands Län 29 177 165 AC Västerbottens Län 12 25 82 BD Norrbottens Län 16 70 60 Riket 2609 2967 4644 Källa: Arbetsförmedlingen Nyanmälda lediga platser 241 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 14 016 under förra veckan, vilket var 5 156 fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 59 011 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 25 913 fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 241 under veckan, vilket var 29 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,7% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns 1 444 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 583 fler än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,4% i Gävleborgs län. Hittills under 2011 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 57%, jämfört med år 2010. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat med hela 76% hittills under 2011. Arbetslösheten 16 947 personer och 9,9% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg I landet som helhet var totalt 403 101 personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 7,9% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,7% av befolkningen 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 46,6% kvinnor och 53,4% män.

3 (20) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 7 866 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 081 personer. Totalt var alltså 16 947personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 6,5% eller 1 185 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 9,9% i Gävleborg. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 8 009 eller 47,3% kvinnor och 8 938 eller 52,7% män. Ungdomsarbetslösheten nu 4 414 unga arbetslösa i Gävleborg (17,2% av befolkningen 18-24 år) För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 92 073, vilket är en minskning med 7,3% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år motsvarar detta 10,3%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 42,8% kvinnor och 57,2% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 414 personer förra veckan. Detta var en minskning med 376 personer eller 7,9% sedan förra året och motsvarar 17,2% av länets befolkning i åldern 18-24 år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 999 eller 45,3% kvinnor och 2 415 eller 54,7% män. Arbetslöshetsprognos arbetslösheten fortsätter vända nedåt i takt med att sysselsättningen ökar Antalet arbetssökande som erhöll arbete under förra veckan uppgick till 432 personer, vilket är en ökning med 19% jämfört med förra året. Detta var 3,9% av samtliga arbetssökande som erhöll ett arbete i hela landet under veckan. Ökningen av arbetssökande till arbete i hela riket var 9% under förra veckan. Hittills i år är ökningen av antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till arbetsförmedlingarna i länet hela 76%, att jämföra med rikets ökning på 57%. Inströmningen av nyanmälda jobb ligger nu på en mer än dubbelt så hög nivå som under lågkonjunkturåret 2009. Arbetslösheten fortsätter nu att sjunka såväl säsongsmässigt som strukturellt. Utfallet för januari låg mycket nära den senast reviderade prognosen, och vi räknar med att inflödet av nya jobb och det ökande antalet arbetssökande i arbete kommer att resulterar i de minskade arbetslöshetssiffror som ingår i nuvarande prognos. Långtidsarbetslösheten bland de öppet arbetslösa i länet är just nu 60%

4 (20) lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året. Månad/datum Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef 16-64 år aug-08 5684 3168 8852 5,10% jan-09 8427 4575 13002 7,50% aug-09 9297 6017 15314 8,80% jan-10. 9877 8333 18210 10,50% aug-10 8359 8063 16422 9,50% Jan-11 7892 9183 17075 9,90% 2011-02-20 7866 9081 16947 9,90% Prognos aug-11 6688 8512 15200 8,80% jan-12. 6028 7672 13700 8,00% aug-12 5632 7168 12800 7,50% jan-13 4752 6048 10800 6,30% jan-14. 4092 5208 9300 5,40% aug-14. 3872 4928 8800 5,10% Arbetskraftsundersökningarna (AKU), fjärde kvartalet 2010 Tema: Stora regionala variationer på arbetsmarknaden Stockholm, Småland med öarna och Västsverige hade högre sysselsättning, lägre arbetslöshet samt lägre andel personer utanför arbetskraften än riksgenomsnittet under 2001-2010. Däremot var förhållandena de omvända i Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Här var sysselsättningen lägre medan arbetslösheten och andelen utanför arbetskraften var högre än i hela riket. Gävleborg ökar sysselsättningsgraden mest av alla i Norra Mellansverige Gävleborgs län ökar nu sin sysselsättningsgrad mest bland alla län inom riksområdet Norra Mellansverige, och klart snabbare än för riksgenomsnittet. Denna utveckling gäller framförallt för männen. Totalt sett närmar sig nu Gävleborg snabbt riksgenomsnittet. Samtidigt ligger arbetslösheten högst bland dessa län, om än klart minskade. En huvudanledning till att Gävleborg ökar sysselsättningsgraden påtagligt, samtidigt som arbetslösheten relativt sett inte minskar lika mycket jämfört med övriga län, ligger i det faktum att andelen personer utanför arbetskraften minskar

