Utan invandring avfolkas Sverige

Utan invandring avfolkas Sverige En studie om kommunernas demografiska utmaning Stina Wassén och Andreas Bergström! Fores Policy Paper 2014 : 3

Förord Enligt SCB:s befolkningsstatistik hade 84 av Sveriges 290 kommuner minskande befolkning förra året. Våra beräkningar visar att om man räknar bort invandringen hade de varit många fler. Inte mindre än 220 av 290 skulle ha haft minskande befolkning. Framför allt är det glesbygdskommuner norr om Dalälven som skulle krympa mycket snabbt. Kommuner med minskande befolkning kännetecknas av en högre medelålder än riket i snitt, en lägre andel högutbildade och en lägre andel utrikesfödda. Den höga medelåldern innebär att dessa kommuner, nu eller om några år, har många äldre som behöver service och omsorg, och allt färre yngre som kan ordna detta. Därmed har nytillkomna invandrare en nyckelroll för dessa kommuner, särskilt om man också vill utveckla det lokala näringslivet och attrahera andra att flytta till bygden. En förutsättning för detta är också att vi fortsätter att arbeta för att nya svenskar snabbare kommer i arbete. Invandrare spelar redan en stor roll på den svenska arbetsmarknaden. De är överrepresenterade i många grupper som är centrala för välfärden: 17 procent av alla undersköterskor, 29 procent av landstingens lokalvårdare och 31 procent av läkarna och tandläkarna är utrikesfödda. Det finns många goda skäl för en liberal invandringspolitik. Det viktigaste handlar inte om arbetskraftsbrist i avfolkningsbygd, utan om de stora möjligheter migrationen för med sig för den som flyttar. Vi vill att vi och våra barn ska ha möjlighet att bosätta oss var vi vill, och på samma sätt tillåter vi andra att bosätta sig här. Invandringen ger oss också nya idéer och impulser, stärkta förbindelser med omvärlden och en spännande mångfald. Med en fortsatt invandring kommer hela Sverige att kunna leva även om 20 år. Det kommer att finnas människor som spelar division 6- fotboll, reser midsommarstången, föder barn och tar hand om varandra även i glesbygden. Om fotbollsspelarna, midsommarfirarna, mammorna och omsorgspersonalen pratar två språk i hemmet eller firar andra högtidsdagar, så ser vi att det berikar det svenska samhället. Ett av riksdagspartierna menar att det tvärtom är ett hot mot Sverige. Denna rapport bygger på Fores Policy Paper Svenska kommuners behov av invandring, skriven 2010 av Petter Hojem som var anställd på Fores då. Stina Wassén, praktikant på Fores, har uppdaterat fakta och statistik och rapporten har bearbetats och förkortats av Andreas Bergström, vice vd. Stockholm, 8 september 2014, Andreas Bergström, vice vd Fores Anna Rehnvall, programchef Fores migration 1

