AVTAL. Mellan europeiska gemenskapen och australien om handel med vin

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/3 AVTAL Mellan europeiska gemenskapen och australien om handel med vin EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad gemenskapen, å ena sidan, och AUSTRALIEN, å andra sidan, nedan kallade de avtalsslutande parterna, SOM ÖNSKAR förbättra förutsättningarna för en gynnsam och harmonisk utveckling av handeln och för främjandet av det handelsmässiga samarbetet inom vinsektorn på grundval av jämlikhet, gemensamma fördelar och ömsesidighet, SOM ERKÄNNER att de avtalsslutande parterna önskar skapa närmare förbindelser inom vinsektorn för att underlätta handeln dem emellan, HAR ENATS OM FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte De avtalsslutande parterna ska på grundval av icke-diskriminering och ömsesidighet och i enlighet med de villkor som fastställs i detta avtal underlätta och främja handeln med vin med ursprung inom gemenskapen och i Australien. Artikel 2 c) traditionellt uttryck: en traditionellt använd beteckning som bl.a. avser framställningsmetoden för ett vin eller dess kvalitet, färg eller typ och som i gemenskapens lagar och andra författningar är godkänd för beskrivning och presentation av ett vin med ursprung inom gemenskapens territorium, d) beskrivning: de ord som används i märkningen, i följedokument vid transport av vinet, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklammaterial, Tillämpningsområde och omfattning Detta avtal ska tillämpas på vin som omfattas av undernummer 22.04 i det harmoniserade systemet i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättad i Bryssel den 14 juni 1983 ( 1 ). e) märkning: alla beskrivningar och andra hänvisningar, symboler, illustrationer, geografiska beteckningar eller varumärken som kännetecknar vinet och som förekommer på samma behållare, inbegripet på dess förslutning, och på lappar som fästs på behållaren samt på flaskhalsöverdrag, Artikel 3 Definitioner Om inte annat anges, avses i detta avtal med f) presentation: de ord som används på behållaren, inbegripet dess förslutning, på märkningen och på förpackningen, a) vin med ursprung i/inom följt av namnet på en av de avtalsslutande parterna: vin framställt på vederbörande avtalsslutande parts territorium enbart av druvor som helt och hållet skördats på den partens territorium, g) förpackning: sådana skyddsomslag, t.ex. papper, halmfodral av alla slag, kartonger och lådor, som används vid transport av en eller flera behållare och vid försäljning till slutkonsumenten, b) geografisk beteckning: en beteckning som definieras i artikel 22.1 i TRIPs-avtalet, ( 1 ) ATS 1988 nr 30 (utan bilaga). UNTS 1503 s. 168 (med bilaga). h) TRIPs-avtalet: avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter fogat som bilaga 1C till WTO-avtalet,

L 28/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 i) WTO-avtalet: avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994. j) Om inte annat följer av artiklarna 29.3 e och 30.3 c avses med en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse vid dagen för undertecknandet av avtalet. Om en avtalsslutande part vid undertecknandet meddelar den andra avtalsslutande parten att den behöver anta lagar, lagstiftning eller andra författningar för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal ska en hänvisning till sådana lagar, lagstiftning eller andra författningar anses som en hänvisning till dessa lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse den dag då den berörda avtalsslutande parten meddelar den andra avtalsslutande parten att den uppfyller kraven för detta avtals ikraftträdande. Artikel 4 Allmänna bestämmelser 1. Om inte annat anges i detta avtal ska import och saluföring av vin ske i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller på den importerande avtalsslutande partens territorium. 2. De avtalsslutande parterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de skyldigheter som fastställs i detta avtal fullgörs. De ska säkerställa att de i avtalet uppställda målen nås. 3. De avtalsslutande parterna erkänner att de oenologiska metoder eller behandlingar som förtecknas i bilaga I och de krav rörande vinets sammansättning som fastställs i protokollet uppfyller de syften och krav som fastställs i artikel 7. Artikel 6 Nya oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning eller ändringar av dessa 1. Om en avtalsslutande part ämnar tillåta en ny, eller ändra en befintlig, oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning för kommersiell användning på dess territorium, och dessa inte är tillåtna av den andra avtalsslutande parten enligt artikel 5, och kräver ändringar av bilaga I i enlighet med artikel 11, ska den berörda parten snarast möjligt skriftligen underrätta den andra avtalsslutande parten om detta och ge denne en rimlig möjlighet att inkomma med synpunkter innan det slutliga tillståndet beviljas för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning. 2. Den avtalsslutande parten ska även på begäran tillhandahålla teknisk dokumentation till stöd för det föreslagna tillståndet för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning, med beaktande av de syften och krav som anges i artikel 7, för att underlätta den andra avtalsslutande partens bedömning av förslaget. AVDELNING I OENOLOGISKA METODER OCH BEHANDLINGAR OCH KRAV PÅ VINETS SAMMANSÄTTNING Artikel 5 Befintliga oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning 1. Gemenskapen ska tillåta import till och saluföring för direkt mänsklig konsumtion på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung i Australien och som framställts i enlighet med a) en eller flera av de oenologiska metoder eller behandlingar som anges i del A punkt 1 i bilaga 1, och b) de krav rörande sammansättningen som fastställs i punkt I.1 i protokollet till avtalet. 2. Australien ska tillåta import till och saluföring för direkt mänsklig konsumtion av människor på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung inom gemenskapen och som framställts i enlighet med en eller flera av de oenologiska metoder eller behandlingar som förtecknas i del B punkt 1 i bilaga I. 3. Bedömningen av ett förslag till en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning enligt punkt 1 ska göras av den andra avtalsslutande parten med beaktande av de syften och krav som fastställs i artikel 7. 4. En avtalsslutande part ska inom 30 dagar efter det att ett tillstånd för en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning har trätt i kraft anmäla detta till den andra avtalsslutande parten. 5. Den anmälan som avses i punkt 4 ska omfatta en beskrivning av den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning. 6. Om teknisk dokumentation enligt punkt 2 inte har tillhandahållits ska den avtalsslutande part som gör anmälan, på begäran av den andra avtalsslutande parten, tillhandahålla den tekniska dokumentation som anges i samma punkt. 7. Denna artikel ska inte tillämpas om en avtalsslutande part anpassar en oenologisk metod eller behandling som avses i del C i bilaga I enbart för att ta hänsyn till särskilda klimatförhållanden under ett vinår, förutsatt att det rör sig om en mindre anpassning som inte väsentligen ändrar den oenologiska metoden eller

