Hinduism och buddhism Syfte Du kommer att få kännedom om centrala tankegångar inom världsreligionerna hinduism och buddhism. Du kommer lära dig hur man kan tolka religionerna olika och dess historia. Vi kommer att gå igenom hur religion påverkar människan och samhället, både historiskt och idag. Tillsammans kommer vi att prata om etiska frågor, det goda livet och den goda människan. Kursen är också kopplad till olika miljö- och samhällsfrågor. Centralt innehåll Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddhism. Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Arbetsformer Skrivuppgifter Prov Planering Lektion 1 2-3 Introduktion till kursen och betygskriterier. Vad är religion? Hinduismen Föreläsning och genomgång av hinduismen med powerpoint. Film om hinduismen, De kastlösa Världens värsta jobb- 28 min (Finns på mediecenter). Vi fortsätter genomgången om Hinduismen. Genomgång av kastsystemet. Skrivuppgift: Beskriv vad kastsystemet är? Vilka hittade på det? Vilken uppgift har kastsystemet i samhället? Om vi ser bort ifrån det religiösa syftet, vilka gynnas och vilka missgynnas av systemet? Finns det liknande indelningar i västvärlden? Vad tycker du om kastsystemet? 4-5 Inledning till buddhismen. Introduktion och föreläsning med PowerPoint. Läsning i religionsboken om buddhismen. Buddhismen och miljön... Delar av en film om buddhismen och diskussion om filmen.
Skrivuppgift: Vem var Buddha? Vad menas med medelvägen? På vilket sätt 6-7 tilltalas du av eller inte av denna religion? många människor i västvärlden börjar nämligen anamma denna religion, varför tror du att det är så.? Vad tycker du om buddhismen, förklara hur du tänker? Diskutera även livstörsten. Vi går igenom vad som kommer på provet 8-9 Film: Little Buddha 10-11 Göra klart uppgifterna Prov Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Du har grundläggande hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att beskriva centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra enkla likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra enkla sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du har goda hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att förklara centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra utvecklade likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra sammanhängande sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du kan på ett enkelt sätt resonera och argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Du Du kan på ett väl underbyggt sätt resonera och argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet Du har mycket goda hinduismen och buddhismen. Det visar du genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du kan föra väl utvecklade likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan föra sammanhängande och väl sambandet mellan samhället och religionerna, t.ex. hur hinduismen påverkar människornas sätt att leva och tänka och hur det syns i samhället. Du kan på ett mycket väl underbyggt sätt resonera och
kan söka information om religionerna och i huvudsak bedöma olika källors trovärdighet. och solidaritet. Du kan söka information om religionerna och på ett väl underbyggt sätt bedöma olika källors trovärdighet. argumentera kring moraliska frågor och värderingar, t.ex. rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Du kan söka information om religionerna och på ett mycket väl underbyggt sätt resonera och bedöma olika källors trovärdighet.
Vatten och vår mat (åk 8 2016/2017) Syfte Du kommer att få lära dig om jordens vatten och mat och dess betydelse för människa, miljö och samhälle. Du kommer att utveckla, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Centralt innehåll Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Arbetsformer Arbetshäfte Skrivuppgifter Prov
Planering Lektion 1 Jordens vatten: Världshaven, shelfen och naturresurser, söt- och saltvatten, vattnets kretslopp. (s.57 GE7) 2 4 Alla måste ha vatten (s.66) PeePoo, Vattenanvändning Arbetshäfte om vattenanvändning. Kopieras ur lärarhandledning. 5 Genomgång av Översvämningar och dammar. (s.70-71) 6-7 Brist på rent vatten (s.72-76) Grundläggande prov. Finns på gemensam eller i SO-pärmen. 8-9 Studieteknik Vi läser kapitlet "Mat från mark och vatten", läraren läser högt. Gör frågorna till kapitlet 1-16, svara med hela meningar med frågan i svaret. 8 10 Människorna och maten föreläsning. Befolkningsmängd och demografi, migrationsmönster. Gör frågorna 9-14 i boken. 11-14 Varifrån kommer din lunch egentligen? Ekologiska fotavtryck ur WWF faktablad Ekologiska fotavtryck Vår påverkan på planeten Anders Ringård berättar om Lust & Läras tankar kring skolmaten. Uppgift: Vad äter du idag? Fota det du äter och skriv ner innehållet. Tillsammans gör vi "Klassens ekologiska fotavtryck i världen". 15-17 Film: Det heliga vattnet ca 30 min (Mediacentrum) Diskutera följande frågor i smågrupper: Varför finns det en fabrik som använder mycket vatten i ett fattigt land med vattenbrist? Vilka konsekvenser får det för människan, samhället och miljön? Finns det liknande fabriker i Sverige? Och vilka konsekvenser får det här? Vi tittar på ett klipp som visar migrationsmönster ur ett historiskt perspektiv: https://www.facebook.com/businessinsider/videos/10152823614039071/ Skrivuppgift: Varför finns det ett samband mellan fattigdom och vattenbrist? Använd din lärobok i geografi, faktafilmen "Det heliga vattnet" och dina anteckningar.
