Sverige allt glesare. Göran Wikner December 2007. Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren

Sverige allt glesare Göran Wikner December 2007 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren

Sverige allt glesare Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren. Författare: Göran Wikner G Wikner ekonomi & analys ab E-post: goran@g-wikner.se Telefon: 0708-33 65 16 1

Sverige allt glesare... 1 Inledning... 3 En framtid med allt större ödebygder i Sverige?... 4 Kärnan i arbetskraften blir allt mindre i allt fler kommuner.... 7 Allt färre barn och ungdomar förvärrar för många kommuner.... 10 Få unga ersätter de äldre på arbetsmarknaden... 13 Kan kommunernas ledning göra något själva?... 16 Allt äldre arbetskraft i utflyttningskommuner... 17 Tabellbilaga... 19 2

2007-12-05 Göran Wikner G Wikner ekonomi & analys ab Inledning Varifrån skall jobben komma? Det har varit den stora politiska frågan under decennier. I takt med att befolkningen åldras måste man även ställa frågan: Varifrån skall arbetskraften komma? I ett stort antal av Sveriges kommuner kommer nämligen arbetskraften att bli en bristvara under de närmaste åren. För många kommuner blir det en fråga om att överleva när bristen på arbetskraft blir akut, exempelvis inom vård, omsorg och andra basala kommunala uppgifter. För många företag blir en flytt eller nedläggning nödvändig när det inte längre finns folk att bemanna maskiner och datorer. Företagen på den lokala marknaden, exempelvis butiker och frisörer, kommer att förlora en stor del av kundunderlaget och får en ännu osäkrare marknad än idag. Dessvärre går det inte att fullt ut förutse kraften i utvecklingen. De närmaste årens stora förändringar i befolkningsstrukturen kommer sannolikt att förstärka de ogynnsamma tendenserna i de kommuner som är på väg åt fel håll. När väl följderna av den snabba förändringen av befolkningsstrukturen blir uppenbara på den lokala arbetsmarknaden är nämligen risken stor att utflyttning och nedläggning av företagen accelererar. Några större nyetableringar av företag är inte att räkna med för kommuner med vikande och åldrande befolkning. Några slutsatser från analysen är att stora regioner i Sverige i praktiken riskerar att bli näst intill ödemark, i vart fall ur ekonomisk synvinkel. I takt med att utvecklingen accelererar kommer den regionala utjämningen, som idag bygger på att 13 kommuner runt Stockholm och Malmö hjälper till att finansiera resten av landets kommuner 1, allt närmare ett totalt haveri. Skatteunderlaget minskar snabbt i många kommuner medan storstädernas tillväxt riskerar att hämmas av ett allt högre skattetryck. Att lösa situationen med den ogynnsamma befolkningsutvecklingen i en kommun genom att gå samman med grannkommunen kan möjligen vara en hjälp, men att slå samman kommuner med likartade förutsättningar löser inte de underliggande problemen med en svag och ogynnsam utveckling av befolkningen. Andra sidan av myntet är att befolkningsutvecklingen i storstadsområdena fortsätter att accelerera. I ett längre perspektiv är det sannolikt gynnsamt, eftersom dynamiken i utvecklingen ökar starkt med storleken på regionen. Det skapar en starkt differentierad marknad med stora möjligheter till specialisering för både företag och arbetskraft. Redan idag är bostadsfrågan ett hinder. Jämfört med de svårigheter, som många av de europeiska länderna står inför med snabbt minskande och åldrande befolkning, är Sveriges relativt små. Det innebär samtidigt att vi inte 1 Källa: SCB databaser. 3

utan vidare kan förlita oss till invandring för att få tillräckligt med arbetskraft. Konkurrensen från Kontinentaleuropas länder om invandrare blir stark. De senaste årens nettoutvandring från de Östeuropeiska länderna avtar när dessa länders ekonomiska situation förbättras. Sannolikt får vi istället se en avtagande invandring, kanske även en nettoutflyttning, i konkurrensen om arbetsvilliga händer och huvuden. 2 I beräkningarna räknar vi dessutom med att nettoinvandringen till Sverige är noll. Det kan synas som ett starkt antagande, men konkurrensen om den flyttbara arbetskraften är stor, inte minst inom Europa. Det är långt ifrån självklart att Sverige är ett förstahandsval för den som frivilligt eller av tvång lämnar sitt land för att söka försörjning och ett drägligt liv i ett annat land. Tvärtom finns det tendenser till att både invandrare och infödda svenskar flyttar ut. För att vi skall få ett, nödvändigt, invandringsöverskott krävs kraftfulla åtgärder och en positiv syn på invandring. En framtid med allt större ödebygder i Sverige? Ett skäl till att den kommande bristen på arbetskraft i kommunerna inte kommer fram i diskussionerna kring Sveriges framtid är att det totalt sett inte ser ut att vara några större problem. Andelen över 65 år ökar fram till 2016 men samtidigt minskar andelen unga. Andelen unga och gamla, som åldersmässigt skall försörjas av den förvärvsarbetande generationen, förändras därigenom inte mycket. Andelen i åldern 20-64 år av befolkningen minskar med knappt en procentenhet, från 58,8 till 58,0 procent. Kostnaden för kommuner och stat behöver inte öka på grund av den ändrade fördelningen med färre unga och fler över 65 år. Kostnaden för ungdomar är ofta högre, eftersom så gott som alla ungdomar går i skolan medan kostnaden för äldre uppkommer först när de behöver någon form av omsorg. 2 Det innebär att de befolkningsprognoser, som SCB gör, sannolikt ger en alltför positiv bild, eftersom deras framskrivningar förutsätter en stabil nettoinvandring. I de modeller som används här antar vi att det inte blir någon nettoinvandring under de närmaste 10 åren. På tio års sikt blir dock skillnaderna relativt små mellan vår modell och SCB:s. 4

Sammansättningen av Sveriges befolkning 2006, 2016 och 2016. Ålder 2006 2016 2016 0-19 år 23,8 22,2 20,7 20-64 år 58,8 58,9 58,0 65+ 17,3 18,9 21,3 Källa: SCB och egna beräkningar Problemet är istället den ojämna utvecklingen över landet. Dagens åldersfördelning i kommunerna har sina rötter i omflyttningarna från 1960-talet och framåt. Senare, framför allt från 1980-talet och framåt, kom allt fler ungdomar att flytta för att studera. Det syns nu i form av en ökande och ung befolkning kring universitets- och högskoleorterna. Det viktigaste skälet till att flytta från en kommun är att det finns för få jobb. Därmed är det helt enkelt decennier av ogynnsam utveckling av företagandet i landet, som slutligen tar ut sin rätt. Få företag ger få jobb, få jobb ger få i arbetsför ålder. Nu står vi i ett läge där det knappast finns någon väg tillbaka. I alltför många kommuner har befolkningsunderlaget försvagats så mycket att inga nya företag etablerar sig där. Den lokala efterfrågan är för svag och bristande tillgång till arbetskraft stoppar större etableringar utifrån redan på idéstadiet. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 20-64 år. Procent. 2006-2011 2006-2016 Källa: SCB och egna beräkningar 5