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/5 behandlingen eller kravet på vinets sammansättning ( teknisk anpassning ). Den avtalsslutande part som föreslår en teknisk anpassning ska anmäla detta till den andra avtalsslutande parten snarast möjligt, men åtminstone före saluföringen på den andra avtalsslutande partens territorium. Artikel 7 Syften och krav 1. Nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som används för framställning av vin ska uppfylla följande syften: a) De ska skydda folkhälsan. b) De ska skydda konsumenten mot bedrägliga metoder. c) De ska följa reglerna för god oenologisk praxis enligt punkt 2. avses i artikel 6.4 får den första avtalsslutande parten göra skriftliga invändningar mot den anmälda nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning med hänvisning till att kraven i artikel 7.1 b och/eller c inte är uppfyllda. Om en avtalsslutande part gör en invändning kan endera av de avtalsslutande parterna begära samråd enligt artikel 37. Om tvisten inte löses inom 12 månader efter det att den avtalsslutande parten har mottagit anmälan enligt artikel 6.4 kan endera avtalsslutande part begära skiljedom enligt artikel 10. 2. Inom två månader efter det att den anmälan som avses i punkt 1 har mottagits kan den avtalsslutande parten begära upplysningar eller ett utlåtande från Internationella vinorganisationen (Organisation Internationale de la Vigne et du Vin (OIV)) eller något annat behörigt internationellt organ. Om sådana upplysningar eller ett sådant utlåtande begärs, och utan att det påverkar tillämpningen av de andra tidsfrister som föreskrivs i punkt 1, kan de avtalsslutande parterna gemensamt enas om att förlänga den tidsfrist på 6 månader som gäller för invändningar som görs av en avtalsslutande part. 2. God oenologisk praxis ska uppfylla följande krav: I. Den får inte vara förbjuden enligt lagar och andra författningar i ursprungslandet. 3. De skiljemän som avses i artikel 10 ska besluta om huruvida de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c. II. III. Den ska säkra produktens särprägel utifrån konceptet att ett vins typiska egenskaper beror på valet av druvsorter. Den ska särskilt ta hänsyn till klimat- och jordmånsförhållandena och andra produktionsförhållanden i odlingsområdet. 4. När det gäller en begäran från en avtalsslutande part om tillstånd för en oenologisk metod eller behandling eller ett krav på vinets sammansättning som har tillåtits av den andra avtalsslutande parten för kommersiell användning av ett tredjeland ska tidsfristerna i punkt 1 kortas ner till hälften. IV. Det ska finnas ett rimligt tekniskt eller praktiskt behov av att bl.a. förbättra vinets lagringsegenskaper och stabilitet eller stärka konsumenternas förtroende. Artikel 10 V. De behandlingar eller tillsatser som krävs för att uppnå den önskade effekten ska begränsas till ett minimum. Skiljeförfarande om oenologiska metoder Artikel 8 Provisoriskt tillstånd Utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i artikel 35 ska de viner som framställs med de nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmäls av en avtalsslutande part enligt artikel 6.4 provisoriskt beviljas tillstånd för import och saluföring på den andra avtalsslutande partens territorium. 1. En avtalsslutande part kan begära skiljedom enligt artikel 9 genom att underrätta den andra avtalsslutande parten skriftligen om att ärendet har hänskjutits till skiljedom. 2. Inom 30 dagar från mottagandet av det meddelande som avses i punkt 1 ska var och en av de avtalsslutande parterna utse en skiljeman i enlighet med kriterierna i punkt 6 och meddela den andra avtalsslutande parten sitt val av skiljeman. Artikel 9 Invändningsförfarande 1. Inom 6 månader efter det att en avtalsslutande part har mottagit den anmälan från den andra avtalsslutande parten som 3. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 2 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman.

L 28/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 4. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 3 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 5 och i enlighet med domstolens praxis. 5. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ha juridisk kompetens. agera i enlighet med utfallet av samråden, utom i de fall då ärendet hänskjuts till skiljedom, då följande ska gälla: a) Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska de avtalsslutande parterna ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller 30.3 a för att föra in de nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inom 90 dagar från och med dagen för detta beslut. 6. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara internationella experter på oenologi och deras oavhängighet ska inte kunna ifrågasättas. 7. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna. 8. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut. Skiljemännen ska i sina slutsatser särskilt framföra sitt beslut enligt artikel 9.3. b) Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inte uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska det provisoriska tillstånd som avses i artikel 8 för import och saluföring av vin med ursprung på den anmälande avtalsslutande partens territorium, som framställts med den aktuella oenologiska metoden, behandlingen eller det aktuella kravet på vinets sammansättning, upphöra att gälla 90 dagar efter dagen för ett sådant beslut. AVDELNING II SKYDD AV VINBETECKNINGAR OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE BESTÄMMELSER OM BESKRIVNING OCH PRESENTATION Artikel 12 9. Kostnaderna för skiljedomsförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt. Skyddade beteckningar 1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 22 och i protokollet, ska följande beteckningar skyddas: 10. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande. a) När det gäller viner med ursprung inom gemenskapen: Artikel 11 I. De geografiska beteckningar som förtecknas i del A i bilaga II. Ändring av bilaga I 1. De avtalsslutande parterna ska snarast möjligt ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller artikel 30.3 a för att ta hänsyn till nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmälts i enlighet med artikel 6.4, dock senast 15 månader efter dagen för en sådan anmälan. 2. Genom undantag från punkt 1 ska de avtalsslutande parterna om en av parterna gjort en invändning enligt artikel 9 II. III. IV. Hänvisningar till den medlemsstat där vinet har sitt ursprung eller andra beteckningar som hänvisar till medlemsstaten. De traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III. De vinkategorier som avses i artikel 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del A i bilaga IV.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/7 V. De varubeteckningar som avses i del D punkt 2 c i bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del B i bilaga IV. ursprung på den plats som framgår av den aktuella geografiska beteckningen. 3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 ska även gälla när b) När det gäller viner med ursprung i Australien: a) vinets verkliga ursprung anges, I. De geografiska beteckningar som förtecknas i del B i bilaga II. b) den geografiska beteckningen är översatt till ett annat språk, eller II. Hänvisningar till Australien eller andra beteckningar som hänvisar till detta land. c) beteckningen står tillsammans med uttryck som motsvarande, typ, stil, imitation, metod eller liknande. 