Västerbottens län Kvinnor & män I BELYSNING 2004
Innehåll Befolkning...4 Barn och familj... 14 Utbildning... 21 Förvärvsarbete... 28 Ekonomi... 45 Hälsa... 50 Makt... 53 Lag och rätt... 61 Producerad av SCB och Genusforum, Länsstyrelsen Kontaktpersoner: Helene Brewer och Margareta Berggren, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Peter Lilja www.genusforum.nu Länsstyrelsen i Västerbottens län Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.01 Förord Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen i jämställdhet får genomslag i länet genom att i allt vårt arbete integrera ett könsperspektiv i ordinarie verksamhet. Frågor som är nödvändiga att ställa sig är på vilka grunder vilar de beslut vi tar som påverkar kvinnors och mäns livsutrymme i Västerbottens län. Att ta reda på och synliggöra var kvinnor respektive män bor i vårt län, hur vi bor, hur gamla vi är, vilken utbildning vi har, vad vi arbetar med, hur mycket lön vi får för vårt arbete, hur många kvinnor respektive män som är aktiva i våra politiska församlingar etc etc. Det är viktiga uppgifter som underlag för den analys som skall ligga till grund för att kunna uppnå ett jämställt samhälle, ett jämställt Västerbotten. För jämställdhet handlar om kvinnors och mäns lika rätt, lika möjlighet och lika skyldighet inom livets alla områden. I den här faktaboken med statistik från SCB ger vi möjlighet till att skapa en grund i jämställdhetsarbetet. Du kan med hjälp av den få syn på det könsliga landskapet och upptäcka skillnader i kvinnors respektive mäns livsvillkor. Använd statistiken med fördel vid projektansökningar, i skolarbetet, i det politiska livet. Finansiering har skett via länsstyrelsen och EU:s strukturfonder. Margareta Berggren Jämställdhetsdirektör 1
Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1975 FN:s kvinnoår. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. 1980 Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. Länsexperter för jämställdhetsfrågor tillsätts. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets - analys av löner. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2004 2 3
Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2003 Antal Kvinnor Män Totalt Bjurholm 1 242 1 333 2 575 Dorotea 1 575 1 651 3 226 Lycksele 6 483 6 337 12 820 Malå 1 714 1 784 3 498 Nordmaling 3 799 3 817 7 616 Norsjö 2 213 2 265 4 478 Robertsfors 3 495 3 587 7 082 Skellefteå 36 029 35 743 71 772 Sorsele 1 444 1 537 2 981 Storuman 3 200 3 395 6 595 Umeå 54 356 53 561 107 917 Vilhelmina 3 706 3 882 7 588 Vindeln 2 940 2 945 5 885 Vännäs 4 275 4 238 8 513 Åsele 1 679 1 731 3 410 Länet 128 150 127 806 255 956 Riket 4 529 014 4 446 656 8 975 670 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I de fyra största kommunerna Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vännäs bor det fler kvinnor än män. De övriga kommunerna har ett mansöverskott. Sammantaget finns något fler kvinnor än män i länet. Befolkning Folkmängd efter ålder 2003 och prognos för 2025 Länet 2003 Riket 2003 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 0-4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 % % Länet 2025 100 90 94 80 84 70 74 60 64 50 54 40 44 30 34 20 24 10 14 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 4 0 1 2 3 4 % % Länets befolkning är något yngre jämfört med hela rikets. I alla åldrar under 60 år finns det fler män än kvinnor. I äldre åldrar är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2025 förväntas befolkningen vara äldre än den är nu. 100-100- Riket 2025 100 90 94 80 84 70 74 60 64 50 54 40 44 30 34 20 24 10 14 4 5
Befolkning Folkmängd i kommunerna efter ålder 2003 Bjurholm Åsele Dorotea Sorsele Vindeln Storuman Norsjö Vilhelmina Malå Robertsfors Nordmaling Lycksele Skellefteå Vännäs Umeå 0 19 år 20 64 år 65 år 0 19 år 20 64 år 65 år Länet Riket 0 20 40 60 80 100 % 0 20 40 60 80 100 Källa: Befolkningsstatistik Åldersfördelningen i kommunerna är mycket olika. Alla kommuner, utom Umeå, har en högre andel 65 år och äldre jämfört med hela riket. Andelen äldre kvinnor är alltid högre än andelen äldre män. Största skillnaden finns i Bjurholm, Malå, Norsjö, Vindeln och Åsele. I åldrarna 20 64 år har alla kommuner högre andelar män än kvinnor. Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2000 Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB Könsfördelning (%) gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2000. i tätort utanför tätort Kv M Kv M Umeå 51 49 48 52 Skellefteå 51 49 48 52 Lycksele 52 48 48 52 Vännäs 51 49 48 52 Åsele 51 49 45 55 Malå 51 49 48 52 Vindeln 52 48 47 53 Storuman 51 49 46 54 Norsjö 52 48 47 53 Nordmaling 51 49 49 51 Dorotea 52 48 45 55 Sorsele 49 51 47 53 Vilhelmina 52 48 46 54 Robertsfors 52 48 48 52 Bjurholm i tätort utanför tätort 51 49 46 54 Länet 51 49 47 53 0 20 40 60 80 100 % Källa: SCB, Befolkningsstatistik I alla kommuner utom i Sorsele bor det fler kvinnor än män i tätorterna. Utanför tätorterna är det mans överskott, särskilt i Dorotea, Åsele, Storuman, Vilhelmina och Bjurholm. 6 7