Fram till 2011 minskar antalet personer i åldern 20-64 år i större delen av landet. Minskningen fortsätter i stora drag fram till 2016. Endast runt storstäderna samt universitetsoch högskoleorterna, exempelvis Umeå, Luleå, Linköping, Växjö, Kalmar och Karlstad, kommer denna del av befolkningen att öka. Även Åre kommun kan nämnas, en kommun som medvetet och långsiktigt utvecklat tjänstenäringarna kring turismen. I 136 av landets 290 kommuner minskar antalet personer i åldern 20-64 år med 10 procent och mer fram till 2016. I endast 11 kommuner ökar denna befolkningsgrupp med mer än fem procent, uteslutande kommuner runt storstäderna. I många kommuner kommer den arbetsföra befolkningen att minska med stora tal, som framgår av tabellen nedan. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 20-64 år. Tio kommuner med störst minskning respektive period. Procentenheter. 3 2011 2016 Flen -11,3 Sorsele -23,7 Storfors -11,6 Smedjebacken -24,0 Ljusnarsberg -11,9 Valdemarsvik -24,0 Åsele -11,9 Åsele -24,3 Smedjebacken -12,1 Storfors -24,4 Dorotea -12,7 Hultsfred -25,5 Hultsfred -12,7 Dorotea -26,2 Pajala -12,8 Pajala -26,4 Gullspång -17,7 Gullspång -33,6 Laxå -18,8 Laxå -35,4 Källa: SCB och egna beräkningar. Tabellen ovan visar också hur utvecklingen accelererar snabbt när perspektivet flyttas framåt från 2011 till 2016, trots att vi inte har tagit hänsyn till processen påskyndas av minskad lokal efterfrågan och minskande tillgång till arbetskraft. I många av kommunerna i tabellen är arbetslösheten hög redan idag, trots en stark konjunktur. En del av anpassningen till en lägre befolkning i arbetsför ålder kommer därför att fördröjas något av dessa reserver. Samtidigt är det inte sannolikt att minskningen av befolkningen helt och hållet kan mötas av att de arbetslösa går in. Efterfrågan på arbetskraft kommer i allt högre grad att inriktas mot kommunernas primära uppgifter som vård och omsorg. Industriell verksamhet kommer sannolikt att försvinna först. Den som inte vill/kan ta ett arbete inom den kommunala sektorn måste flytta eller förbli arbetslös. Därför är risken stor att arbetslösheten kommer att fortsätta att vara relativt hög samtidigt som befolkningen minskar utan någon större dämpning av de dynamiska förloppen. Den negativa spiralen snurrar allt fortare. Andelen av befolkningen i åldern 20-64 år var 58,8 procent 2006 i riket och beräknas falla till 58,0 under 2016. Som framgår av tabellen nedan finns det kommuner med en andel långt under genomsnittet och med minskningar långt större än för riket. Självfallet kommer kommuner med stora minskningar av den yrkesverksamma befolkningen att få problem med både skatteintäkter och arbetskraft. I 70 kommuner minskar andelen med mer än 2,5 procentenheter. 3 Uppgifter om samtliga kommuner återfinns i en särskild tabellbilaga. 6

Antal personer 20-64 år i procent av den totala befolkningen 2016 och förändring i procentenheter av andelen från 2006. Tio kommuner med lägst andel respektive störst minskning Andel 2016 Förändring av andel från 2006 Överkalix 50,5 Oxelösund -3,8 Simrishamn 50,2 Borgholm -3,9 Sorsele 49,9 Mörbylånga -4,2 Rättvik 49,9 Vellinge -4,3 Flen 49,6 Askersund -4,4 Borgholm 49,1 Mullsjö -4,5 Bjurholm 48,5 Flen -5,1 Åsele 48,3 Trosa -5,2 Dorotea 48,3 Valdemarsvik -5,3 Pajala 46,1 Knivsta -5,4 Källa: SCB och egna beräkningar Kärnan i arbetskraften blir allt mindre i allt fler kommuner. Än mer hotande för många kommuners situation är utvecklingen inom åldersgruppen 25-54 år, som utgör kärnan i arbetskraften. Det är de åldrar då man i genomsnitt arbetar flest timmar per vecka och har den högsta förvärvsfrekvensen. Förändringarna på riksnivå blir relativt små. Andelen av totalbefolkningen var 39,6 procent under 2006 och beräknas falla till 39,2 procent fram till 2011 och 2016. En hanterbar minskning på riksnivå döljer dock en betydligt värre utveckling i många delar av landet. I 60 kommuner var andelen 35 procent och lägre under 2006. Fram till 2016 räknar vi med att den blir 35 procent och lägre i 140 av Sveriges 290 kommuner, alltså nära hälften. Runt storstadskommunerna är andelen högre än genomsnittet för riket och tillgången på arbetskraft ser ut att vara säkrad även fram till 2016. Av tabellen nedan framgår att kommuner med lägst andel av befolkningen i åldern 25-54 år fram mot 2016 i huvudsak återfinns i Norrland, men det finns kommuner även från Syd- och Mellansverige på listan. Flera av kommunerna återfinns i tabellen både för att andelen blir låg 2016 och att andelen minskar mest. Antal 25-54 år i procent av den totala befolkningen 2016 och förändring i procentenheter av andelen från 2006. Tio kommuner med lägst andel respektive störst minskning Andel 2016 Förändring av andel från 2006 Bjurholm 29,7 Åsele -3,7 Flen 29,6 Malå -3,9 Simrishamn 29,6 Dorotea -4,1 Gullspång 28,6 Haparanda -4,1 Överkalix 28,5 Borgholm -4,2 Borgholm 28,1 Laxå -4,7 Övertorneå 27,8 Flen -5,0 Dorotea 27,7 Pajala -5,2 Åsele 27,3 Övertorneå -5,3 Pajala 24,8 Gullspång -5,8 Källa: SCB och egna beräkningar 7

En låg andel av denna åldersgrupp under 2006 visar sig ge starkt utslag i den beräknade utvecklingen fram till 2016. Sambandet är tydligt och starkt i en statistisk mening. En kommun med låg andel personer i åldern 25-54 år kommer att se denna andel fortsätta att minska. I endast 26 kommuner är förändringen av andelarna från 2006 större än noll Sambandet mellan andelen i åldern 25-54 år, procent, under 2006 och förändringen fram till 2016, procentenheter. Förändring 2006-16 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 Bjurholm Pajala Åsele Övertorneå Jönköping Gullspång Göteborg Malmö Huddinge Sundbyberg Solna Stockholm 25 30 35 40 45 50 Andel 2006 Källa: SCB och egna beräkningar Med tanke på att en så stor del av landets kommuner har en låg andel av den viktiga åldersgruppen 25-54 år, visar det negativa sambandet mellan låg andel 2006 och än lägre andel 2016 att det finns anledning att vara bekymrad över arbetskraftsutbudet i många kommuner och därmed på kommunens fortsatta överlevnad. 8

Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 25-54 år. Procent. 2006 2011 2006-2016 Källa: SCB och egna beräkningar Tabellen nedan visar att förändringen av antalet personer i gruppen 25-54 år uppgår till stora tal redan 2011 för att sedan öka kraftigt fram till 2016. Så stora förändringar kommer vare sig smärtfritt eller smygande. De kommuner som finns i tabellen nedan samt ytterligare många kommer att få en mycket besvärlig situation på arbetsmarknaden redan under de närmaste åren. Sammanlagt har vi räknat med att minskningen av åldersgruppen 25-54 år från 2006 är större än 10 procent i 63 kommuner fram till 2011 och i hela 141 kommuner fram till 2016. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 25-54 år. Tio 10 kommuner med störst minskning. Procent. 2011 2016 Malå -16,9 Överkalix -28,0 Hultsfred -17,1 Flen -28,1 Ljusnarsberg -17,5 Sorsele -28,5 Sorsele -17,6 Åsele -30,8 Åsele -18,1 Hultsfred -31,2 Dorotea -18,8 Övertorneå -32,8 Övertorneå -19,4 Dorotea -33,3 Pajala -20,5 Pajala -35,1 Laxå -22,5 Laxå -40,7 Gullspång -23,6 Gullspång -41,4 Källa: SCB och egna beräkningar 9

Allt färre barn och ungdomar förvärrar för många kommuner. Barn och ungdomar är en förutsättning för en kommuns ekonomiska och demografiska aktivitet på många sätt. En kommun där underlaget för grundskola och gymnasium börjar svikta kommer snabbt in i en kris. En sämre situation för barnens skolgång kan vara den utlösande faktorn för en familj att flytta från kommunen. Den som funderar att etablera ett företag på orten tänker sig för både en och två gånger. Inte bara skolgången för de egna barnen, utan också möjligheterna att rekrytera nyckelpersoner till företaget utifrån spelar in. Under de närmaste åren blir det allt färre barn i grundskolåldern. Endast i en handfull kommuner runt storstäderna ökar antalet ungdomar i åldern 7-16 år. I landets övriga kommuner minskar antalet med mer än två procent från 2006 till både 2011 och 2016. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 7-16 år 2006-2011 2006-2016 Källa: SCB och egna beräkningar Läget för grundskolorna ser således mörkt ut i nästan hela landet. I många kommuner minskar antalet med höga tal. Förändringarna fram till 2011 är relativt säkra eftersom den som blir 7 år eller äldre då redan är född. Som framgår av tabellen nedan minskar antalet elever med mer än en tredjedel fram till 2011 i många kommuner. I 107 kommuner minskar antalet mer än 20 procent. I en handfull kommuner kommer antalet att öka något. 10