5 (20) kraftigt. Det vill säga att betydligt fler tillkommit till arbetskraften. Även detta gäller särskilt för männen. Andelen personer utanför arbetskraften minskar klart snabbast i Gävleborg, som nu närmat sig riksgenomsnittet.

6 (20) http://www.scb.se/pages/pressrelease 308698.aspx

7 (20) Kortfattat v 8-11 De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills i år ökat med hela 76%. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 432 personer, vilket var en ökning med 19% jämfört med samma vecka förra året. Gävleborg hade under förra året en betydligt större ökning av sysselsättningsgraden än riket som helhet, och den största bland samtliga län i Norra Mellansverige. Arbetslösheten uppgår till 9,9% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,7%. Totalt 16 947 arbetslösa i länet, vilket är 1 185 färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 17,2% av befolkningen 18-24 år, riksgenomsnittet ligger på 10,3%. Totalt 4 414 unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 7,9% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos av befolkningen 16-64 år jan -11 9,90% jan -12 8,00% jan -13 6,30% jan -14 5,40%

8 (20) Kommentar Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen har nu tagit rejäl fart i form av antalet nyanmälda lediga jobb, som för närvarande volymmässigt hittills i år är 76% fler än under motsvarande period förra året. Sysselsättningsstatistiken visar också att Gävleborg har den mest positiva trenden vad gäller sysselsättningsgraden av länen i riksområdet Norra Mellansverige. En av huvudorsakerna till att arbetslösheten i Gävleborg ännu inte minskat i takt med sysselsättningsökningen är att antalet personer som inträder i arbetskraften från tidigare utanförskap ökar kraftigare i Gävleborg än i de flesta andra län. Detta kan gälla såväl tidigare sjukskrivna som personer med försörjnings- och introduktionsstöd. Det är emellertid en långsiktigt positiv utveckling såväl för individer som för vårt regionala näringsliv att fler tillkommer till arbetskraften. En annan viktig orsak till sysselsättningsökningen kan härledas till den påtagliga ökningen av företagandet i länet. Många små nya företag ger initialt betydande effekt på sysselsättningen och arbetade timmar, även om många av dessa nya företag ännu inte börjat rekryterat eller hunnit anställa nya medarbetare. De farhågor som kan uttryckas i sammanhanget gäller inte efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden utan mer på utbudet. SCB:s senaste rapport om etableringen på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan visar på flera problemfaktorer. Dels består och delvis förstärks de könsmässiga skillnaderna på arbetsmarknaden, och dels utkristalliseras vilka utbildningar som leder till jobb och vilka som leder till en högst osäker tillvaro. Inom nuvarande och kommande bristområden som industri och teknik, som leder till stark etablering på arbetsmarknaden efter gymnasiet, är det alldeles för få tjejer och därmed för få totalt sett visavi efterfrågan och betydelse för tillväxt och välfärd. Exempelvis under läsåret 2004/05 avgick 3 581 flickor från gymnasiets estetsiska program men enbart 145 flickor från elprogrammet samt 156 från fordons- och 157 från industriprogrammen sammantaget i Sverige. Av dessa var endast drygt 40% (de som studerat vidare borträknat) inom estetiska programmet etablerade på arbetsmarknaden år 2008, medan andelen från el- och industri samt fordonsprogrammet var nästan 70% respektive nästan 60%. För pojkar är bilden ungefär densamma. Etableringsgraden på arbetsmarknaden för genomgånget estetiskt program ligger på 50% tre år efter avslutad gymnasieskola, medan den ligger kring 60-80% för de flesta andra program. Medieprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet är andra gymnasiala utbildningsinriktningar som relativt sett ligger i botten vad gäller etableringsgraden på arbetsmarknaden. För att kunna förverkliga drömmar och livsprojekt behöver de flesta ungdomar ett givande och intressant arbete. Kan det vara så att det fria studievalet i alldeles för många fall inte förmår medverka till just detta? Att ungdomar i högre utsträckning kan förverkliga sina livsprojekt i Gävleborg är särskilt viktigt för vårt läns demografiska utveckling. Här har utbildningssektorerna en avgörande betydelse.