1 Inledning Sveriges befolkning blir allt äldre och de senaste åren har de ovanligt stora årskullarna 40- talister gått i pension. Dessa människor lämnar inte bara efter sig stora luckor på arbetsmarknaden som måste fyllas, deras åldrande kommer också att skapa nya behov. Till exempel kommer sjukvården att behöva förstärkning i framtiden då 40- talisterna så småningom kommer att behöva mer hjälp. Ser man på enskilda svenska kommuner blir det tydligt att arbetskraftsbristen kommer att bli extra stor i framtiden. I många kommuner är det redan idag svårt att hitta arbetskraft. Påståendet gäller i synnerhet norrländska glesbygdskommuner, men utflyttning hotar även andra områden i landet (se tabell 1). 1 På grund av ungdomar som flyttar ut har dessa kommuner ofta en nästan timglasformad befolkningspyramid (se figur 1): Det finns med andra ord relativt många människor i skolålder och pensionsålder, men få unga i förvärvsålder. Resultatet i dessa kommuner blir att färre människor jobbar, utför viktiga samhällsfunktioner och bidrar till kommunens ekonomi, men desto fler har behov av utbildnings- och vårdtjänster. I en jämförelse har storstäder som Stockholm en omvänd befolkningspyramid: relativt många i förvärvsålder jämfört med människor i skol- eller pensionsålder. Men utan dagens invandring hade en klar majoritet av Sveriges kommuner haft en negativ befolkningsutveckling, även större städer som Göteborg och Malmö. 2 Invandrare 3 kan potentiellt fylla några av de behov som kommer att uppstå i fler och fler svenska kommuner. De kan hjälpa till med att bemanna industrin och tjänstenäringen så väl som förvaltningen. Redan i dag gör de det i stor utsträckning. En huvudorsak till detta är att de flesta som invandrar till Sverige är i förvärvsålder. 4 Trots att fler och fler invandrare också skaffar barn i Sverige eller själva blir pensionärer, kommer ett kontinuerligt inflöde av nya, unga människor från andra länder hålla nere medelåldern hos den utrikesfödda delen av befolkningen. 1 SCB 2014, Befolkningspyramiden har blivit ett torn 2 SCB 2014, Befolkningsstatistik. Folkmängd efter region och år 3 I denna studie användas begreppen invandrare och utrikesfödd som synonymt för en person som är född utanför Sverige och som bor i Sverige, oavsett skäl om skälet till invandring är asyl, arbetskraftsinvandring eller något annat. 4 SCB 2014, Befolkningsstatistik. Ålderssammansättning bland personer med utländsk- och svensk bakgrund 2013 2

Figur 1 5 Några flyttar tillbaka till sitt ursprungsland efter flera års arbete i Sverige. Invandrare kommer inte bara från olika delar av världen, utan också med olika kompetens. Därmed kan de täcka olika behov i svenska kommuner, så som specialistläkare eller undersköterskor. Svenska kommuner behöver alltså invandring för att vända den negativa befolkningsutvecklingen och för att fylla många av de samhällsbehov som den enskilda kommunen har. Vidare kan invandrare ge samhällen ny dynamik med entreprenörskap; genom IT- företag, tandläkarmottagningar med mera. De kan också öppna upp svenska företag mot världen och öppna världen mot Sverige. 5 SCB 2014. Befolkningspyramiden har blivit ett torn 3

4

2 Situationen i Sverige i dag Sverige är ett gott land att leva i, och de som bor här lever länge. Ett generöst välfärdssystem kombinerat med en snabbt ökande andel äldre ställer höga krav på de som ska arbeta och försörja alla de som behöver vård och omsorg. Pensioner ska betalas och framöver kommer vården att kräva större resurser. Försörjningskvoten (hur många varje person i åldern 20-64 måste försörja inklusive sig själv) kommer att stiga drastiskt. Enligt SCB uppgick denna år 2011 till 2,13, men väntas stiga till 2,34 år 2035 om andelen som förvärvsarbetar förblir oförändrad, vilket i så fall är samma nivå som under lågkonjunkturen i början av 1990- talet. För att försörjningskvoten ska utvecklas i en långsammare takt krävs det att andelen förvärvsarbetare ökar. Enligt SCB:s prognos från 2013 skulle en ökning av andelen förvärvsarbetande kunna bidra till att försörjningskvoten stannar på 2,20 år 2035. 6 Två huvudproblem är att det inte föds tillräckligt många barn per kvinna i Sverige och att befolkningen samtidigt blir allt äldre. För att befolkningen ska reproducera sig själv måste varje kvinna föda minst 2,1 barn. Trots att dagens siffra på 1,89 barn är hög i europeisk jämförelse föds det fortfarande för få barn i Sverige för att befolkningen ska kunna reproducera sig själv. 7 Att Sveriges befolkning ändå har, och i framtiden beräknas fortsätta ökar beror på invandringen av människor från andra länder. I SCB:s befolkningsprognos år 2014 2060 beräknas det att antalet medborgare kommer att öka till nästan 11,8 miljoner år 2060. Detta uppskattas bero på fortsatt invandring med en majoritet av de som invandrar i fruktbar ålder. Dessutom beräknas att de stora barnkullarna födda år 1990 snart kommer upp i barnafödande ålder. 8 En minskande befolkning är ingen ljus framtidsutsikt för Sverige. För att även fortsättningsvis ha råd med välfärd åt en allt mer åldrande befolkning måste andelen förvärvsarbetande öka. För att klara detta scenario behövs invandring. Invandringens utveckling i Sverige Sverige har haft invandring i alla tider, men invandringen har ändrat sin karaktär sedan den tog fart efter andra världskriget. Då kom främst arbetskraftsinvandrare. Det Sverige de kom till upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt och behövde invandrarnas arbetskraft. Periodvis hade invandrare högre sysselsättningsgrad än infödda. Invandrarna utgjorde då enbart en liten minoritet av befolkningen; 1960 utgjorde de utrikesfödda fyra procent av Sveriges befolkning. 9 6 SCB 2013, Utrikes föddas sysselsättning väntas öka i framtiden 7 SCB 2014, Antal barn per kvinna 1970-2013 och prognos 2014-2060 8 SCB 2014, Sveriges framtida befolkning 2014-2060 9 SCB 2014, Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2013 5