Energi: Vad är det? Begrepp: Ändliga energikällor: Olja, kol, naturgas, Förnybara energikällor: Solenergi, vind- och vattenkraft, biobränslen Skrivuppgift: Skriv en flytande text om energi i framtiden. Vilken energiförbrukning ska världens länder ha och hur kommer det att påverka människa, samhälle och miljö? Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Geografi Du har grundläggande samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra enkla och till viss del orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Du har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Du har mycket goda samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det visar du genom att föra välutvecklade och väl orsaker och konsekvenser till fattigdom och ohälsa i världen. Det kan du göra genom att t.ex. visa på sambandet mellan fattigdom och brist på vatten. Samhällskunskap Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument. Det kan du göra genom att visa på skillnader mellan I-land och U- Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med enkla och till viss del resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl argument. Det kan du göra genom Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Du ska värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument. Det kan du göra genom att visa på skillnader mellan
land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd. att visa på skillnader mellan I-land och U- land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd. I-land och U- land t.ex. tillgången på rent vatten, utbildning och välfärd.
Franska revolutionen, ideologier & så styrs Sverige Syfte Du kommer att utveckla kunskaper i ämnet samhällskunskap som syftar till att utveckla dina hur individen och samhället påverkar varandra. Du kommer att se samhällsfrågor i olika perspektiv. Ideologier är grunden för politik och hur Sverige styrs. Du kommer också att lära dig om demokrati och hur politiska beslut fattas. Centralt innehåll Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Arbetsformer Faktaprov Diskussioner under lektioner Planering Lektion 1-3 Kommer ni ihåg de samhällsförändringar som kom i och med industriella revolutionen? 1700-talet med upplysning och vetenskap. Tankar om medfödda rättigheter, tryckfrihet, vetenskapen. Kort om Sverige under 1700- talet. Kort om Franska revolutionen med tyngden på varför det blev revolution. Frihet, jämlikhet, broderskap. Ett folk ett land. PPgenomgång. Läs i historiaboken kapitlet Franska revolutionen. Centrala begrepp: Frihet, jämlikhet, broderskap, upplysningstiden, revolution.
Faktafilm: Max 1800-tal: Revolutionernas århundrade på Mediecentrum 28 min Lektion 4-6 Nationalism och de politiska ideologierna. Vad betyder begreppet ideologi? Gå först igenom Liberalismen, socialismen och konservatismens grunder ur ett historiskt perspektiv. Fyll på med ideologiska skalan med t.ex. ekologism, feminism, nazism. Visa att människors frihet och beskattning är de stora frågorna. Karl Marx, Vilken ideologi var bäst för kvinnorna? Centrala begrepp: Liberalismen, konservatism, socialism, kommunism, nazism, (feminism och ekologism). Faktafilm: Ideologiernas historia 8 min på Mediecentrum, övriga ideologier finns där också om cirka 8 minuter vardera. Lektion 7 Prov om franska revolutionen och ideologierna. Provet finns på gemensam. Lektion 8-11 PP om demokrati, diktatur, mänskliga rättigheter, politik och partier. Vilka partier har vi i vår riksdag? Hur hör partierna hemma på den ideologiska skalan? Faktafilm: Dröm om demokrati: Att rösta (14 min) på Mediecentrum. Lektion 12 Så styrs Sverige: Följ samhällsboken kronologiskt. Centrala begrepp: Demokrati, diktatur, grundlagarna, riksdag, regering, landsting, kommun, riksdagspartier, statsminister, talmannen, ledamöter, mandat, konstitutionell monarki, statschefen, EU (europeiska unionen). Prov Så Styrs Sverige. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven har grundläggande ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika ideologier. I Eleven har goda ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika Eleven har mycket goda ideologierna och hur Sverige styrs. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika ideologier. I
beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har grundläggande demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. ideologier. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra förhållandevis komplexa resonemang om hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har goda demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade hur individer och samhällen påverkas av ideologier Eleven kan se på ideologierna ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med utvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven har mycket goda demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
1900-talets krig och konflikter Syfte Du kommer att utveckla historiska sammanhang. Detta innebär att du kommer att få en insikt om hur det förflutna påverkar nutiden och vår framtid. Centralt innehåll Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Arbetsformer Prov (WWI) Skrivuppgift (Mellankrigstiden) Prov (WW2) Gruppseminarium (Förintelsen) Skrivuppgift (Kalla kriget)