9 (20) Konjunktur och trender Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan: Energi-, industri-, el- och fordonsprogrammen i topp Estetiska-, media samt barn- och fritidsprogrammen i botten De som studerat på energiprogrammet etablerade sig i störst omfattning på arbetsmarknaden. Tre år efter gymnasieskolan var 70 procent av kvinnorna och 83 procent av männen etablerade. Den lägsta etableringen fanns bland dem som studerat på estetiska programmet, med 44 procent bland kvinnorna och 50 procent bland männen. Andelen studerande var högre bland dem som gått på det estetiska programmet än på energiprogrammet. För att få jämförbarhet mellan programmen har de studerande räknats bort. Kvinnorna etablerade sig på arbetsmarknaden i lägre omfattning än männen På 16 program var andelen etablerade högre bland männen. Enda undantaget var teknikprogrammet där 66 procent av båda könen var etablerade.

10 (20) Etablering på arbetsmarknaden 2008 för personer som avgick från gymnasieskolan läsåret 2004/05. Andel i procent Definitioner och förklaringar Populationen har hämtats från Skolverkets elevregister, och 78 738 som avgick från gymnasieskolan läsåret 2004/05. Statistiken redovisas på de 17 nationella program som fanns läsåret 2004/05. Specialutformade program och program vid fristående skolor som var närliggande ett nationellt ingår under respektive nationellt program. Personernas status är årsbaserad, totalräknad och klassificerad i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor. De sex kategorierna är etablerad på arbetsmarknaden, osäker ställning på arbetsmarknaden, svag ställning på arbetsmarknaden, utanför arbetsmarknaden, högskolestuderande och övrig studerande.

11 (20) http://www.scb.se/pages/pressrelease 307806.aspx Restaurangindex, december 2010: Stark försäljning inom restaurangbranschen i december Restaurangernas försäljning steg med 6,5 procent under december jämfört med samma period förra året. Bäst gick det för kategorin trafiknära restauranger, som ökade med 12,9 procent. Ett flertal restaurangkategorier gick bra under december månad, särskilt starkt går trafiknära restauranger (12,9 %), hotell (12,7 %) och personalrestauranger (10,2 %). En kategori som inte hade så stark utveckling i december var snabbmatsrestauranger vars försäljning ökade med mer blygsamma 2,8 procent. Ser man på försäljningsutvecklingen under hela förra året blev kaféer/konditorier den stora vinnaren. Försäljningsvolymen för den totala restaurangbranschen ökade med 3,8 procent i december, jämfört med samma månad förra året. Försäljningsutvecklingen för restaurangbranschen, aktuell månad jämfört med samma månad föregående år i procent. December 2009 till december 2010

