Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det är dags att pröva strategierna för den framtida ekonomistyrningen över en hel konjunkturcykel. Förmodligen kommer de centralt upprättade prognoserna från och med nu att underskatta uppgången varvid det kan komma många skvättar med extrapengar till kommunerna de närmaste åren. Det finns flera strategier för hur man skall förhålla sig till detta på lokal nivå. Sidan 32 Analyserade kommuner i det här numret I Hjo har det genom åren funnits många starka män och kvinnor både i politiken och som tjänstemän. Därför har det gått både upp och ned i ekonomin och skämtsamt har det sagts att Hjo har en jojo-ekonomi. Svensk Kommunrating... Sidan 5 Hylte är jämviktskommunen som haft vågmästarpartier alla mandatperioder sedan början av åttiotalet. Det har gjort stora negativa avtryck i ekonomin under nittiotalet. Före sekelskiftet skedde ett uppvaknande.... Sidan 14 Egentligen borde Kungälv vara en A-kommun med 13 nyckeltal med betyget i stället för som nu är fallet, en B-kommun med 12 nyckeltalsbetyg. Men om utvecklingen håller i sig är snart Kungälv där. Det torde... Sidan 2 Det speciella för Köping är vardagligheten i en industrikommun på väg ur det gamla samhället och in i det nya med lagom fart. Det finns många stora välkända industriföretag i Köping och man ligger i det avseendet mellan... Sidan 26 Sollentuna är inne i en stark ekonomisk och finansiell period och finns i gruppen tio bästa kommuner. Det har inte alltid varit så då det funnits svackor i sparnivåerna före och kring sekelskiftet. Med en välstädad... Sidan 35 Det är bara att konstatera att Säffle har det finansiella indikativa betyget C beroende på att en och endast en analysfråga har delbetyget C och det är krisutlösande finansiella risker. I övriga tre analysfrågor har kommunen delbetyget A.... Sidan 43 Överkalix tillhör vinnarna i utjämningen mellan kommuner och det gör det mindre lönsamt att ta lokala initiativ för utveckling. Dock har ledningen rättat upp vardagsekonomin. Höga överskott ger nu handlingskraft att tackla... Sidan 5 Ånges vardagsekonomi har sedan lång tid tillbaka skötts mindre bra samtidigt som finansiella risker inte har hanterats. Kommunen har därför samlat på sig en betydande kommunskuld. Sedan 25 har ekonomin rättats upp... Sidan 57 Om rätt attityd i framförhållningen En bra kommun är framtida god välfärdsproducent. Där finns också ambitionen att investera sig dit och att överlämna en kommun som inte är mer skuldtyngd än att kommande generationer klarar av alla framtida förpliktelser.... Sidan 41 Redovisningar kan göras bättre Kommunala årsredovisningar kan göras bättre men man kommer inte längre med det synsätt som nu råder. Ambitionerna att de ska begripas av många och dagligen användas på ett meningsfullt sätt är ingen uppgift som faller inom den redovisningstekniska professionen. Det som krävs handlar mera om hushållsekonomi, informationskunskap och... Sidan 3

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Hjo...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Hylte...14 Kungälv...2 Köping...26 Vad är en kommun?...32 Sollentuna...35 Om rätt attityd i framförhållningen...41 Säffle...43 Vet du var du ska investera?...49 Överkalix...5 Ånge...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Redovisningsmetoder vid vägs ände I senaste numret av tidningen Kommunal ekonomi som ges ut av föreningen för Sveriges Kommunalekonomer finns ett referat från ett seminarium om kommunernas årsredovisningar. Slutsatsen blev tydligen att vi behöver en mer uthållig redovisningsmodell. Hur skall man förstå det? Är det modellen som är mer uthållig eller är det att modellen skall verka för mer uthålliga finanser i kommunerna? Förmodligen det senare och i så fall har man lång väg att gå för att bara komma ikapp vad Svensk KommunRating har sysslat med under många år. Den första moderna årsredovisningen togs fram i Uppsala kommun våren 1979 för bokslutsåret 1978. Det var resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete, SAM-projektet, som startade redan 1974 med kommunekonomen Bo Delby som projektledare. Det var ett litet gult tryckt häfte där budget och redovisning skiljts åt så att resultat- och balansräkningar kunnat renodlas. Det väckte uppmärksamhet eftersom det gjorde anspråk på att ersätta de tjocka buntarna av datapapper med hundratals budgetavräkningar som då förekom. Det var ett första försök att fånga och beskriva en helhet. Undertecknad och Uppsala kommun dåvarande ekonomidirektör Johan Haabma stod bakom utformningen. Två år senare presenterade Stockholm stad en årsredovisning som var en mycket förbättrad modell och det innebar genombrottet för kommunala årsredovisningar. Nu var det mer fråga om hur en redovisningsmodell för kommunerna skulle se ut. En sådan togs fram under åttiotalet. Den förfinades och tillämpas nu. Åttiotalet innebar också ett vägskäl. Redovisningsfolket gick en väg och samhällsekonomerna en annan. Nu kan