2. När viner som har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier exporteras och saluförs utanför deras territorier ska de avtalsslutande parterna vidta alla de åtgärder som krävs för att förhindra att den ena avtalsslutande partens skyddade beteckningar enligt denna artikel används för att beskriva och presentera viner som har sitt ursprung på den andra avtalsslutande partens territorium, om inte annat anges i detta avtal. Artikel 13 Geografiska beteckningar 1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla: a) I Australien ska de geografiska beteckningar för gemenskapen som förtecknas i del A i bilaga II I. skyddas för viner med ursprung i gemenskapen, och II. endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar. b) I gemenskapen ska de geografiska beteckningar för Australien som förtecknas i del B i bilaga II I. skyddas för vin med ursprung i Australien, och II. endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar. 2. De avtalsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal för ömsesidigt skydd av de geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung på de avtalsslutande parternas territorier. De avtalsslutande parterna ska tillhandahålla rättsliga medel som gör det möjligt för intresserade parter att förhindra att en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II används för vin som inte har sitt 4. Det skydd som föreskrivs i punkterna 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 15 och 22. 5. Registrering av ett varumärke för viner som innehåller eller består av en geografisk beteckning som betecknar ett vin som förtecknas i bilaga II ska avslås, eller, om den nationella lagstiftningen ger denna möjlighet och en intresserad part begär detta, upphävas, i fråga om viner som inte har sitt ursprung på den plats som anges i den berörda geografiska beteckningen. 6. Om geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II är homonyma ska skydd beviljas var och en av dessa beteckningar förutsatt att den har använts i god tro. De avtalsslutande parterna ska ömsesidigt fastställa de praktiska villkor under vilka sådana homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds. 7. Om en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II är homonym med en geografisk beteckning för ett tredjeland ska artikel 23.3 i TRIPs-avtalet tillämpas. 8. Bestämmelserna i detta avtal ska inte hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna. 9. Ingenting i detta avtal förpliktar en avtalsslutande part att skydda en geografisk beteckning hos den andra avtalsslutande parten enligt bilaga II om beteckningen inte är, eller har upphört att vara, skyddad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i det landet. 10. De avtalsslutande parterna försäkrar att rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal inte uppstår för andra geografiska beteckningar än de som förtecknas i bilaga II. Utan att det påverkar tillämpningen av avtalets bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar ska TRIPs-avtalet gälla för skyddet av geografiska beteckningar på vardera avtalsslutande parts territorium.

L 28/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 Artikel 14 Namn eller hänvisningar till medlemsstater och Australien 1. I Australien ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till gemenskapens medlemsstater, och andra namn som används för att beteckna en medlemsstat, a) förbehållas vin med ursprung i den berörda medlemsstaten, och b) endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar. 2. Australien ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal till skydd enligt denna artikel för de traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung inom gemenskapens territorium. I detta syfte ska Australien tillhandahålla lämpliga rättsliga medel som garanterar ett effektivt skydd och förhindrar att de traditionella uttrycken används för att beskriva vin som inte har rätt till de traditionella uttrycken, även om de traditionella uttrycken åtföljs av uttryck som motsvarande, typ, stil, imitation, metod eller liknande. 3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 17 och 23. 2. I gemenskapen ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till Australien, och andra namn som används för att beteckna Australien, a) förbehållas vin med ursprung i Australien, och b) endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar. 4. Skyddet av ett traditionellt uttryck ska endast gälla a) det språk eller de språk på vilket det anges i bilaga III, och b) den vinkategori för vilken det är skyddat för gemenskapen enligt bilaga III. Artikel 15 Övergångsbestämmelser Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a I och artikel 13 ska inte hindra att nedanstående beteckningar får användas av Australien, under de övergångsperioder som anges nedan, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta: a) 12 månader efter det att detta avtal har trätt i kraft för följande namn: Burgundy, Chablis, Champagne, Graves, Manzanilla, Marsala, Moselle, Port, Sauterne, Sherry och White Burgundy. 5. Australien får tillåta användningen på sitt territorium av uttryck som är identiska med eller liknar de traditionella uttryck som är upptagna i bilaga III för vin som inte har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier, förutsatt att konsumenterna inte vilseleds, produktens ursprung anges och användningen av uttrycket inte utgör illojal konkurrens enligt artikel 10 a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten av den 20 mars 1883, i dess ändrade lydelse. 6. Detta avtal ska inte på något sätt hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna. b) 10 år efter det att detta avtal har trätt i kraft för namnet Tokay. Artikel 16 Traditionella uttryck 1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de traditionella uttryck för gemenskapen som förtecknas i bilaga III: a) De får inte användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung i Australien. b) De får endast användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung inom gemenskapen för viner med det ursprung, av den kategori och på det språk som förtecknas i bilaga III, och på de villkor som föreskrivs i gemenskapens lagar och andra författningar. 7. Utan att det inskränker tillämpningen av punkt 5 får Australien inte tillåta registrering eller användning på sitt territorium av ett varumärke som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III för att beskriva och presentera ett vin, om det enligt detta avtal inte är tillåtet att använda det traditionella uttrycket för det berörda vinet. Dock gäller följande: a) Detta krav gäller inte för varumärken som i god tro lagligen har registrerats i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro före dagen för undertecknandet av detta avtal. b) När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för varumärken som har registrerats i god tro i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro, innan det berörda traditionella uttrycket skyddades enligt detta avtal.