Sedan dess har invandringens mönster ändrats dramatiskt. Numer utgör utrikesfödda ungefär 15,9 procent av Sveriges befolkning. 10 Ekonomiska problem och konjunkturnedgångar, både i slutet av 1970- talet och i början av 1990- talet, gjorde många invandrare arbetslösa och många har sedan aldrig lyckats komma tillbaka på arbetsmarknaden. Vidare har arbetskraftsinvandringen förändrats till att omfatta mer anhörig- och flyktinginvandring. Därmed har sysselsättningsgraden hos invandrare sjunkit. År 2013 var den så kallade sysselsättningsgraden 11 bland de utrikes födda 63,4 12 procent, medan den är 78,4 procent för inrikesfödda. 13 Invandring kan vara en del av lösningen på den demografiska utmaning som Sverige kommer att möta i framtiden. I slutet av 2008 ändrades också lagen så att det blev lättare för invandrare som har skaffat sig jobb att få uppehållstillstånd i Sverige. Genom sitt medlemskap i den Europeiska unionen och unionens expansion har Sveriges arbetsmarknad öppnats upp för människor från Central- och Östeuropa. 10 SCB 2014. Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2013 11 Sysselsättningsgraden = Andel sysselsatta dividerat på totalt antal i åldersgruppen 20-64 år 12 SCB. Sysselsättningsgraden bland invandrare är dock underskattad eftersom utflyttningen från Sverige är underrapporterad. 13 SCB 2014. Antalet sysselsatta ökade bland de utrikes födda 6