Än värre ser situationen ut för 2016 då 176 kommuner får se 20 procent färre barn i grundskoleåldern än idag. Även om tre årskullar av barnen i grundskoleåldern under 2016 ännu inte är födda, är utvecklingen relativt säker, i vart fall på riksnivå. Förändring från 2006 av antalet personer i åldern 7-16 år. Tio kommuner med störst minskning. Procent. 4 2006-2011 2001-2016 Överkalix -31,6 Övertorneå -42,9 Bengtsfors -31,9 Olofström -43,8 Olofström -31,9 Sorsele -43,8 Högsby -31,9 Hällefors -45,7 Hällefors -33,2 Jokkmokk -47,3 Jokkmokk -35,3 Högsby -49,6 Hultsfred -37,9 Dorotea -52,5 Dorotea -39,0 Hultsfred -53,5 Gullspång -42,7 Gullspång -60,6 Laxå -43,9 Laxå -66,3 Källa: SCB och egna beräkningar För hela riket räknar vi med en minskning av åldersgruppen 7-16 år på 12.6 procent fram till 2011 och med 14 procent fram till 2016. Det beror på att det föddes ovanligt många barn under 1990-talets första år. Det är den generationen som just nu är i grundskoleåldern och som är basen för förändringstalen. Om vi följer ungdomarna i gymnasieåldern, 17-19 år, blir bilden ljusare fram till 2011, då den stora generationen från 1990-talets första halva har lämnat grundskolan och passerar gymnasiet. I 80 kommuner är ändå minskningen större än fem procent. Å andra sidan ökar antalet gymnasieungdomar med mer än fem procent i hela 101 kommuner. Förändringen fram till 2016 är dystrare. Endast några få kommuner runt storstäderna kan räkna med fler ungdomar i gymnasieåldern. I övriga landet minskar antalet personer i gymnasieåldern snabbt. Det innebär att många kommuner klarar av att hålla gymnasieskolan vid liv fram till 2011. Därefter ser situationen mörk ut. I 275 av landets 290 kommuner minskar antalet gymnasieelever med mer än fem procent fram till 2016 och med mer än 15 procent i 244 kommuner jämfört med 2006. 4 Uppgifter om samtliga kommuner finns i en särskild tabellbilaga. 11

Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 17-19 år. 2006-2011 2006-2016 Källa: SCB och egna beräkningar Fram till 2011 kommer antalet personer i gymnasieåldern att öka med 4,6 procent från 2006 i hela riket. Fram till 2016 kommer antalet istället att minska med 20,2 procent från 2006. I tabellen nedan visas de kommuner där minskningen är störst i respektive period. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 17-19 år. Tio kommuner med störst minskning. Procent. 2006-2011 2001-2016 Övertorneå -18,5 Robertsfors -46,1 Sollefteå -20,2 Högsby -46,9 Arvidsjaur -20,7 Malå -48,0 Robertsfors -21,3 Överkalix -48,2 Högsby -21,6 Skinnskatteberg -48,9 Storfors -24,1 Laxå -50,1 Pajala -29,1 Hultsfred -53,6 Dorotea -30,0 Sorsele -56,6 Gullspång -31,9 Dorotea -60,2 Sorsele -33,5 Gullspång -63,4 Källa: SCB och egna beräkningar 12

Naturligtvis är det många som betydligt tidigare ser i vilken riktning en kommuns skolor är på väg. Grunden till den dystra utvecklingen är att det i kommuner med kommande kris i gymnasieskolan helt enkelt finns får få föräldrar i den åldern att de har barn i gymnasieåldern. De har redan flyttat därifrån. Utvecklingen inom skolan är ytterligare en faktor, som gör att utvecklingen i många kommuner kommer att bli betydligt värre än vad vi kunnat räkna fram med metoder som i stor utsträckning bygger på de senaste årens genomsnittliga utveckling. Som nämndes ovan kan de sviktande möjligheterna för ungdomar att gå på gymnasiet i den egna eller grannkommunen vara det som gör att man lämnar en sviktande arbetsmarknad. Därför har gymnasieskolan stor betydelse för den lokala arbetskraftsförsörjningen. Slutsatserna av analysen ovan blir att prövningarna snabbt kommer bli stora för många företagare, kommunledningar och människor som vill kunna försörja sig genom eget arbete. Få unga ersätter de äldre på arbetsmarknaden. Med så stora beräknade förändringar av befolkningen i olika åldersgrupper kommer det att uppstå obalanser av olika slag. Vi har berört skolornas problem, här skall vi se lite mer på vad som händer på arbetsmarknaden. Ett sätt att studera vad som är på väg att hända på de lokala arbetsmarknaderna är att jämföra hur många som kommer in i arbetskraften med antalet som lämnar. Överlämningen är vare sig direkt eller entydigt person för person, men kan ge en snabb bild av lokala obalanser. I åldersgruppen 55-64 år blir det med stigande ålder allt fler som lämnar arbetskraften. De kan få någon form av pension eller eventuellt försörjning via försäkringskassa eller A-kassa. I åldersgruppen 20-29 år kommer man istället in på arbetsmarknaden från utbildning, arbetslöshet, värnplikt eller att man bildar familj på en ny ort. Proportionerna mellan dem som är på väg in och dem som är på väg att lämna arbetsmarknaden ger ett grovt mått på hur arbetskraftsförsörjningen fungerar för gamla eller potentiellt nya företag i kommunerna samt för den offentliga sektorn. Lika många bör komma in som de som utträder för att det skall råda någorlunda balans. I många av Sveriges kommuner finns det ett växande underskott på unga jämfört med dem som är på väg ut. Redan under 2006 var andelen nya på arbetsmarknaden (åldersgruppen 20-29 år) mindre än 70 procent av antalet på väg ut från arbetsmarknaden (åldersgruppen 55-64 år) i hela 207 kommuner. Till en del beror det på att den stora 40-talistgenerationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. På riksnivå var 2006 proportionerna mellan nya och gamla på arbetsmarknaden 89,2 nya mot 100 på väg ut. Fram till 2011 stiger proportionerna till 97,7 procent när större delen av 40-talistgenerationen är borta från arbetsmarknaden. När den stora 90-talistgenerationen slutligen ersatt 40-taliserna runt 2016 stiger andelen till 106,6 procent i riket. Det finns således ingen större obalans på nationell nivå. Ökningen behövs dock för att vi skall kunna fortsätta att öka standard och välstånd. 13

Men på lokal nivå är obalanserna stora på många håll. Under 2011 kommer andelen nya på arbetsmarknaden att vara under 70 procent av de äldre i 156 av Sveriges 290 kommuner och lägre än 50 procent i 28 kommuner. Obalanserna i de flesta av kommunerna beror således inte enbart på skillnader i generationernas storlek. Huvudorsaken är de tidigare stora omflyttningarna, som skapat en ogynnsam sammansättning av befolkningen i så många kommuner och som under decennier förstärkts av den svaga utvecklingen av företagandet. Motsvarande uppgifter för 2016 är att i 124 kommuner beräknas andelen vara lägre än 70 procent och lägre än 50 procent i 24 kommuner, under förutsättning att de unga verkligen stannar kvar så länge. På kartorna nedan visas hur kommunerna fördelar sig över landet om man utgår från i stort sett oförändrade proportioner, alltså att de unga motsvarar 90-110 procent av antalet i den äldre gruppen. Kartorna visar dels att det i ett antal kommuner blir bättre, men också att obalanserna finns i alla delar av landet. Åldersgruppen 20-29 år i procent av åldersgruppen 55-64 år 2006 och 2016 2006 2016 Källa: SCB och egna beräkningar Tillflödet på arbetsmarknaden är således betydligt mindre än frånflödet i stora delar av landet. Endast runt storstäder samt universitets- och högskoleorter är det någorlunda balans eller till 14

