Interkulturella möten via Internet



Relevanta dokument
Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december Serbiska Kulturföreningen Sloga

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Även de äldre vill vara med

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Utva rdering Torget Du besta mmer!

IT-plan för Förskolan Äventyret

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Verktyg för Individanpassad SFI

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

PROJEKTMATERIAL. Mars Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Varför bär de sjalar?

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Ansökningsformulär. Skicka din ansökan via e-post till Skicka in din ansökan senast 7 januari 2015.

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Rapport. Framtidsjobb i staten

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Intern impelmentering

Vad skulle chefen säga...

Social Impact Report 2014

Projekt: Integration i Andersberg 2019

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Skapande möten för bättre

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Förslag på intervjufrågor:

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Utveckling av introduktionsförskola i Rinkeby

Delredovisningen skickas till länsstyrelsen i det egna länet.

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

Ett mångkulturellt samhälle

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt!

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se

Förskolan Sjöstjärnan

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO

Välkommen till Särvux i Sala

Förskolans digitalisering

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: Sälenvägen Sälen

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Särskild utbildning för vuxna. Särvux Sydnärkes Utbildningsförbund

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

Insatser, information och vägledning. Intern och extern samverkan och utvärdering av insatser. Långsiktig, hållbar och strategisk planering

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

Folkbildningens flexibla lärande

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Särskild utbildning för vuxna Särvux

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Kommunikationsstrategi

Nyanländas företagande

Transkript:

Sida 1 av 9 Interkulturella möten via Internet Slutrapport augusti 2013

Sida 2 av 9 En projektbeskrivning Vi har genomfört ett projekt som riktat sig mot den grupp nysvenskar som behöver extra mycket stöd för att kunna använda Internet. Gruppen som vi i första hand vänt oss till är vuxna kvinnor som har sitt ursprung i Nordafrika och Mellanöstern. Ofta har bristande tillgång till datorer, kulturella traditioner, brister i svenska språket och låg utbildningsnivå gjort gruppen marginaliserad utifrån ett internetperspektiv. Kvinnorna i dessa grupper är extra utsatta och riskerar i många fall ett permanent utanförskap i relation till Internet. Avsaknad eller bristande kunskaper när det gäller nya former av kommunikation skapar minskade möjligheter att interagera med omvärlden. Vidare kan dessa brister minska möjligheten till interaktiv kommunikation vilket kan leda till begränsande förutsättningarna till ett aktivt medborgarskap. Rent generellt kan sägas att kvinnor i alla kulturer av tradition tagit ett stort ansvar för familjens sammanhållning och kontakter med släkt och vänner. Vår målgrupp har ibland begränsade möjligheter till nya kontakter, medan männen och barnen har mer naturliga externa kontaktytor utanför den egna familjen. Vi har genom detta projekt skapa en kreativ mötesplats/miljö som ger deltagarna/besökarna förutsättningar och möjligheter att ta till sig modern internetbaserad kommunikationsteknologi. Mötesplatsen har kännetecknas av öppenhet, nyfikenhet och har utformats som ett tehus för och av kvinnor. Initialt fick ett mindre antal intresserade kvinnor en grundläggande utbildning för att sedan kunna fungera som handledare på tehuset. Handledarna har under projektet fått stöd och vägledning av erfarna pedagoger från folkhögskolan. Effekter som vi genom projektet ville uppnå var att deltagarna skulle: Öka möjligheten till utbildning och arbete Utveckla gamla och nya kontakter via Internet Öka möjligheten att ta del av samhällsinformation Öka möjligheten att ta aktiv del i det svenska samhället Öka förståelsen och kunskapen om barn och ungdomars internetanvändning Ge sina barn stöd med skolarbetet Vi hade även för avsikt att ordna barnpassning/barnaktivitet om efterfrågan och behov fanns. Deltagarna skulle tillsammans med handledare och personal från skolan dokumentera verksamheten. Text, bild och ljud ska ge en levande bild av verksamheten som även kommer att läggas ut på Internet. Bild och ljud är viktiga uttrycksmedel för många i målgruppen och kommer att tjäna som dokumentation och inspiration för andra. Förutom egen hemsida för projektet skulle sociala medier användas för spridning av projektets idé.