3 Svenska kommuners situation Som tidigare nämnts skulle Sverige i fjol ha haft en negativ befolkningsutveckling om man räknar bort invandringen till landet. Det gäller även flera större städer som Malmö och Göteborg. 14 Medan den framtida demografin utmanar Sverige på nationell nivå är den redan i dag en utmaning för många svenska kommuner. En variation i befolkningsutveckling är normalt, men en del kommuner drabbas nu av en jämn nedgång och kommer därför få problem att uppfylla primära välfärdsuppgifter, som vård och utbildning. Mellan år 2000 och 2013 hade 141 av Sveriges 290 kommuner en negativ befolkningsutveckling. 15 Dessa kommuner finns primärt i Norrland, men även i andra delar av Sverige, och präglas av lands- och glesbygd utanför pendlingsavstånd till större tätorter. Baserat på statistik från SCB kan vi peka på några generella kännetecken för dessa kommuner: Befolkningen har en högre medelålder (medelåldern för dessa kommuner är 45,2 år medan medelåldern för hela Sveriges befolkning är 41 år). Befolkningen i Pajala kommun har en medelålder på 48,5 år. 16 En mindre andel av befolkningen är högutbildad (12 procent har minst tre års utbildning på högskolenivå, jämfört med 22 procent i snitt för alla svenska kommuner). I flera kommuner ligger siffran så lågt som åtta procent. En mindre andel av befolkningen är utrikesfödd (10,4 procent av befolkningen är utrikesfödd, jämfört med 15,9 procent för hela Sveriges befolkning 17 ). Markanta undantag är kommunerna längs Torneälven där en stor del av befolkningen är född i Finland. Om inte trenden vänder, så att unga stannar kvar och de kvinnor som bor kvar i kommunerna föder fler barn, kommer befolkningens medelålder att stiga. Och eftersom fler går i pension, kommer det att bli färre som arbetar och bidrar med skatt till de kommunala finanserna i framtiden. Med andra ord kommer försörjningskvoten per person i förvärvsålder att öka. 14 SCB 2014. Befolkningsutveckling svenska kommuner 2000-2013 15 SCB 2014. Folkmängd efter region och år (egen tabell från SCB) 16 SCB 2014. Befolkningens medelålder efter region, kön och år (egen tabell från SCB) 17 SCB 2014. Utrikes födda efter region och år (egen tabell från SCB) 7

Invandrares kapacitet och kompetens Ett stort problem i flera svenska kommuner är att jobb står lediga, vilket hindrar att utvecklingen går framåt. Sedan 2009 har antalet vakanser ökat drastiskt i hela landet. Allra störst har ökningen varit i Sydsverige, Västsverige och Norra Mellansverige där antalet vakanser har mer än fördubblats sedan 2009. 18 Att det finns lediga jobb trots arbetslöshet kan antas vara resultatet av att arbetsgivarnas kompetenskrav inte matchas av de arbetslösas kompetens. Inom privat sektor kan det gälla till exempel ingenjörer, bilmekaniker eller andra tekniska yrken. Effekten blir att företag inte kan expandera lika snabbt som de önskar och den potentiella ekonomiska utvecklingen uteblir. Inom offentlig sektor finns också vakanser, med många luckor som svårligen kan fyllas av människor utan tillräcklig kompetens. Det gäller till exempel läkare, tandläkare, sjuksköterskor med mera. Redan i dag utgör utrikesfödda en stor andel av de anställda inom vården. Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL) var 12,5 procent av alla kommunalt anställda år 2012 utrikesfödda, däribland 11,3 procent av alla sjuksköterskor, 17,1 procent av alla undersköterskor, 14,6 procent av alla vårdbiträden och 13,8 procent av övrig vård- och omsorgspersonal. 19 I landstingen och länen var 13,1 procent av alla anställda utrikesfödda, däribland 29,3 procent av all lokalvårdspersonal, 13,3 procent av alla psykologer, 30,9 procent av alla läkare och 31,1 procent av alla tandläkare. 20 Som jämförelse var 15,4 procent av befolkningen utrikesfödd år 2012. 21 Flertalet kommuner krymper utan invandring Enligt SCB:s befolkningsstatistik hade 84 av Sveriges 290 kommuner minskande befolkning 2013. Om vi räknar bort invandringen hade 220 haft minskande befolkning (se tabell 2). Det enda länet som hade minskande befolkning var Gotland (vilket också är en kommun). Om vi räknar bort invandringen hade 17 av 21 län haft minskande befolkning (se tabell 3). Framför allt är det glesbygdskommuner norr om Dalälven som skulle krympa mycket snabbt. Till exempel skulle Hagfors, Ljusnarsberg och Sorsele minskat med runt 5 procent bara i fjol. Genom invandringen dämpas utvecklingen, Ljusnarsberg hade till och med en liten befolkningsökning. En betydligt lägre invandring hade kunnat påverka flyttmönstren i landet på flera sätt. Om det hade inneburit fler lediga bostäder på tillväxtorter hade det kunnat leda till en ännu snabbare befolkningsminskning i avfolkningskommuner. Vi har inte gjort några sådana antaganden, utan redovisar här bara statiska beräkningar för varje kommun med och utan invandring. 18 SCB 2014. Vakanser, privat sektor (KV) efter region och kvartal (egen tabell från SCB) 19 SKL 2007, Anställda i kommuner med utländsk bakgrund 2007 20 SKL 2012. Utrikes födda och utländsk bakgrund 2012 i kommuner och landsting Rikstabeller 21 SCB 2014. Befolkningsstatistik i sammandrag 8