och med en nettoökning. Större delen av Norrland, stora delar av västra Svealand och östra Götaland kommer att få en negativ obalans mellan in- och utflöde. I tabellen nedan redovisas de tio kommuner där andelen nya på arbetsmarknaden är lägst i förhållande till dem som är på väg att lämna. Andelen nya på arbetsmarknaden (20-29 år) antalet på väg ut (55-64 år) 2006 respektive 2016. Tio kommuner med lägst andel. Procent. 2006 2016 Smedjebacken 43,9 Borgholm 43,6 Ockelbo 43,6 Valdemarsvik 43,2 Mörbylånga 43,3 Laxå 43,1 Ljusnarsberg 43,1 Dorotea 41,5 Gullspång 42,5 Överkalix 40,9 Storfors 41,5 Smedjebacken 38,8 Bräcke 41,3 Storfors 38,2 Pajala 40,2 Pajala 34,1 Valdemarsvik 40,1 Övertorneå 31,8 Vellinge 38,7 Gullspång 30,8 Källa: SCB och egna beräkningar För Vellinges del finns det kanske inte någon större anledning till oro med tanke på att invånarna är välbärgade och har nära till Malmö med stora reserver av arbetskraft. Däremot blir det uppenbart problem för de övriga kommunerna i tabellen att överleva. Flera av kommunerna finns med både i kolumnen för 2006 och 2016 och i de flesta fall med betydligt lägre tal för utbytet på arbetsmarknaden. När endast 30 till 40 unga ersätter 100 äldre på väg ut ur arbetsmarknaden är det uppenbart ett stort problem på den lokala arbetsmarknaden. I kommunerna med störst obalanser är faran stor för att arbetsmarknaden kan att falla ihop. Den företagare, som funderar på att etablera sig i kommunerna i tabellen ovan (och många fler i den långa listan av kommuner med ogynnsam balans mellan in- och utflödet på arbetsmarknaden), måste tänka sig för både en och två gånger. Det blir problem att överhuvudtaget få tag på arbetskraft. Dessutom finns det ett starkt samband med att grundoch, framför allt, gymnasieskolan överlever. Även den kommunala servicen kan antas gå på sparlåga. Dessa problem hindrar inte bara företagare att etablera sig utan även inflyttning av människor i arbetsför ålder från andra kommuner. Det finns således mycket som missgynnar de kommuner som har en negativ balans mellan inoch utflöde på arbetsmarknaden. Sannolikt ger beräkningarna av befolkningsstrukturen en ogrundat gynnsam bild av utvecklingen. För de orter där förändringarna är störst och negativa, kommer katastrofen allt närmare, sannolikt i en betydligt högre takt än vad som går att beräkna i vår relativt enkla modell. Det omvända gäller naturligtvis där bytesförhållandena är positiva. I tabellen nedan redovisas de tio kommuner där utbytestalet minskar respektive ökar mest. 15

Förändring från 2006 till 2016 av andelen på väg in på arbetsmarknaden (20-29 år) av dem som är på väg ut (55-64 år). Tio kommuner där utvecklas mest negativt respektive positivt. Procentenheter. Mest negativ 2006-2016 Mest positiv 2006-2016 Lycksele -6,6 Salem 57,8 Laxå -7,1 Håbo 48,5 Alvesta -8,4 Tyresö 47,0 Storuman -8,7 Haninge 47,0 Aneby -9,8 Västerås 38,7 Robertsfors -10,1 Värmdö 36,3 Dorotea -11,6 Upplands-Bro 36,0 Gullspång -11,7 Gävle 35,3 Högsby -14,1 Staffanstorp 34,7 Övertorneå -14,9 Sigtuna 33,8 Källa: SCB och egna beräkningar Kan kommunernas ledning göra något själva? Tabellerna och kartorna har visat på att det är en allvarlig situation för kommunerna i stora delar av landet. Befolkningen i arbetsför ålder sviktar och många får problem med sina skolor. Dagens situation är ett resultat av decenniers misskötsel av förutsättningarna för småföretagande i landet och resultatet av den politiken kan inte vändas omedelbart. På samma sätt som småföretagandet har missgynnats av den generella politiken måste naturligtvis huvudansvaret för en vettig politik ligga på statlig nivå. Det gäller beskattningen av företagaren, förmögenhetsbeskattning och inkomstbeskattning. Vad staten bör göra är således väl känt. Men kan kommunpolitikerna göra något själva? Ja, det finns en del faktorer, där besluten ligger på kommunal nivå. Vi skall titta närmare på två faktorer, där ansvaret ligger på kommunal nivå. Den första faktorn gäller hur stor del av kommunens verksamhet som läggs ut på entreprenad. Tanken är att ju mer kommunen låter entreprenörer sköta, desto livligare blir företagandet i kommunen. En företagare smittar gärna en annan. 5 Den andra faktorn är hur företagsklimatet upplevs i kommunen. Det kan gälla allt från snabbheten i handläggning av företagarnas ärenden, tillgången på industrimark, kommunikationer till kommunledningens bemötande av företagarna. Tanken är att en företagare blir kvar och expanderar ju bättre företagsklimatet är. Det positiva klimatet kan till och med spridas utanför kommunens gränser så att andra företagare flyttar in. Ju fler och aktivare företagare det finns i en kommun, desto fler jobb skapas och de viktiga åldersgrupperna får större möjligheter att stanna kvar. Därmed räddas även skolorna och kommunen kommer in i en positiv befolkningsspiral. 5 Det finns starka samband mellan antalet företag och hur stor del av kommunen verksamhet som är på entreprenad. Det har bland annat visat sig i flera studier av kvinnligt företagande publicerade av Svenskt Näringsliv. 16

Som framgått ovan finns det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller effektiviteten på arbetsmarknaden. I vissa kommuner är antalet nyinträdande (20-29 år) betydligt högre än de som är på väg att lämna arbetsmarknaden (55-64 år). Utbytesgraden, alltså andelen nya i procent av dem som är på väg att lämna varierar. De underliggande faktorerna rör naturligtvis jobben: i kommuner med gott om arbetstillfällen stannar de unga kvar och finns tillgängliga när de äldre är på väg att lämna arbetsmarknaden. Viljan, eller snarare förmågan, att stanna kvar blir större ju aktivare den lokala ekonomin är. Både den privata och den offentliga sektorns aktivitet spelar in. Allt äldre arbetskraft i utflyttningskommuner. Eftersom det under många decennier fötts relativt få barn, stiger medelåldern något i riket. Bryter man ner analysen till kommunal nivå finner vi stora skillnader. Den stigande medelåldern beror inte enbart på att det blir fler riktigt gamla eller föds för få barn. Även inom arbetskraften kommer medelåldern att stiga i ett antal kommuner. Det kan ses som ytterligare ett symptom på obalanser i kommuner på väg mot en felaktig befolkningsstruktur. Till och med inom en så pass avgränsad åldersgrupp stiger medelåldern snabbt. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av medelåldern i åldersgruppen 20-64 år. Tio kommuner med störst ökning. 2006-2011 2006-2016 Färgelanda 0,67 Hultsfred 1,13 Smedjebacken 0,68 Flen 1,24 Dorotea 0,68 Storfors 1,25 Sorsele 0,73 Högsby 1,26 Pajala 0,75 Sorsele 1,39 Storfors 0,78 Pajala 1,41 Flen 0,85 Dorotea 1,63 Gullspång 1,26 Laxå 2,07 Laxå 1,34 Övertorneå 2,10 Övertorneå 1,45 Gullspång 2,55 Källa: SCB och egna beräkningar Det finns ett tydligt samband mellan medelåldern inom gruppen 20-64 år och förändringen av dess andel av befolkningen. En minskande andel ger högre medelålder, d v s situationen förändras snabbt. Det innebär att det är de mest arbetsaktiva som först försvinner från kommuner med sviktande befolkning och ekonomisk aktivitet för att sedan återfinnas runt storstäderna. 17

Förändring 2006-2016 av andelen 20-64 år i procent av befolkningen samt medelåldern 2006 i samma grupp i Sveriges kommuner. 20 10 Solna Göteborg Stockholm Förändr av andelen Umeå 0 Lund Malmö -10-20 Överkalix Pajala -30 Gullspång Laxå -40 38 40 42 44 46 48 Medelålder Källa: SCB och egna beräkningar Redan nu är bristen på arbetskraft det viktigaste hindret för de lokala företagens expansion. Hur viktig arbetskraftsförsörjningen är för näringslivets utveckling kan belysas med att närmare 40 procent av de företagare i Sveriges kommuner säger att brist på lämplig arbetskraft är det som hindrar dem från att expandera. 6 Om vi fokuserar analysen till den grupp där sysselsättning och arbetade timmar är än högre, åldersgruppen 25-54 år, finner vi förändringar som är än starkare. Fram till 2011 från 2006 ökar denna grupp med mer än två procent i endast femton kommuner. I 106 av kommunerna minskar åldersgruppen med mer än åtta procent. I riket minskar åldersgruppen med 1,8 procent. Fram till 2016 blir åldersgruppen något mindre jämfört med 2006, -1,6 procent i riket. En minskning på mer än åtta procent finner vi i 158 kommuner medan antalet ökar i 57 kommuner till följd av den stora 90-talistgenerationens inträde på arbetsmarknaden. Med en så snabb minskning av antalet personer i de mest aktiva åldrarna i så många av Sveriges kommuner, kommer svårigheterna att få tag på arbetskraft att öka. Tendenserna syns redan nu och accelererar under det närmaste decenniet. Risken är uppenbar att utflyttningen går än fortare än vad vi räknat med i våra modeller. Där finns inga företagare som kan, eller vill, satsa på att utveckla ortens företag eftersom både arbetskraften och den lokala efterfrågan försvinner. Stora delar av Sverige blir i praktiken ekonomiskt ödeland medan storstäderna expanderar. 6 K-fakta, Svenskt Näringsliv. 18

