Vägga Gymnasieskola www.väggagymnasieskola.se ES15 Estetiska programmet Inför valen till läsåret 2016/2017
Välkommen till ES I denna katalog kan du läsa om Estetiska programmets olika kurser. Katalogen finns även digitalt på skolans hemsida under Estetiska programmet. Programfördjupning Estetiska programmet på Vägga Gymnasieskola har valt följande kurser som obligatoriska för eleverna. Ensemble 2 100 poäng - läses i årskurs 3 - gäller för Musikeleverna Fotografisk bild 1 100 poäng - läses i årskurs 1 - gäller bild och form samt Estetik- och mediaeleverna. Varje inriktning har dessutom 400 poäng att erbjuda som programfördjupning. Dessa kurser väljer man inför årskurs 2 och 3. Det innebär att man väljer 200 poäng vilket är två kurser till årskurs 2 och lika många till årskurs 3. ES har valt att låta alla elever välja alla kurser med undantag från kursen: Instrument och sång (kan endast väljas av musikelever) Det finns tre block att välja mellan. Första blocket erbjuder Matematik 2 som kan ge särskild behörighet till högskola och universitet. Övriga block erbjuder ett antal olika kurser och här kan man alltså bara välja en av kurserna från ett block. Vi som arbetar på Estetiska programmet är: Programsamordnare: Ann-Marie Nilsson annmarie.nilsson@utb.karlshamn.se Mentorer ES15: Bibi Samuelsson Elin Stålhand Tatjana Subina David Åkesson bibi.samuelsson@utb.karlshamn.se elin.stalhand@utb.karlshamn.se tatjana.subina@utb.karlshamn.se david.akesson@utb.karlshamn.se Studie- och yrkesvägledare: Linda Svensson linda.svensson4@utb.karlshamn.se Rektor: Jan Persson jan.persson@utb.karlshamn.se 1
Val till högre årskurs ES15 Du gör dina val i perioden 1-15 mars. Valen till högre årskurs görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se. (inget www före) Har du glömt ditt lösenord gå in under genvägen glömt lösenord i Dexter och följ instruktionerna. Individuellt val Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p. De flesta kurser är på 100p och läses måndag eftermiddag, under hela läsåret. Kurser som är på 50p kan endast väljas i paket med två kurser, en ht-15 och en vt-16, även dessa läses måndag eftermiddag. Det finns ett fåtal kurser (100p) som ligger på annan tid (efter ordinarie schema). Programfördjupning Inom programfördjupning har du möjlighet att bredda eller specialisera dina kunskaper. Skolan väljer vilka programfördjupningskurser som ska erbjudas. Ditt tidigare inriktningsval styr vilka och hur många kurser du ska välja och i valprogrammet får du enbart upp de valalternativ som just DU kan söka. Vill du ha praktisk valhjälp eller har frågor - kontakta din SYV. SYV har ÖPPEN DÖRR kl. 9.15 10.00 måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val. Vill du diskutera vad du ska välja boka tid för vägledningssamtal med din SYV via mejl. Linda Svensson linda.svensson4@utb.karlshamn.se 2
Kurser i Individuellt val Bild Moderna språk Franska steg 3 Bild och form Moderna språk Spanska steg 3 Engelska 6 Moderna språk Tyska steg 3 Engelska 7 Moderna språk Franska steg 4 Engelska 7 med Cambridge Moderna språk Spanska steg 4 Entreprenörskap och företagande Moderna språk Tyska steg 4 Film- och TV-produktion Moderna språk Franska steg 5 Formgivning 1 Moderna språk Spanska steg 5 Formgivning 2 Moderna språk Tyska steg 5 Fotografisk bild 1 Naturguidning 1 Fotografisk bild 2 Naturkunskap 1a2 Företagsekonomi 1 Naturkunskap 2 Företagsekonomi 2 Privatjuridik Historia 1a2 Programmering 1 Högskolekomplettering Programmering 2 Idrott och hälsa 1 - Specialisering Psykologi 1 Idrott och hälsa 2 - Specialisering Körsång 1 Massage 1 Psykologi 2a Retorik Samhällskunskap 1a2 Matematik 2a Samhällskunskap 2 Matematik 2b Svenska 2/Svenska som andraspråk 2 Matematik 3b Svenska 3/Svenska som andraspråk 3 Matematik 4 Matematik Specialisering Sociologi Träningslära Matlagning 1 Webbutveckling 1 Mental träning Information om kurserna hittar du på skolans hemsida under fliken Elev på Vägga, i menyraden till vänster Individuellt val. Endast kurser med tillräckligt antal elever kommer att startas. 3
