INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1926. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1926
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1926 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1927 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 271328
TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1926. Stockholm den 18 maj 1927. E. AROSENIUS. Underdånigst RICKARD SANDLER.
Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1926, enligt indelningen den 1 januari 1927 9 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1926 38 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1926 40 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1926 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier 1927) 9 Tabl. 2. Population par département, en 1926..., 38 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population par département, en 1926 40 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7: Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col. 11 13: Émigrés. Col. 14 16: Immigrés. Col. 17 19: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total. Résumé. La population de la Suède à la fin de 1926 a été de 6 074 368 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 20 806 personnes, ou 3'44 /oo de la population au début de l'année, est, tant au point de vue absolu que par rapport au nombre des habitants, un peu supérieure à celle de l'année précédente. C'est seulement la population des villes qui a augmenté; à cause de certaines incorporations, la population de la campagne a diminué un peu. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1926 a été de 38 339, soit 6-32 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, toujours assez faible en comparaison avec celle de plusieurs autres pays, a été, pourtant, un peu plus forte que pendant l'année précédente. Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 102 368. Pendant les dernières années, le nombre des nés vivants n'a pas cessé de diminuer. La proportion des nés vivants pour 1 000 de la population moyenne en 1926 est de 16'88. Ce taux-ci de natalité est inférieur à tout autre qui a été observé pendant les 177 années sur lesquelles nous avons des statistiques de la population en Suède. Le nombre total des décès, toujours d'après les calculs préliminaires, était de 71315, ce qui correspond à un coefficient de mortalité de 1T76 sur 1000 habitants. Ce taux-ci de mortalité est parmi les plus bas constatés dans notre pays, mais pourtant un peu plus fort que celui de 1925. L'excédent des naissances ne monte qu' à 31 053, ou 5'12 pour mille de la population moyenne. Le nombre des emigrants peut être provisoirement fixé à 13 050 et celui des immigrants à 5 397. De plus, on a rayé des registres de population 12 347 individus comme >introuvables», c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. Le nombre de ces radiations-ci est, par conséquence d'un nouvel amendement à la loi, plus grand encore qu'il était d'ordinaire il y a quelques années.
Folkmängden och dess förändringar. Till den föreliggande redogörelsen för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1926 har i likhet med de föregående åren såsom bihang fogats en preliminär översikt länsvis oyer folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Såväl den egentliga redogörelsen som bihangets siffror angående födelser, dödsfall, emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap hava erhållits genom i centralbyrån företagen preliminär sammanräkning ur de från pastorsämbetena inkomna lysnings- och vigselboksutdragen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma såsom vanligt att senare publiceras. Ur det föreliggande tabellmaterialet må framhållas följande. Rikets folkmängd vid 1926 åra slut utgjorde 6 074 368 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra (6 053 562) visar en tillväxt under år 1926 av 20 806 personer eller 3-44 promille. Denna ökning är något större än under året förut, men eljest utpräglat låg. Till jämförelse meddelas här nedan motsvarande siffror för de senaste åren: Folkmängden har ökats inom 17 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom 8 län, nämligen Södermanlands, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs. Den ojämförligt största absoluta tillväxten kommer på Stockholms stad med 10 804 personer; därnäst följer Malmöhus län med 2 228. Folkökningen länsvis på 1 000 invånare vid 1925 års slut angives i omstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror jämväl för de närmast föregående två åren. Tillväxten är beräknad från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året.