Tabellbilaga I denna bilaga finns uppgifter för varje kommun om befolkningsutvecklingen från 2006 till 2011 respektive 2016. Basåret, 2006, är faktiska siffror enligt SCB medan framskrivningarna till 2011 och 2016 är framskrivningar i en egen befolkningsprognos. Förutom förändringstal finns även rangordningen bland Sveriges 290 kommuner. Den kommun som har störst positiv förändring får rang 1 och den som har mest negativ/minst positiv utveckling får rang 290. Där finns även ett mått på hur utbytet på arbetsmarknaden ser ut idag och 2016. Andelen inträdande på arbetsmarknaden i åldern 20-29 år räknas i procent av de åldersgrupper som är på väg ut i varierande grad, 55-64 år. Även här har kommunerna rangordnats så att den kommun som har högst andel nya i procent av dem som är på väg att lämna får rang 1 och den kommun där andelen är lägst får rang 290. 19

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Upplands Väsby -3,5 134-6,2 115-2,5 89-3,3 87-10,4 52-12,6 69 10,1 52-15,9 55 84,9 39 117,9 32 Vallentuna 4,0 4 8,4 2 4,3 4 8,3 5-2,7 11 1,1 15 17,3 15-2,9 7 76,0 56 102,6 45 Österåker 0,1 59 0,0 51 1,9 16 3,8 27-1,5 9 4,5 8 12,5 36-10,7 25 56,9 200 87,6 84 Värmdö 6,6 1 12,7 1 5,3 2 11,2 1 2,6 6 9,8 5 28,5 1 10,1 2 52,7 230 89,0 78 Järfälla -2,2 104-3,1 79-1,0 63-1,1 69-8,0 35-7,3 35 15,6 22-10,6 24 82,2 42 110,1 36 Ekerö -0,7 69-1,1 61 0,7 35-1,5 74-4,9 19-2,1 17 21,1 7-9,7 22 48,0 262 70,1 164 Huddinge 2,2 22 4,4 14 1,0 29 2,9 31-3,0 13-2,3 18 11,7 41-3,9 12 96,3 23 120,4 28 Botkyrka -1,5 87-2,9 75-1,5 71-2,2 79-9,0 40-8,9 44 6,8 75-17,2 63 102,8 18 119,9 30 Salem -0,3 63 0,0 54 2,5 12 5,4 17-7,2 30-6,9 31 21,9 4-4,4 13 62,7 138 120,5 27 Haninge 0,5 50 1,2 40 0,8 30 4,8 19-10,6 54-9,6 48 11,1 45-15,7 53 87,6 34 134,6 15 Tyresö 0,1 58 1,6 35 0,7 34 1,5 40-5,8 25-8,1 42 17,2 18-5,9 18 72,5 74 119,6 31 Upplands-Bro -1,1 77-3,2 80-0,4 49 0,6 49-13,7 87-14,2 82 2,5 137-26,4 145 75,7 57 111,7 35 Nykvarn -3,5 137-5,8 110 0,7 33-0,8 66-5,3 22-4,2 22 16,6 20-9,2 20 47,6 265 68,4 178 Täby -5,7 186-9,8 154-4,2 111-8,7 137-4,2 15-6,0 28 17,7 13-3,4 9 62,3 142 92,5 63 Danderyd -2,6 110-3,0 77-1,5 70-4,2 97 4,1 3 3,5 11 20,8 8 17,2 1 68,1 98 92,1 68 Sollentuna -1,0 74-0,8 58-0,7 53-1,6 75-2,0 10-0,3 16 18,5 12-3,8 11 75,2 59 102,2 47 Stockholm 2,1 26 4,3 17 0,2 38 3,0 30-4,6 17 1,2 14 6,1 86-12,5 31 130,3 9 138,4 14 Södertälje 0,5 49 1,2 39-0,8 57 0,8 48-11,4 66-12,0 64 8,7 61-15,9 54 104,7 17 132,4 19 Nacka 2,7 14 6,0 8 2,9 10 6,6 10-0,1 7 6,5 7 18,9 10 2,2 6 77,0 52 102,3 46 Sundbyberg 3,2 9 6,8 5 1,2 25 4,7 22-7,2 29-4,5 25 9,8 55-13,3 39 143,8 7 159,6 6 Solna 4,3 2 7,8 3 5,9 1 10,6 2-2,8 12 8,5 6 5,5 91-13,1 36 148,7 5 147,4 8 Lidingö -0,8 70-0,8 59-0,7 54 0,0 58 3,7 4 10,6 4 15,1 24 3,1 4 67,4 105 92,4 65 Vaxholm 2,1 25 3,5 22 2,4 13 5,7 16 7,4 1 17,3 2 17,3 16 8,5 3 47,5 266 79,4 116 Norrtälje 0,4 53-0,2 55-0,9 60 0,1 57-17,1 133-21,4 128 10,8 48-22,2 103 59,0 181 79,9 111 Sigtuna 1,9 30 4,5 13 0,7 31 3,1 29-11,0 59-13,0 72 17,2 17-11,4 27 93,0 29 126,8 24 Nynäshamn -0,2 60-1,6 65-2,0 76-0,6 65-15,2 112-19,7 112 11,1 44-15,4 49 59,2 177 85,7 88 Stockholms 1,1 2 2,4 1 0,4 1 2,4 1-5,4 1-2,5 1 11,1 1-9,9 1 100,7 3 122,2 2 20

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Håbo -2,4 106-4,2 86-0,3 48 1,1 46-4,8 18-2,6 19 8,7 59-16,3 57 57,3 196 105,8 39 Älvkarleby -1,8 93-4,4 90-4,5 117-6,7 112-20,5 191-24,0 152 20,5 9-20,0 81 55,2 214 70,7 160 Knivsta 2,7 13 1,0 42 3,2 8 4,7 21 7,0 2 33,2 1 3,1 129-20,2 86 63,2 133 67,9 183 Heby -1,6 90-5,9 111-5,0 130-9,5 144-20,3 188-28,2 187-6,5 228-36,2 233 64,3 126 66,9 190 Tierp -1,3 82-3,4 82-2,3 86-3,6 91-15,2 111-22,9 141 10,9 46-14,5 44 61,8 149 79,7 113 Uppsala 1,7 31 2,2 30 1,1 26 4,2 25-11,6 71-10,2 53 2,9 134-20,1 83 143,5 8 161,7 5 Enköping 1,1 40 0,4 46-0,2 47 1,1 45-10,3 51-13,1 74 2,2 139-17,9 67 66,6 112 90,0 76 Östhammar -7,2 225-16,2 241-10,7 236-19,0 244-27,2 269-38,9 270-5,1 211-37,1 240 56,5 208 61,9 212 Uppsala 0,5 4-0,4 5-0,3 3 1,1 3-12,0 4-12,0 4 3,1 9-21,3 7 105,6 2 124,9 1 Vingåker -10,0 268-19,8 266-13,4 269-23,8 269-22,7 228-35,9 255-0,3 165-30,2 181 48,9 257 48,4 270 Gnesta -2,7 112-6,9 119-3,5 103-5,6 106-16,5 128-19,4 110 11,9 39-25,9 138 52,4 236 63,1 206 Nyköping -1,1 75-3,3 81-1,8 74-1,6 76-12,1 75-11,9 63-0,1 162-23,0 111 68,1 100 84,7 94 Oxelösund -7,3 228-13,4 196-4,6 119-9,3 142-20,1 187-24,8 156 2,5 138-26,6 147 53,7 223 61,1 216 Flen -11,3 281-23,7 280-16,1 279-28,1 282-20,8 195-34,3 244-8,0 242-32,7 204 47,3 267 44,4 280 Katrineholm -3,0 120-7,9 132-6,6 161-9,6 145-19,0 163-24,9 157 4,6 107-27,3 156 72,8 73 87,8 83 Eskilstuna 0,6 46 0,1 50 0,1 43 2,7 32-11,9 73-11,8 60 3,6 125-20,4 89 86,4 37 116,3 34 Strängnäs 0,5 51-0,6 56-0,9 58 0,2 53-11,2 61-8,1 41 6,7 78-19,8 79 60,1 165 75,7 130 Trosa -3,2 125-7,0 121-3,6 104-4,8 100-11,0 57-12,4 66 26,2 2-14,6 46 44,2 280 64,3 199 Södermanlands -1,8 11-4,8 10-3,0 9-3,7 10-14,2 7-16,2 6 3,7 8-23,0 10 69,1 18 87,6 15 21