Nedan finner du förklaringar och mer information om varje kurs. Du kan välja max en kurs i varje block Block ES15 Matematik 2b MATMAT 02b 100 poäng Kursen bygger på matematik 1b och krävs för behörighet till en del högskoleutbildningar. Kursen är en fördjupning inom flera områden. Några centrala begrepp är logaritm, andragradsekvationer, komplexa tal, andragradsfunktioner och standardavvikelse. Kontaktperson: Cecilia Widebrant Kan ge meritpoäng. Kan ge särskild behörighet. Block 7 Bild och form 1b BILBIL01B 100 poäng En kurs för dig som vill lära dig grunderna inom bild- och formområdet. Exempel på detta är bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i både nya och gamla material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur. Du får möjlighet att fördjupa dig inom ett eget valt område. Får ej väljas av ES-bild. Kontaktperson: Ann-Marie Nilsson Bild och form, Specialisering BILBIL00S 100 poäng Endast för ES Bild Bygger på: Bild och form 1b/Bild Du får planera och genomföra ett bildprojekt, samt undersöka och arbeta med olika problemlösningar inom bildområdet. Kursen ger dig möjlighet att arbeta med traditionella material och metoder. Det blir utställning och presentation av färdiga arbeten, där marknadsföring och grafisk formgivning ingår. Kontaktperson: Ann-Marie Nilsson Fotografisk bild 1 FOTFOT01 100 poäng Du får teoretiska kunskaper om och praktiska färdigheter i olika typer av fotografiskt bildarbete. Du får lära dig den teknik som används och du får möjligheter att utveckla din förmåga till kreativt bildskapande. Kan endast väljas av ES musik. Kontaktperson: Mic Calvert Fotografisk bild 2 FOTFOT02 100 poäng Här utvecklar du dina fotokunskaper genom egna och gemensamma projekt. Vi analyserar och diskuterar olika fotografiska verk samt utökar den tekniska kunskapen om foto. Genom att pröva på realistiska uppdrag, får vi inblickar i den professionella fotovärlden. För dig som läst Fotografisk bild 1. Kontaktperson: Mic Calvert Ljud och ljus TEALJU00S 100 poäng I samverkan med skolans årliga musikal får du designa föreställningen med ljus och ljud. Det innebär att du får lära dig hur man jobbar med utrustningen, analys av färg, riktning, intensitet och klang samt hur man kommunicerar med en publik för att förstärka känslor och stämningar. Kontaktperson: Ann-Marie Nilsson 4
Musikimprovisation MUSMUS10 100 poäng I kursen jobbar vi med improvisation i olika stilar och lär oss grundläggande byggstenar för improvisation t.ex. musikalisk form och skalor. Vi kommer att experimentera med musikaliskt material samt öva på samspel, gehörsspel och spontanitet. Kursen är för dig som vill kunna skapa musik i stunden samt bli en lyhörd och kreativ musiker. I kursen kommer vi även att göra konserter och inspelningar. Kontaktperson: Kristofer Bergman Block 8 Arrangering och komposition 1 MUIARA01 100 poäng I kursen utvecklas förmågan i att arrangera och komponera musik. Du får kunskaper om olika musikinstrument och röster, deras klang, funktion och användning. Du lär dig använda datorn som hjälpmedel vid musikskapande och arrangering. Vi experimenterar med musikaliskt material genom konstnärlig kreativitet. Kontaktperson: Andreas Persson Estetisk kommunikation 2 Musikal ESTEST02 100 poäng Vi använder kursen Estetisk kommunikation till skolans årliga MUSIKAL. Detta gör vi genom att arbeta gemensamt med en produktion inför mötet med en publik som sker innan påsklovet. Kursen syftar till att utveckla kunskaper i att kommunicera med estetiska uttrycksmedel som kan vara att spela, sjunga, gestalta, dansa m.m. Stor vikt läggs vid det egna skapandet såväl individuellt som i samarbete med andra. Kursen ges vartannat år som individuellt val. Kontaktperson: Ann-Marie Nilsson Film- och TV-produktion 1 FILFIL01 100 poäng I denna kurs får du arbeta med film- och tv-produktioner från idé till färdig film. Du får prova på manusskrivning, casting, filminspelning och redigering. Du får lära dig om olika yrkesroller inom film- och tv-produktion. Du får kunskap om hur ett tv-program skapas och hur en studio fungerar. Du kommer att lära dig hantera en filmkamera och klippa film med Adobe Premiere Pro. Kursen består nästan enbart av praktiskt filmarbete där du har stor möjlighet att vara med och påverka vilka filmer som ska skapas. Kontaktperson: Sanne Dahlström Formgivning 1 FOMFOR01S 100 poäng Kursen för dig som har idéer om produkter som du vill skapa med hjälp av olika hantverksmetoder i material som keramik, textil, trä, glas, betong, metall, mosaik eller återvinningsmaterial. Du vill kanske skapa krukor, serviser, vaser, kläder, smycken eller liknande. Du får arbeta med hela formgivningsprocessen, från idé till färdig produkt. Du gör skisser, ritningar och modeller för att sedan tillverka produkter i det material och den teknik du väljer. Du får studera olika hantverkstraditioner, prova att hantera olika material och verktyg och du lär dig behärska en teknik bra. Kontaktperson: Ann-Marie Nilsson 5