Befolkning Utrikes födda i kommunerna 31 dec 2003 Umeå Dorotea Lycksele Robertsfors Nordmaling Skellefteå Storuman Vindeln Vännäs Malå Sorsele Åsele Norsjö Bjurholm Vilhelmina Länet Riket 0 3 6 9 12 15 % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har en låg andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Andelen kvinnor är alltid högre än andelen män. Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2003 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 114 156 114 325 89 89 78 78 med en inrikes och en utrikes född förälder 5 068 5 434 4 4 6 6 med två utrikes födda föräldrar 1 342 1 354 1 1 3 4 Utrikes födda 7 584 6 693 6 5 12 12 varav Bosättningstid i Sverige 0 4 år 1 825 1 777 1 1 2 2 5 år 5 408 4 735 4 4 10 9 Uppgift saknas 351 181 0 0 0 0 Totalt 128 150 127 806 100 100 100 100 Utrikes födda Norden därav 2 942 1 848 39 28 28 23 Danmark 91 102 1 2 3 4 Finland 2 353 1 421 31 21 20 15 Island 19 20 0 0 0 0 Norge 479 305 6 5 5 4 EU15 utom Norden 437 604 6 9 8 11 Utanför EU och Norden 4 205 4 241 55 63 64 66 Totalt 7 584 6 693 100 100 100 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 8 9
Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2003 Flyttningsnetto 2003 Kvinnors flyttnetto 6,1 7,8 0,1 6,0-6,9 0-13,9-7,0-26,4-14,0 Mäns flyttnetto 6,1 10,6 0,1 6,0-6,9 0-13,9-7,0-17,4-14,0 Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Vännäs, Nordmaling och Umeå hade det största flyttningsöverskottet bland kvinnor år 2003. Nio kommuner hade ett flyttningsunderskott. Särskilt stort var det i Åsele. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Män hade ett mer positivt flyttnetto än kvinnor i de flesta kommunerna. Robertsfors, Sorsele, Storuman, Malå, Lyck sele och Vindeln hade dock ett större underskott bland män. 10 11
Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2003 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 38 52 45 48-7 4 Dorotea 66 62 62 47 4 15 Lycksele 245 239 243 249 2-10 Malå 44 48 63 73-19 -25 Nordmaling 189 165 160 125 29 40 Norsjö 57 59 78 66-21 -7 Robertsfors 168 128 188 177-20 -49 Skellefteå 899 943 895 853 4 90 Sorsele 42 40 58 67-16 -27 Storuman 118 126 134 156-16 -30 Umeå 3 350 3 179 2 987 2 654 363 525 Vilhelmina 108 103 136 119-28 -16 Vindeln 98 106 114 129-16 -23 Vännäs 206 209 173 179 33 30 Åsele 47 50 92 73-45 -23 Länet 3 914 3 765 3 667 3 271 247 494 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Största kvinnoöverskottet bland inflyttarna var det i Umeå, Robertsfors och Nordmaling medan Skellefteå hade det största mansöverskottet. Bland utflyttarna dominerade kvinnorna i Umeå, Skellefteå och Nordmaling. Männen var fler i Storuman. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2003 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm -10-7 1 13 2-2 Dorotea -11-12 -6 6 21 21 Lycksele -17-13 -23-12 42 15 Malå -14-22 -4 2-1 -5 Nordmaling 10 10 8 29 11 1 Norsjö -4-7 -19 0 2 0 Robertsfors -8-36 -14-15 2 2 Skellefteå -49-28 -29 2 82 116 Sorsele -21-19 -4-22 9 14 Storuman 0-19 -16-12 0 1 Umeå 186 184 58 186 119 155 Vilhelmina -25-16 4 2-7 -2 Vindeln -33-24 6-1 11 2 Vännäs 21 25 11 5 1 0 Åsele -25-16 -23-9 3 2 Länet 0 0-50 174 297 320 Källa: SCB, Befolkningsstatistik De flesta flyttningarna sker inom länet och då i första hand till Umeå. Det flyttade fler kvinnor från länet än till länet. För män var det tvärtom. Inflyttningen från utlandet var större än utflyttningen till utlandet. 12 13
Barn och familj Så långt har vi hunnit 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1921 Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Mödrahjälp till behövande införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger kvinnor och män rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1982 Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1994 En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern och en för fadern. Denna månad kan inte överlåtas. 2001 Försäkringskassan i Västerbotten startar en riksomfattande kampanj Båda blir bäst. Den syftar till att förmedla värdet av delad föräldraledighet. 2003 Västerbottens län är, för andra året i rad, vinnare i TCO:s pappaindex med ett index på 31,8. Rikets värde är 26,1. Värdet blir 100 om mamma och pappa delar lika på föräldraledigheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Försäkringskassan i Västerbotten Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp 2000 2003 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 26 28 Sammanboende med barn 16 19 Ensamstående kvinna utan barn 22 18 Ensamstående man utan barn 19 17 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Ovriga familjehushåll 14 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 152 4 592 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 2000 2003 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 62 89 93 60 82 92 1 barn 16 5 2 14 10 4 2 barn 17 6 3 18 6 3 3 barn- 5 1 2 8 2 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. 14 15
Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2003 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 55 45 61 39 Dorotea 52 48 57 43 Lycksele 57 43 57 43 Malå 52 48 57 43 Nordmaling 53 47 56 44 Norsjö 53 47 52 48 Robertsfors 54 46 55 45 Skellefteå 55 45 56 44 Sorsele 60 40 59 41 Storuman 55 45 60 40 Umeå 57 43 56 44 Vilhelmina 60 40 64 36 Vindeln 55 45 54 46 Vännäs 54 46 54 46 Åsele 59 41 60 40 Länet 56 44 56 44 Riket 57 43 59 41 Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. En högre andel pappor tar ut föräldraförsäkring i länet jämfört med hela landet, särskilt när det gäller tillfällig vård av barn. Användning av föräldraförsäkringen 2003 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 83 17 69 31 Dorotea 77 23 62 38 Lycksele 82 18 61 39 Malå 80 20 63 37 Nordmaling 78 22 55 45 Norsjö 79 21 55 44 Robertsfors 78 22 56 43 Skellefteå 80 20 58 42 Sorsele 84 16 61 39 Storuman 77 23 60 40 Umeå 78 22 58 42 Vilhelmina 84 16 65 35 Vindeln 79 21 49 51 Vännäs 76 24 54 46 Åsele 82 18 58 42 Länet 79 21 58 42 Riket 83 17 64 36 Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Barn och familj Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se sid.16 Papporna tar ut en större andel av dagarna i länet jämfört med hela landet. Det gäller i flera av kommunerna men särskilt i Vindeln, Vännäs, Storuman och Dorotea. 16 17