konstateras att redovisningsfolket med KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. sitt huvudsakliga säte i Göteborg tog ledningen i kraft av praktiken och nu befinner man sig vid vägs ände. Kommunala årsredovisningar kan visst göras bättre men man kommer inte mycket längre med nuvarande synsätt. Ambitionerna att de skall vara begripliga för många användare och dagligen användas på ett meningsfullt sätt är ingen uppgift som faller inom det redovisningstekniska gebitet. Det är mer fråga om hushållsekonomi som ekonomer (nationalekonomer) sysslar med, informationskunskap och retorik. Det bästa som finns av detta nu är Svensk Kommunratings analyssystem. För att sammanfatta så importerade göteborgarna och andra mycket från det utvecklingsarbete som gjordes i Uppsala kommun åren 1974 78. Den första skissen till årsredovisning är i dag förädlad till en mycket bra redovisningstjänst i alla kommuner. Kommunernas årsredovisningar är högkvalitativ input till det system för finansiell analys som Svensk KommunRating har och som på motsvarande sätt skulle kunna användas och utvecklas vidare. Vem är intresserad? Allt är förberett för en ny utveckling. Finns det redovisningsverksamma inom föreningen Sveriges kommunalekonomer som också är ekonomer? Hos oss analyseras nämligen kommuner som små länder, som små regioner inom EU. Kommunexperten kommande år Detta leder över till hur analystidningen Kommunexperten är tänkt att utvecklas för åren som kommer. Det återstår, efter snart tre års analysarbete och presentationer, bara 17 kommuner att analysera av 29 i de två återstående numren i år. Och du som har varit med som prenumerant från början eller är kund i vårt bibliotek har inte bara tillgång till alla dessa 273 kommuner utan även till alla expertartiklar under åren. I januarinumret 211 kommer antalet kommunanalyser att vara 5 procent fler, dvs vi ökar från åtta till tolv kommuner. Denna förflyttning av tyngdpunkten till mer av analys beror på ambitionen att snabba upp analysarbetet och hinna med alla kommuner på två år istället för som nu, tre år. Dessa kommunanalyser kommer att vara något förändrade då det finns en tre år gammal kommunanalys att jämföra med. Det blir enkelt för den som är intresserad av att genom jämförelser kunna informera sig om hur det går i en kommun. Det kommer snabbt att kunna konstateras om en kommun har uthålliga finanser. Det innebär också att alla artiklar om de analyserade kommunerna görs tillgängliga för våra läsare, efterhand som kommunerna analyseras på nytt under de kommande två åren. Det blir också ett bättre samspel mellan tidningen och det underlag som finns på våra olika hemsidor. Hemsidorna kommer också att samlas ihop och struktureras bättre. Det arbetet har redan påbörjats genom att bloggen numera har gjorts tillgänglig på startsidan på www.kommunrating.se. Där ser du de senaste tio inläggen. Dina synpunkter Har du synpunkter på hur vi skulle kunna förbättra analystidningen Kommunexperten finns jag på hans.jensevik@kommunrating.se eller 75-14 6 32. Välkommen att ta kontakt med mig. Jag vill ha dina synpunkter så snart som möjligt och helst i år innan vi låser utformningen. Hans Jensevik Kommunexperten nummer 1, 21 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hjo Hjo kommunen med jojo-ekonomi Hjo bar den lilla kommunens mycket röriga prägel i kommunalpolitiken före sekelskiftet med perioder som skiftade mellan god och dålig ekonomi. Det indikerades även en lokal näringslivssvikt. Mycket har rätats upp och det visar utvecklingen främst efter 26. Hjo klättrar uppåt i betygsskalan och har inte långt kvar till högsta betyg. Mediebild och bakgrund En av landets tre klassiska trästäder är Hjo, belägen i Västergötland vid Vätterns västra strand. Hjo är inte, trots att ryktet säger motsatsen, förebilden för Grönköping. Denna stad svävar enligt stadens avisa Grönköpings Veckoblad någonstans mellan Hjo och Skövde. Hjo kommun har cirka 9 invånare varav de flesta bor i tätorten Hjo. Staden Hjo har anor sedan 14-talet då den utgjorde Västergötlands hamn vid Vättern. Hamnen är fortfarande en sevärdhet där man köpa sik från orten. Den gamla ångbåten S/S Trafik ligger i hamnen utom när den gör sina turer på Vättern. Vad själva namnet Hjo egentligen betyder har inbjudit till friska tolkningar men troligen uppkom namnet av det faktum att ån som rinner ut vid staden är grumligt eller hjolmigt som det hette i äldre tider. Hjo är känt för cyklisterna i Vätternrundan som susar genom staden i juni. Under mandatperioden 27 21 leds kommunen av en borgerlig majoritet. I Hjo ges en av landets minsta tidningar, Hjo Tidning, ut. Den har en upplaga på 2 2 exemplar och kommer ut tisdagar och fredagar. I kommunen finns Nyföretagarcentrum som under de senaste sju åren hjälpt till att starta över 1 företag. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Hjo har en organisation med fyra utskott under kommunstyrelsen. Hjo har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Hjo Stadshus AB som koncernmoder. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 45 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Hjo ligger på plats 18 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att vär Faktaruta Hjo Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 8 859 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22, (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 14 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 47 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 16 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 5