2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. Den relativa tillväxten har varit störst i Stockholms stad med 24-41 promille; närmast därintill kommer Västerbottens län med 11-83 / 00 > varefter följa Norrbottens, Malmöhus, Västernorrlands och Älvsborgs län. När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd hava minskats från 4 193 397 vid 1925 års slut till 4187 145, alltså med 6 252 personer eller 1. 49 promille, och städernas okats från 1860165 till 1887 223, alltså med 27 058 personer eller 14. 5 5 promille. Landsbygdsbefolkningens minskning beror emellertid helt och hållet på de administrativa förändringar, som ägde rum med 1926 års ingång. Då tillkom nämligen en ny stad, Lidingö (förut köping, med 10 470 inv.); och samtidigt införlivades med Kungsbacka stad en liten del (med 16 inv.) av Tölö socken och med Ängelholms stad en liten del (med 99 inv.) av Höja socken. Räknas dessa områden med i allt 10 585 inv. till städerna vid årsskiftet, så befinnes landsbygdens befolkning under år 1926 hava ökats med 4 333 personer eller 1. 04 promille och städernas med 16 473 personer eller 8. 8i promille. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december 1926. Vid 1927 års ingång tillkom emellertid en ny stad, Sundbyberg (förut köping, med 6 750 inv.); och samtidigt införlivades med Ronneby stad en del (med 2 340 inv.) av Ronneby socken, med Alingsås stad en del (med 1 691 inv.) av Alingsås landsförsamling jämte ett för tillfället obebott mindre område av Bälinge samt med Kristinehamns stad en mindre del (med 286 inv.) av Varnums socken. Folkmängden vid 1927 års början bör alltså upptagas till 4 176 078 å landsbygden och 1 898 290 i städerna. Rörande dessa och övriga under året skedda förändringar ävensom en del oregelbundenheter i den administrativa indelningen se anmärkningarna till tab. 1. Sagda tabell med anmärkningar hänför sig till indelningen den 1 januari
FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 3 ') Vid 1922 års ingång blev Fässbergs landskommun stad under namn av Mölndal (folkmängden 1 Fässberg utgjorde d. Vi 1917 10 417 pers.). 2 ) Vid 1926 års ingång blev förutvarande Lidingö köping stad. Folkmängden i Lidingö köping utgjorde d. Vi 1917 7 573 pers. 3 ) Häri Ingå 286 pers., utgörande folkmängden à det område av Varnums s:n, som den 1 januari 1927 införlivades med Kristinehamns stad.
4 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren 1917 1926. 1927. Till senare inträdda förändringar tages i denna berättelse ingen hänsyn; dylika förändringar hava eljest innevarande år varit ganska talrika, i det att de flesta militärförsamlingar upphört den 1 maj 1927. Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i omstående tabell för städer med över 10 000 invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1917, 1926 och 1927 ävensom tillväxten under det sista året och de sista tio åren. I sammanhang med ovanstående kan nämnas, att vid 1927 års ingång sammanlagda folkmängden i de köpingar, som bilda egen kommun, utgjorde 82 108, i andra köpingar samt i de i tab. 1 redovisade municipalsamhällena tillsammans 259 296. Vid eventuell sammanslagning av dessa båda summor bör frånräknas folkmängden i Åhus köping (1261 pers.), som jämte en mindre del av Åhus landskommun bildar ett municipalsamhälle. Beträffande municipalsamhällena är emellertid att märka, att för ett par av dem har statistiska centralbyrån nödgats uppgiva den mantalsskrivna folkmängden, då
FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. upplysning om den kyrkoskrivna folkmängden icke stått att erhålla, samt för ett nytillkommet municipalsamhälle endast en approximativ siffra. Köpingskommunerna ökades vid 1927 års ingång med två, Hultsfred och Sandviken; å andra sidan avgår Sundbyberg, som blivit stad. Folkmängden i de städer, som hade egen jurisdiktion, utgjorde vid ovannämnda tidpunkt sammanlagt 1 750 981 och i rikets domsagor sammanlagt 4 323 387. Rikets folkmängd av mankön har under år 1926 ökats från 2 972 554 till 2 982 625 och folkmängden av kvinnkön från 3 08KI08 till 3 091 743. Mot Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, åren 1924 1926. 5