Barn och familj Födda barn per kvinna 1990 2003 Antal barn/kvinna 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet 0,0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Riket Länet I länet har frutsamhetstalen legat en aning under rikets tal de senaste åren. Toppen nåddes 1991 då det föddes knappt 2,4 barn per kvinna. År 2003 föddes knappt 1,7 barn per kvinna. I hela riket låg fruktsamhetstalet på 2,1 år 1990. Därefter sjönk det varje år fram till år 2000. Sedan dess har det stigit och ligger nu på 1,7 barn per kvinna. Barn i kommunal barnomsorg 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp Barn och familj Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Bjurholm 67 19 9 4 Dorotea 73 34 11 0 Lycksele 75 41 11 3 Malå 60 36 19 0 Nordmaling 59 32 22 2 Norsjö 66 27 21 4 Robertsfors 61 28 20 4 Skellefteå 74 43 6 0 Sorsele 69 24 11 0 Storuman 72 35 10 1 Umeå 75 46 11 2 Vilhelmina 64 14 19 1 Vindeln 50 24 20 1 Vännäs 69 34 11 4 Åsele 77 18 0 0 Länet 72 40 10 1 Riket 75 44 7 1 Källa: Skolverket Förskolebarnen har kommunal barnsomsorg i lika stor utsträckning i länet som i riket. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Fritidshemsplatserna är mindre vanliga i länet än i riket men variationen mellan kommunerna är även här stor. 18 19
Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2002 Procent 100 80 60 40 20 0 Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks bland 19-åringarna. Bland dessa bor 67 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Andelarna är något högre i riket. Variationen i andel hemmaboende är stor mellan kommunerna och mellan åldrarna. Så långt har vi hunnit Utbildning 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. 1987 Arbetsenheten Kvinnovetenskapligt forum bildas vid Umeå universitet. 2002 Genusforskarskolan vid Umeå universitet invigs. 2003 Flera av länets gymnasieskolor erbjuder tillvalskurser om jämställdhet. 2004 En gymnasieskola i länet erbjuder Manligt mänskligt som tillvalskurs. Syftet är att uppmärksamma och arbeta med unga män och jämställdhet. 2004 Projektet JämFör startar. Det är ett projekt om jämställdhet i förskolan. 13 av länets kommuner deltar. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Umeå universitet och Länsstyrelsen 20 21
Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2003 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 11 10 61 76 29 14 0 0 Dorotea 7 13 70 73 22 13 1 1 Lycksele 7 9 57 71 35 20 2 1 Malå 9 10 58 74 33 15 0 1 Nordmaling 10 14 62 72 27 14 1 1 Norsjö 7 9 72 77 20 14 0 0 Robertsfors 9 13 58 66 32 20 1 1 Skellefteå 8 9 55 62 37 29 1 1 Sorsele 9 16 62 66 28 16 1 3 Storuman 7 11 64 70 29 19 0 0 Umeå 5 6 34 44 60 49 1 1 Vilhelmina 7 11 66 76 26 13 1 0 Vindeln 6 10 61 73 33 16 0 1 Vännäs 6 10 54 67 39 22 0 0 Åsele 7 13 68 75 25 12 0 0 Länet 6 8 46 55 47 36 1 1 Riket 10 13 49 53 40 32 2 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst är skillnaden i Malå och Vännäs, minst i Norsjö. Befolkningens utbildningsnivå 2003 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 26 38 51 46 23 15 0 1 Dorotea 22 31 55 53 23 16 0 0 Lycksele 18 28 57 53 25 20 0 0 Malå 23 33 55 54 22 13 0 0 Nordmaling 24 34 54 50 22 16 0 0 Norsjö 20 33 61 51 19 16 1 1 Robertsfors 17 23 53 52 30 24 0 1 Skellefteå 21 28 54 55 24 17 0 0 Sorsele 18 30 59 58 23 13 0 0 Storuman 13 19 43 42 44 38 0 0 Umeå 16 27 55 51 29 21 0 0 Vilhelmina 19 23 55 52 26 24 0 0 Vindeln 17 24 50 48 33 27 0 0 Vännäs 24 38 51 45 24 17 1 0 Åsele 28 23 44 45 27 31 1 1 Länet 21 39 59 48 20 13 0 0 Riket 19 29 63 56 18 15 0 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret I åldrarna 45 64 år är utbildningsnivån lägre än den är bland 25 44-åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor. 22 23
Utbildning Elever i gymnasieskolan åk 3 Länet. Läsåret 2003/2004 100 80 60 40 20 Int. baccalaureate (IB) Barn- och fritid (BF) Estetiska (ES) Handels- och adm (HP) Livsmedel (LP) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformade program (SM) Naturbruk (NP) Individuella program (IV) Källa: SCB, Skolstatistik Fordon (FP) 0 20 40 60 80 100 Omvårdnad (OP) Utbildn.vid frist. skolor Hantverk (HV) Medie (MP) El (EC) Industri (IP) Bygg (BP) % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100% Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. Hotell- o. restaurang (HR) Naturvetenskap (NV) Teknik (TE) Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 1999/2000 och som påbörjat högskolestudier senast 2002/2003 Sorsele Malå Umeå Norsjö Skellefteå Bjurholm Robertsfors Lycksele Storuman Vilhelmina Vännäs Nordmaling Åsele Vindeln Dorotea Länet Riket 0 10 20 30 40 50 60 % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Ungefär lika hög andel av ungdomarna i länet som i riket går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i större utsträckning än pojkarna. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. 24 25
Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2003/2004 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Bjurholm 4 3 57 43 19 15 Dorotea 12 8 60 40 55 35 Lycksele 42 29 59 41 38 25 Malå 7 2 78 22 34 7 Nordmaling 33 10 77 23 53 14 Norsjö 18 7 72 28 58 20 Robertsfors 22 19 54 46 40 35 Skellefteå 287 204 58 42 46 29 Sorsele 10 3 77 23 49 13 Storuman 32 13 71 29 71 23 Umeå 578 444 57 43 37 27 Vilhelmina 29 13 69 31 50 19 Vindeln 12 8 60 40 27 16 Vännäs 32 13 71 29 48 18 Åsele 9 5 64 36 41 19 Länet 1127 781 59 41 41 26 Riket 33 463 24 659 58 42 36 26 Utbildning Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2003/2004 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Bjurholm 1 2 33 67 2 4 Dorotea 2 3 40 60 4 3 Lycksele 14 4 78 22 5 2 Malå 3 2 60 40 3 3 Nordmaling 5 2 71 29 3 1 Norsjö 2 2 50 50 2 2 Robertsfors 3 4 43 57 2 3 Skellefteå 40 18 69 31 2 1 Sorsele 6 2 75 25 11 3 Storuman 9 1 90 10 7 1 Umeå 87 39 69 31 4 2 Vilhelmina 7 4 64 36 4 3 Vindeln 3 0 100 0 3 0 Vännäs 7 1 88 13 4 1 Åsele 2 2 50 50 3 3 Länet 191 86 69 31 4 2 Riket 7 354 2 879 72 28 4 1 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2003-12-31 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2003-12-31 Fler kvinnor än män i åldern 18 34 år börjar i högskolan. Så är fallet i alla kommunerna i länet. Störst är skillnaden i Malå, Nordmaling och Sorsele. Bland högskolenybörjare i åldern 35 64 år är kvinnors dominans ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora. 26 27
Förvärvsarbete Så långt har vi hunnit 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1997 Första biskopen som var kvinna. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets - analys av löner. 2003 Ett mentorprogram för kvinnor på Volvo Lastvagnar i Umeå, länets största privata arbetsgivare, startas. På företaget arbetar man aktivt med bl.a. rekrytering samt att motverka lönediskriminering och trakasserier. Västerbottens läns landsting är den största offentliga arbetsgivaren i länet och tredje bäst i Sverige när det gäller att ha kvinnor på topppositioner. Landstinget arbetar aktivt och målmedvetet för en jämn könsfördelning på ledande positioner. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen Förvärvsarbetande 2002 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 44 år 45 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Bjurholm 83 85 74 75 78 80 Dorotea 80 84 70 72 75 78 Lycksele 78 79 71 72 75 76 Malå 85 88 70 71 77 80 Nordmaling 79 87 72 76 75 81 Norsjö 82 86 69 75 75 80 Robertsfors 78 86 75 81 77 83 Skellefteå 76 79 72 78 74 79 Sorsele 78 84 72 71 75 77 Storuman 81 76 70 65 75 70 Umeå 67 70 80 83 72 75 Vilhelmina 77 77 72 65 74 71 Vindeln 78 84 73 77 75 80 Vännäs 79 87 74 77 77 82 Åsele 75 77 68 70 71 73 Länet 72 75 75 78 73 77 Riket 74 78 74 77 74 78 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Förvärvsarbete Bland yngre kvinnor och män är andel förvärvsarbetande hög jämfört med rikets genomsnitt i de flesta kommunerna i länet. Umeå skiljer sig med sina låga tal. Bland de äldre är andelen förvärvsarbetande lägre, särskilt gäller det männen i Storuman och Vilhelmina. 28 29
Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2003 Avser 16 64 år Procent 90 Förvärvsarbete Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2003 Avser 16 64 år 85 80 Män riket Män länet 75 70 65 Kvinnor riket Kvinnor länet 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 85 procent. År 2003 hade andelarna sjunkit till 73 respektive 76 procent. I riket finns nu 76 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i arbetskraften. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade en lägre andel kvinnor heltid i länet jämfört med riket. År 2003 ligger nivån nästan som i riket, 65 procent. Nio av tio män arbetar heltid. Det är något mindre än 1990. 30 31
Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2002 Åsele Lycksele Vilhelmina Vännäs Bjurholm Sorsele Storuman Norsjö Umeå Dorotea Nordmaling Vindeln Malå Skellefteå Robertsfors Länet Riket Kvinnor Off. sekt. 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Kvinnor i hela landet arbetar ungefär lika ofta inom offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar för det mesta inom näringslivet. I länet är arbeten inom offentlig sektor vanligare både bland kvinnor och män. De 30 största yrkena i länet 2002 vård- och omsorgspersonal Förvärvsarbete % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. säljare, inköpare, mäklare m.fl. fordonsförare ingenjörer och tekniker grundskollärare övrig kontorspersonal sjuksköterskor byggnadshantverkare byggnads- och anläggningsarbetare universitets- och högskolelärare montörer städare m.fl. förskollärare och fritidspedagoger gymnasielärare m.fl. köks- och restaurangbiträden chefer för mindre företag och enheter dataspecialister maskin- och motorreparatörer lager- och transportassistenter företagsek., marknf. och personaltjänstem. redovisningsek, adm.ass m.fl. drift- och verksamhetschefer bokförings- och redovisningsass. gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. maskinoperatörer, trävaruindustri hälso- o sjukvårdsspec. maskinförare sjukgymn, tandhyg m.fl. Kontorssekr o datareg. % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet. 32 33
Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland kvinnor 2002 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Kommun Vård- o Försälj., Sjuk- Grund- Övrig omsorgs- detaljh., sköt- skol- kontorspersonal demon- erskor lärare personal stratörer Bjurholm 40 6 4 4 4 Dorotea 35 6 3 3 3 Lycksele 32 5 5 4 4 Malå 27 8 2 5 2 Nordmaling 43 6 3 3 3 Norsjö 35 6 4 4 4 Robertsfors 33 5 3 4 3 Skellefteå 17 4 2 2 2 Sorsele 35 4 2 4 3 Storuman 32 7 2 4 3 Umeå 21 6 5 4 4 Vilhelmina 36 6 2 7 3 Vindeln 38 5 2 4 4 Vännäs 36 5 3 5 3 Åsele 43 5 2 5 3 Länet 28 6 4 4 4 Riket 22 6 3 4 4 Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar. Skillnaden mellan kommunerna är stor. Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland män 2002 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Kommun Fordons- Ingen- Vård- o Byggnads- Byggnadsförare jörer o omsorgs- hant- och tekniker personal verkare anläggn.- arbetare Bjurholm 13 3 3 3 6 Dorotea 7 3 2 3 8 Lycksele 5 3 7 3 6 Malå 9 5 2 4 4 Nordmaling 7 3 2 4 6 Norsjö 7 5 4 3 5 Robertsfors 6 7 3 4 3 Skellefteå 3 4 2 3 3 Sorsele 11 2 6 5 5 Storuman 7 4 3 4 7 Umeå 4 4 4 4 3 Vilhelmina 8 2 7 4 6 Vindeln 6 4 5 4 5 Vännäs 8 4 4 4 5 Åsele 10 2 7 5 5 Länet 5 5 4 4 4 Riket 4 6 3 4 4 Källa: SCB, Yrkesregistret Männen har inget dominerande yrke på samma sätt som kvinnorna, utan är mer jämnt fördelade inom olika yrken. 34 35
Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2002 Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal 14 479 28 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 124 6 Sjuksköterskor 2 125 4 Grundskollärare 2 087 4 Övrig kontorspersonal 1 961 4 Förskollärare och fritidspedagoger 1 944 4 Städare m.fl. 1 930 4 Köks- och restaurangbiträden 1 603 3 Bokförings- och redovisningsassistenter 1 363 3 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1 166 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 1 089 2 Gymnasielärare m.fl. 1 056 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 961 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 954 2 Universitets- och högskollärare 927 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 881 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 844 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 791 1 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 755 1 Kundinformatörer 715 1 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma i länet Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2002 Antal Andel (%)* Fordonsförare 2 883 5 Ingenjörer och tekniker 2 607 5 Vård- och omsorgspersonal 2 264 4 Byggnadshantverkare 2 253 4 Byggnads- och anläggningsarbetare 2 217 4 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 212 4 Montörer 1 913 3 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1 673 3 Maskin- och motorreparatörer 1 601 3 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 486 3 Lager- och transportassistenter 1 425 3 Dataspecialister 1 394 2 Maskinförare 1 347 2 Chefer för mindre företag och enheter 1 313 2 Universitets- och högskollärare 1 290 2 Maskinoperatörer, trävaruindustri 1 234 2 Drift- och verksamhetschefer 1 051 2 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 978 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 964 2 Gymnasielärare m.fl. 932 2 Källa: SCB, Yrkesregistret Yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i regionen (nattbefolkning) år 2002 * av alla yrkesverksamma i länet 36 37
Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2002 Handel och kommunikation Personliga och kulturella tj. Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. och företagstj. Okänt Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning och forskning Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering Offentlig förvaltning m.m. 0 300 600 900 1200 1500 Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 66 34 69 31 25 75 37 63 22 78 23 77 51 49 55 45 1 99 1 99 68 32 71 29 54 46 71 29 79 21 63 37 48 52 36 64 0 100 64 36.. 50 50 De flesta egna företagarna både bland kvinnor och bland män finns inom området handel och kommunikation. Förvärvsarbete Egna företagare 2002 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Bjurholm 8 28 29 71 Dorotea 11 16 31 47 Lycksele 56 48 177 121 Malå 23 12 60 35 Nordmaling 31 46 73 124 Norsjö 22 17 60 45 Robertsfors 25 65 102 159 Skellefteå 231 257 822 549 Sorsele 23 15 59 55 Storuman 34 44 96 87 Umeå 284 392 911 830 Vilhelmina 22 55 98 143 Vindeln 24 56 85 134 Vännäs 20 61 66 130 Åsele 6 17 59 60 Länet 820 1 129 2 728 2 590 Riket 27 976 64 964 77 987 146 181 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Av de kvinnor som är egna företagare i länet har 42 procent eget aktiebolag. I hela landet är andelen 30 procent. Motsvarande andelar för män är 51 procent i länet och 35 procent i riket. 38 39
Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1993 2003 Antal i länet Förvärvsarbete Färdsätt till/från arbetet 1994 2001 Huvudsakligt färdmedel Kvinnor Länet Män Kollektivt Fot, cykel Övrigt Bil Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Kvinnor Riket Män Antal nyföretagare 2003 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 213 483 11 567 24 463 Könsfördelning (%) 1) 31 69 32 68 Andel ( ) 2) 2,7 5,8 4,1 8,4 Källa: ITPS 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen 16 64 år Endast Jönköpings och Örebro län hade en lägre andel nya företagare som är kvinnor. I motsvarande jämförelse för män låg Jönköpings, Kalmar och Värmlands län lägre. Källa: SIKA, RES-undersökningen Både kvinnor och män åker mer bil och mindre kollektivt till arbetet i länet jämfört med hela riket. 40 41
