KARELSK BJÖRNHUND (Karjalankarhukoira)



Relevanta dokument
NORSK ÄLGHUND SVART (Norsk elghund sort)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

NORSK BUHUND. Grupp 5. FCI-nummer 237 Originalstandard SKKs Standardkommitté

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

IRLÄNDSK RÖD SETTER (Irish Red Setter)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

DALMATINER (Dalmatinac)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

FIELD SPANIEL. Grupp 8

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

WELSH CORGI PEMBROKE

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

ENGELSK SETTER (English Setter)

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER (Gordon Setter)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

SCHILLERSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 131 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

BEARDED COLLIE. Grupp 1

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

PARSON RUSSELL TERRIER

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MANCHESTERTERRIER. Grupp 3

RYSK-EUROPEISK LAJKA

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

ITALIENSK VINTHUND (Piccolo Levrieri Italiano)

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

BRETON (Epagneul breton)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

KARELSK BJÖRNHUND. (Rasnamn i hemlandet: Karjalankarhukoira)

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

JACK RUSSELL TERRIER

RYSK-EUROPEISK LAJKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Svenska Älghundklubben

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

OLD ENGLISH SHEEPDOG

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

PUMI. Grupp 1. FCI-nummer 56 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

JACK RUSSELL TERRIER

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

OLD ENGLISH SHEEPDOG

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 1 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

VÄSTGÖTASPETS. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 48 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2000-02-09 KARELSK BJÖRNHUND (Karjalankarhukoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för KARELSK BJÖRNHUND Ursprungsland/ hemland: Finland Användningsområde: En ställande hund avsedd för jakt främst på älg och björn. En hund med jaktlust. Den arbetar mycket självständigt, men dock samarbetsvilligt och markerar viltet med skall. Sinnena, i synnerhet luktsinnet, är skarpa,varför rasen lämpar sig för storviltjakt. Rasen har mycket bra orienteringssinne. FCI-Klassifikation: Grupp 5, sektion 2 Med arbetsprov Bakgrund/ändamål: Rasens ursprung anses vara komihunden, som också är kallad för syrjänernas hund. Stamhundarna härstammar dock från Ladoga, Karelen, Olonets och Dvina, där de användes för jakt på allt vilt. Rasaveln påbörjades år 1936. Ändamålet var att avla fram en robust hund som skäller på storvilt. Då kom man överens om att rasens namn skall vara karelsk björnhund. Den första rasstandarden fastställdes år 1945 och de första hundarna registrerades år 1946. Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Medelstor, robust och kraftig hund med yvig päls och upprättstående öron. Den är endast något längre än hög. Kroppslängden skall vara endast något större än mankhöjden. Bröstkorgens djup skall vara ca hälften av mankhöjden. Förhållandet mellan nosparti och skalle skall vara ca 2 : 3. Skallen längd skall vara ungefär samma som skallens bredd och djup. Uppförande/karaktär: Ett jämnt temperament, något inbunden och modig med sisu. Mycket självsäker, kan uppföra sig aggressivt mot andra hundar, men aldrig mot människor. Stark kamplust. Huvud: Skallparti Huvudet skall framifrån sett vara triangelformat. Skallpartiet skall vara brett, från sidan och framifrån sett något välvt, bredast mellan öronen. Pannfåran skall vara mycket grund.

Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Kinder Ögon Öron Stopet skall vara sluttande, relativt långt och välva sig jämnt mot skallen. Ögonbrynsbågarna skall vara endast svagt markerade. Nostryffeln skall vara stor och svart. Nospartiet skall vara djupt och endast något avsmalnade mot nosspetsen. Nosryggen skall vara rak. Läpparna skall vara tämligen tunna och väl slutna. Käkarna skall vara mycket kraftiga. Tänderna skall vara väl utvecklade och regelbundet ansatta. Normalt tandschema. Väl slutet saxbett. Okbågarna skall vara kraftiga. Ögonen skall vara relativt små och något ovala. Färgen skall vara brun i olika nyanser, aldrig gul. Uttrycket skall vara livligt och skarpt. Öronen skall vara upprättstående, relativt högt ansatta, medelstora och något rundade i spetsen. Hals: Halsen skall vara muskulös, medellång, välvd, utan löst halsskinn och täckt av tjock päls. Kropp: Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje Svans Manken skall vara tydligt markerad, i synnerhet hos hanhundar, hos tikar något mindre. Ryggen skall vara rak och muskulös. Ländpartiet skall vara kort och muskulöst. Korset skall vara brett, kraftigt och svagt sluttande. Bröstkorgen skall vara rymlig, inte påtagligt bred, relativt lång och nå ungefär till armbågen. Revbenen skall vara något välvda. Förbröstet skall vara tydligt, dock inte särskilt kraftigt. Buklinjen skall vara något uppdragen. Svansen skall vara högt ansatt, medellång och böjd över ryggen så att svansspetsen vidrör ena sidan av bålen eller ryggen. Medfödd stubbsvans tolereras.

Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Handlov Mellanhand Framtassar Bakställ: Lår Knäled Underben Has Mellanfot Baktassar Frambenen skall vara kraftiga med stark benstomme. Framifrån sett skall de vara raka och parallella. Överarmen och skulderbladet skall vara nästan lika långa, underarmen något längre. Skulderbladet skall vara relativt vinklad och muskulös. Överarmen skall vara något vinklad och kraftig. Armbågen skall vara rakt bakåtriktade och befinna sig på en lodrät linje som är dragen genom skulderbladets högsta punkt. Underarmen skall vara kraftig och lodrät. Handloven skall vara fjädrande, endast något böjd. Mellanhanden skall vara medellång och från sidan sett något vinklad. Tassarna skall vara fasta, höga, tämligen runda och framåtriktade. Trampdynorna skall vara spänstiga och på sidorna täckta av tät hårbeklädnad. Bakbenen skall vara kraftiga och muskulösa, bakifrån sett raka och parallella. Låret skall vara brett och långt med kraftig muskulatur. Knäleden skall vara framåtriktade och knävinkeln medelstor. Bakbenets främre kant skall bilda en vacker båglinje. Underbenet skall vara långt och spänstigt. Hasleden skall vara lågt ansatt med tydlig vinkling. Mellanfoten skall vara kort, kraftig och lodrät. Baktassarna skall vara fasta, något längre och lägre än framtassarna. Trampdynorna skall vara spänstiga och på sidorna täckta av tät hårbeklädnad. Rörelser: Hud: Rörelserna skall vara lätta, vägvinnande, flotta och parallella. Hunden byter travet lätt till galopp, som är den angenämaste rörelseformen. Huden skall överallt vara åtliggande och utan rynkor.

Päls: Pälsstruktur Färg Täckhåret skall vara grovt och rakt. På halsen, ryggen och lårens baksidor skall pälsen vara längre än på andra ställen. Underullen skall vara mjuk och tät. Färgen skall vara svart, som kan vara matt eller något brunskiftande; oftast med skarpt avgränsade vita tecken på huvudet, halsen, bröstet, buken och benen. Storlek/vikt: Mankhöjd Vikt Idealmankhöjd hos hanhundar är 57 cm och hos tikar 52 cm. Tillåten avvikelse + 3 cm. Idealvikten hos hanhundar är 25 28 kg och hos tikar 17 20 kg. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Klen benstomme Smalt skallparti Snipigt nosparti Mjuka öron eller fladdermusöron Kraftigt välvd hjässa Gula ögon Löst halsskinn För djup eller tunnformad bröstkorg Branta skuldror Raka hasleder och platta tassar Sporrar på bakbenen Vit grundfärg med svarta fläckar eller ringa inslag av varghår Vågig päls Rak eller bristfälligt böjd svans Diskvalificerande fel: Över- eller underbett Glosögon Slappa öronspetsar eller hängande öron Färger som standarden inte nämner Aggressivitet mot människor Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30