12 (20) * Volymutfallet baseras på omsättningsförändring efter korrigering för prisförändringar. ** Jämförelse mellan senaste 12-månadsperiod och samma period föregående år. Restaurangindex är ett index som publiceras varje månad. Statistiken gör det möjligt att följa omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen, segment för segment. Uppgifterna tas fram i samarbete mellan Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF), Svensk Cater och Statistiska centralbyrån. DLF och SHR kommenterar Omsättningstillväxten på restaurangmarknaden landade på nästan 6 procent för helåret 2010 jämfört med 2009. Med en prisökningstakt på drygt 3 procent innebar det en ökning av volymen restaurangtjänster på ca 2,5 procent. Eftersom volymen sjönk med ungefär lika mycket under 2009 så är nivån nu nästan tillbaka på 2008 års nivå. Utvecklingen under första halvåret och andra halvåret 2010 har skiljt sig väsentligt åt. Under första halvåret ökade restaurangomsättningen med ca 3,5 procent jämfört med motsvarande period 2009. Ökningen bestod endast i ökade priser medan volymen var oförändrad. Under andra halvåret ökade omsättningen med cirka 7,5 procent, varav 4,5 procentenheter var en ökning i volym. Den viktigaste förklaringen till den starka utvecklingen under andra halvåret är att antalet gäster på de svenska hotellen ökat mycket starkt under denna period. Även om det finns en stor lokal efterfrågan på restaurangtjänster så spelar turisternas efterfrågan stor roll för hur omsättningen utvecklas. Under året infördes kravet på certifierade kassaregister i kontantbranscherna med syfte att minska den svarta omsättningen. Det finns en del som tyder på att detta också har bidragit till ökningen av den redovisade omsättningen i restaurangbranschen. Optimismen är fortsatt stor bland företagen i branschen i synen på hur efterfrågan kommer att utvecklas på kort sikt. Det visar konjunkturinstitutets konjunkturbarometer i januari. Stark försäljning inom trafiknära restauranger Försäljningen inom trafiknära restauranger ökade med 12,9 procent i december vilket var den största ökningen bland de olika restaurangkategorierna. Hotellens restaurangförsäljning ökade med 12,7 procent i december och försäljningsvolymen för samma kategori ökade med 9,8 procent. Den kategori som det gick sämst för var snabbmatsrestaurangerna vars försäljning ökade med 2,8 procent.

13 (20) http://www.scb.se/pages/pressrelease 308011.aspx Tjänsteproduktionsindex, december 2010: Uppgång för tjänsteproduktionen Tjänsteproduktionen ökade med 4,9 procent under december 2010 jämfört med december 2009. Bäst gick det för produktionen inom utbildningsväsendet där ökningen var 10,9 procent. Mellan november och december minskade tjänsteproduktionen i säsongsrensade värden med 0,4 procent. För fjärde kvartalet var ökningen 1,0 procent, säsongsrensat, jämfört med tredje kvartalet 2010. Samtliga jämförelser är årsbaserade och bygger på kalender- och fastprisjusterade indexvärden där inget annat nämns. Uppgifterna för december är preliminära. Tjänsteproduktionen inom utbildningsväsendet och partihandeln ökade med 10,9 respektive 10,8 procent. Även motorhandeln och telekommunikation gick bra och ökade med 9,3 respektive 9,2 procent. Endast kultur, nöje och fritidsverksamhet hade negativ utveckling och minskade med 1,9 procent. Partihandeln och motorhandeln bidrar med 1,3 respektive 0,3 procentenheter till uppgången i den totala tjänsteproduktionen. För helåret 2010 har tjänsteproduktionen ökat med 4,3 procent. Motorhandeln har ökat mest under året och ökade med 15,9 procent. Utvecklingstakt i kalenderkorrigerad volym och löpande priser, årstakt, procent

14 (20) http://www.scb.se/pages/pressrelease 307999.aspx Industrins leverans- och orderläge, december 2010: Ökad orderingång i december Orderingången till den svenska industrin ökade med 0,8 procent under december jämfört med november. Under fjärde kvartalet steg orderingången med 4,2 procent jämfört med tredje kvartalet. Orderingången under december 2010 ökade med 17,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Orderingången från hemmamarknaden ökade med 2,9 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 2,1 procent under november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg orderingången från hemmamarknaden med 1,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Orderingången från exportmarknaden sjönk med 0,6 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 0,8 procent under november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg däremot orderingången från exportmarknaden med 5,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Den totala orderingången ökade med 17,7 procent under december 2010 jämfört med samma månad föregående år. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 13,6 procent och för exportmarknaden en ökning med 20,8 procent. Antalet arbetsdagar var 21 under december 2010 jämfört med 20 under december 2009. Under 2010 har den totala orderingången till industrin ökat med 13,9 procent jämfört med 2009. Orderingången från hemmamarknaden har under 2010 ökat med 7,4 procent, medan orderingången från exportmarknaden har ökat med 19,1 procent. Uppgifterna för december månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i orderingången mellan oktober och november reviderats upp med 0,7 procentenheter till en nedgång på 1,3 procent. Förändringen av orderingången mellan november 2010 och november föregående år har reviderats ned med 0,1 procentenheter till en uppgång på 15,8 procent. Investeringsvaruindustrin Orderingången till investeringsvaruindustrin ökade med 5,2 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 2,5 procent under