Sida 3 av 9 Målet var att under året utbilda minst 100 kvinnor ur målgruppen, av dessa skulle minst fyra utbildas till handledare och minst fyra till Internetambassadörer. Vi hade även som ambition att projektet skulle leda till att minst två nya Tehus startats/initieras av olika intressenter i Västerås stad. Förutom den uttalade nyttan av ökade kunskaper om Internet har projektet tjänat som en interkulturell mötesplats där olika kulturer, religioner och åldrar har haft möjlighet att mötas för att dryfta vardagsnära frågor ur ett kvinnligt perspektiv. Vi har under projektets gång samverkat med en rad olika intressenter däribland bland andra Mötesplatserna - Västerås stad, olika invandrarorganisationer, bibliotek, bostadsbolaget Mimer, Hyresgästföreningen samt olika studieförbund. Projektet har involverat 82 deltagare i målgruppen. Alla deltagare har haft möjlighet att under nästan 1 år få lärarledd undervisning under två timmar per vecka. Aktiviteter och moment som genomförts för grupper och/eller enskilda individer Grundläggande förståelse för IT samhällets krav/förväntningar på individens förmåga att utnyttja adekvat teknik. Grundläggande datorkunskap, begrepp och funktioner. Ordbehandling Microsoft Office intro Språkträning (allmän) med hjälp av datorn. Språkträning (Yrkesinriktad), konstruktion av individanpassat eget lexikon. Röstkommunikation med hjälp av datorer framförallt via Skype. Text och bildbaserad kommunikation o E-post (alla får en egen adress) o Facebook o Twitter Webbaserad informationssökning Källkritik/granskning av källor/avsändare Telefon/personsök på nätet Kartor och att hitta via internet Musik (YouTube, Spotify) Nyhetssändningar via nätet (TV/Radio) Att läsa tidningar på nätet Mat och recept Internetbanker Söka bostad på nätet Boka tvättstuga via bostadsföretags hemsida Köpa och sälja på nätet Boka biljetter på nätet (tåg-, buss- och flyg) Säkra betalningssätt Konsumentvägledning Konsumentlagstiftning (Konsumentverket) E-legitimation

Sida 4 av 9 Samhällsinformation på nätet (Regering och Riksdag, AF, FK, Kommun och Landsting) Datorn som stöd i skolarbetet Körkortsteori via Internet (Bonniers trafikskola - endast ett fåtal) Söka jobb via nätet (AF, Bemanningsföretag, Stepstone m.fl.) CV och personliga brev Planering av gemensamma studie- och kulturresor via nätet (deltagarna planerade och genomförde en studieresa till Stockholm) o Söka efter intressanta studie- och kulturprojekt o Tider o Ekonomi o Mat o Logistik o Hitta Frivilligorganisationer i samhället o Amnesty o Röda Korset Starta eget via bl.a. Skatteverkets hemsida Fackliga rättigheter (via olika fackliga organisationers hemsidor) Aktiviteter som var planerade men som ej genomfördes Internetbaserad läxhjälp för mor och barn Projektet skapade inte en egen hemsida som var planerat Deltagarna skrev inte loggböcker vilket vi hade ambitionen att de skulle göra Skapandet av TeHus i bostadsområdens har ännu ej hunnits med. TeHuset på skolan har fungerat väl. Vi nådde inte de 100 deltagare vi hade satt upp som mål. 82 deltagare och 8 pedagoger har varit involverade i projektet. Handledare/ambassadörer Vi har utbildat fyra personer som handledare/ambassadörer. Dessa personer har fungerat som pedagoger och tolkar i gruppen. Dessa fyra personer arbetar vidare med projektet efter projekttidens slut.