Musikproduktion MUSMUS01 100 poäng Här lär du dig att hantera digitala och analoga verktyg för musikproduktion, samt att hantera utrustning för livebruk. Vi spelar in i studio samt gör liveinspelning. Vi lär oss mixning och mastring av eget inspelat material för att få en färdig produkt. Kursen bygger på kreativitet och att producera, enskilt och gemensamt olika musikprojekt! Kontaktperson: Johan Burman Block ES15 MUSIK Inriktning MUSIK ESMUS kan söka Instrument eller sång 1 MUSINS01S 100p Den här kursen väljer du om du vill välja till ytterligare ett instrument utöver det instrument du redan har. Kursen fungerar precis som ditt förstainstrument och har samma innehåll, men du läser kursen på bara två år (jämfört med ditt förstainstrument som du läser över tre år). Kontaktperson: Din mentor, samt läraren som undervisar i instrumentet du vill välja. Instrument eller sång 2 MUSINS02S 100p Den här kursen väljer du om du ytterligare vill fördjupa dina kunskaper i det instrument du läser. I kursen arbetar du med fördjupad instrumental teknik eller sångteknik, utökad repertoar, mer avancerad interpretation/musikalisk tolkning samt framförandepraxis. Kursen kommer löpa parallellt med din Instrument eller sång 1 och kommer att läsas över två år. Kontaktperson: Din mentor, samt läraren som undervisar i ditt instrument. 6
För dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad januari 2015 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven är uppdelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till. Grundläggande behörighet För att få grundläggande behörighet måste du ha: examen från ett högskoleförberedande program, eller yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i Engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand. Särskild behörighet områdesbehörigheter Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Vilka särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser. Lägsta betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat. Ditt meritvärde Om du är behörig kommer dina betyg att värderas och ett meritvärde att räknas fram. Ditt meritvärde utgörs av jämförelsetalet (se Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde) tillsammans med eventuella meritpoäng. Betyg i samtliga kurser som ingår i din examen och betyg som du kompletterat för grundläggande och särskild behörighet räknas med. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte. Betyg i utökade kurser som krävs för behörighet räknas med i jämförelsetalet. Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till (läs mer om meritpoäng i nästa avsnitt). Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyget räknas då med i jämförelsetalet. Om du kompletterar med meritkurser i efterhand gäller samma regler. Om du har betyg i flera kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde. Du kan ersätta betyg i en kurs som ingår i din examen, om du har kompletterat med ett högre betyg i samma kurs. Om du söker till flera utbildningar med olika behörighetskrav kan ditt meritvärde bli olika för de olika utbildningarna. Meritpoäng Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt betyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet eller underliggande kurser ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Meritpoäng för moderna språk max 1,5 meritpoäng Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. Om du har betyg i Moderna språk 4 men saknar betyg i Moderna språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa Moderna språk 5. Om det inte finns något krav på särskild behörighet får du 1,5 meritpoäng om du har Moderna språk 3 och 4. Krävs Moderna språk 3 för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng genom moderna språk 4 och 5. Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål. Till höstterminen 2014 kommer Svenskt teckenspråk för hörande ge meritpoäng på samma nivåer som för ett modernt språk. Meritpoäng för engelska max 1,0 meritpoäng Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Meritpoäng för matematik max 1,5 meritpoäng Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng vardera. Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng. Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng för flera kurser i matematik specialisering. Om Matematik 4 krävs för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng om du har betyg i Matematik 5 + 1 kurs i Matematik specialisering eller om du har tre kurser i Matematik specialisering. Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde 1. Först får dina betyg ett siffervärde, där A=20,0 B=17,5 C=15,0 D=12,5 E = 10,0 F=0. 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras sedan med kursens omfattning i poäng. Exempelvis betyg B i en kurs som omfattar 100 poäng ger 17,5 x 100= 1 750. På det här sättet räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Gymnasiearbetet räknas inte med. 3. Alla betygsvärden läggs ihop. Summan av samtliga betygsvärden blir ett tal i storleksordningen 24 000 till 48 000. 4. Det sammanlagda betygsvärdet delas med den totala poängsumman för de betygsatta kurserna som ingår i din examen. Betyg i utökade kurser räknas med om kursen krävs för be- 7 Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