15 (20) november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg orderingången till investeringsvaruindustrin med 10,5 procent jämfört med tredje kvartalet. Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), övrig maskinindustri (SNI 28), motorfordonsindustrin (SNI 29) samt annan transportmedelsindustri (SNI 30) som är betydelsefulla för utvecklingen. Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik steg med 13,2 procent under december jämfört med november och med 15,8 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till övrig maskinindustri minskade med 8,5 procent under december jämfört med november, men ökade med 7,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till motorfordonsindustrin steg med 12,0 procent under december jämfört med november och med 11,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till annan transportmedelsindustri sjönk med 30,8 procent under december jämfört med november och med 0,8 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Insatsvaruindustrin Orderingången till insatsvaruindustrin minskade med 0,4 procent under december jämfört med november och med 0,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror Orderingången till industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror sjönk med 7,2 procent under december jämfört med november och med 0,9 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Industri för varaktiga konsumtionsvaror Orderingången till industri för varaktiga konsumtionsvaror minskade med 5,5 procent under december jämfört med november och med 6,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. http://www.scb.se/pages/pressrelease 308211.aspx

16 (20) Industriproduktionsindex (IPI), december 2010: Industrin slog av på takten under årets sista månad Industriproduktionen minskade med 2,1 procent i säsongrensade tal i december jämfört med november. Vid en jämförelse mellan december i år och motsvarande månad föregående år ökade emellertid produktionen med 10,0 procent i kalenderkorrigerade tal. Årets sista månad visar på en skiftande utveckling inom industrins delbranscher. Ökad produktion återfinns inom några branscher, men inom flertalet branscher minskade produktionen mellan december och november. Totalt sett uppvisar industrin en nedgång mellan december och november. Vid en jämförelse mellan fjärde och tredje kvartalet var förändringen däremot svagt positiv. Produktionen ökade med 0,5 procent. På årsbasis fortsätter produktionen inom industrin att utvecklas starkt, uppgången var 10,0 procent i december. Produktionen ökade mest inom motorfordonsindustrin samt inom industrin för metallvaror. Uppgången i december var 47,7 respektive 22,0 procent jämfört med samma månad året innan. Uppgifterna för december månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i industriproduktionen i november jämfört med oktober 2010 reviderats upp med 0,1 procentenheter till en uppgång på 1,2 procent. Förändringen i produktionen i november i år jämfört med november 2009 har reviderats upp med 0,2 procentenheter, till en uppgång på 12,3 procent. Återhämtning av produktionen under 2010 Efter att ha utvecklats mycket svagt under 2009 har produktionen inom industrin till viss del återhämtat sig under 2010. Produktionen har ökat med 9,6 procent mellan 2010 och 2009, vilket kan jämföras med nedgången på 19,4 procent mellan 2009 och 2008. De branscher som utvecklats starkast under 2010 är också de som tappade mycket året innan. Produktionen inom motorfordonsindustrin, som minskade med 49,1 procent under 2009, har under 2010 ökat med 36,5 procent. Under 2009 minskade produktionen i stål- och metallverken med 32,0 procent, medan uppgången efterföljande år uppmättes till 19,3 procent. Nedgången inom gruvoch mineralutvinningsindustrin var 15,8 procent under 2009, vilket kan jämföras med uppgång på 28,1 procent under 2010. Återhämtningen inom industrin har börjat, men produktionen är i dagsläget inte tillbaka på de nivåer som förelåg innan konjunkturnedgången.