Sida 5 av 9 En utvärdering och analys av resultatet Projektet som helhet måste ses som en stor framgång. Det stora intresset bland deltagarna för ny funktionell teknik som underlättar vardagslivet har varit påtagligt. Kommunikativa lösningar som kan bidra till att skapa nya och behålla gamla sociala kontaktnät upplevs som ytterst viktiga för deltagarna. Den nyvunna kunskapen/färdigheten som genererats i projektet har ökat/stärkt såväl självförtroende, status samt ökat viljan till fortsatta utveckla nya kunskaper och färdigheter. Att i egen takt och i en socialt trygg grupp få utveckla konkreta färdigheter som känns relevanta för deltagarna har haft stor betydelse för projektets resultat. "Tehus" tanken, dvs. träffas, fika, prata om vardagliga ting samtidigt som man lärt sig nya saker har haft en avstressande och starkt social funktion. Grupperna har varit blandade etniskt och åldersmässigt, något som upplevts positivt och skapat såväl ökad förståelse och nyfikenhet för olikheter och nya företeelser. Hemspråksstödet av projektets handledare har varit ovärderligt då det inneburit att även de språksvaga deltagarna kunnat ta till sig utbildningsmomenten. Tryggheten i språkstöd får inte underskattas. Närvaron och engagemanget bland deltagarna har varit mycket stor, något som väl mäter deltagarnas positiva inställning till projektet. Samhället ställer allt större krav på att medborgarna ska vara uppkopplade. Viktig samhällsinformation är lättillgänglig via Internet. Vi ska följa våra barns skolgång via Internet och den större delen av vår dagliga kommunikation sker idag via Internet. Detta och liknande projekt är ytterst viktiga för det integrationsarbete som måste ske för att vi inte ska bidra till utsatta gruppers utanförskap. Kan Internetfonden bevilja ytterligare projekt som har lika eller snarlika målgrupper gör man en stor insats för att vi ska få ett samhälle där ambitionen om allas lika värde inte är en pappersprodukt. Tack för att vi fick möjligheten!

Sida 6 av 9 En sammanställning av erfarenheterna från projektet och förslag på förbättringar Tid De flesta deltagarna, varav de flesta studerar på heltid, har "tidsbrist". Ansvar för hem och familj innebär en stor arbetsbörda vilket gör att den tid man är beredd att lägga ner i projektet är begränsad. Projektets träffar låg utanför den ordinarie arbetstiden vilket innebar att en del deltagare kände stress. Utifrån den begränsade tid som deltagarna haft är det tydligt att projektet lyckats förmedla en stor mängd praktiska tillämpningar. I många fall har språkliga hinder gjort att det krävts längre tidsåtgång än planerat. Kontinuitet, över tid, är viktigt för att behålla/förstärka förvärvad kunskap. Det vi nu gör är att projektet implementeras i den ordinarie undervisningen. IKT-kunskaper blir en del av skolans SFI-undervisning. Datorn och Internet ska vara naturliga verktyg genom hela utbildningen. Lust och motivation Stort intresse för ny funktionell teknik som underlättar vardagslivet. Kommunikativa lösningar som kan bidra till att skapa nya och behålla gamla sociala kontaktnät upplevs som ytterst viktiga för deltagarna. Genom tydlig deltagarstyrning har motivationsgraden för deltagarna hållits på en hög nivå, något som avspeglats i projektets deltagarutvärderingar. Deltagarstyrningen har tydligt avspeglat deltagarnas upplevda/verkliga behov inom IKT-området. Praktisk tillämpning/övningar har givit direkt respons/resultat något som sporrat till fortsatt nyfikenhet och utveckling. Den nyvunna kunskapen/färdigheten har stärkt även deltagarnas självkänsla på ett påtagligt sätt. Social gemenskap Att tillsammans utveckla färdigheter och öka kunskaper på ett för deltagarna konkret/laborativt sätt har ökat såväl gemenskap samt skapat större interkulturell förståelse/nyfikenhet bland deltagarna. I samband med undervisningstillfällena har vi haft ett café (TeHus) där deltagarna före och efter undervisningen kunnat träffas för diskussion och erfarenhetsutbyte. Förkunskaper Teknikkunskaperna har i vissa fall, framförallt personer från Mogadishuområdet (Somalia), varit mycket goda. Förklaringar kan vara, skolbakgrund, socialgrupp/klass samt att mobila nätverk har utvecklats snabbt i vissa delar av Afrika. Andra har haft liten eller ingen tidigare kunskap om IKT. Språkliga brister hos deltagare har oftast kunnat kompenseras med hjälp av de handledare som utbildats i projektet, varför deras roll i projektet inte ska underskattas.

Sida 7 av 9 Planer och önskemål på framtida arbeten Vi har implementerat arbetssätt och erfarenheter i vår traditionella SFI/SFXverksamhet vilket innebär att projektet får en permanent fortsättning och blir en del av vårt naturliga arbetssätt. Ta in projektets erfarenheter som en del av språk/samhälle i folkhögskolans mer traditionella undervisning. Vi har även märkt att det saknas mycket kunskaper i andra målgrupper som folkhögskolan arbetar med. Ta initiativ till att sprida information/erfarenheter till andra aktörer som kan tänkas utveckla/sprida projektidén i Västerås och Västmanland. Det är viktigt att andra aktörer ser framgångsfaktorerna för själva kunna förändra/förbättra de egna verksamheterna. Att under hösten/vintern ta initiativ till att fler "Tehus" etableras lokalt i samverkan med andra aktörer.