Tabell 2. Kommuner som skulle ha minskande befolkning utan invandring, eller där befolkningsminskningen skulle ha förstärkts. Förändring utan Befolknings- inflyttning från utlandet, Förändring utan inflyttning från Kommun Folkmängd förändring antal utlandet, andel Alvesta 19 280 246-202 -1,05% Aneby 6 375-32 -99-1,55% Arboga 13 493 140-2 -0,01% Arjeplog 2 980-74 -109-3,66% Arvidsjaur 6 471 4-39 -0,60% Arvika 25 817-12 -168-0,65% Askersund 11 096 85-75 -0,68% Avesta 21 582 115-218 -1,01% Bengtsfors 9 550-38 -221-2,31% Berg 7 160-55 -186-2,60% Bjurholm 2 436 15-21 -0,86% Bjuv 14 801-65 -236-1,59% Boden 27 838 240-417 -1,50% Bollnäs 26 141-17 -326-1,25% Borgholm 10 619-149 -331-3,12% Borlänge 50 023 541-132 -0,26% Borås 105 995 1 128-213 -0,20% Botkyrka 87 580 1 306-562 -0,64% Bromölla 12 336 86-21 -0,17% Bräcke 6 559-96 -166-2,53% Burlöv 17 114 103-136 -0,79% Båstad 14 275 12-109 -0,76% Dals- Ed 4 740 75-47 -0,99% Danderyd 32 222 262-370 -1,15% Degerfors 9 500 23-31 -0,33% Dorotea 2 757-37 -65-2,36% Eda 8 426-70 -236-2,80% Eksjö 16 464 96-131 -0,80% Emmaboda 8 964-27 -111-1,24% Eskilstuna 99 729 964-322 -0,32% Eslöv 31 920 176-27 -0,08% Essunga 5 494-8 -37-0,67% Fagersta 12 872 238-31 -0,24% Falkenberg 41 912 489-4 -0,01% Falköping 31 988 299-137 -0,43% Falun 56 767 335-5 -0,01% Filipstad 10 563 14-337 -3,19% Finspång 20 903 112-145 -0,69% Flen 16 156 137-327 -2,02% 9

Forshaga 11 292-19 -91-0,81% Färgelanda 6 520-29 -132-2,02% Gagnef 10 023 11-22 -0,22% Gislaved 28 713-19 -375-1,31% Gnesta 10 409-33 -83-0,80% Gnosjö 9 406 52-97 -1,03% Gotland 57 161-80 -320-0,56% Grums 8 925-14 -82-0,92% Grästorp 5 641 2-19 -0,34% Gullspång 5 185-36 -143-2,76% Gällivare 18 339 32-241 -1,31% Göteborg 533 271 7 182-1 582-0,30% Götene 13 028-64 -138-1,06% Hagfors 12 071-99 -568-4,71% Hallsberg 15 267-16 -75-0,49% Hallstahammar 15 524 178-3 -0,02% Haparanda 9 886-18 -206-2,08% Hedemora 15 021-43 -240-1,60% Helsingborg 132 989 978-610 -0,46% Herrljunga 9 274-8 -49-0,53% Hjo 8 805-27 -68-0,77% Hofors 9 511-10 -99-1,04% Hudiksvall 36 829 8-302 -0,82% Hultsfred 13 635 85-327 -2,40% Hylte 10 001-31 -227-2,27% Håbo 19 968 85-41 -0,21% Hällefors 6 982-6 -138-1,98% Härjedalen 10 281 35-224 -2,18% Härnösand 24 509 111-186 -0,76% Hässleholm 50 227 64-352 -0,70% Högsby 5 718-12 -172-3,01% Hörby 14 917-41 -138-0,93% Jokkmokk 5 066-20 -68-1,34% Järfälla 69 167 957-5 -0,01% Kalix 16 387-131 -195-1,19% Kalmar 63 887 216-214 -0,33% Karlsborg 6 757 58-38 -0,56% Karlshamn 31 272 140-218 -0,70% Karlskoga 29 728 97-203 -0,68% Karlskrona 63 912 221-380 -0,59% Katrineholm 32 930 381-16 -0,05% Kil 11 810 28-14 -0,12% Kinda 9 802 58-62 -0,63% Kiruna 23 196 224-176 -0,76% Klippan 16 715 55-97 -0,58% Kramfors 18 450-66 -324-1,76% 10