17 (20) http://www.scb.se/pages/pressrelease 308135.aspx Industrins kapacitetsutnyttjande: kvartal 4, 2010: Industrins kapacitetsutnyttjande fortsätter öka Industrins kapacitetsutnyttjande steg med 0,2 procentenheter till 89,0 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med fjärde kvartalet 2009 har kapacitetsutnyttjandet ökat med 9,3 procentenheter. Kapacitetsutnyttjandet inom kemisk industri inklusive läkemedel ökade med 0,7 procentenheter till 86,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Inom stål- och metallverk steg kapacitetsutnyttjandet med 0,2 procentenheter till 91,0 procent. Kapacitetsutnyttjandet inom industri för datorer, elektronikvaror och optik ökade med 1,7 procentenheter till 90,7 procent. Inom maskinindustrin steg kapacitetsutnyttjandet med 1,6 procentenheter till 90,9 procent. Kapacitetsutnyttjandet inom motorfordonsindustrin ökade med 2,5 procentenheter till 94,0 procent. Industrins faktiska kapacitetsutnyttjande 1995-2010, säsongrensade värden.

18 (20) Kapacitetsutnyttjandet inom industrins huvudgrupper Inom gruppen industri för insatsvaror exkl. energi sjönk kapacitetsutnyttjandet under fjärde kvartalet med 0,3 procentenheter till 88,3 procent jämfört med tredje kvartalet. Inom gruppen industri för energirelaterade insatsvaror minskade kapacitetsutnyttjandet med 0,6 procentenheter till 84,5 procent. För gruppen industri för investeringsvaror steg kapacitetsutnyttjandet med 1,5 procentenheter till 91,9 procent. Inom gruppen industri för icke varaktiga konsumtionsvaror sjönk kapacitetsutnyttjandet med 0,7 procentenheter till 84,6 procent. Inom gruppen industri för varaktiga konsumtionsvaror minskade kapacitetsutnyttjandet med 0,8 procentenheter till 88,5 procent. http://www.scb.se/pages/pressrelease 308396.aspx Industrins lager, 4:e kvartalet 2010: Lagernivåerna svagt nedåt under slutet av 2010 Industrin minskade sina lager med 0,5 miljarder kronor under årets fjärde kvartal, vilket motsvarar en nedgång med 0,3 procent jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med fjärde kvartalet 2009 fortsätter den totala lagerstocken inom industrin att öka. Ökningen uppmättes till 8,4 procent. Tendensen med stigande lagernivåer bröts under årets sista kvartal. Nedgången under det fjärde kvartalet var dock måttlig och uppmättes till 0,5 miljarder kronor eller 0,3 procent jämfört med det tredje kvartalet. Sjunkande lager av insatsvaror bidrog med 1,2 miljarder kronor till nedgången under det fjärde kvartalet efter en uppgång under det tredje kvartalet. I jämförelse med fjärde kvartalet 2009 har industrins totala lager ökat med 8,4 procent. Uppgifterna för det fjärde kvartalet är preliminära. Under tredje kvartalet 2010 steg värdet på de totala lagren med 3,7 miljarder kronor, vilket innebär en revidering uppåt med 1,1 miljarder från föregående publiceringstillfälle. Dator- och elektronikindustri bidrog mest Flertalet branscher bidrog till nedgången under kvartalet. Industrin för datorer och elektronik (SNI 26) bidrog mest till nedgången i industrins totala lager under det fjärde kvartalet. Efter en uppgång under föregående kvartal sjönk lagernivåerna med 1,1 miljarder kronor eller 5,5 procent under det fjärde