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Ödeshög -6,4 204-15,1 224-9,2 213-16,4 220-19,3 170-28,2 Ydre -9,7 267-21,0 272-10,5 233-20,3 256-29,1 277-38,9 Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang 190-10,1 258-28,6 164 52,5 234 53,1 255 269-7,1 234-40,0 252 48,0 263 48,5 269 Kinda -4,8 165-11,1 169-9,2 214-13,5 188-20,8 194-29,6 201-6,6 230-33,2 208 52,2 238 64,0 204 Boxholm -6,9 218-14,9 221-9,7 223-17,2 226-24,7 250-38,6 266 13,5 30-16,6 61 50,1 251 54,4 247 Åtvidaberg -6,8 214-14,7 217-8,9 208-15,5 210-18,2 147-29,0 196 1,6 145-15,6 52 49,7 252 58,8 231 Finspång -8,3 247-16,2 239-9,4 216-15,8 214-19,4 171-29,1 197-9,4 252-34,8 225 55,8 211 67,8 186 Valdemarsvik -10,8 277-24,0 283-11,8 256-23,4 267-28,7 276-39,8 273-5,7 217-44,2 275 40,1 289 43,2 282 Linköping 1,9 29 3,2 23 1,0 28 3,9 26-11,1 60-10,2 52 7,5 71-20,3 87 145,1 6 166,2 3 Norrköping 0,7 45 0,6 45-0,8 56 1,7 38-14,0 93-16,1 94 5,8 89-17,4 65 96,8 22 128,0 23 Söderköping -5,4 179-10,8 163-7,2 171-12,6 178-16,1 122-23,2 142 5,0 100-26,4 144 46,6 271 46,6 276 Motala -2,2 103-5,6 106-4,7 121-7,4 121-17,5 137-23,5 148 7,9 64-23,4 114 71,8 78 83,8 99 Vadstena -5,8 191-13,6 199-8,7 201-15,4 206-19,5 174-30,4 210 8,6 62-22,0 102 47,1 269 61,2 215 Mjölby -3,0 123-6,1 114-3,4 98-5,3 103-18,9 160-22,8 139 15,2 23-21,7 99 69,1 93 92,4 64 Östergötlands -0,9 7-2,6 7-2,3 7-2,2 8-15,2 11-18,6 11 5,4 4-21,8 8 94,6 6 116,4 3 Aneby -4,9 170-11,9 177-7,8 179-15,0 200-30,8 282-38,3 265-4,0 203-43,2 270 64,8 122 55,0 245 Gnosjö -5,9 194-14,3 209-11,2 242-18,6 241-20,0 184-32,1 225-10,1 257-27,3 157 74,1 65 74,6 136 Mullsjö -7,4 229-15,9 234-6,2 151-12,5 176-19,5 173-27,1 176 3,8 118-27,1 155 61,9 148 72,7 148 Habo -1,1 79-4,6 92-1,0 61-0,4 62-7,1 28 1,9 12-8,0 243-19,3 76 69,2 90 71,8 154 Gislaved -3,2 126-7,1 123-5,9 144-9,8 148-17,5 138-24,7 155 4,2 112-22,7 109 77,9 49 90,7 73 Vaggeryd -1,0 73-2,9 76-0,7 55-2,5 81-8,1 36-7,4 38 1,1 152-18,3 72 74,5 61 80,5 108 Jönköping 3,6 5 6,1 7 4,2 5 10,1 3-11,5 69-10,7 54 6,8 76-15,5 50 111,5 14 143,5 11 Nässjö -2,7 111-5,7 108-4,7 122-6,8 116-16,7 129-21,7 131 5,9 88-25,5 133 72,8 72 91,0 72 Värnamo 0,3 55 0,0 52-2,0 77-2,7 84-11,0 58-11,8 62 6,4 83-19,7 78 84,1 40 90,6 74 Sävsjö -5,5 182-12,5 186-8,7 202-14,2 193-19,7 179-29,5 200-0,4 166-25,7 135 70,0 84 79,5 115 Vetlanda -4,4 157-9,0 143-6,4 156-9,8 147-17,8 144-25,0 160 10,6 50-19,6 77 67,2 108 80,5 109 Eksjö -5,8 188-13,0 193-11,0 240-17,8 232-19,1 164-25,0 158-4,6 208-36,2 232 66,5 114 65,7 193 Tranås -2,1 100-4,7 94-3,5 100-4,1 96-10,3 50-14,7 84 9,3 58-10,7 26 70,5 82 97,2 54 Jönköpings -0,5 6-2,0 6-1,7 6-1,4 6-14,2 8-17,0 8 4,4 6-20,6 5 86,4 8 104,2 8 22

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Uppvidinge -8,3 249-17,6 253-11,5 251-19,7 248-21,6 212-36,7 Lessebo -9,5 264-19,1 261-10,4 231-18,4 237-19,1 166-26,4 Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang 258-8,8 248-33,5 213 62,3 141 68,1 181 171-2,3 182-28,5 163 58,1 189 64,1 201 Tingsryd -8,3 250-16,6 243-10,9 237-18,5 238-22,7 230-30,0 207-3,6 196-39,5 250 59,1 178 60,0 225 Alvesta -6,7 213-14,8 219-11,0 241-18,8 242-22,5 225-29,8 202-6,3 224-40,1 253 72,9 71 64,5 198 Älmhult -3,3 131-7,9 133-6,3 153-9,3 140-13,3 83-20,5 120-6,7 232-23,4 115 74,4 62 79,8 112 Markaryd -7,8 243-16,5 242-10,6 235-16,4 219-22,6 226-31,4 219-5,1 212-35,5 229 65,9 115 71,7 155 Växjö 1,5 34 2,0 31 1,3 23 4,8 20-8,4 37-6,0 27 5,0 101-14,6 45 121,0 10 143,0 12 Ljungby -3,0 122-6,4 117-4,2 112-6,7 113-18,9 161-22,9 140 5,1 98-24,6 125 72,3 75 88,3 80 Kronobergs -2,5 13-5,8 13-4,0 12-5,3 12-15,1 10-18,3 9 0,4 15-24,4 13 90,1 7 102,6 10 Högsby -11,2 280-22,0 276-15,2 277-27,4 278-32,9 286-48,9 287-21,6 285-46,9 282 62,0 147 47,9 273 Torsås -6,2 199-14,5 214-8,5 198-15,2 204-18,3 149-21,2 124-8,9 249-40,4 256 54,0 220 54,8 246 Mörbylånga -5,0 173-12,8 189-7,7 178-12,0 170-18,4 156-21,0 122-2,6 188-30,1 179 43,3 283 46,1 277 Hultsfred -12,7 287-25,5 286-17,1 282-31,2 285-36,8 288-53,9 288-14,4 270-53,6 287 60,8 156 56,7 239 Mönsterås -5,0 171-11,1 167-8,9 207-14,0 192-22,8 232-33,1 239 0,4 157-30,5 183 55,6 213 68,6 176 Emmaboda -7,3 226-13,7 202-9,5 221-16,2 218-25,5 255-34,6 246 13,8 28-27,0 153 59,5 170 68,8 172 Kalmar 2,3 18 2,8 27 0,7 32 4,6 23-14,6 101-15,4 89 2,9 133-25,9 137 119,8 11 144,6 10 Nybro -3,6 140-8,0 136-4,4 116-6,8 117-21,5 206-27,6 180 0,2 158-31,8 196 65,1 119 85,2 90 Oskarshamn -5,0 172-9,7 153-5,8 140-8,0 133-13,8 91-18,9 108 3,8 117-21,5 97 64,7 123 82,5 104 Västervik -6,9 217-14,0 206-8,8 204-15,3 205-24,0 241-32,7 234 4,5 108-33,0 206 54,3 217 62,1 210 Vimmerby -2,5 108-6,0 113-5,0 128-7,8 127-20,5 192-27,3 178 6,7 77-31,5 190 67,5 104 84,7 93 Borgholm -6,0 195-15,2 225-11,3 245-20,3 255-19,6 178-29,3 198-17,3 279-39,7 251 45,4 274 43,6 281 Kalmar -3,8 16-8,5 17-5,9 16-8,9 17-20,4 20-26,7 21 0,0 16-31,5 19 71,9 17 85,3 18 Gotland -1,1 76-4,4 91-4,9 125-6,2 109-21,5 207-26,6 173-1,1 173-32,8 205 73,2 69 87,1 85 Gotlands -1,1 8-4,4 9-4,9 14-6,2 13-21,5 21-26,6 20-1,1 17-32,8 21 73,2 16 87,1 16 Olofström -9,2 259-18,6 259-11,4 247-20,1 251-29,6 280-41,4 278 7,6 69-32,6 201 55,8 212 70,4 162 Karlskrona -2,3 105-5,1 101-2,6 92-3,4 89-9,3 43-7,4 39 1,6 146-21,1 95 88,0 33 99,3 50 Ronneby -4,5 159-10,1 156-6,1 149-8,7 138-16,8 130-21,2 125-3,6 197-27,7 159 77,1 51 87,9 82 Karlshamn -3,6 141-7,1 122-3,8 106-5,5 105-14,1 95-21,3 126 0,9 155-20,6 93 70,1 83 88,3 81 Sölvesborg -4,4 154-8,7 142-4,7 120-7,9 130-13,2 81-14,7 86-2,7 189-24,1 121 64,0 129 71,3 158 Blekinge -3,8 17-8,0 15-4,5 13-6,7 14-14,1 6-16,9 7 0,5 13-23,7 11 76,4 12 89,1 14 23