6 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. varje tusental män svarade således vid årets början 1036 kvinnor, vid dess slut 1037. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under de, senaste åren. A landsbygden råder sedan några år tillbaka överskott av män. Beträffande folkmängdens förändringar meddelas i tab. A å föregående sida en översikt med absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de fyra sista åren äro preliminära med undantag dock för emigration och immigration t. o. m. år 1925. Antalet under år 1926 ingångna äktenskap uppgives till 38 339, motsvarande 6-32 på 1000 av medelfolkmängden. Giftermålstalet är högre än under de närmast föregående åren. Antalet levande födda beräknas till 102 368 eller 16-8 8 på 1000 invånare, mot 105 989 eller 17. 53 /oo år 1925. Det relativa talet för år 1926 är det lägsta, som någonsin iakttagits i Sverige; så vitt tillgängliga uppgifter giva vid handen, är talet tillika lägre än något samtidigt födelsetal i Europa, kanske i världen. Beträffande födelserna lämnar för övrigt en preliminär sammanräkning följande data för år 1926: Antalet avlidna uppgives preliminärt till 71315, motsvarande 11" 16 promille. Både det relativa och det absoluta talet äro något högre än året förut. Det relativa dödstalet måste dock anses mycket gynnsamt och överträffas i detta hänseende endast av 1923 och 1925 års. På grund av den ytterligt svaga nativiteten blir emellertid födelseöverskottet ganska litet, 31 053 personer eller 5\2 /oo. Antalet emigranter har utgjort 13 050 och antalet immigranter 5 397, motsvarande resp. 2-i5 och 0-8 9 promille. Utvandrarnas antal är högre än året förut och, med undantag för år 1923, det högsta, som förekommit under de senaste tio åren. Invandringen är något större än under 1925, men eljest mindre än vanligt; nettoförlusten ge^iom den utrikes omflyttningen blir alltså något större än den plägat vara under senaste tider. Ur kyrkoböckerna har avförts ett stort antal s. k. obefintliga, ej färre än 12 347. I följd av de nu gällande lagbestämmelserna, som medgiva avförande av»obefintliga» efter två på varandra följande mantalsskrivningar (förut tre), är antalet ännu större än vad som för några få år sedan var vanligt. Den låga såväl nativitet som dödlighet, vilken kännetecknar Sveriges befolkningsrörelse år 1926, finner sin motsvarighet flerstädes, om också icke
FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. genomgående, i utlandet. För några främmande länder hava erhållits preliminära uppgifter om giftermåls-, födelse- och dödstal under sagda år och meddelas desamma här nedan: 7 Av de i Sverige under år 1926 ingångna äktenskapen komma 24 044 på landsbygden, motsvarande 5-7 5 på 1000 av medelfolkmängden, och 14 295 på städerna, motsvarande 7-61 /oo. Antalet levande födda har på landsbygden uppgått till 75 603 eller 18-0 7 %o och i städerna till 26 765 eller 14. 24 /oo, och antalet döda å landsbygden till 50 724 eller 12 - i2 /oo och i städerna till 20 591 eller 10-9 6 /oo, vadan sålunda nativitetsöverskottet utgjort å landsbygden 24 879 eller 5-95 A>o och i städerna 6 174 eller 3-2S /W Antalet ingångna äktenskap, levande födda och döda samt födelseöverskott på 1 000 av medelfolkmängden inom varje län meddelas i ovanstående tab. B, vilken för jämförelse innehåller jämväl motsvarande tal för åren 1924 och 1925. Samtliga dessa siffror äro preliminära. Äktenskapstalet har som vanligt varit högst i Stockholms stad; därnäst kommer Malmöhus län. Det lägsta äktenskapstalet är att anteckna för Skaraborgs län. De högsta promilletalen för levande födda komma efter vanligheten på de två nordligaste länen, medan Stockholms stad uppvisar det avgjort lägsta talet, på avstånd följt av Örebro län. Dödstalet har, i likhet med de närmast föregående åren, varit högst i Gotlands län; lägst åter i Göteborgs och Bohus län. Det högsta födelseöverskottet är att anteckna för Norrbottens län och därnäst för Västerbottens; det lägsta åter för Stockholms stad och därnäst för Gotlands län. Emellertid äro skillnaderna mellan de olika länen vad angår här behandlade tal understundom så obetydliga, att länens ordningsföljd med avseende på dessa tal lätt kan undergå en del smärre förändringar, då befolkningsrörelsens siffror bliva definitiva.
Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1926, enligt indelningen den 1 januari 1927. [Förs. = föraamlidg, h:d = härad, kap. = kapell, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, k:g = köping, m:e = municipauamhiille, t:g = tingslag.] 9
10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 11
12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 13
14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. - 6) JÖNK. L. (forts.). - 7) KRONOB. L. - 8) KALMAR L. 15
16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 8) KALMAR LÄN (forts.).
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. -10) BLEK. L. 17
18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 10) BLEK. L. (forts.). 11 ) KRISTIANSTADS LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 19
20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 12) MALMÖHUS L. (torts.). 13)HALLANDS LÄN. 21
22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. - 13) HALL. L. (forts.). - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 14) GÖTEB. O. BOH.L.. (forts.). 15) ÄLVSB. L. 23
24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.).
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 16) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN. 25
26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 16) SKARABORGS LÄN (forts.).
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN. 27
28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L. 29
30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN. 31
32 TAB. 1 (forts.). FOLKM. 1926.-21) GÄVLEB. L. (forts.).-22) VÄSTERN. L.-23) JÄMTL. L.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 23) JÄMTLANDS LÄN (forts.). 24) VÄSTERB. LÄN. 33
34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L.
TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. ANMÄRKNINGAR. 35 Anm. till Stockholms stad. ') Siffrorna avse den mantalsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1926 års ilat beräknas till 457 261, fördelad a nedannämnda församlingar sålunda: Storkyrkoförsamlingen.. 11 522 Klara fors... 10 590 Kungsholms >.. 23 478 S:t Görans».. 26 009 Adolf Fredriks».. 16 638 Gustav Vasa >.. 21449 Matteus >.. 51119 Jakobs >.. 7767 Johannes >.. 22873 Hedvig Eleonora >.. 22 539 Engelbrekts».. 26 662 Oskars».. 26 320 Katarina».. 43 716 Sofia».. 18 605 Maria Magdalena >.. 21 720 Högalids 3..29 931 Brännkyrka».. 44 987 Bromma».. 18 766 K. Hovförsamlingen... 838 K. Svea livgardes förs.. 775 K. Livgardets t. bäst >. 446 K. Göta livgardes >. 602 K. Svea artillerireg:s». 865 K. Svea ingeniörkårs >.del av......... 197 K. Fälttelegrafkarens förs. 340 Skeppsholms».3 964 Tyska >. 2 724 Finska». 1819 K. Svea ingenjörkårs församling är delad å Stockholms stad och Solna kommun i Stockholms län. Anm. till Stockholms län. 1) Städerna Östhammar och Öregrund lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakers tingslag. s ) Danderyds församling Anmärkningar. omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. s ) Staden Djursholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsagas tingslag. 4) Optertälje och Västertälje kommuner bilda Södertälje landsförsamling. 6 ) Ösmo församling omfattar Osmo kommun och Nynäshamns köping. 6 ) Vaxholms församling är delad pä Vaxholms stad och Värmdö landskommun. ') Se anm. 1 under Stockholms stad. 8 ) Staden Lidingö lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsagas tingslag. 9 ) Staden Sundbyberg (förut köping), som den 1 januari 1927 inträdde i åtnjutande av stadsrättigheter, lyder i judiciellt hänseende fortfarande under landsrätt, Sollentuna och Färentuna härads domsaga och tingslag. 10 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. Anm. till Uppsala län. ') Vänge och Läby församling omfattar Vänge kommun och Läby kommun. 2 ) Jumkils koramun är delad på Bälinge h:d och UUer&kers h:d. 3 ) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. 4) Söderfors församling har en mindre del i Gävleborgs län (260 pers.), vilken i kommunalt hänseende ej räknas till Söderfors kommun utan till Bedesunda kommun; jfr anm. 2 under Gävleborgs län. 6 ) De förutvarande Uppsala läns södra och mellersta domsagor äro den 1 januari 1927 förenade till en domsaga, benämnd Uppsala läns södra domsaga. Den består av två tingslag, omfattande det ena Tiunda tingslag och det andra, benämnt Trågds tingslag, förutvarande Uppsala läns södra domsagas tingslag och Lagunda härad. Anm. till Södermanlands län. 1) I Gåsinge kommun äro inräknade 14 i Dillnäs kyrkoskrivna personer. ') Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings kommun. ') Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. 