Hjo dera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 15 8 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 29 2 kronor. Detta är med god marginal under de 38 5 kronor som är den första kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Hjos amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hjo delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Hjo kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 44 994 Vissa tillgångar värderade 15 824 Nettoförpliktelsebelopp 29 17 ANALYSFRÅGA I 18 16 14 12 1 8 6 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 18 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparandet i Hjo får betyget. År 29 är sparnivån 6,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,3 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,7 procent och under detta hushållningskrav. Prognosen för 21 visar ett godkänt sparande på 6,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Hjo har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Hjo hade 6 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 4 miljoner kronor i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto i Hjo är 11 procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hjo betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 4 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är stigande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår och är genomsnittligt betydligt större än omsättningstillgångarna. Rörelsekapitalet är således negativt men har en markerat stigande trend. Kapitalbildningen får i Hjo betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hjo under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,7 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hjo delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,9 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hjo bör investeringsnivån ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det finns en liten risk här att man drar på sig framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. 6 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hjo Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en stigande trend de senaste sex åren från 89 till 92 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hjo betyget. Befolkningen ökar både på kort och lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 och en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44 och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hjo en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hjo får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar av den anledningen att Hjo kommun inte längre äger något bostadsföretag. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 9 73 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,7 miljoner kronor. 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Skatteunderlag/Invånare 95 9 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 85 8 1998 2 22 24 26 28 21 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket % Bostadsöverskott 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 7

Hjo De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 54 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hjo skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Skövde) 29. Eftersom Hjo har en högre skattesats 29 med 1,1 procent så finns det ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Hjo höjde skatten senast 23 med,66 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Då det inte finns några behov av åtgärder blir betyget på avgiftshöjningar. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 54 miljoner kronor och Hjo får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, 1 miljoner inom grundskola och cirka 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, fritidsverksamhet och inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 14 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 54 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 88 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Hjo får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hjo (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt funnits majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hjo det speciella Hjo kommun ligger i Västergötland vid Vättern. Av Hjos fem grannkommuner är det bara Habo i söder