Planering Lektion Innehåll 1-2 Introduktion av 1900-talets krig och konflikter (betyg och kriterier). Gå igenom planeringen för området Dra upp en tidslinje och låt klassen repetera de samhällsförändringar som skett under 1700-talet och fram till krigsutbrottet 1914 (Från Spinning Jenny, industrialismen, revolutionerna, imperialismen, Afrikas kolonisering, stormakternas kamp) Sverige fram till WWI 2-5 Första världskriget och Ryska revolutionen s.266-278. Första världskriget. Följ boken kronologiskt eller PP. (Trippelententen, Centralmakterna, skotten i Sarajevo, Öst- och västfront, u-båtskrig, misslyckade freden, kvinnornas nya roll, krigets följder) Ryska revolutionen. Läs om revolutionen i samband med att Tyskarna vinner kriget på östfronten. (274-278) Faktafilmer: "1914-1918 Första världskriget" (Mediewebben), Historiska vändpunkter " Den ryska revolutionen" 24 min (Mediewebben) 6 Skriftligt prov om WW1 och ryska revolutionen. 7-9 Mellankrigstiden (s.280-300) Ekonomiska krisen (Glada 20-ta och The New Deal s.280-284) Diktaturernas tid (Hitler, Stalin, Mussolini s-285-295) Sverige under mellankrigstiden (s. 296-300) Faktafilmer: OS i Berlin 1936. -- https://www.youtube.com/watch?v=gnklxcqlkcm (5 min) (Om OS 1936 och hur det var ett Nazi-fest. Ren propaganda. Alla visste vad som hände ) Ramp om historia, Nazismen i Sverige under världskriget 28 min (Mediewebben): https://www.youtube.com/watch?v=fyh3xnlxteq, 10-11 Vi tittar på filmen Swing Kids. (Finns hos SO-lärarna) 12-13 Skrivuppgift. Besvara följande forskningsfråga med hjälp av läroboken: Varför ledde den orättvisa freden efter första världskriget till ett nytt krig? (Beskriv utifrån ett samhälls-, ekonomiskt och politisktperspektiv) (Finns en utförlig beskrivning på gemensam)
14-17 Andra världskriget s.302-313. Följ läroboken eller PP kronologiskt. Faktafilmer: Upptakten till andra världskriget (Mediewebben) Andra Världskriget, 24 min (Mediewebben), Svenskarna som stred för Hitler (10 min): https://www.youtube.com/watch?v=ptengzmqu_s, Svenskarna som stred för Finland (10 min) : https://www.youtube.com/watch?v=p72c-vdgajo Fyra dagar som skakade Sverige Midsommarkrisen (58 min): https://www.youtube.com/watch?v=2d3h5dactz0 18 Prov (faktaprov) Finns på gemensam 19-21 Förintelsen (massmordet på judarna) Vi läser kapitlet i läroboken (s.314-320) + om Raul Wallenberg (s.328) Vi tittar på Förintelsen 65 min, finns på filmhyllan. Seminarie om förintelsen.
Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap För att nå betyget E har du grundläggande de samhällsstrukturer som vi kommer att gå igenom. Du kan beskriva enkla samband mellan de områden vi går igenom. Du kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av varandra. Du har även grundläggande demokratiska värden. För att uppnå betyget C har du goda kunskaper om de olika samhällsstrukturerna vi kommer att gå igenom. Du kan beskriva relativt väl sambanden mellan de områden vi går igenom och hur olika individer påverkas och hur samhällen påverkar varandra. De samhällsfrågor som vi diskuterar ser du ur olika perspektiv och du beskriver på ett förhållandevis komplext sätt dina resonemang. Du har goda demokratiska värden och du kan föra utvecklade det du lär dig. För att uppnå betyget A har du mycket goda de samhällsstrukturer som vi går igenom. Du kan föra väl utvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av varandra. Du kan även på ett komplext sätt beskriva de faktorer som gör att olika individer kan påverka sin egen och andras livssituation. De samhällsfrågor vi går igenom kan du se ur olika perspektiv och du har välutvecklade och väl resonemang. Du har även mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer. Historia Du har grundläggande den historia du lär dig om. Du kan prata om det du lär dig på ett enklare sätt. Dina resonemang är till viss del genom att du kan visa på orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar. Du kan även förklara hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Du kan beskriva enkla sammanhang mellan de tidsperioder vi går igenom. Du kan också använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du har goda kunskaper om den historia du lär dig om. Du kan prata om det du lärt dig genom att föra utvecklade och relativt väl det som vi går igenom. Du kan även förklara hur människor och samhällen påverkas av olika tider. Du kan på ett förhållandevis komplext sätt förklara sambanden mellan de tidsperioder vi går igenom. Du kan även motivera dina resonemang samt använda historiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt. Du har mycket goda den historia du lär dig om. Du har välutvecklade och väl resonemang kring de områden som vi går igenom. Du kan på ett komplext sätt visa på samband mellan de perioder/områden vi går igenom. Du anger även tänkbara fortsättningar på det vi går igenom med motiverade resonemang. Du kan använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.