Förvärvsarbete Pendling till arbetet 2002 Antal 16 64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 37 102 114 246-77 -144 Dorotea 47 77 61 168-14 -91 Lycksele 264 583 150 370 114 213 Malå 57 186 95 202-38 -16 Nordmaling 135 197 471 756-336 -559 Norsjö 84 196 112 261-28 -65 Robertsfors 155 145 417 643-262 -498 Skellefteå 551 1 002 631 1 299-80 -297 Sorsele 38 58 44 117-6 -59 Storuman 91 135 132 293-41 -158 Umeå 2 428 4 032 1 735 2 509 693 1 523 Vilhelmina 85 126 102 339-17 -213 Vindeln 106 209 263 391-157 -182 Vännäs 292 477 702 1 101-410 -624 Åsele 51 106 49 145 2-39 Länet 1 064 2 049 1 721 3 258-657 -1 209 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. Endast Umeå och Lycksele har ett positivt pendlingsnetto, dvs. större inpendling än utpendling. Pendlingen sker i huvudsak inom länet men från Umeå pendlar många till andra län. Relativa arbetslöshetstal 1990 2003 Avser 16 64 år Procent 12 10 8 6 4 Kvinnor riket Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förvärvsarbete Män riket Män länet 2 Kvinnor länet 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Länets kvinnor är arbetslösa i lägre utsträckning än i hela riket. Männens nivå ligger något högre jämfört med män i hela riket. Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp år 1993 bland män med 12 procent och år 1996 bland kvinnor med 6 procent. År 2003 är arbetslösheten 2,5 procent för kvinnor och 5,7 procent för män. 42 43
Förvärvsarbete Arbetssökande 2003 Andel (%) i åldern 20-64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 0,9 3,3 0,6 1,2 Dorotea 2,6 7,8 2,2 3,6 Lycksele 2,5 5,9 1,4 2,5 Malå 2,9 3,8 3,4 1,9 Nordmaling 2,2 4,1 1,0 1,8 Norsjö 2,6 3,1 2,2 2,2 Robertsfors 2,3 4,1 1,2 1,7 Skellefteå 3,8 6,3 1,7 2,8 Sorsele 2,6 5,7 1,4 3,2 Storuman 4,0 10,3 2,4 3,8 Umeå 2,8 4,4 1,2 1,8 Vilhelmina 3,4 10,3 2,4 5,4 Vindeln 2,1 4,1 1,2 1,7 Vännäs 1,9 3,4 0,8 1,6 Åsele 2,9 7,6 3,5 5,2 Länet 3,1 5,4 1,5 2,4 Riket 3,5 4,6 1,5 1,8 Så långt har vi hunnit 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Bidragsförskott införs. Moderskapspenning för alla införs. 1947 Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1980 Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. 1982 ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 2004 Jämo har en fulltecknad utbildningsdag i länet som handlar om lönesättning och lönelots (en metod för lönekartläggning.) Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen Ekonomi Källa: AMS I alla kommuner utom Malå är det en högre andel män jämfört med kvinnor som är arbetssökande. 44 45
Ekonomi Sammanräknad förvärvsinkomst 2002 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 171 214 172 214 Dorotea 171 209 177 208 Lycksele 178 223 180 223 Malå 181 234 182 231 Nordmaling 171 227 173 231 Norsjö 169 222 171 221 Robertsfors 175 223 175 222 Skellefteå 177 238 178 233 Sorsele 175 203 178 208 Storuman 175 204 177 206 Umeå 172 226 179 229 Vilhelmina 172 202 174 200 Vindeln 167 217 165 220 Vännäs 172 237 175 238 Åsele 176 206 177 207 Länet 173 227 178 227 Riket 183 251 183 236 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Disponibel medelinkomst för familjer 2002 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Bjurholm 259 358 107 232 132 257 Dorotea 240 360 108 210 132 234 Lycksele 272 360 118 202 138 237 Malå 279 369 111 214 146 258 Nordmaling 262 374 113 213 149 231 Norsjö 259 353 105 198 140 236 Robertsfors 267 371 116 212 139 236 Skellefteå 291 376 120 203 149 235 Sorsele 237 353 111 200 130 210 Storuman 251 357 112 217 135 212 Umeå 314 396 123 214 142 249 Vilhelmina 251 346 114 210 130 210 Vindeln 258 360 112 235 140 236 Vännäs 270 379 115 203 147 241 Åsele 247 347 116 208 133 226 Länet 288 380 120 210 143 239 Riket 309 406 132 213 158 258 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Ekonomi * under 18 år Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. 46 47
Ekonomi Pensionssparande i åldern 20 64 år 2002 Medelvärde per år, Tkr Robertsfors Skellefteå Umeå Lycksele Vindeln Storuman Åsele Malå Vännäs Bjurholm Sorsele Norsjö Nordmaling Vilhelmina Dorotea Länet Riket 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Tkr Källa: SCB, Totalräknade inkomst-och taxeringsstatistiken (I o T) Kvinnor sparar lägre belopp än män. Det gäller i alla kommuner utom i Malå. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2003 Procentuell fördelning Gifta par/sam- Ensamstående boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Bjurholm 3 5 24 23 39 2 Dorotea 3 9 23 26 31 7 Lycksele 5 13 26 15 35 3 Malå 4 7 34 12 39 3 Nordmaling 8 7 26 17 37 5 Norsjö 0 5 23 21 49 2 Robertsfors 6 10 31 13 37 3 Skellefteå 7 9 23 17 43 1 Sorsele 11 9 20 18 37 5 Storuman 5 16 21 15 37 5 Umeå 4 9 26 16 43 3 Vilhelmina 3 4 26 20 41 5 Vindeln 8 7 27 10 45 3 Vännäs 5 5 19 17 51 2 Åsele 1 9 21 22 36 9 Länet 5 9 25 16 41 3 Riket 6 12 25 17 38 2 Källa: Socialstyrelsen Ekonomi Ensamstående män utan barn är den vanligaste gruppen bland dem med ekonomiskt bistånd. Ensamstående kvinnor med barn utgör den näst vanligaste gruppen. 48 49