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Svalöv -2,9 117-5,7 107-3,1 96-4,1 95-13,5 86-14,9 87 0,9 154-29,1 170 67,5 102 83,1 102 Staffanstorp -2,8 116-3,6 83 1,4 21 1,7 37-5,0 20-4,3 23 17,4 14-10,4 23 59,4 174 94,0 60 Burlöv -1,1 78-2,8 74-0,9 59-0,1 60-7,0 27-6,4 30-10,0 255-22,2 104 78,3 48 91,2 71 Vellinge -5,4 180-9,5 151-2,1 80-5,2 101-5,0 21-7,4 37 11,6 42-5,0 16 38,7 290 59,2 229 Östra Göinge -6,6 210-13,9 204-7,9 182-13,2 185-23,1 237-30,8 214-3,4 193-33,9 215 62,3 146 74,6 137 Örkelljunga -3,2 129-8,2 138-4,2 113-7,7 122-19,4 172-23,9 150-6,5 229-31,8 194 67,2 109 74,9 135 Bjuv -4,0 150-7,8 131-3,5 99-7,0 118-10,7 55-16,7 97 5,7 90-14,1 43 69,6 87 79,0 117 Kävlinge 1,9 28 2,5 28 4,7 3 10,0 4 3,3 5 16,0 3 6,7 79-7,2 19 62,3 145 91,6 70 Lomma -3,1 124-4,6 93 1,5 19-0,1 61-0,6 8 4,1 9 21,5 5 2,9 5 45,2 275 64,7 196 Svedala -2,0 98-4,9 99 0,2 40 0,3 52-3,2 14 4,1 10 3,3 126-15,3 48 65,5 117 75,3 133 Skurup -0,2 61-1,3 64-1,0 62 0,2 54-9,6 45-7,3 36 13,0 33-12,6 32 62,3 144 74,4 139 Sjöbo 2,4 17 3,0 24 0,6 36 2,5 33-13,2 82-12,8 71 4,9 102-27,0 154 62,3 143 69,1 169 Hörby 2,9 11 2,9 25 0,1 42 2,5 34-15,2 110-15,3 88-0,6 168-23,7 120 68,4 96 77,4 122 Höör 1,2 38 0,2 49-2,2 83-2,9 85-10,3 49-11,8 61-0,8 171-20,4 90 64,5 125 64,9 195 Tomelilla 0,6 47-2,0 68-2,2 84-1,6 77-13,9 92-11,3 56-8,5 245-28,0 161 72,0 77 77,6 121 Bromölla -4,0 147-9,3 148-4,1 110-6,4 110-16,0 121-14,7 85 3,7 123-24,4 123 65,8 116 77,0 124 Osby -5,8 190-12,4 185-7,0 168-12,2 172-18,3 152-27,9 183-5,9 219-26,6 148 64,0 128 72,4 152 Perstorp -3,5 138-8,5 140-5,3 133-9,8 149-14,8 107-20,9 121-16,4 277-32,1 197 77,4 50 84,5 97 Klippan -2,8 114-7,0 120-3,9 108-6,8 115-13,8 90-20,0 115 1,2 151-16,1 56 67,4 106 78,4 119 Åstorp -2,0 97-4,9 98-1,3 67-1,2 71-9,3 41-7,5 40 5,2 96-13,9 41 71,5 79 91,8 69 Båstad -4,7 161-10,7 161-6,1 147-11,4 166-23,1 236-30,0 206 9,5 57-33,4 210 52,2 237 60,2 223 Malmö 3,2 8 5,5 11 3,1 9 7,1 8-10,1 47-6,2 29 2,0 142-17,4 64 153,2 4 150,7 7 Lund -1,4 84-4,7 95-2,1 81-2,6 83-7,7 33-4,4 24-3,4 194-22,5 107 175,4 1 169,4 2 Landskrona 0,3 56-1,2 62-0,4 50 1,3 41-9,5 44-9,0 45-0,2 164-16,4 59 87,4 35 99,1 51 Helsingborg 3,0 10 5,7 9 1,9 17 6,1 13-9,7 46-8,2 43 11,9 40-12,8 33 96,1 24 119,9 29 Höganäs -3,2 127-7,3 126-1,7 73-3,5 90-6,4 26-7,1 34 10,5 51-4,5 14 44,9 277 54,4 248 Eslöv 2,3 20 3,5 21 1,2 24 4,4 24-8,8 39-7,1 33 3,7 119-16,4 58 83,9 41 103,9 43 Ystad 1,2 37 0,7 44-0,6 52-0,5 63-13,0 79-13,7 78 11,5 43-16,9 62 61,3 153 68,8 173 Ystad 1,2 37 0,7 44-0,6 52-0,5 63-13,0 79-13,7 78 11,5 43-16,9 62 61,3 153 68,8 173 Trelleborg 1,1 41 1,1 41-0,1 45 1,3 42-11,4 67-12,5 68 3,7 122-18,2 69 69,4 88 85,2 91 Kristianstad 0,8 43 0,4 47-1,2 66 0,1 55-11,8 72-13,6 77 4,0 114-18,3 71 88,0 32 107,0 38 Simrishamn -4,4 156-12,3 183-9,1 212-15,6 211-22,6 227-32,7 232-6,9 233-36,3 234 44,4 279 52,9 260 Ängelholm 1,2 36 1,3 36-0,1 44 1,5 39-14,1 96-18,5 104 10,8 47-15,6 51 74,5 60 94,4 59 Hässleholm -2,1 101-4,3 87-2,0 78-2,6 82-15,8 118-21,5 129 2,8 135-23,7 118 74,3 63 97,2 55 Skåne 0,4 5-0,1 4 0,1 2 1,5 2-10,4 2-9,9 2 3,8 7-18,0 3 95,7 5 108,5 6 24

