Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev varm, i norr smälte snön och i söder var det snöfritt. Vintern blev fortsatt mycket mild i hela landet. Vintermånaderna var blåsiga och nederbördsrika, i synnerhet i januari. I mars 2008 slog snön och kylan till. Påsken i slutet av mars blev mycket kall och nästan hela Sverige blev snötäckt. Mars blev nederbördsrik framförallt i söder. Våren blev sedan varm och torr i april och maj. Snabb snösmältning gav mycket höga flöden i en del vattendrag i Norrland. Sommaren bjöd på två värmeböljor, en i början av juni och en i slutet av juli. I övrigt var sommarvädret svalt. I augusti var nederbörden betydligt högre än normalt i söder. På många håll var september en mycket torr och solfattig månad. I slutet av september började stormsäsongen i fjällen.
Svavel- och kvävedioxid i luft under 2007/08 Svaveldioxid Kvävedioxid Miljömål ej över 5 µg/m 3 på kalenderårsbasis. Inget överskridande 2007. Miljömål ej över 20 µg/m 3 på kalenderårsbasis. Inget överskridande 2007.
Ammoniak och marknära ozon i luft under sommaren 2008 Ammoniak Marknära ozon Finns inga miljömål för ammoniak Miljömål överskreds vid samtliga platser förutom två under sommaren 2008
Deposition Mäts i Krondroppsnätet som krondropp vid 62 ytor och över öppet fält vid 31 ytor.
Total deposition till skogen = våt- + torr deposition. Metodproblem vad gäller interncirkulation i trädkronorna Svavel: små problem Kväve: stora problem Total svaveldeposition till skog: krondropp Total kvävedeposition till skog: öppet fält
Svaveldeposition som krondropp (kg/ha/hydr år) Resultat 2007/2008 sulfatsvavel exkl havssalt Signifikanta förändringar över mätperioden
Svaveldeposition i Sverige under 15 år 1991/92 1995/96 2001/02 2007/08
Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) över öppet fält (kg/ha/hydr år) Resultat 2007/2008 Signifikanta förändringar Kvisterhult NO 3 NH 4
Våtdeposition 2007/2008 Nedfall av kväve i barrskog Oorganiskt kväve 2003-2005 Våt- & torrdeposition Källa: Sverigemodellen (SMHI)
Sammanfattning deposition. 1. Svaveldepositionen till skogen minskar över hela landet och överskrider 2 kg S/ha/år endast i södra och västra Götaland, i östra Svealand samt vid kustnära platser i Västerbotten 2. Det föreligger metodproblem vad gäller att uppskatta den totala kvävedepositionen till skogen. 3. Kvävedepositionen över öppet fält överskrider 5 kg N/ha/år över hela Götaland samt södra Svealand. 4. Trenden för kvävenedfallet är inte minskande vad gäller öppet fält, i några fall ökande.
Markvattenkemi Mäts vid 64 ytor i Krondroppsnätet
Försurningsindikatorer i markvattenkemiska mätningar ph oorganiskt aluminium
Signifikanta förändringar ph oorganiskt aluminium
Försurningsindikatorer i markvattenkemiska mätningar Hjärtsjömåla, Blekinge 6 SO4-S Seasonal Kendall = *** 5.2 ph Seasonal Kendall = *** 5 5.0 SO 4 -S mg/l 4 3 ph 4.8 4.6 ph 2 4.4 1 4.2 0 1986 1991 1996 2001 2006 4.0 1986 1991 1996 2001 2006 ooal mg/l oorg Al 4.0 Seasonal Kendall = *** 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 1986 1991 1996 2001 2006 mekv/l ANC 0.05 Seasonal Kendall = *** 0.00-0.05-0.10-0.15-0.20-0.25-0.30 1986 1991 1996 2001 2006 ANC
Försurningsindikatorer i markvattenkemiska mätningar Södra Averstad, Värmland SO 4 -S mg/l 5.0 4.0 3.0 2.0 SO4-S Seasonal Kendall = *** ph 5.4 5.2 5.0 4.8 ph Seasonal Kendall = * ph 1.0 4.6 0.0 1990 1995 2000 2005 4.4 1990 1995 2000 2005 ooal mg/l 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 oorg Al Seasonal Kendall = *** mekv/l 0.10 0.05 0.00-0.05-0.10-0.15 ANC Seasonal Kendall = *** ANC 0.0 1990 1995 2000 2005-0.20 1990 1995 2000 2005
Nitratkväve i markvatten (mg/l) 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Högbränna, näst nordligaste ytan i Västerbottens län (max 0,03 mg/l) 1996 1998 2000 2002 2004 2006 (Medianvärden för perioden 2004-2006) 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Vallåsen, längst i söder i Halland (max 5,0 mg/l). 1997 1999 2001 2003 2005 2007
Nitratkväve i markvattenkemiska mätningar Med hygge/stormfällen Utan hygge/stormfällen
Markvattenkemi - Sammanfattning Mer försurningsdrabbade ytor i södra Sverige jämfört med norra Sverige Indikationer på återhämtning i många lokaler, framförallt i södra Sverige (men även några ytor som visar på ökad försurning) Återhämtningen sker snabbare i södra Sverige Förhöjda nitrathalter i markvattnet är vanligare i södra Sverige
Modellering som underlag för regional miljömålsuppföljning Bara naturlig försurning Ingen övergödning
Bara naturlig försurning Definition De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Regionala delmål: -Försurning av sjöar och vattendrag -Nedfall av svavel och kväve (kritisk belastning, Halland) Indikatorer: -Försurade sjöar -Nedfall av svavel -Nedfall av kväve Övrigt: - Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet
Försurning av sjöar Förutsättningar: -Kriterium: ph-minskning >0,4 -Hela jordprofilen finns med i modelleringen -Dynamisk modellering ger resultat i form av tidsserie Resultat: -4 % antropogent försurade sjöar 2007-3 % antropogent försurade sjöar 2020 -Mest antropogent försurade sjöar i sydvästra delarna Slutsats: -Kvarstående problem i sydvästra Sverige även om utsläppsminskningar genomförs
Kritisk belastning, skogsmark Överskridande av kritisk belastning beror på svaveldeposition kvävedeposition skogsbruk markens buffringskapacitet
Kritisk belastning, skogsmark 2007 Förutsättningar: -Kriterium: BC/Al=1 (träd) -Rotzonen (50 cm) -Avser markkemin som ställer in sig på sikt med given deposition Resultat: -28 % år 2007-4% år 2020 -mer vanligt i södra halvan av Sverige -andra faktorer än depositionen som styr i södra halvan Slutsats: -Överskridande på 4% av skogsmarken om beslutade utsläppsminskningar genomförs
Men markvattnet är fortfarande surt i delar av Sverige vilket kan innebära försurning av mindre vattendrag
Skogsbrukets försurning
Kvävenedfall i Europa Ingen övergödning
Kväveeffekter i olika stadier Relativa enheter 200 100 0 0 1 2 3 Stadium NPP Net primary production dvs Trädtillväxt Kväveutlakning Arter anpassade för låg N status Kvävetillförsel (Modifierat från Emmett, 2007)
200 NPP Net primary production Relativa enheter 100? Kväveutlakning Arter anpassade för låg N status 0 0 1 2 3 Stadium Kvävetillförsel
Ingen övergödning Definition: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala delmål: -Utsläpp av kväveföroreningar -Förslag till delmål/precisering av huvudmålet: Kväveackumulering i skogsmark Indikatorer: -Tillförsel av kväve till kusten Övrigt: - Skogsmarken har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen
Ingen övergödning