som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. I söder ligger även Tidaholm (nr 12/29), i väster Skövde (nr 11/28) och i norr Tibro (nr 7/21) och Karlsborg (nr 4/29). I Hjo har det genom åren funnits många starka män och kvinnor både i politiken och som tjänstemän. Därför har det gått både upp och ned i ekonomin och skämtsamt har det sagts att Hjo har en jojo-ekonomi. Svensk Kommunrating har analyserat kommunen på plats många gånger under de tio åren 1996 till 26. Analyserna har bidragit till att få igång både väktare av kommunens kassakista som förespråkare för verksamheterna. Som framgår av diagrammet för nyckeltalet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga bestraffades Socialdemokraterna i valet 1998 för sitt ekonomiska ansvarstagande och samarbete med de borgerliga partierna genom att många öppet gick över till Folkpartiet. Samtidigt resulterade en maktkamp mellan en hushållande kommundirektör och en skolchef att den senare fick sluta och därefter blev Centerpartist. Under en del av nittiotalet hade Hjo en ganska bra ekonomi men det varade inte länge. Ekonomichefen parerade under några år ett för lågt sparande genom att dra ned investeringarna och blev till och med JO-anmäld för detta i samband med försening av en äldreomsorgsanläggning. Sista omtaget med en analys skedde med en presentation i januari 26, samma dag som en medarbetare omkom i en traktorolycka, och få fann anledning att delta. Moderaternas nya 8 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hjo kommunalråd insåg dock allvaret i den ekonomiska situationen med ett sparande som föll trendmässigt vilket framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. En ny kommunchef var under rekrytering och olika lösningar på kommunens ekonomiska problem diskuterades. Bland annat föreslogs att Hjo skulle försöka bryta den nedåtriktade trenden genom årliga analyser med sikte att fjärde året vara A-kommun och meriterad för en finansiell elitlicens. I bakgrunden fanns den ekonomiska maktkampen mellan politikerna i nämnderna och kommunledningen och den fick förnuftigt nog prioritet. Hjo tog tag i sina organisatoriska problem och i dag är nämnderna avskaffade. Det finns fyra utskott för olika verksamheter i kommunstyrelsen och produktionen av den kommunala servicen sorterar under kommunledningen. Det tar några år att arrangera det så men som framgår av diagrammet sparnivå så bröts den nedgående trenden 28. År 29 ligger sparandet på godkända 6,3 procent av totala intäkter och över den långsiktiga nivån på 5,3 procent som motsvarar god ekonomisk hushållning enligt lagens krav. Det ser ut som om Hjo även för 21 styr mot ett godkänt överskott med ett LEDNINGSFRÅGA sparande på samma nivå som 29. Men det räcker inte för att redan nu justera upp betyget på nyckeltalet sparnivå från till och meritera sig för högsta delbetyg A på analysfrågan finansiell hälsa. Det sätts fortfarande till B och det bestämmer också slutbetyget till B. Analysen 26 har varit vägledande här. Om sparandet för 211 också ligger med marginal över högsta kritiska nivå 5,3 procent av totala intäkter så blir Hjo då en A-kommun. Tiden för Hjo som ekonomisk jojo-kommun är historia och förhoppningsvis förblir det så. För övriga tre analysfrågor kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter är delbetyget A. Innan vi lämnar finansiell hälsa med sitt delbetyg B tillsammans med positiva utsikter kan observeras att nyckeltalet kapitalbildning har betyget. Den tidigare ekonomichefen som under lång tid parerade perioder med vanskötsel av ekonomin med neddragna investeringar för att undvika att Hjo blev överbelånad åstadkom som oönskad bieffekt att det produktiva kapitalet i lokaler mm blev för litet. Kommunens tillgångar 29 uppgår till endast 54 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det finns av allt att döma ett eftersatt investeringsbehov och detta har nu tagit ut sin rätt. Under åren 24 till 28 med fallande sparande låg investeringarna varje år mycket över sparandet och det är vad betyget på kapitalbildning berättar. Skulderna tillåts öka men från låg nivå. Det kan konstateras att Hjo har en hyfsat låg kommunskuld genom att bruttoförpliktelsebeloppet är låga 44 994 kronor per invånare. Det finns heller inga svårigheter att hitta och värdera tillgångar utanför kärnverksamheten till ett värde av 15 824 kronor per invånare. Med ett nettoförpliktelsebelopp på 29 17 kronor per invånare indikeras inga konsumtionslån utan delbetyget för kommunskuld ska vara A. Varför bruttoförpliktelsebeloppet är så lågt har redan antytts ovan i form av neddragna investeringsnivåer matchande sparandet. De första analyserna under nittiotalet indikerade också lokal svikt i näringslivet och åren före och fram till sekelskiftet handlade mycket om näringspolitik och finansiell riskhantering. Befolkningen minskade snabbt och ställde lägenheter tomma i det egna allmännyttiga bostadsföretaget. Detta löstes radikalt genom en avveckling av större delen av lägenhetsbeståndet 2. Det minskade från 116 lägenheter till 8 stycken och de 8 försvann 25. Nu ska sägas att Hjo hade ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 11 14 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 9