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/9 c) Detta krav hindrar inte att de varumärken som avses i punkterna a och b används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta. Denna bestämmelse påverkar inte gemenskapens rätt att använda det relevanta traditionella uttrycket i enlighet med punkt 1 b. 8. Utan att det inskränker tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 samt artikel 23 får Australien inte tillåta användningen på sitt territorium av ett företagsnamn som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som finns upptaget i bilaga III till detta avtal för att beskriva och presentera ett vin. Dock gäller följande: a) Detta krav gäller inte för ett företagsnamn som i god tro lagligen har registrerats i Australien före dagen för undertecknandet av detta avtal. b) När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för ett företagsnamn som lagligen har registrerats i god tro i Australien innan det berörda traditionella uttrycket blev skyddat enligt detta avtal. c) Detta krav hindrar inte att sådana företagsnamn används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta. Punkterna a, b och c tillåter inte att ett företagsnamn används på ett sätt som vilseleder konsumenten. 9. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att skydda ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III om uttrycket inte är, eller har upphört att vara skyddat i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen. Artikel 17 Övergångsbestämmelser Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a III och artikel 16 ska inte hindra att följande beteckningar får användas av Australien, under en övergångsperiod på 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta: Amontillado, Auslese, Claret, Fino, Oloroso, Spatlese. Artikel 18 Vinkategorier och varubeteckningar 1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de vinkategorier som förtecknas i del A i bilaga IV och de varubeteckningar som är upptagna i del B i bilaga IV: a) De ska förbehållas viner med ursprung i gemenskapen. b) De får endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar. 2. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att förbehålla rätten till en vinkategori eller varubeteckning som förtecknas i bilaga IV som inte är, eller har upphört att vara reserverad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen. AVDELNING III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM PRESENTATION OCH BESKRIVNING Artikel 19 Allmän princip Viner får inte märkas med uppgifter som ger en felaktig eller vilseledande bild av vinets egenskaper, sammansättning, kvalitet eller ursprung. Artikel 20 Frivilliga uppgifter 1. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i Australien a) som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code, b) som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code. 2. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i gemenskapen a) som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974, b) som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med

L 28/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974. 3. De frivilliga uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 är följande: a) Årgången, vilken ska motsvara det år då druvorna skördades, under förutsättning att 85 % av vinet har framställts av druvor som skördades under det angivna året, med undantag av gemenskapsviner som framställts av druvor som skördats under vintern, i vilket fall det år som inleder det innevarande vinåret och inte året för skörden ska anges. b) Namnet på en druvsort eller en synonym för detta namn i enlighet med artikel 22. c) En uppgift som hänför sig till en utmärkelse, medalj eller deltagande i en tävling; om det gäller en australisk utmärkelse, medalj eller tävling ska det behöriga organet i gemenskapen ha underrättats om denna. d) Uppgift om produkttyp enligt bilaga VI. e) Namnet på en vingård. f) När det gäller ett vin med ursprung i gemenskapen namnet på en vinodlingsanläggning förutsatt att druvorna odlats på den berörda anläggningen och att vinet har framställts på samma anläggning. g) En särskild färg på vinet. h) Uppgift om den plats där vinet tappades på flaska. i) Uppgift om den metod som används för att framställa vinet, om inte annat följer av bilaga VIII. j) När det gäller gemenskapen, ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III. k) När det gäller Australien, ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V. l) Namn, befattning och adress för en person som har deltagit i saluföringen av vinet. som de obligatoriska uppgifterna eller på något annat ställe på vinbehållaren. 2. Om ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V används som en del av den primära varubeteckningen på en vinetikett ska detta uttryck, utan hinder av punkt 1, placeras inom samma synfält, och med bokstäver av väsentligen samma storlek, som en geografisk beteckning för Australien enligt förteckningen i del B i bilaga II. I denna punkt avses med primär varubeteckning den beteckning av produkten som är synlig på den del av vinbehållaren eller förpackningen som är avsedd att presenteras för konsumenten under normala skyltningsförhållanden. 3. De avtalsslutande parterna är överens om att de uppgifter som avses i punkt 1, däribland ett uttryck för kvalitetsvin som anges i bilaga V, får upprepas på andra ställen på vinbehållaren, oavsett om de är placerade inom samma synfält som en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II eller inte. 4. Gemenskapen godtar att ett vin med ursprung i Australien får beskrivas eller presenteras i gemenskapen med uppgifter om det antal standardglas som vinet motsvarar, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code. Artikel 22 Druvsorter 1. Varje avtalsslutande part samtycker till att på sitt territorium tillåta den andra avtalsslutande parten att använda namnen på en eller flera druvsorter, eller eventuellt synonymer till dessa, för att beskriva och presentera ett vin, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: a) Druvsorterna eller deras synonymer ska vara upptagna i den klassificering av druvsorter som upprättats av Internationella vinorganisationen (OIV), Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) eller Internationella nämnden för växtgenetiska resurser (IGPBR). b) Om vinet inte uteslutande är sammansatt av den eller de angivna druvsorterna, eller synonymer till dessa, ska minst 85 % av vinet vara framställt av den eller de angivna sorterna, efter avdrag för de produktmängder som använts för eventuell sötning och för kulturer av mikroorganismer (vilka får uppgå till högst 5 % av vinet). Artikel 21 Presentation 1. De avtalsslutande parterna är eniga om att det, när det enligt den importerande avtalsslutande partens lagar och andra författningar är obligatoriskt att ange vissa uppgifter på en vinetikett, även får anges andra uppgifter inom samma synfält c) Varje druvsort eller motsvarande synonym som anges på etiketten ska utgöra en större andel av vinets sammansättning än en druvsort som inte anges på etiketten. d) Om två eller flera druvsorter eller deras synonymer anges ska de anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning och med bokstäver av valfri storlek.