hörighet eller kan ge meritpoäng. Det tal du då får fram, det s.k. jämförelsetalet, är maximalt 20,00. Det avrundas till två decimaler. 5. För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med kompletteringar som krävs för behörighet och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal, gäller enbart utbyte. 6. Betyg i utökade kurser eller kompletteringar som ger dig meritpoäng ska också räknas med i jämföresletalet. 7. Till jämförelsetalet läggs sedan eventuella meritpoäng. Jämförelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde kan maximalt bli 22,5. Betygsurval Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Vid lika meriter får ett urval göras genom prov, intervjuer eller genom lottning. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter och det är vanligt att man använder högskoleprovet. Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov vägs in. Regeringen har beslutat att sökande med gymnasieexamen under en treårsperiod, med början sommaren 2014, ska tilldelas platser i en egen betygsgrupp, BIex. Betygsurvalet består av två grupper: betygsgruppen, som delas i BI och BII, samt folkhögskolegruppen, BF. Du med gymnasieexamen som ingår i BI kommer också att ingå i den nya betygsgruppen BIex. Betygsgruppen BI * BII Gymnasiebetyg, utan kompletteringar. Gymnasiebetyg, med kompletteringar. * I BI ingår den nya betygsgruppen för sökande med gymnasieexamen BIex. Folkhögskolegruppen BF Sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: 1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII. 3. I nästa steg minskas platserna med en tredjedel i BII som senare förs över till BI. 4. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår i BI och BIex. Du som har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI, BIex och BII (i grupp BI och BIex med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp BII med ditt nya högre meritvärde). Du som har kompletterat för att få särskild behörighet, konkurrerar bara i BII till aktuell utbildning. Du som har yrkesexamen som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. Högskoleprovsurval en andra chans Om du har gjort högskoleprovet placeras du i ytterligare en urvalsgrupp, när du söker en utbildning som du är behörig till. Normalt fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av betyg och minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovsresultat. Läs mer om och anmäl dig till högskoleprovet via studera.nu. FAKTA Högskoleförberedande examen Examen från ett högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng där minst 2 250 gymnasiepoäng ska ha lägst betyget godkänt (E). I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (Svenska 1 3, alternativt Svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (Engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c). I examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet. Yrkesexamen För att en yrkesexamen ska ge grundläggande behörighet måste Engelska 6, Svenska 2 och 3 ingå i examen eller kompletteras i efterhand. Sökande som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. 8 Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. Arbetslivsanknytning En stor del av en utbildning genomförs i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs. Alla utbildningar innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt. Många utbildningar har LIA-perioder (lärande i arbete) ute på arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig situation. Det innebär att de studerande får känna på sin kommande yrkesroll under utbildningens gång. Arbetsgivaren får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare. Arbetslivet medverkar även i planeringen av en utbildning och är med och påverkar under resans gång. Det gör de bland annat genom att vara föreläsare, delta i skarpa projekt, ta emot studiebesök samt genom att erbjuda LIA-platser. Nivå YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform. Längd Utbildningarna är från ett halvår långa och uppåt. De flesta är mellan ett och två år långa. Poängsystem Längden anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om. Behörighet Behörigheten skiljer sig från högskolans. Behörig att antas till en YH-utbildning är den som uppfyller något av följande: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. MYH14:5 - September 2014 9 myh.se