Hjo en mycket liten allmännytta och den låga skulden beror på en mycket liten borgen på endast 9 73 kronor per invånare. Även pensionsskulden är låg och i underkant av 2 kronor per invånare. Det kan nämnas att företagsdelen består av ett moderbolag, Hjo Stadshus AB, som äger ett energibolag med två döttrar varav det ena är ett elhandelsbolag. Det redovisar vinster före dispositioner och bolaget ges ett högt värde. Elhandel i en dotter innebär ett riskfyllt företagande och detta har påpekats vid tidigare analyser men det har inte avvecklats utan det finns i stället nu en buffert i bolaget med obeskattade reserver på cirka 36 miljoner kronor, mer än en halv årsomsättning. Det finns även cirka 16 miljoner kronor i pensionsförvaltning som kan tas med i nettokalkylen. Låt oss lämna analysfrågan kommunskuld med konstaterandet att det är fråga om ett starkt delbetyg A. Speciellt när det gäller analysfrågan finansiella risker indikeras inte längre någon lokal svikt i näringslivet. De tre nyckeltalen som beskriver skattebasens komponenter har alla betyget. Under de senaste tio åren har den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten förbättrats med cirka tio procent jämfört med rikets snitt. Under de tio åren 2-9 har befolkningen ökat även om de årliga förändringarna har haft både negativa och positiva förtecken under dessa år. Förvärvsfrekvensen har utvecklats bättre än kommunsnittet sedan 1989 och ligger sedan tre år tillbaka med god marginal över 8 procent. Det är möjligt att Hjo har integrerats allt bättre i regionen med Skövde som draglok men Hjo saknar inte ett eget företagande. Det finns 63 företag med minst ett arbetsställe per tusen invånare och det finns bara ett 6-tal kommuner med fler. Det verkar som om den tidigare nämnda näringslivssatsningen fått effekt. Det indikeras inte några finansiella krisutlösande risker utan delbetyget på denna analysfråga ska vara A. Analysen anger inga behov av åtgärder och därmed riktas inga krav mot de tre potentialnyckeltalen inom analysfrågan finansiella möjligheter. Med betyget på nyckeltalet skattehöjning och på det två övriga, avgiftshöjningar och kostnadspress, så betyder det salomoniskt låt bli skatten, höj avgifter och pressa ner kostnaderna om något skulle behöva göras. Det är iögonfallande stora överkostnader i äldreomsorgen vilket möjligtvis får tillskrivas hoten om ytterligare JO-anmälningar om denna verksamhet skulle röras. Nu kommer däremot anmälan från en tidigare, fortfarande levande och därför inom denna verksamhet vårdad kommunalpamp. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet behövs bara en åtgärd och det är att även framöver hålla sparnivån på minst 5,3 procent av totala intäkter. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i kostnadspress och i viss mån också i avgiftspotential. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan i framtiden är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Överväg också ett program av små skattesänkningar varje år som ett led i bygget av en allt attraktivare kommun. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer att prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är något för många. En A-kommun kan i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten hur många ni än har varit. Det är din trygghet. Det finns inte avsatta pensionsmedel av någon större betydelse ännu, bara cirka 9 procent av hela den redovisade pensionsskulden, så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något högre än normalt. Det finns en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på www.kommunexperten.se. Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Hjo. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen håller en fortsatt lika skärpt ekonomistyrning som under senare år och säkrar en sparnivå över 5,3 procent av totala intäkter. I takt med att Hjo härigenom snart kommer att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det också din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram. Företagare och investerare: Har Hjo komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Hjo. Överväger du lokaliseringar i en mindre företagarkommun nära Skövde så är Hjo en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar lätt om Hjo kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på www.kommunexperten. se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Hjo så finns det en B-kommun till i omgivningarna men också en C-kommun och tre A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu har vi analyserat åtta nya kommuner och de finns här i ratinglistan. Totalt är nu 273 kommuner analyserade och det är 94,1 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos I år har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå och de har haft sina avslutande betygskommittéer. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla KommunDiagnoser och där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Ny i A-listan Det finns en ny kommun i A-listan den här månaden och det är Sollentuna. Nu finns det 7 kommuner på A-listan och av de analyserade 273 kommunerna så är det 25,6 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 75 A- kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Fyra nya i B-listan Det finns fyra nya kommuner i B-listan den här månaden. Det är Kungälv, Hjo, Köping och Hylte. 84 kommuner av de analyserade 273 är 3,8 procent. Är det ett representativt urval så finns det 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Ny i C-listan Säffle är ny kommun i C-listan den här månaden. 67 kommuner av de analyserade 273 är 24,5 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 71 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men för det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Två nya i D-listan Det finns två nya kommuner i D-listan den här månaden och det är Ånge och Överkalix. 52 kommuner av de analyserade 273 är 19 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 55 D- kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Härryda 15 2 1 1 6/1 4 Arvika 14 5 7/1 5 Kävlinge 14 4 1 2/9 6 Lerum 14 4 1 3/9 7 Nyköping 14 4 1 3/1 8 Säter 14 3 1 1 7/8 9 Värnamo 14 3 1 1 5/8 1 Fagersta 14 3 1 1 11/8 11 Sollentuna 14 3 1 1 1/1 12 Skellefteå 14 3 2 5/8 13 Västerås 14 2 3 11/9 14 Karlstad 14 1 2 2 8/8 15 Örkelljunga 13 6 6/1 16 Markaryd 13 5 1 1/8 17 Tibro 13 5 1 7/1 18 Östersund 13 4 2 3/8 19 Täby 13 4 1 1 9/1 2 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 21 Vellinge 13 4 1 1 9/9 22 Älmhult 13 4 2 9/8 23 Piteå 13 3 3 6/8 24 Alingsås 13 3 2 1 6/9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Borås 13 3 2 1 12/9 4 Gnesta 13 3 1 2 1/1 5 Laholm 12 6 1 2/8 6 Vallentuna 12 6 1 4/9 7 Öckerö 12 5 2 4/9 8 Norsjö 12 5 1 1 2/8 9 Gällivare 12 5 2 2/9 1 Örnsköldsvik 12 5 2 2/1 11 Norrtälje 12 4 2 1 4/1 12 Tranås 12 4 2 1 1/9 13 Tyresö 12 4 1 2 8/1 14 Varberg 12 3 3 1 1/1 15 Kungälv 12 2 3 2 1/1 16 Simrishamn 12 2 3 2 1/1 17 Lidköping 12 2 2 3 1/1 18 Bollebygd 11 6 1 1 11/9 19 Tierp 11 5 3 KD 1 2 Hörby 11 5 2 1 1/9 21 Nacka 11 5 2 1 1/1 22 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 23 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 24 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 25 Kristianstad 11 4 2 2 4/1 26 Lomma 11 4 2 2 12/9 27 Salem 11 4 1 3 4/1 28 Karlshamn 11 3 3 2 11/9 Rang A-kommuner Nr/år 25 Trosa 13 3 2 1 2/1 26 Enköping 13 3 1 2 5/9 27 Linköping 13 2 4 5/9 28 Mönsterås 12 6 1 7/1 29 Nykvarn 12 6 1 5/8 3 Trollhättan 12 6 1 1/9 31 Bromölla 12 5 1 1 KD 1 32 Kinda 12 5 1 1 1/9 33 Lidingö 12 5 1 1 5/1 34 Skövde 12 5 1 1 11/8 35 Tidaholm 12 5 1 1 12/9 36 Danderyd 12 5 2 1/8 37 Ale 12 4 2 1 11/9 38 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 39 Malmö 12 4 2 1 7/9 4 Mark 12 4 2 1 9/8 41 Halmstad 12 3 4 3/9 42 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 43 Örebro 12 3 3 1 12/9 44 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 45 Vårgårda 12 3 2 2 3/1 46 Gislaved 12 2 4 1 6/9 47 Jönköping 12 2 3 2 2/9 Rang B-kommuner Nr/år 29 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 3 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 31 Kalmar 11 1 5 2 1/8 32 Karlskrona 1 6 2 1 8/1 33 Hjo 1 6 1 2 1/1 34 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 35 Motala 1 5 3 1 1/8 36 Nässjö 1 5 3 1 5/9 37 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 38 Eksjö 1 5 1 3 9/1 39 Eslöv 1 4 4 1 3/1 4 Essunga 1 4 4 1 2/1 41 Vadstena 1 4 4 1 9/8 42 Strängnäs 1 4 3 2 12/9 43 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 44 Sjöbo 1 4 2 3 7/1 45 Klippan 1 3 5 1 5/8 46 Höör 1 3 3 3 7/9 47 Norrköping 1 3 3 3 8/8 48 Vetlanda 9 8 1 1 4/1 49 Grästorp 9 7 2 1 12/9 5 Kumla 9 7 2 1 11/9 51 Leksand 9 7 2 1 1/8 52 Eda 9 6 3 1 7/9 53 Orust 9 6 3 1 3/8 54 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 55 Strömstad 9 6 2 2 2/8 56 Gnosjö 9 5 3 2 3/1 Rang A-kommuner Rang B-kommuner Nr/år 48 Umeå 12 2 3 2 9/9 49 Uppsala 12 2 3 2 3/1 5 Järfälla 12 1 4 2 7/1 51 Skurup 11 4 3 1 KD 1 52 Svedala 11 4 3 1 2/1 53 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 54 Växjö 11 4 2 2 2/1 55 Ljungby 11 3 4 1 6/1 56 Göteborg 11 3 3 2 9/8 57 Österåker 11 3 3 2 2/1 58 Mora 11 3 3 2 9/9 59 Sunne 1 7 1 1 4/8 6 Osby 1 6 2 1 12/8 61 Knivsta 1 6 3 5/1 62 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 63 Gävle 1 4 4 1 1/9 64 Östhammar 1 4 4 1 7/8 65 Båstad 1 4 3 2 6/8 66 Hässleholm 1 3 5 1 5/1 67 Luleå 1 2 4 3 5/1 68 Tanum 9 9 1 1/8 69 Timrå 7 6 4 2 KD 1 7 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 1 Nr/år 57 Haninge 9 5 3 2 4/8 58 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 59 Heby 9 4 4 2 3/9 6 Lund 9 3 5 2 6/9 61 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 62 