Kristianstad 81 009 502-223 -0,28% Kristinehamn 23 949 220-37 -0,15% Krokom 14 643 53-141 -0,96% Laholm 23 517 59-69 -0,29% Landskrona 43 073 513-186 -0,43% Laxå 5 580 28-143 -2,56% Lekeberg 7 289-9 -28-0,38% Leksand 15 157 11-85 -0,56% Lessebo 8 059 47-210 -2,61% Lindesberg 23 176 197-519 -2,24% Ljungby 27 277-146 -336-1,23% Ljusdal 18 931 51-209 -1,10% Ljusnarsberg 4 875 27-199 -4,08% Ludvika 25 712 73-242 -0,94% Lund 114 291 1 341-540 -0,47% Lycksele 12 270-81 -160-1,30% Lysekil 14 369-27 -154-1,07% Malmö 312 994 5 236-1 269-0,41% Malung- Sälen 10 061-117 -174-1,73% Malå 3 155-41 -65-2,06% Mariestad 23 870 131-124 -0,52% Mark 33 753-10 -192-0,57% Markaryd 9 515 38-68 -0,71% Mellerud 8 892-54 -158-1,78% Mjölby 26 313 118-8 -0,03% Mora 19 998-84 -178-0,89% Motala 42 187 320-12 -0,03% Mullsjö 7 039-31 -58-0,82% Munkedal 10 205 32-83 -0,81% Munkfors 3 656 14-24 -0,66% Mölndal 61 978 319-231 -0,37% Mönsterås 12 949 150-44 -0,34% Nora 10 399 43-4 -0,04% Norberg 5 608-22 -112-2,00% Nordanstig 9 491-42 -131-1,38% Nordmaling 7 006-33 -67-0,96% Norrtälje 56 845 211-101 -0,18% Norsjö 4 175 3-49 -1,17% Nybro 19 489 3-114 -0,58% Nässjö 29 516 134-313 -1,06% Ockelbo 5 785-65 -143-2,47% Olofström 12 902 6-175 -1,36% Orsa 6 849 14-59 -0,86% Orust 15 036-47 -127-0,84% Osby 12 713 76-35 -0,28% Oskarshamn 26 212 68-231 -0,88% 11