Särskilda förkunskaper På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkunskaper för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För att vara behörig till en sådan utbildning måste den sökande uppfylla de särskilda förkunskaper som utbildningsanordnaren anger. Det kan handla om: Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande, yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde utbildningen förbereder för, och/eller andra villkor som är av betydelse för utbildningen eller det yrkesområde den förbereder för. Exakt vilka krav som ställs anges i utbildningsplanen för den aktuella utbildningen. Fler möjligheter För dig som inte uppfyller de formella kraven på behörighet finns ändå en möjlighet att bli antagen. Utbildningsanordnaren kan i vissa fall göra undantag om de bedömer att den som söker kommer att kunna klara utbildningen och arbeta inom det yrke utbildningen leder till, men det finns inget krav på att denna möjlighet måste användas. Urval Om det är fler behöriga sökande till en utbildning än det finns platser måste utbildningsanordnaren göra ett urval bland de sökande. Urvalets syfte är att rangordna alla behöriga sökande, och de som bäst bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen antas sedan. De urvalsgrunder som kan användas är betyg, särskilt prov (muntligt, skriftligt eller praktiskt), tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Om det finns flera urvalsgrupper och den studerande har meriter för mer än en grupp kan den ingå i flera urvalsgrupper. Hur urvalet går till anges i utbildningens utbildningsplanen. Ansökan Det är utbildningsanordnaren som sköter antagningen till utbildningarna. Ansökningarna görs därför till respektive utbildningsanordnare. En utbildning kan starta när som helst under året, men vanligast är att de startar i augusti/ september och därmed ofta har senaste datum för ansökan i april/maj. Det finns även en hel del utbildningar som startar i januari. Kontakta utbildningsanordnaren för att få tillgång till utbildningsplanen eller vid frågor om behörighet, urval och ansökan till en utbildning. Betyg På varje genomförd kurs sätts ett betyg. Som betyg kan man få Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt. Examen Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen. Följande examina finns: Yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 200 YH-poäng (ett års heltidsstudier). Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 400 YH-poäng (två års heltidsstudier), att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) samt att ett examensarbete ingår i utbildningen. Studiefinansiering Utbildningarna berättigar till studiestöd från CSN. Det gäller även LIA-perioderna (lärande i arbete) ute på en arbetsplats. Studieavgifter De allra flesta YH-utbildningar är avgiftsfria, vilket innebär att skolorna inte får ta ut några undervisningsavgifter. Däremot får den studerande själv betala för litteratur och annat studiematerial, precis som vid en högskoleutbildning. Hitta utbildningar Alla aktuella utbildningar finns på yrkeshogskolan.se. Kort om yrkeshögskoleutbildning Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet. Utbildningarna kan anordnas av t ex kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. MYH utövar även tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet samt bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145, 721 05 Västerås 010-209 01 00 info@myh.se myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten har sju verksamhetsområden: yrkeshögskolan, konst- och kulturutbildningar, kompletterande utbildningar, tolkutbildning, övriga utbildningar, validering och EQF (European Qualifications Framework). Myndigheten har kontor i Västerås och Hässleholm. De cirka 100 medarbetarna är fördelade på avdelningarna utbildningsfrågor, omvärldsanalys och uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning, kommunikation samt internt stöd och styrning. 10
Översikt Val av programfördjupning inför ÅK2 Estetiska programmet ES15 MATMAT02b 100 p Matematik 2b Block 7 BILBIL01B 100p Bild och form 1b BILBIL00S 100p Bild och form Specialisering (endast för ES bild) FOTFOT01 100p Fotografisk bild 1 FOTFOT02 100p Fotografisk bild 2 TEALJU00 100p Ljud och ljus MUSMUI0 100p Musikimprovisation Block 8 MUIARA01 100p Arrangering och komposition 1 ESTEST02 100p Estetisk kommunikation 2 (Musikal) FILFIL01 100p Film- och TV-produktion 1 FOMFOR01S 100p Formgivning 1 MUSMUS01 100p Musikproduktion 1 Inriktning MUSIK ESMUS kan söka Ange instrument alt. sång Ange fortsättningsinstrument alt. sång MUSINS01S 100p Instrument eller sång 1 MUSINS02S 100p Instrument eller sång 2 Ansökan lämnas separat i pappersform till SYV. Brevlådan utanför kontoret. Endast kurser med tillräckligt antal elever kommer att startas. 11
12
Mina Anteckningar 13