Hälsa Ohälsotalet 2000 2003 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2002 2003 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 80 61 91 59 97 66 Dorotea 71 43 80 48 80 49 Lycksele 79 55 88 59 87 58 Malå 82 56 92 61 93 64 Nordmaling 78 55 84 60 86 59 Norsjö 84 57 96 61 97 60 Robertsfors 65 42 71 48 74 45 Skellefteå 76 46 86 52 86 51 Sorsele 74 56 79 60 83 61 Storuman 65 53 73 54 77 55 Umeå 51 31 59 35 58 34 Vilhelmina 76 57 90 61 87 61 Vindeln 72 51 86 57 87 54 Vännäs 71 46 83 52 83 52 Åsele 87 55 104 61 105 64 Länet 64 41 73 46 73 45 Riket 47 33 55 37 56 37 Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Ohälsotalet är högt i länet. Åsele, Bjurholm och Norsjö har särskilt höga tal för kvinnor. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2003 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2003 Ökning sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 77 43 55 39 34 18 Dorotea 65 37 50 28 9 56 Lycksele 313 200 210 141 4 34 Malå 91 54 58 38 0 36 Nordmaling 192 122 137 76 7 33 Norsjö 97 75 78 52 53 100 Robertsfors 165 88 106 55 45 4 Skellefteå 1 751 997 1 233 689 1-1 Sorsele 67 32 44 23-15 -15 Storuman 121 72 84 49-21 -36 Umeå 2 788 1 363 2 043 981 17 22 Vilhelmina 169 102 117 66 11 0 Vindeln 147 76 104 59 44 34 Vännäs 257 117 182 88 109 54 Åsele 76 53 60 42 3 45 Länet 6 376 3 431 4 561 2 426 13 14 Riket 170 789 97 509 116 299 65 003 28 22 Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har ökat de senaste åren. Hälsa Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjuk-skrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 50 51
Hälsa Förtidspensionärer 20 64 år dec 2003 Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 1998, 20 64 år procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 31 26 31 33 17 13 3 3 Dorotea 24 18 50 29 17 10 3 0 Lycksele 34 26 52 40 20 13 5 2 Malå 40 29 56 40 21 14 7 3 Nordmaling 29 22 48 34 18 12 4 1 Norsjö 39 21 52 42 23 14 5 2 Robertsfors 24 12 40 29 15 10 3 2 Skellefteå 41 32 55 47 22 15 8 6 Sorsele 27 31 53 45 20 15 5 3 Storuman 36 25 45 38 17 13 5 2 Umeå 24 15 39 26 11 7 2 1 Vilhelmina 35 24 44 41 18 13 3 1 Vindeln 34 25 42 34 19 12 7 2 Vännäs 33 20 42 37 16 11 3 2 Åsele 41 24 57 38 24 13 8 3 Länet 32 23 47 36 16 10 4 2 Riket 23 15 34 26 11 8 2 1 Källa: Riksförsäkringsverket Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Så långt har vi hunnit Makt 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1910 Anna Grönfelt och Helena Ljungberg väljs in i Umeå stadsfullmäktige. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. 1922 De 5 första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1942 Doktor Sigrid Nygren väljs som första kvinna till ordinarie landstingsledamot i Västerbottens län. 1945 Första kvinnan i Västerbottensbänken i riksdagens andra kammare, Ragnhild Sandström från Umeå. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. 1961 Andra kvinnan från Västerbotten i riksdagens andra kammare, Astrid Lindekvist från Skellefteå. 1963 Första och enda kvinnan från Västerbottens län i riksdagens första kammare, Gunvor Stenberg från Umeå. 1980 Margot Wikström blir kommunstyrels e ordförande, den första kvinna i länet på posten. 1992 Görel Bohlin blir landshövding i Västerbottens län, den första kvinnan på posten. Bohlin skapade en stiftelse till förmån för Umeå universitet med syfte att understödja och främja genusvetenskap, främst genom olika stipendier. 2004 Margot Wallström utses till förste vice ordförande i den nya EU-kommissionen. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen 52 53
Makt Makt Statliga styrelser och nämnder 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Försäkringskassan 5 4 56 44 Kronofogdemyndigheten 5 4 56 44 Länsarbetsnämnden 4 5 44 56 Länsstyrelsen 6 7 46 54 Skattemyndigheten 6 3 67 33 Skogsvårdsstyrelsen 4 5 44 56 Umeå universitet 4 11 27 73 Källa: Länsstyrelsen Landstingsfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Parti Kvinnor Män Kvinnor Män Moderata samlingspartiet 2 3 40 60 Centerpartiet 4 4 50 50 Folkpartiet liberalerna 4 5 44 56 Kristdemokraterna 5 1 83 17 Miljöpartiet de gröna 1 1 50 50 Socialdemokraterna 16 17 48 52 Vänsterpartiet 5 3 63 38 Totalt 37 34 52 48 Beslutsgrupperna för EU:s strukturfonder 2003 Mål 1 regionen Norra Norrland. Norrbottens och Västerbottens län Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Ledamöter 7 4 64 36 Källa: Länsstyrelsen Mål 1 i Sverige ska stärka och utveckla tillväxten i Näringslivet. Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Ledamöter i Landstingsstyrelsen 9 6 60 40 Ledamöter i riksdagen från länet 8 4 67 33 Källa: Länsstyrelsen I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen 40 60 procent i alla partier utom Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. 54 55