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/11 e) Druvsorter eller deras synonymer ska anges antingen inom samma synfält eller utanför detta, beroende på det exporterande landets lagstiftning. f) Namnet på druvsorten eller druvsorterna eller deras synonymer får inte användas på ett sådant sätt att de kan vilseleda konsumenten i fråga om vinets ursprung. I detta syfte kan de avtalsslutande parterna fastställa villkor för användning av ett sådant namn. 2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 och artikel 12.1 a I och artikel 12.1 b I är de avtalsslutande parterna eniga om följande: a) Om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II, när det gäller gemenskapen, får Australien använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på Australiens territorium om druvsorten eller dess synonym är upptagen i förteckningen i bilaga VII, och b) om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II, när det gäller Australien, får gemenskapen använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på gemenskapens territorium om druvsorten eller dess synonym användes i god tro innan detta avtal trädde i kraft. 3. Trots bestämmelserna i artikel 12 och den här artikeln är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att beteckningen Hermitage används för viner med ursprung i Australien som en synonym till druvsorten Shiraz vid försäljning i länder utanför gemenskapens territorium, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att beteckningen inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna. 4. Trots bestämmelserna i denna artikel är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att druvsortsnamnet Lambrusco används för viner med ursprung i Australien som en beskrivning av den vintyp som av tradition har framställts och saluförts under detta namn, vid saluföring i länder utanför gemenskapen, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att denna beteckning inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna. Artikel 23 Uttryck för kvalitetsviner enlighet med de villkor för användningen som fastställs i den bilagan och i överensstämmelse med artikel 20. Artikel 24 Viner med ursprung i Australien med en geografisk beteckning Utan att det påverkar mer restriktiv australisk lagstiftning är de avtalsslutande parterna eniga om att Australien får använda en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II vid beskrivning och presentation av vin med ursprung i Australien på följande villkor: a) Om en enda geografisk beteckning används, ska minst 85 % av vinet vara framställt av druvor som har skördats inom den aktuella geografiska enheten. b) Om upp till tre geografiska beteckningar används för samma vin I. ska minst 95 % av vinet vara framställt av druvor som skördats i de aktuella geografiska enheterna, varvid minst 5 % av varje angiven geografisk beteckning ska ingå, och II. ska de geografiska beteckningarna på etiketten anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning. Artikel 25 Genomförande av märkningskraven 1. Om beskrivningen eller presentationen av ett vin, särskilt på etiketten, i officiella dokument eller handelsdokument eller i reklam, strider mot detta avtal, ska de avtalsslutande parterna vidta de administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden som krävs enligt deras respektive lagar och andra författningar. 2. De åtgärder och förfaranden som avses i punkt 1 ska vidtas särskilt i följande fall: a) Om översättningen till den andra avtalsslutande partens språk av beskrivningar som har fastställts i gemenskapens lagstiftning eller den australiska lagstiftningen är ett ord som är vilseledande med hänsyn till det således beskrivna eller presenterade vinets ursprung, art eller kvalitet. b) Om det på behållaren eller förpackningen, i reklam eller i officiella dokument eller handelsdokument rörande viner vars beteckningar är skyddade enligt detta avtal förekommer beskrivningar, varumärken, namn, inskrifter eller illustrationer som direkt eller indirekt innehåller oriktiga eller vilseledande uppgifter om vinets avsändningsort, ursprung, art, druvsort eller väsentliga egenskaper. Australien får använda de uttryck som förtecknas i bilaga V för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i Australien i c) Om den använda förpackningen kan verka vilseledande när det gäller vinets ursprung.

L 28/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 Artikel 26 Frysningsklausul De avtalsslutande parterna får inte i sin nationella lagstiftning införa villkor som är mindre fördelaktiga än de som fastställs i detta avtal eller i den nationella lagstiftning som gällde vid den tidpunkt då detta avtal undertecknades, särskilt den lagstiftning som avses i bilaga IX, vad beträffar beskrivning, presentation, förpackning eller sammansättning av viner som framställts av den andra avtalsslutande parten. AVDELNING IV CERTIFIERINGSKRAV Artikel 27 Intyg 1. Gemenskapen ska utan tidsbegränsning tillåta import av vin med ursprung i Australien i enlighet med det förenklade certifieringsförfarande som föreskrivs i artikel 24.2 andra stycket och artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/ 1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land. För detta ändamål ska Australien i enlighet med dessa bestämmelser a) överlämna intyg och analysrapporter genom det behöriga organet, eller b) om det behöriga organ som avses i led a har försäkrat sig om att enskilda producenter har förutsättningar att åta sig detta ansvar, I. individuellt godkänna de producenter som har tillstånd att utfärda intyg och analysrapporter, II. utöva tillsyn över och inspektera de godkända producenterna, III. IV. två gånger om året, i januari och juli, skicka de godkända producenternas namn och adresser tillsammans med deras officiella registreringsnummer, till kommissionen, underrätta kommissionen utan dröjsmål om eventuella ändringar av de godkända producenternas namn och adresser, och V. underrätta kommissionen utan dröjsmål om en producents godkännande återkallas. 2. Utan hinder av vad som sägs i artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 krävs endast följande uppgifter vad beträffar den förenklade blanketten VI 1: a) I intygets fält 2, importörens eller mottagarens namn och adress. b) I intygets fält 6, en beskrivning av produkten som ska omfatta följande: Den nominella volymen (t.ex. 75 cl), varubeteckningen (dvs. wine of Australia ), den skyddade geografiska beteckningen (se del B i bilaga II), uttryck för kvalitetsviner (se bilaga V), namnet på druvsorten (druvsorterna) samt årgången, om de framgår av etiketten. c) I intygets fält 11 det unika analysnummer som utfärdats av det behöriga organet i Australien. 3. Vid tillämpningen av denna artikel ska det behöriga organet för Australiens vidkommande vara Australian Wine and Brandy Corporation eller andra organ som Australien kan komma att utse som behöriga organ. 4. Om inte annat följer av artikel 28 ska gemenskapen inte göra import av vin med ursprung i Australien till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till gemenskapen den 1 mars 1994 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder. 5. Om inte annat följer av artikel 28 ska Australien inte göra import av vin med ursprung i gemenskapen till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till Australien den 1 januari 1992 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder. Artikel 28 Tillfälliga certifieringskrav 1. De avtalsslutande parterna förbehåller sig rätten att temporärt införa ytterligare certifieringskrav för att tillgodose legitima allmänna intressen såsom hälso- eller konsumentskydd eller bedrägeribekämpning. I så fall ska den andra avtalsslutande parten i god tid meddelas de uppgifter som är nödvändiga för att kunna uppfylla de kompletterande kraven. 