4) Staden Katrineholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Villåttinge härads domsaga, Oppunda tingslag. Anm. till Östergötlands län. ') Staden Mjölby lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Mjölby domsaga och tingslag. s ) Av Västra Ny församling, som är delad å Aska h:d och Aska, Dals och Bobergs h:ds t:g i Östergötlands län samt Sundbo h:d o. t:g i Örebro län, utgör Östergötlands länsdel Västra Ny kommun, varemot Örebro länsdel (ön Stora Kökneö, 11 pers.) hör till Hammars kommun; jfr anm. 2 under Örebro län. a ) Varvs och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 4) I folkmängden för Ekeby ingå 742 personer, utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1927 överflyttades från Åsbo till Ekeby. Boxholms municipatsamhälle har varit delat å båda Socknarna, men den forna Åsbodelen (med 209 inv. vid 1926 års slut) ingår i det nu överflyttade området. Endast inom en mindre del av samhället (426 inv.) gälla samtliga stadsstadgar. 6 ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad... 6 ) De förutvarande Björkekinds, Östkinds, Losings, Bråbo och Memmings härads samt Finspånga läns härads domsagor äro den 1 januari 1927 förenade till en domsaga, benämnd Bråbygdens och Finspånga läns domsaga. Den består av två tingslag, varav det ena, benämnt Bråbygdens tingslag, omfattar förutvarande Björkekinds m. fl. härads tingslag och det andra Finspånga läns härad. Anm. till Jönköping» län. ') Säby församling omfattar Säby kommun och Tranås stad. Den senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 2) Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. 3) Städerna Huskvarna och Nässjö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. ' 4) Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder Värnamo stad under landsrätt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. ') Sävsjö municipalsamhälle är delat på Vallsjö och Norra Ljunga socknar. 6 ) Vetlanda fårsamling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder.vetlanda stad under landsrätt, Östra härads domsaga och tingslag. 7 ) Aneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds socknar. Anm. till Kronobergs län. ') Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. 2 ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. s ) Skatelövs kommun är delad pä Allbo h:d o. t:g samt Kinnevalds h:d o. Mellersta Värends t:g. 4) Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping.
36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1926. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Kalmar lån. l ) Vena församling omfattar Vena kommun och Hultsfreds köping, vilken den 1 januari 1927 inträdde i åtnj ntande ar köpingsrättigheter. 2) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping. a ) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommun. 4 ) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. 6 ) Madesjö församling omfattar Madesjö kommun och Nybro köping. 8 ) I Köpings kommun äro inräknade en del av Alböke kyrkoskrivna folkmängd (22 pers.) och en del av Löt» församling (30 pers.), vilken senare del även tillhör Slättbo härad. 7 ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping. I köpingens folkmängd ingå 19 personer, utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1927 införlivades med köpingen. 8 ) Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga, Ölands norra mots tingslag. Anm. till Blekinge län. 1 ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. I stadens folkmängd ingå 2 340 personer, utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1927 överflyttades från landskommunen till staden. Anm. till Kristianstads län» ') Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs socknar. 2 ) I folkmängden för Fagerhult ingå 52 personer, utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1927 överflyttades från Hishult till Fagerhult. 8 ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby socknar. 