Ovanåker 11 354-38 -140-1,23% Pajala 6 299 20-36 -0,57% Perstorp 7 139 43-63 -0,88% Ragunda 5 458-8 -92-1,69% Robertsfors 6 738 21-25 -0,37% Ronneby 27 871 83-254 -0,91% Rättvik 10 766-33 -74-0,69% Sandviken 37 250 161-76 -0,20% Simrishamn 18 951-46 -204-1,08% Sjöbo 18 401 111-27 -0,15% Skara 18 580 299-62 -0,33% Skellefteå 71 988 214-613 -0,85% Skinnskatteberg 4 411 19-71 -1,61% Skurup 15 025 70-22 -0,15% Smedjebacken 10 691 41-56 -0,52% Sollefteå 19 623-113 -307-1,56% Sorsele 2 595-78 -137-5,28% Sotenäs 8 928-76 -129-1,44% Stenungsund 24 932 64-37 -0,15% Storfors 4 131-19 -142-3,44% Storuman 5 954-52 -80-1,34% Strömstad 12 480 185-96 -0,77% Strömsund 11 984-154 -403-3,36% Sundsvall 96 978 291-593 -0,61% Sunne 13 011-91 -156-1,20% Surahammar 9 834-56 -155-1,58% Svalöv 13 332 57-180 -1,35% Svenljunga 10 299 60-111 -1,08% Säffle 15 276-32 -261-1,71% Säter 10 873 22-80 -0,74% Sävsjö 10 969 125-140 -1,28% Söderhamn 25 442 219-298 -1,17% Södertälje 91 072 1 599-708 -0,78% Sölvesborg 16 800-8 -99-0,59% Tanum 12 303 33-109 -0,89% Tibro 10 754 81-21 -0,20% Tidaholm 12 565 9-82 -0,65% Tierp 20 144-12 -106-0,53% Timrå 18 062 65-102 -0,56% Tingsryd 12 156 15-189 -1,55% Tjörn 15 050 76-102 -0,68% Tomelilla 12 891-26 -109-0,85% Torsby 12 013-206 -297-2,47% Torsås 6 879 21-36 -0,52% Tranemo 11 531-42 -194-1,68% Tranås 18 197 52-120 -0,66% 12

Trelleborg 42 837 232-47 -0,11% Trollhättan 56 573 824-55 -0,10% Töreboda 8 992-17 -155-1,72% Uddevalla 53 025 495-12 -0,02% Uppsala 205 199 2 574-44 -0,02% Uppvidinge 9 288 12-534 -5,75% Vaggeryd 13 209 61-5 -0,04% Valdemarsvik 7 585-12 -172-2,27% Vansbro 6 730-49 -105-1,56% Vara 15 609 52-52 -0,33% Vaxholm 11 188 62-28 -0,25% Vellinge 33 807 192-74 -0,22% Vetlanda 26 419 122-183 -0,69% Vilhelmina 6 887-54 -177-2,57% Vimmerby 15 287-116 -241-1,58% Vindeln 5 344-15 -53-0,99% Vingåker 8 835 60-173 -1,96% Vårgårda 11 065 35-5 -0,05% Värnamo 33 155 143-131 -0,40% Västervik 35 867-25 -430-1,20% Växjö 85 822 1 022-120 -0,14% Ydre 3 617 5-25 -0,69% Ystad 28 623 65-144 -0,50% Åmål 12 229 18-176 -1,44% Ånge 9 548-91 -172-1,80% Åre 10 420 14-125 -1,20% Årjäng 9 953 89-165 -1,66% Åsele 2 875-83 -113-3,93% Åstorp 14 927 121-34 -0,23% Åtvidaberg 11 460 14-41 -0,36% Älmhult 15 759 35-218 -1,38% Älvdalen 7 096-43 -87-1,23% Älvsbyn 8 168-32 -122-1,49% Ängelholm 39 866 124-166 -0,42% Öckerö 12 574 35-20 -0,16% Ödeshög 5 174-26 -56-1,08% Örkelljunga 9 653-2 -118-1,22% Örnsköldsvik 54 986-22 -307-0,56% Östersund 59 956 471-229 -0,38% Österåker 40 495 226-67 -0,17% Östra Göinge 13 687 67-206 -1,51% Överkalix 3 436-61 -90-2,62% Övertorneå 4 709-63 -133-2,82% 13