19 (20) kvartalet jämfört med det tredje kvartalet. Tillsammans med motorfordonsindustrin är dator- och elektronikindustrin de två branscher som har ökat sina lager mest jämfört med fjärde kvartalet 2009. Ökningen i lagerstocken på årsbasis uppgick till 40,0 procent inom industrin för datorer och elektronik. Motorfordonsindustrin gick mot strömmen Den bransch som gick starkast mot strömmen och dämpade den negativa utvecklingen var motorfordonsindustrin (SNI 29). Inom motorfordonsindustrin fortsatte lagerökningarna även under det fjärde kvartalet och förändringen uppmättes till 2,0 miljarder kronor eller en förändring i lagerstocken motsvarande 13,4 procent. Ökningen i lagerstocken jämfört med fjärde kvartalet 2009 uppmättes till 36,3 procent. http://www.scb.se/pages/pressrelease 308388.aspx Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2011: Nedgång i antalet sysselsatta återhämtad I januari 2011 var 4 546 000 personer i åldern 15 74 år sysselsatta. Det är 136 000 fler än i januari 2010. Arbetslösheten uppgick till 8,2 procent ej säsongrensat, och 7,9 procent säsongrensat. Arbetade timmar ökade med 3,5 procent jämfört med januari föregående år. Det säsongrensade antalet sysselsatta är denna månad på samma nivå som hösten 2008, då försämringen på arbetsmarknaden inleddes. De senaste årens nedgång i antalet sysselsatta är därmed återhämtad. Andelen sysselsatta av befolkningen är däremot på en lägre nivå än 2008. Förändringar på kort sikt Säsongrensade data 1 Sysselsättningen fortsätter att visa en uppåtgående trend för både män och kvinnor. Antalet sysselsatta i åldern 15 74 år steg säsongrensat till 4 622 000 personer, varav 2 446 000 var män och 2 176 000 var kvinnor. Sysselsättningsgraden, d.v.s. den sysselsatta andelen av befolkningen, uppgick till 65,5 procent säsongrensat och uppvisar en positiv trend för såväl män som kvinnor. Arbetslösheten visar liksom föregående månader en nedåtgående trend bland både män och kvinnor. Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick säsongrensat till 395 000 personer, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 7,9 procent av arbetskraften. Bland männen var det säsongrensade arbetslöshetstalet 8,0 procent och bland kvinnorna 7,8 procent.

20 (20) Antalet personer i arbetskraften uppgick till 5 017 000 personer enligt säsongrensade data och ökade i högre takt än föregående månader. Andelen i befolkningen i åldern 15-74 år som tillhör arbetskraften, d.v.s. arbetskraftstalet, uppgick till 71,1 procent. För både män och kvinnor är trenden för arbetskraftstalet uppåtgående. Förändringar jämfört med januari 2010 - Originaldata 1 136 000 fler sysselsatta Antalet sysselsatta personer i åldern 15 74 år uppgick i januari 2011 till 4 546 000. Jämfört med januari 2010 är det en ökning med 136 000 personer, varav 85 000 var män och 51 000 var kvinnor. Sysselsättningsgraden i åldern 15-74 år uppgick denna månad till 64,5 procent, 67,4 procent för män och 61,4 procent för kvinnor. Jämfört med januari 2010 är det en uppgång med 1,8 procentenheter för männen och 1,0 procentenheter för kvinnorna. Antalet fast och tidsbegränsat anställda ökade i januari med 91 000 respektive 65 000 jämfört med januari 2010. Ökningen av fast anställda bestod till största delen av män. Det var främst anställda inom privat sektor som ökade i antal. Jämfört med motsvarande månad föregående år ökade antalet anställda inom denna sektor med 85 000 män och 51 000 kvinnor. Arbetade timmar ökade 3,5 procent Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick i genomsnitt till 141,2 miljoner i januari 2011. Med hänsyn tagen till kalenderskillnader ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent jämfört med januari 2010. Av de arbetade timmarna utfördes 1,9 miljoner av personer som är folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands. Antalet övertidstimmar uppgick i januari till 4,4 miljoner i genomsnitt per vecka. Antalet övertidstimmar som utfördes mot ersättning ökade med 424 000 jämfört med januari 2010, medan övertidstimmar utan ersättning minskade med 160 000. http://www.scb.se/pages/pressrelease 308552.aspx