0 4) Alius församling omfattar Alius kommun och Ahus köping. Ahus municipalsamhälle omfattar Ahu^s köping och en mindre del av Ahus kommun. 6 ) K. Skånska trängkårens förs. (227 pers.) är fördelad å Vankiva kommun (144 pers.), Hässleholms stad (75 pers.), och Stoby kommun (.8 pers.). e ) Staden Hässleholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. ") Hishults kommun är delad på Höks h:d o. t:g [i Hallands län] samt Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. Anm. till Malmöhus län. ') Följande kommuner äro delade på härad eller tingslag, nämligen : Gårdstånga: Frosta h:d o. t:g Torna h:d o. Torna och Bara h:ds t:g. Norrvidinge: Onsjö h:d Harjagers h:d. Stehag: Onsjö h:d Harjagers h:d. Kvistofta kommun har ock varit delad på llönnebergs h:d ooh Rönnebergs, Onsjö och Harjagers h:da t:g Luggude h:d o. t:g; men fr. o. m. den 1 januari 1927 är Rönnebergs häradsdel av kommunen överflyttad till Luggude härad. s ) Vikens municipalsamhälle har varit delat på ej färre än 6 sooknar, Viken, Väsby, Allerum, Flenninge, Välinge och Kattarp. Emellertid voro endast Vikens och Allerums sockendalar bebodda. Vid 1927 års ingång blev Allerums sockendel (med 39 inv.) överflyttad till Vikens kommun. Samtidigt överflyttades dit smärre områden av Brunnby (138 inv.), Jonstorp (61 inv.) och Farhult (44 inv.); folkmängden å dessa områden är inräknad i Vikens folkmängd. 3) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. 4) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. e ) I Lunds landskommun har av ålder inräknats en mindre del av Hardeberga församling, men har denna del fr. o. m. år 1922 räknats till Hardeberga kommun. Rätta förhållandet härmed synes dock ej fullt utrett. 6 ) Svedala församling omfattar Svedalakommun ooh Svedala köping. 7 ) Skurups församling omfattar Skurups kommun och Skurups köping. ) Hörby församling omfattar Hörby = kommun och Hörby köping. ) Akarps municipalsamhälle är delat på Tottarps och Burlövs socknar. 10 ) Löberöds municipalsamhälle är delat på Högseröds och Hammarlunda socknar. u ) Staden Eslöv lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. 12 ) Hälsingborgs gamla stadsförsamling är fr. o. m. den 1 januari 1927 delad i två, Maria förs. och Gustav Adolfs förs. Uppgift å folkmängdens fördelning â de båda nya församlingarna har emellertid ej kunnat erhållas. Anm. till Hallands län. l ) 8 ) Följande kommuner äro fördelade på härad, tingslag eller län, nämligen: 1) Uishv.lt: Höks h:d o. t:2 [i Hallands län] Norra Äsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län], ') Enslöv: Tönnersjö h:d Halmstads h:d. ') Torupt Halmstads h:d Tönnersjö h:d. 4) Oskarsströms municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslövs socknar samt på sistnämnda sockens båda häradsdelar. Anm. till Göteborgs och Bohus län. 1 ) Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner. 2 ) Blekets municipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. ) Staden Mölndal lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings ooh Sävedals domsaga och tingslag. 4 ) Norrvikens domsaga har varit delad å Kville, Tanums och och Bullarens härads tingslag samt Vette härad och tingslag, men den 1 januari 1927 äro de båda tingslagen förenade till ett. 6 ) Den förut i Uddevalla befintliga K. Bohusläns regementes församling' (503 pers. vid slutet av år 1926) införlivades den 1 januari 1927 med Uddevalla stadsförsamling. Anm. till Alvsborgs lån. ') Församlingen Tåsse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. 2 ) ArJemarks församling omfattar Artemarks kommun och Bengtsfois köping. s ) Holms församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. ') Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flandre, Väno och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Till Bråttensby och Landa kommun, som atgöres av Bråttensby församling och Landa församling, hava tidigare räknats vissa (vid 1926 års slut 26) i Bråttensby mantals- och skattskrivna personer, som voro kyrkoskrivna i Hällestad, vilken kyrkosoeken sålunda var delad å Gäsene h:d o. t:g och Kullings h:d o. t:g. Med 1927 års ingång äro emellertid de lägenheter, där dessa personer voro bosatta, överflyttade till Hällestad. ) Kålingareds kommun är delad på Redvägs h:d o. t:g [i Älvsborgs län] samt Vartofta h:d o. Vartofta och Frökinds h:ds t:g [i Skaraborgs län]. ') 1 folkmängden för Alingsås