Sida 8 av 9 En sammanställning av kursutvärderingar Utvärdering Folkbildningens grundidé bygger på kontinuerlig deltagarstyrning något som kan ses som en direkt och omedelbar behovs- och intressestyrning av projektets innehållsmässiga och pedagogiska del. Deltagarstyrning fungerar som en kontinuerlig utvärdering då förändringar och förbättringar ständigt sker. Kursutvärdering har genomförts under våren 2013 och gav följande utfall: Frågor i utvärderingen 1. Har du under projektets gång lärt dig saker som du kommer att ha nytta av a. privat? b. i din framtida yrkesroll? 2. Har projektet gjort att du vill lära dig mer om datoranvändning? 3. Har du fått ökat självförtroende genom projektet? 4. Vad vill du lära dig mer av? Svaren har utfallit på följande sätt: 1a (samtliga svarar JA och förtydligar med nedanstående) Köpa biljetter, banktjänster, kontakt med myndigheter och vänner via Internet, söka information. 1b (samtliga svarar JA och förtydligar med nedanstående) Skriva bättre, förstå hur man använder en dator bättre, jobbansökan. 2. Samtliga har svarat JA på frågan. 3. Samtliga har svarat JA på frågan. 4. Hur kan man använda datorer i jobbet, köpa och sälja, mer om Internet, hur man kan hämta program via Internet, kontakt med myndigheter, kontakt med hemlandet. Utvärdering tillsammans med den pedagogiska personalen Samtlig personal som varit inblandade i projekt förstår vikten av att målgruppen på olika sätt får till sig kunskaper om datorn och Internet som verktyg. Arbetslaget bestämde sig snabbt för att de projektdelar som är beskrivna i denna rapport ska implementeras i skolans SFIundervisning. Handledarna/Internetambassadörerna har fått uppdraget att ta över stafettpinnen och genomföra utbildningsmomenten för nya deltagare. Ett framgångsrikt projekt som kommer att spilla över på nya deltagare under lång tid framöver.

Sida 9 av 9 Sammanfattning av projektet Vi har genomfört ett projekt som riktat sig mot den grupp nysvenskar som behöver extra mycket stöd för att kunna använda Internet. Gruppen som vi i första hand vänt oss till är vuxna kvinnor som har sitt ursprung i Nordafrika och Mellanöstern. Ofta har bristande tillgång till datorer, kulturella traditioner, brister i svenska språket och låg utbildningsnivå gjort gruppen marginaliserad utifrån ett internetperspektiv. Kvinnorna i dessa grupper är extra utsatta och riskerar i många fall ett permanent utanförskap i relation till Internet. Avsaknad eller bristande kunskaper när det gäller nya former av kommunikation skapar minskade möjligheter att interagera med omvärlden. Vidare kan dessa brister minska möjligheten till interaktiv kommunikation vilket kan leda till begränsande förutsättningarna till ett aktivt medborgarskap. Samhället ställer allt större krav på att medborgarna ska vara uppkopplade. Viktig samhällsinformation är lättillgänglig via Internet. Vi ska följa våra barns skolgång via Internet och den större delen av vår dagliga kommunikation sker idag via Internet. Detta projekt och liknande projekt är ytterst viktiga för det integrationsarbete som måste ske för att vi inte ska bidra till utsatta gruppers utanförskap. En kontinuerlig utbildning av ovanstående målgrupp har inneburit att ett stort antal deltagare tagit stora kliv mot att än bättre kunna anpassa sig till de krav som ställs av vårt samhälle. Projektets deltagare är nöjda och samtliga har blivit motiverade och nyfikna på att lära sig mer om de resurser som finns på Internet. Projektets pedagogiska metoder har implementerats i skolans befintliga SFI-undervisning vilket innebär en bättre kvalitet på kommande utbildningar. Vår förhoppning är att vi kan sprida modellen vidare till andra aktörer. Tack för att vi fick möjligheten! Västerås folkhögskola