2. De avtalsslutande parterna är överens om att sådana krav inte ska gälla under längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose det särskilda allmänna intresse som var anledningen till att de infördes. AVDELNING V FÖRVALTNING AV AVTALET Artikel 29 Samarbete mellan de avtalsslutande parterna 1. De avtalsslutande parterna ska, genom sina representativa organ och genom den gemensamma kommitté som inrättats enligt artikel 30, upprätthålla direkt kontakt med varandra i alla frågor som rör detta avtal. De avtalsslutande parterna ska i första hand försöka lösa alla problem som uppstår dem emellan till följd av detta avtal genom sina representativa organ eller den gemensamma kommittén.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/13 2. Australien utser Department of Agriculture, Fisheries and Forestry (eller en annan australisk regeringsmyndighet som övertar detta departements relevanta uppgifter) som sitt representativa organ. Gemenskapen utser Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling som sitt representativa organ. En avtalsslutande part ska meddela den andra avtalsslutande parten om den utser ett nytt representativt organ. b) besluta om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f, och c) besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som gällde vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal. 3. Australien, representerat av Department of Agriculture, Fisheries and Forestry, och gemenskapen a) kan gemensamt besluta om att bilagorna eller protokollet till detta avtal ska ändras; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna avtalar, b) kan enas om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f, c) ska underrätta varandra skriftligen om de har för avsikt att införa nya bestämmelser eller ändringar av befintliga bestämmelser som rör allmänna intressen, som hälsooch konsumentskydd, och som kan få konsekvenser för vinsektorn, 4. Den gemensamma kommittén ska sörja för att detta avtal fungerar på ett korrekt sätt och får pröva alla frågor som kan uppkomma i samband med dess genomförande. Den ska särskilt ansvara för a) utbytet av information mellan de avtalsslutande parterna för att avtalet ska fungera optimalt, b) att lägga fram förslag i frågor av gemensamt intresse för de avtalsslutande parterna inom sektorn för vin och sprit, c) att fastställa tarifferna för de avgifter och utgifter som avses i artiklarna 10.9 och 38.7. 5. Den gemensamma kommittén får besluta om att inleda diskussioner om frågor av gemensamt intresse inom vinsektorn. d) ska underrätta varandra skriftligen om lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och rättsliga beslut som rör tillämpningen av detta avtal och om de åtgärder som antagits på grundval av sådana beslut, och e) kan gemensamt besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som var i kraft vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal. Artikel 30 Gemensam kommitté 1. En gemensam kommitté bestående av företrädare för gemenskapen och Australien ska inrättas. 6. Den gemensamma kommittén får ta initiativ till att främja kontakterna mellan de avtalsslutande parternas vinproducenter och företrädare för vinnäringen. Artikel 31 Avtalets tillämpning och funktion De avtalsslutande parterna ska utse de kontaktorgan som anges i bilaga X och som ska ansvara för avtalets tillämpning och funktion. Artikel 32 Ömsesidigt bistånd mellan de avtalsslutande parterna 1. Om en avtalsslutande part har anledning att misstänka att 2. Den gemensamma kommittén får utfärda rekommendationer och anta beslut med enhällighet. Den ska själv fastställa sin arbetsordning. Den ska sammanträda på begäran av någon av de avtalsslutande parterna, senast 90 dagar efter begäran och omväxlande i gemenskapen och i Australien, på en tid och plats och under förhållanden, inbegripet videokonferens, som ska avtalas gemensamt av de avtalsslutande parterna. 3. Den gemensamma kommittén får a) ett vin eller ett parti vin enligt definitionen i artikel 2, som är eller har varit föremål för handel mellan Australien och gemenskapen, inte står i överensstämmelse med de regler som gäller för vinsektorn inom gemenskapen eller i Australien eller med detta avtal, och att b) denna bristande överensstämmelse är av särskilt intresse för den andra avtalsslutande parten och kan ge upphov till administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden, a) besluta att ändra bilagorna eller protokollet till detta avtal; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna enas om, ska den avtalsslutande parten, genom sitt kontaktorgan, snarast underrätta den andra avtalsslutande partens kontaktorgan eller andra berörda organ om detta.

L 28/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 2. Till de uppgifter som ska lämnas i enlighet med punkt 1 ska fogas officiella dokument, handelsdokument och andra dokument av betydelse. Vidare ska det anges vilka administrativa eller rättsliga förfaranden som vid behov kan inledas. Informationen ska bl.a. omfatta följande uppgifter om det aktuella vinet: a) Namnen på producenten och den person som förfogar över vinet. b) Vinets sammansättning och organoleptiska egenskaper. c) Vinets beskrivning och presentation. d) Uppgifter om i vilka avseenden reglerna om produktion och saluföring inte har iakttagits. AVDELNING VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 33 Vin under transitering Avdelningarna I, II, III och IV ska inte gälla för viner a) som transiteras genom en avtalsslutande parts territorium, eller territorium, kan leda till att åtgärder vidtas som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, särskilt åtgärder rörande fastställande av specifika gränsvärden för föroreningar eller restprodukter. 3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska en avtalsslutande part, som vidtar eller har för avsikt att vidta brådskande sanitära och fytosanitära åtgärder med anledning av att en godkänd oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning utgör en hälsorisk, inom 30 dagar efter det att den brådskande åtgärden har vidtagits eller föreslagits, underrätta den andra avtalsslutande parten om detta, antingen genom deras respektive representativa organ eller den gemensamma kommittén, för att parterna ska kunna komma överens om en gemensam hållning. Artikel 36 Geografiskt tillämpningsområde Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt, och på de villkor som fastställs i det fördraget, och, å andra sidan, på Australiens territorium. Artikel 37 Samråd b) som har sitt ursprung inom en avtalsslutande parts territorium och sänds i små mängder mellan de avtalsslutande parterna på de villkor och i enlighet med det förfarande som fastställs i punkt II i protokollet. Artikel 34 WTO-avtalet Detta avtal påverkar inte de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet. 1. Om en avtalsslutande part anser att den andra avtalsslutande parten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal, och det inte har visat sig möjligt att lösa frågan i enlighet med artikel 29.1, kan den skriftligen begära samråd med den andra avtalsslutande parten. Inom 30 dagar från och med det att begäran mottas ska de avtalsslutande parterna samråda med varandra med sikte på att lösa frågan. 