Borlänge 8 8 1 2 8/9 63 Perstorp 8 8 1 2 8/8 64 Töreboda 8 8 1 2 2/9 65 Askersund 8 7 3 1 9/9 66 Forshaga 8 7 3 1 9/8 67 Köping 8 7 2 2 1/1 68 Bjuv 8 6 1 4 11/9 69 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 7 Alvesta 8 5 3 3 3/1 71 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 72 Lycksele 7 9 2 1 8/8 73 Söderköping 7 9 2 1 2/9 74 Färgelanda 7 8 4 6/9 75 Hylte 7 8 2 2 1/1 76 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 77 Huddinge 7 6 5 1 6/8 78 Ekerö 7 6 4 2 12/8 79 Emmaboda 6 9 4 9/9 8 Håbo 6 5 2 6 4/1 81 Borgholm 5 8 5 1 5/1 82 Kungsör 5 7 5 2 8/9 83 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 84 Ödeshög 4 8 5 2 5/1 12 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Landskrona 12 1 4 2 9/1 5 Skara 11 3 4 1 5/1 6 Stockholm 11 3 2 3 6/1 7 Ystad 1 5 1 3 1/9 8 Orsa 1 4 4 1 2/8 9 Falköping 1 4 3 2 1/9 1 Härjedalen 1 4 2 3 6/1 11 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 12 Mjölby 9 5 4 1 3/9 13 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 14 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 15 Oxelösund 9 5 3 2 1/1 16 Boxholm 9 4 5 1 7/1 17 Hedemora 9 4 4 2 6/8 18 Tranemo 9 4 4 2 8/9 19 Strömsund 9 4 4 2 5/8 2 Burlöv 9 4 3 3 3/9 21 Åstorp 9 4 3 3 11/8 22 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 23 Säffle 9 3 3 4 1/1 24 Botkyrka 9 3 2 5 1/9 25 Falun 9 2 6 2 2/9 26 Ludvika 8 8 2 1 7/1 27 Nora 8 7 2 2 9/1 28 Mariestad 8 6 4 1 8/1 29 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 3 Uppvidinge 8 6 3 2 5/1 31 Ydre 8 6 2 3 3/8 32 Götene 8 5 5 1 9/1 33 Flen 8 5 4 2 11/8 34 Kiruna 8 4 5 2 7/8 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida www.kommunexperten.se. Rang C-kommuner Nr/år 35 Sotenäs 8 4 2 5 7/1 36 Svalöv 8 3 6 2 8/1 37 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 38 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 39 Krokom 7 8 3 1 4/9 4 Rättvik 7 8 2 2 4/1 41 Lysekil 7 7 2 3 9/9 42 Västervik 7 6 5 1 2/8 43 Sandviken 7 6 3 3 9/8 44 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 45 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 46 Arboga 7 5 3 4 3/1 47 Malung-Sälen 7 5 3 4 8/1 48 Nordmaling 7 4 6 2 1/9 49 Torsås 6 9 3 1 6/8 5 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 51 Nynäshamn 6 7 6 9/1 52 Norberg 6 5 4 4 11/9 53 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 54 Åmål 5 8 4 2 11/9 55 Finspång 5 8 2 4 6/1 56 Älvkarleby 4 1 4 1 9/1 57 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 58 Avesta 4 8 5 2 3/8 59 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 6 Nybro 4 7 6 2 12/9 61 Högsby 4 4 5 6 1/9 62 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 63 Mellerud 3 8 4 4 11/8 64 Vingåker 3 7 4 5 8/1 65 Olofström 3 5 6 5 11/8 66 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 67 Ronneby 2 7 6 4 7/9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på www.ehandel.kommunexperten.se varning D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Lilla Edet 7 6 3 3 1/9 1 Ånge 7 6 2 4 1/1 11 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 12 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 13 Södertälje 7 1 6 5 7/8 14 Vännäs 6 9 1 3 6/1 15 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 16 Överkalix 6 8 2 3 1/1 17 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 18 Vindeln 6 6 4 3 9/1 19 Hultsfred 6 6 3 4 2/1 2 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 21 Gullspång 6 4 3 6 4/1 22 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 23 Munkedal 5 9 3 2 12/9 24 Vansbro 5 6 5 3 1/9 25 Kramfors 5 6 3 5 6/9 26 Filipstad 5 5 7 2 12/9 27 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 28 Surahammar 5 4 5 5 1/9 29 Bräcke 4 11 4 1/8 3 Gagnef 4 9 4 2 1/8 31 Kil 4 8 4 3 6/9 32 Munkfors 4 7 4 4 9/9 33 Dorotea 4 6 5 4 6/8 34 Berg 4 6 4 5 1/8 35 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 36 Hällefors 4 5 5 5 2/1 37 Sorsele 4 3 6 6 5/8 38 Torsby 3 1 3 3 5/9 39 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 4 Pajala 3 9 3 4 7/9 41 Kalix 3 8 4 4 8/1 42 Grums 3 5 7 4 2/9 43 Storfors 2 9 5 3 8/1 44 Älvdalen 2 8 6 3 12/8 45 Degerfors 2 7 4 6 12/8 46 Hagfors 2 5 7 5 4/1 47 Ljusnarsberg 2 5 6 6 6/1 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö 8 5 2 4 1/1 2 Härnösand 6 5 4 4 6/9 3 Ragunda 6 5 2 6 1/1 4 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 5 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 13