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Hylte -3,6 139-8,3 139-6,5 158-11,5 167-21,9 215-28,2 189 7,6 68-31,6 193 73,6 68 82,2 106 Halmstad 2,6 16 4,3 15 2,1 14 6,1 14-11,2 62-9,8 49 6,5 82-18,2 70 102,3 19 129,2 22 Laholm -1,9 94-5,9 112-4,9 127-7,8 125-14,7 104-18,7 106-0,4 167-24,3 122 58,1 188 61,6 214 Falkenberg -1,3 80-4,3 88-4,9 126-7,8 128-17,2 134-24,6 154 5,1 97-21,4 96 73,6 67 78,2 120 Varberg 2,1 23 1,6 34-1,1 65 0,5 50-11,3 65-10,9 55 2,9 132-20,8 94 72,3 76 85,3 89 Kungsbacka 2,1 24 3,7 20 1,4 22 2,5 35-5,6 23-3,7 20 22,3 3-3,2 8 57,0 197 81,3 107 Hallands 1,3 1 1,2 2-0,4 4 0,6 5-11,2 3-11,8 3 9,0 2-16,5 2 76,5 11 93,7 11 Härryda 0,8 44 1,0 43 0,1 41 0,3 51-7,6 32-7,0 32 21,3 6-3,6 10 62,8 135 84,5 96 Partille -0,6 67-1,2 63-2,1 79-3,3 88-14,1 97-19,9 114 16,4 21-12,8 34 79,5 46 101,4 48 Öckerö -1,5 88-4,1 85-2,7 94-4,3 98-11,5 68-14,0 80 4,7 106-20,2 85 56,7 203 72,6 151 Stenungsund 4,1 3 7,0 4 3,3 6 7,2 7-4,3 16 1,7 13 14,2 26-4,6 15 73,2 70 93,9 61 Tjörn -2,1 99-7,3 125-5,5 134-8,3 135-23,5 240-27,0 175-4,0 204-38,2 246 52,6 232 59,4 227 Orust -4,3 153-10,9 164-7,6 176-13,0 183-18,2 148-27,8 182-16,1 276-34,5 220 44,9 276 47,4 275 Sotenäs -4,8 168-11,5 174-9,5 220-15,4 208-19,2 167-32,6 231 2,7 136-25,3 130 49,6 253 51,1 265 Munkedal -6,4 203-13,1 194-6,8 166-11,8 168-21,5 209-30,1 208 3,7 121-23,7 117 61,3 154 69,0 171 Tanum -1,3 81-5,1 100-6,1 148-7,9 131-26,1 259-31,0 217-3,9 202-39,4 249 52,5 233 66,6 191 Dals-Ed -8,1 245-16,8 246-8,1 189-13,5 190-18,8 159-24,0 151-8,9 250-31,4 189 63,8 130 75,0 134 Färgelanda -6,3 201-13,7 203-11,6 252-19,9 250-25,6 257-34,7 249 5,3 94-41,9 265 54,1 218 53,0 258 Ale -1,5 86-3,0 78 0,2 39 1,3 43-10,2 48-10,1 51 12,7 35-12,4 30 67,3 107 99,6 49 Lerum -2,8 113-5,4 104-1,9 75-4,5 99-10,6 53-11,3 57 13,9 27-12,9 35 56,8 201 71,6 156 Vårgårda -0,5 66-2,5 69-2,3 87-1,2 73-19,9 183-22,8 138-4,7 209-33,8 214 73,8 66 96,6 56 Bollebygd -1,6 91-5,2 102-3,8 107-5,6 108-14,7 106-14,2 81 6,3 84-22,7 108 56,1 209 59,5 226 Grästorp -3,5 135-9,2 146-6,1 146-10,9 160-21,2 204-28,6 192-0,7 169-37,1 241 60,4 161 64,1 203 Essunga -4,0 149-10,0 155-7,4 172-10,7 156-21,6 211-33,8 242-3,7 200-32,6 202 58,1 190 67,6 187 Karlsborg -8,7 253-17,3 250-9,4 217-15,7 212-25,5 256-31,5 220-3,9 201-40,6 257 50,2 250 55,6 243 Gullspång -17,7 289-33,6 289-23,6 290-41,4 290-41,8 290-61,5 289-31,9 289-63,4 290 42,5 285 30,8 290 Tranemo -4,8 166-11,2 170-7,9 181-12,8 182-18,3 154-27,5 179 5,1 99-20,4 91 62,7 139 71,9 153 Bengtsfors -9,2 258-19,9 268-12,1 259-20,2 254-31,2 283-42,6 281-6,4 225-43,4 272 53,1 225 65,3 194 Mellerud -7,6 239-15,6 230-12,3 261-20,6 257-26,3 262-38,8 268 3,2 127-31,2 188 56,5 207 56,7 240 Lilla Edet -4,3 152-9,4 150-6,3 154-11,1 162-24,0 242-32,4 229 4,0 115-30,1 178 62,7 136 70,1 165 25

Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av 20-64 år 25-54 år 7-16 år 17-19 år äldre (55-64 år) 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006-2011 2006-2016 2006 2016 Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Mark -0,6 68-2,7 71-3,1 95-3,8 92-14,6 102-16,9 98 5,3 95-23,2 112 69,7 85 82,3 105 Svenljunga -5,6 184-12,8 190-8,5 199-16,0 217-19,8 181-30,5 212 1,8 144-29,0 168 51,8 244 56,0 242 Herrljunga -3,0 121-7,6 130-6,6 160-8,9 139-18,6 158-28,2 186-6,4 226-32,7 203 66,6 113 79,9 110 Vara -2,4 107-6,2 116-5,7 137-9,3 141-19,8 182-26,3 168 0,2 159-29,6 175 69,0 94 74,1 140 Götene -6,2 198-13,5 197-8,0 185-15,8 213-17,9 145-26,3 169 12,0 38-18,9 75 52,9 229 51,1 264 Tibro -5,2 178-10,7 160-6,3 155-10,6 155-21,2 203-29,8 203 7,5 72-24,4 124 62,9 134 75,7 129 Töreboda -7,5 235-17,8 255-11,3 244-21,1 261-28,6 275-40,5 276-10,9 262-44,4 277 59,5 172 57,0 238 Göteborg 3,4 6 6,2 6 3,3 7 7,9 6-7,6 31-3,8 21 6,1 87-12,4 29 154,9 3 163,7 4 Mölndal 3,3 7 5,6 10 1,9 18 5,8 15-7,8 34-5,6 26 9,8 54-11,6 28 95,8 26 123,3 26 Kungälv 1,1 42 1,2 37-0,2 46 0,8 47-15,3 114-17,7 102 8,4 63-22,4 106 69,6 86 96,6 57 Lysekil -6,6 212-14,3 211-10,5 234-18,1 233-23,3 238-32,1 226-5,9 218-35,5 230 51,8 242 53,7 253 Uddevalla 1,3 35 1,6 33-2,4 88-1,2 72-16,5 125-20,3 117 6,1 85-20,2 84 87,4 36 103,7 44 Strömstad -0,8 72-2,7 73-3,6 105-2,9 86-16,4 124-18,5 105 6,6 80-29,3 171 69,2 91 88,9 79 Vänersborg -0,2 62-1,8 66-2,2 82-1,2 70-14,0 94-16,5 96-2,5 187-23,6 116 74,2 64 97,7 53 Trollhättan 1,1 39 2,4 29-2,3 85 0,1 56-13,7 88-17,4 99 12,2 37-15,2 47 96,0 25 129,3 21 Alingsås 1,5 33 1,2 38-0,5 51 2,0 36-13,0 80-11,7 59-0,8 170-25,8 136 76,8 54 92,1 67 Borås 2,3 19 4,3 16 1,1 27 5,1 18-12,9 78-13,1 73 10,7 49-18,5 74 100,1 20 132,5 17 Ulricehamn -2,0 95-5,3 103-4,0 109-6,7 114-13,4 85-15,9 91 13,2 31-17,4 66 68,1 99 73,8 143 Åmål -4,7 163-10,8 162-7,9 180-12,7 179-18,3 153-26,4 170-2,5 186-26,7 150 58,8 182 76,9 125 Mariestad -4,4 155-9,1 144-5,0 129-7,8 124-20,1 186-26,8 174 2,1 141-26,9 152 63,4 132 83,5 100 Lidköping 0,1 57 0,0 53-1,5 69-0,8 67-15,3 113-20,3 116 14,8 25-13,2 37 78,8 47 98,2 52 Skara -0,8 71-2,5 70-1,6 72-1,8 78-18,6 157-23,3 146 5,4 92-26,0 140 81,6 43 104,7 41 Skövde 0,5 48-0,7 57-1,4 68 0,0 59-14,7 103-17,4 100 1,3 148-24,9 126 111,3 15 134,2 16 Hjo -3,7 143-9,2 145-5,8 142-8,5 136-16,8 131-21,7 132 4,8 104-26,6 149 59,5 171 68,5 177 Tidaholm -3,2 130-6,4 118-5,6 135-8,1 134-21,3 205-27,8 181 8,7 60-31,1 187 67,7 101 92,1 66 Falköping -1,5 85-4,8 97-3,3 97-5,3 104-15,5 116-19,8 113-4,7 210-28,9 166 81,4 44 90,1 75 V:a Götalands 0,6 3 0,3 3-0,6 5 0,8 4-13,3 5-14,8 5 5,8 3-19,5 4 96,9 4 113,7 5 26