2. Den avtalsslutande part som begär samråd ska förse den andra avtalsslutande parten med alla de uppgifter som är nödvändiga för en noggrann prövning av ärendet i fråga. Artikel 35 Sanitära och fytosanitära åtgärder 1. Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka de avtalsslutande parternas rätt att vidta de sanitära och fytosanitära åtgärder som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, under förutsättning att sådana åtgärder inte strider mot bestämmelserna i avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder i bilaga 1 A till WTO-avtalet. 3. I de fall där en fördröjning skulle medföra en hälsorisk eller försämra effektiviteten av åtgärder för att bekämpa bedrägeri får lämpliga provisoriska skyddsåtgärder vidtas av en avtalsslutande part, under förutsättning att sådant samråd hålls omedelbart efter det att de aktuella åtgärderna har vidtagits. 4. Om frågan inte har lösts inom 60 dagar efter mottagandet av begäran om samråd får de avtalsslutande parterna efter ömsesidig överenskommelse 2. Var och en av de avtalsslutande parterna ska, i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 29, så snart ett lämpligt tillfälle ges bemöda sig om att underrätta den andra parten, så att de kan komma överens om en gemensam hållning, om sådan utveckling som, när det gäller vin som saluförs på dess a) förlänga perioden för samråd, eller b) hänskjuta frågan till ett relevant organ för avgörande.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/15 Artikel 38 Skiljeförfarande 1. Om det inte är möjligt att lösa en fråga i enlighet med artikel 37 (bortsett från en invändning enligt artikel 9) får de avtalsslutande parterna, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta frågan till skiljedom, i vilket fall endera avtalsparten ska underrätta den andra parten om valet av en skiljeman inom 60 dagar i enlighet med kriterierna i punkt 4. 2. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 1 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman. 3. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 2 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 4 i denna artikel och i enlighet med domstolens praxis. 4. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ska ha juridisk kompetens. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara tillräckligt kvalificerade på det område som skiljenämnden ska behandla. Artikel 39 Samarbete inom vinsektorn 1. De avtalsslutande parterna kan enas om att ändra detta avtal i syfte att bygga ut samarbetet inom vinsektorn. De är eniga om att inleda överläggningar som syftar till en harmonisering av reglerna för märkning av vin. 2. Vardera avtalsslutande part får inom ramen för detta avtal lägga fram förslag om en utvidgning av samarbetet parterna emellan mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts i samband med tillämpningen av avtalet. Artikel 40 Befintliga lager Vin som vid tidpunkten för avtalets ikraftträdande eller vid utgången av de respektive övergångsperioder som fastställs i artiklarna 15, 17 eller 22.3 och 22.4, lagenligt har framställts, beskrivits och presenterats på ett sätt som är förbjudet enligt detta avtal får saluföras på följande villkor: a) Om vinet har framställts med hjälp av en eller flera oenologiska metoder eller behandlingar som inte anges i bilaga I, får vinet saluföras till dess att lagren har tömts. b) Om det vid beskrivningen eller presentationen av vinet har använts beteckningar som är förbjudna enligt detta avtal, får det saluföras 5. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna. I. av grossister A. när det gäller likörviner, under en femårsperiod, B. när det gäller andra viner, under en treårsperiod, 6. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut. II. av detaljhandlare till dess att lagren har tömts. Artikel 41 Avtal 7. Kostnaderna för skiljeförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt. 8. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande. 9. De avtalsslutande parterna får, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta alla andra frågor rörande bilateral handel med vin till skiljedom enligt denna artikel. Det protokoll och de bilagor som är fogade till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet. Artikel 42 Giltiga språk Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

L 28/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 Artikel 43 Uppsägning av 1994 års avtal De avtalsslutande parterna är eniga om att följande instrument upphävs från och med dagen för detta avtals ikraftträdande: IV. om sambandet mellan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin och artikel 24.1 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs) a) Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin med tillhörande protokoll, upprättat i Bryssel och Canberra (26 31 januari 1994). V. om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin b) Tillhörande brevväxling, upprättad i Bryssel och Canberra (26 31 januari 1994), I. om villkoren för produktion och märkning av bottle fermented mousserande vin med ursprung i Australien VI. om användning av uttrycket Frontignac i Australien. Artikel 44 Ikraftträdande II. om villkoren för produktion och märkning av australiska viner som beskrivs och presenteras med uttrycken botrytis eller liknande, noble late harvested eller special late harvested 1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då de avtalsslutande parterna skriftligen meddelade varandra att deras respektive villkor för avtalets ikraftträdande har uppfyllts. III. om artiklarna 8 och 14 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin 2. Endera avtalsslutande part kan säga upp detta avtal med ett års skriftligt varsel riktad till den andra avtalsslutande parten.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/17 Съставено в Брюксел на първи декември две хиляди и осма година. Hecho en Bruselas el uno de diciembre de dosmil ocho. V Bruselu dne prvního prosince dva tisíce osm. Udfærdiget i Bruxelles den første december to tusind og otte. Geschehen zu Brüssel am ersten Dezember zweitausendacht. Kahe tuhande kaheksanda aasta detsembrikuu esimesel päeval Brüsselis. Έγινε στις Βρυξέλλες, την πρώτη Δεκεμβρίου δύο χιλιάδες οκτώ. Done at Brussels on the first day of December in the year two thousand and eight. Fait à Bruxelles, le premier décembre deux mille huit. Fatto a Bruxelles, addì primo dicembre duemilaotto. Briselē, divtūkstoš astotā gada pirmajā decembrī. Priimta du tūkstančiai aštuntų metų gruodžio pirmą dieną Briuselyje. Kelt Brüsszelben, a kétezer-nyolcadik év december első napján. Magħmul fi Brussell, fl-ewwel jum ta' Diċembru tas-sena elfejn u tmienja. Gedaan te Brussel, de eerste december tweeduizend acht. Sporządzono w Brukseli dnia pierwszego grudnia roku dwa tysiące ósmego. Feito em Bruxelas, em um de Dezembro de dois mil e oito. Întocmit la Bruxelles, la întâi decembrie două mii opt. V Bruseli dňa prvého decembra dvetisícosem. V Bruslju, dne prvega decembra leta dva tisoč osem. Tehty Brysselissä ensimmäisenä päivänä joulukuuta vuonna kaksituhattakahdeksan. Som skedde i Bryssel den första december tjugohundraåtta.