Makt Makt Kommunstyrelsen 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 9 M 56 44 9 22 78 Dorotea 9 M 33 67 9 22 78 Lycksele 11 Kv 36 64 11 36 64 Malå 8 M 50 50 9 44 56 Nordmaling 13 Kv 38 62 13 23 77 Norsjö 9 M 33 67 9 33 67 Robertsfors 11 M 27 73 10 50 50 Skellefteå 15 M 40 60 9 33 67 Sorsele 9 M 11 89 9 22 78 Storuman 13 Kv 31 69 13 23 77 Umeå 15 M 40 60 15 40 60 Vilhelmina 11 M 36 64 11 27 73 Vindeln 11 Kv 36 64 11 55 45 Vännäs 11 M 27 73 9 11 89 Åsele 9 M 22 78 9 11 89 Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 I Bjurholm, Malå, Skellefteå och Umeå är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen 40-60 procent. Bland ersättarna uppfyller Malå, Robertsfors, Umeå och Vindeln detta kriterium. Kommunfullmäktigeledamöter 1998 och 2002 efter valet 1998 2002 Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 31 39 61 31 42 58 Dorotea 31 32 68 31 42 58 Lycksele 41 41 59 41 41 59 Malå 31 39 61 31 42 58 Nordmaling 31 39 61 31 39 61 Norsjö 31 45 55 31 45 55 Robertsfors 31 45 55 31 39 61 Skellefteå 65 49 51 65 46 54 Sorsele 31 48 52 31 32 68 Storuman 41 44 56 41 44 56 Umeå 65 46 54 65 46 54 Vilhelmina 35 43 57 35 49 51 Vindeln 35 40 60 31 42 58 Vännäs 35 37 63 35 43 57 Åsele 31 45 55 31 35 65 Länet 565 43 57 561 42 58 Källa: SCB, Valstatistik I Sorsele, Åsele, Robertsfors och Skellefteå minskade kvinnorna sin andel i kommunfullmäktige i senaste valet Könsfördelningen ligger nu inom ramen 40 60 procent i alla kommuner utom i Nordmaling, Robertsfors, Sorsele och Åsele. 56 57
Makt Makt Chefer i näringslivet 2002 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 0 0.. 0 0 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 7 15 32 68 1 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 23 347 6 94 3 11 Drift- och verksamhetschefer 141 794 15 85 21 26 Chefer för särskilda funktioner 170 718 19 81 26 23 Chefer för mindre företag och enheter 317 1 202 21 79 48 39 Chefer totalt 658 3 076 18 82 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor finns i den lilla gruppen av chefstjänstemän i intresseorganisationer, ungefär en tredjedel. Chefer i offentlig sektor 2002 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 15 31 33 67 2 6 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0.. 0 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 2 6 25 75 0 1 Drift- och verksamhetschefer 372 257 59 41 57 49 Chefer för särskilda funktioner 59 117 34 66 9 22 Chefer för mindre företag och enheter 210 111 65 35 32 21 Chefer totalt 658 522 56 44 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i majoritet bland chefer för mindre företag och enheter samt bland drifts- och verksamhetschefer. I övriga chefskategorier är män i majoritet. 58 59
Makt Lag och rätt Chefer efter sektor 2002 Kvinnor Dorotea Vindeln Malå Storuman Bjurholm Nordmaling Sorsele Umeå Vilhelmina Skellefteå Norsjö Vännäs Robertsfors Åsele Lycksele Off. sektor Länet Riket 0 20 40 60 80 100 Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Så långt har vi hunnit 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2003 Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofrids - propositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmakts - perspektiv. 2004 Prop 2004/05:45, förslag till en ny sexualbrottslagstiftning. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2004 samt Länsstyrelsen Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Chefer i offentlig sektor är i större utsträckning kvinnor än män. Chefer i offentlig sektor är vanligare i länet än i riket. 60 61
Lag och rätt Anmälda misshandelsbrott 2003 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus utomhus Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus utomhus Källa: BRÅ Länet 0 40 80 120 160 200 Riket 0 40 80 120 160 200 Antal mot kvinna mot man Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant person. Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2003 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Bjurholm - 39 - - Dorotea 154 278 - - Lycksele - 195 16 16 Malå - 28 - - Nordmaling 40 158-53 Norsjö 22 22 - - Robertsfors - 140 - - Skellefteå 25 98 15 40 Sorsele - 100 - - Storuman 15 45 15 15 Umeå 21 126 35 18 Vilhelmina 39 92 26 - Vindeln - 34 17 - Vännäs 24 153 35 - Åsele - 203 - - Länet 22 122 22 23 Riket 39 149 37 25 Källa: BRÅ Lag och rätt Kvinnor i länet löper inte lika hög risk att drabbas av misshandelsbrott som kvinnor i hela riket. Variationen mellan kommunerna är stor. Den största risken är att drabbas av brott inomhus och när förövaren är bekant. 62 63
Lag och rätt Anmälda misshandelsbrott mot män 2003 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Bjurholm - - - - Dorotea 216 93 124 62 Lycksele 70 62 156 132 Malå 28 57 57 - Nordmaling - 40 66 40 Norsjö - 22 44 22 Robertsfors 14-42 - Skellefteå 53 81 110 71 Sorsele 166 33 133 - Storuman 60 45 30 105 Umeå 44 87 153 105 Vilhelmina 79 92 144 - Vindeln - - 51 - Vännäs 47 94 118 82 Åsele 58 58 232 29 Länet 49 76 130 81 Riket 58 73 182 78 Befolkningen 2003 Dorotea Storuman Vilhelmina Bjurholm Sorsele Åsele Malå Skellefteå Norsjö Lycksele Nordmaling Vindeln Vännäs Kommuner med kvinnoöverskott Umeå Robertsfors Källa: BRÅ I länet löper män störst risk att drabbas av misshandelbrott utomhus och när förövaren är obekant. Risken är dock lägre än i riket som helhet. Kommuner med mansöverskott 64
Regeringens mål för jämställdhetspolitiken Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det innebär bland annat: en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld I Sverige har vi kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. I vissa fall till exempel när det gäller kvinnorepresentation har vi till och med kommit längst i världen. Men trots det återstår mycket arbete inom en mängd områden. Det är ett långsiktigt arbete som kräver vilja, tålamod, engagemang och inte minst kunskap.