Tabell 3. Län som skulle ha minskande befolkning utan invandring, eller där befolkningsminskningen skulle ha förstärkts. Förändring Befolknings- utan inflyttning från Förändring utan inflyttning från Län Folkmängd förändring utlandet, antal utlandet, andel Blekinge 152 757 442-1 126-0,74% Dalarna 277 349 794-1 757-0,63% Gotland 57 161-80 -320-0,56% Gävleborg 277 970 1 333-1 610-0,58% Jämtland 126 461 260-1 566-1,24% Jönköping 341 235 2 119-1 444-0,42% Kalmar 233 874 326-2 227-0,95% Kronoberg 187 156 1 269-1 877-1,00% Norrbotten 249 436 799-1 792-0,72% Skåne 1 274 069 10 981-5 201-0,41% Södermanland 277 569 2 846-550 -0,20% Värmland 273 815 735-2 258-0,82% Västerbotten 261 112 895-1 567-0,60% Västernorrland 242 156 175-1 991-0,82% Västra Götaland 1 615 084 14 637-4 186-0,26% Örebro 285 395 2 282-980 -0,34% Östergötland 437 848 4 064-37 -0,01% 14

Referenser SKL (2007), Anställda i kommuner med utländsk bakgrund 2007 [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SKL] SCB (2014), Antal barn per kvinna 1970-2013 och prognos 2014-2060. [Online] SCB. Hittas på: http://www.scb.se/sv_/hitta- statistik/statistik- efter- amne/befolkning/ Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Aktuell- befolkningsprognos/sveriges- framtida- befolkning- 20132060/273434/ [Nedladdad 7 juli 2014] SCB (2014), Antalet sysselsatta ökade bland de utrikes födda. [Online] SCB. Hittas på: http:// www.scb.se/sv_/hitta- statistik/statistik- efter- amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/ arbetskraftsundersokningarna- aku/23265/23272/behallare- for- press/374972/ [Nedladdad 7 juni 2014] SCB (2014), Befolkningens medelålder efter region, kön och år [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] SCB (2014), Befolkningspyramiden har blivit ett torn. [Online] SCB. Hittas på: http:// www.scb.se/sv_/hitta- statistik/artiklar/befolkningspyramiden- har- blivit- ett- torn/ [Nedladdad 5 juli 2014] SCB (2014), Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2013 [Online] SCB. Hittas på: http://www.scb.se/sv_/hitta- statistik/statistik- efter- amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/helarsstatistik- - - Riket/26040/ [Nedladdad 16 juni 2014] SCB (2014), Befolkningsstatistik. Ålderssammansättning bland personer med utländsk- och svensk bakgrund 2013. [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] SCB (2014), Befolkningsutveckling svenska kommuner 2000-2013 [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] SCB (2014), Folkmängd efter region och år [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] SCB (2014), Sveriges framtida befolkning 2014-2060, [pdf] SCB. Hittas på: http://www.scb.se/statistik/be/be0401/2014i60/be0401_2014i60_sm_be18sm1401.pdf [Nedladdad 5 juli 2014]. SCB (2014), Utrikes födda efter region och år [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] SKL (2012), Utrikes födda och utländsk bakgrund 2012 i kommuner och landsting, Rikstabell [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] 15

SCB (2013), Utrikes föddas sysselsättning väntas öka i framtiden. [Online] SCB. Hittas på:http://www.scb.se/sv_/hitta- statistik/statistik- efter- amne/utbildning- och- forskning/analyser- och- prognoser- om- utbildning- och- arbetsmarknad/sysselsattningsprognos/9953/2012i35/ Behallare- for- Press/Sysselsattningsprognos- utvecklingen- till- ar- 2035- enligt- tva- scenarier/ [Nedladdad 7 juli 2014] SCB (2014), Vakanser, privat sektor (KV) efter region och kvartal [Egenframtagna siffror med hjälp av statistik från SCB] 16

17

Om Fores Fores är en tankesmedja som vill förändra. Globalisering och klimatförändring innebär utmaningar som kräver nya sätt att se på samhället. Fores ger debatten nya perspektiv, frimodiga idéer och positiv energi. Vi bygger nätverk av samhällsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta förslag på lösningar för en hållbar framtid. www.fores.se brev@fores.se Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm FORES FORUM FÖR REFORMER OCH ENTREPRENÖRSKAP