L 28/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 За Европейската общност Por la Comunidad Europea Za Evropské společenství For Det Europæiske Fællesskab Für die Europäische Gemeinschaft Euroopa Ühenduse nimel Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα For the European Community Pour la Communauté européenne Per la Comunità europea Eiropas Kopienas vārdā Europos bendrijos vardu Az Európai Közösség részéről Għall-Komunità Ewropea Voor de Europese Gemeenschap W imieniu Wspólnoty Europejskiej Pela Comunidade Europeia Pentru Comunitatea Europeană Za Európske spoločenstvo Za Evropsko skupnost Euroopan yhteisön puolesta För Europeiska gemenskapen За Австралия Por Australia Za Austrálii For Australien Für Australien Austraalia nimel Για τηυ Αυστραλία For Australia Pour l'australie Per l'australia Austrālijas vārdā Australijos vardu Ausztrália részéről Għall-Awstralja Voor Australië W imieniu Australii Pela Austrália Pentru Australia Za Austráliu Za Avstralijo Australian puolesta För Australien

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/19 BILAGA I Oenologiska metoder enligt artikel 5 DEL A För viner med ursprung i Australien 1. Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i Australien på de villkor som anges i de australiska reglerna, särskilt i Australian Wine and Brandy Corporation Act från 1980, Trade Practices Act från 1974 och Australia New Zealand Food Standards Code (om inget annat anges i denna bilaga) och med följande föreskrifter: 1. Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas. 2. Värmebehandling. 3. Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin. 4. Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna. 5. Användning av vinjäst. 6. Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft. 7. Tillsats av kulturer av mikroorganismer, inbegripet cellväggsdelar från döda jästceller, med eller utan ett eller flera av följande ämnen för att stimulera jästutvecklingen: Diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat. Ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit. Tiaminhydroklorid. 8. Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning. 9. Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l. 10. Användning, på de villkor som anges i gemenskapsbestämmelserna, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit. 11. Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt mänsklig konsumtion inte överstiger 200 mg/l. 12. Tillsats av L-askorbinsyra eller erytorbinsyra (isoaskorbinsyra), dock högst 300 mg/l. 13. Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l. 14. Användning av vinsyra, mjölksyra eller äppelsyra till syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten inte höjs med mer än 4,0 g/l uttryckt som vinsyra. 15. Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk: Ätligt gelatin. Husbloss.

L 28/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 Kasein och kaliumkaseinat. Mjölk eller kondenserad mjölk. Animaliskt albumin. Bentonit. Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning. Kaolin. Tannin. Pektolytiska enzymer. Enzymer godkända för användning i livsmedel. 16. Tillsats av tannin. 17. Behandling med träkol för oenologiskt bruk (aktivt kol). 18. Behandling av vitvin och rosévin med kaliumferrocyanid, av rödvin med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat, förutsatt att det behandlade vinet innehåller en återstående mängd järn. 19. Tillsats av metavinsyra, dock högst 100 mg/l. 20. Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas: Kalciumalginat, eller kaliumalginat. 21. Tillsats av kaliumbitartrat för att främja utfällning av vinsten. 22. Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl. 23. Användning av polyvinylpyrrolidon, förutsatt att det behandlade vinet inte innehåller mer än 100 mg/l polyvinylpyrrolidon. 24. Användning av kopparsulfat, dock högst 1 g/hl, för att avlägsna oönskad smak eller lukt i vinet, förutsatt att kopparhalten i det behandlade vinet inte överstiger 1 mg/l. 25. Tillsats av sockerkulör för att förstärka likörviners färg. 26. Tillsats av destillat av vin eller av torkade druvor eller neutral vinalkohol vid framställning av likörvin. 27. Tillsats av druvmust eller koncentrerad druvmust för sötning av vin. 28. Användning av kalciumkarbonat till avsyrning. 29. Användning av katjonbytarhartser för stabilisering av vin, förutsatt att hartserna är tillräckligt stabila så att inte ämnen överförs till vinet i mängder som kan utgöra en hälsorisk ( 1 ). 30. Användning av bitar av ek. ( 1 ) Denna oenologiska metod är tillåten från och med den 1 mars 1994.

30.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 28/21 31. Användning av så kallad spinning cone -teknik. 32. Användning av gummi arabicum eller akacia. 33. Användning av kalciumtartrat till avsyrning. 34. Användning av elektrodialys. 35. Användning av ureas för att minska ureahalten i vinet. 36. Användning av lysozym. 37. Användning av omvänd osmos. 38. Användning av dimetyldikarbonat. 39. Användning av väteperoxid i druvsaft, koncentrerad druvsaft eller druvmust. 40. Användning av motströmsextraktion. 41. Användning av växtproteiner. 42. Användning av kopparcitrat. 43. Tillsats av druvsprit, brandy och socker till mousserande vin. 44. Tillsats av mistella. 2. Nya eller ändrade oenologiska metoder och behandlingar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30. DEL B För viner med ursprung i gemenskapen 1. Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i gemenskapen på de villkor som anges i gemenskapens bestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 (om inget annat anges) och med följande föreskrifter: 1. Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas. 2. Värmebehandling. 3. Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin. 4. Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna. 5. Användning av vinjäst. 6. Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl. 7. Användning av polyvinylpyrrolidon, dock högst 80 g/hl. 8. Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning. 9. Tillsats av ett eller flera av följande ämnen för att främja jästutvecklingen: Tillsats av i) diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat, dock högst 0,3 g/l,

L 28/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.1.2009 ii) ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit, dock högst 0,2 g/l. Dessa produkter får också användas tillsammans inom ett gränsvärde på 0,3 g/l, utan att detta berör ovannämnda gränsvärde på 0,2 g/l. Tillsats av tiaminhydroklorid, dock högst 0,6 mg/l, uttryckt som tiamin. 10. Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft. 11. Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l. 12. Användning, på de villkor som anges i australiska bestämmelser, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallad kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit. 13. Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt mänsklig konsumtion inte överstiger 200 mg/l. 14. Tillsats av L-askorbinsyra, dock högst 250 mg/l. 15. Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l. 16. Användning av vinsyra för syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten i vinet inte höjs med mer än 2,5g/l uttryckt som vinsyra. 17. Användning av ett eller flera av följande ämnen för avsyrning: Neutralt kaliumtartrat. Kaliumbikarbonat. Kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (-)-äppelsyra. Kalciumtartrat eller vinsyra. Homogent, fint pulveriserat preparat av lika delar vinsyra och kalciumkarbonat. 18. Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk: Ätligt gelatin. Växtproteiner. Husbloss. Kasein och kaliumkaseinat. Äggalbumin och mjölkalbumin. Bentonit. Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning. Kaolin. Tannin. Pektolytiska enzymer. Enzympreparat med betaglukanas.