Hylte Hylte långsamt bättre, snart riktigt bra? Hylte är jämviktskommunen som haft vågmästarpartier alla mandatperioder sedan början av åttiotalet. Det har gjort stora negativa avtryck i ekonomin under nittiotalet. Före sekelskiftet skedde ett uppvaknande. Skattehöjningar har vänt utvecklingen men återhämtningen har gått sakta. I dag återstår en konsumtionsskuld på nästan femtio miljoner att amortera för att meritera sig för högsta finansiella betyg. Potentialer finns för detta men finns politisk vilja? Mediebild och bakgrund Den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark gick rakt genom Hylte kommun. Det finns en rad minnesmärken som vittnar om stridigheter i forna tider. Förr kom nybyggarna på Nissans och Lagans vattenvägar men i dag finns cirka 1 2 bofasta. Centralorten är Hyltebruk med ungefär 3 7 av kommunens invånare. Bland övriga större tätorter märks Torup, Unnaryd och Kinnared. Hylte är en ung kommun och bildades 1974 av flera Smålandsoch Hallandskommuner men tillfördes Hallands län. Tillverkningsindustrin dominerar kommunen med Stora Ensos pappersbruk med 1 anställda som kommunens största arbetsgivare. I övrigt märks Smurfit Kappa som är ledande nordisk leverantör av wellpappförpackningar, underleverantörer till bilindustrin samt såg och övrig verkstadsindustri. Hylte utgör också tillsammans med nio andra grannkommuner den så kallade entreprenörsregionen. Dit hör till exempel Gnosjö, Tranemo och Älmhult. Kommunvalet i höst gjorde att S, MP och V bestämde sig för att regera nästa mandatperiod. Socialdemokraterna lade nyligen ett förslag till budget som förutsätter en skattehöjning med 25 öre. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Hylte har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 58 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Hylte ligger på plats 69 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar ut Faktaruta Hylte Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 1 277 (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,45 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 16 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 59 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hylte anför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 15 9 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 42 9 kronor. Detta är över de 38 5 kronor som är den första kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Hyltes amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sex år de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hylte delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 18 16 14 12 1 8 6 Hylte kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 58 811 Vissa tillgångar värderade 15 861 Nettoförpliktelsebelopp 42 95 Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hylte får betyget. År 29 är sparnivån 7,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 5,3 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 5,1 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Den andelen är i Hylte 29 procent av de totala intäkterna och trenden faller sakta. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hylte betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 67 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Därmed passeras den första kritiska nivån som ligger på 6 procent. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 69 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Belastningen som flyttar ned betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt med fallande trend. Kapitalbildningen får i Hylte betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hylte under den senaste nioårsperioden 4,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,8 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hylte delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett mindre gap i sparnivå 21 på 1 miljon kronor då bokslutsprognosens värde för sparandet är 5,1 procent av totala intäkter och det är något under den högsta kritiska nivån på 5,25 procent av totala intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,1 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hylte bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det finns ingen risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en stabil trend de senaste sex åren runt 88 procent av rikssnittet får skattekraften KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 15

Hylte betyget. På nyckeltalet befolkning får Hylte betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen minskar dock långsiktigt och det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hylte en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 8 7 6 5 4 De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hylte får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras en av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på 11 12 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,9 miljoner kronor. 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Förvärvsfrekvens 9 85 8 75 7 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Totalt för Hylte Riksmax Värnamo Rikstrenden Riket Kommuntrenden ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott 28 24 2 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hylte behov av åtgärder på 3 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (1 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hylte skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Halmstad) år 29. Eftersom Hylte har en högre skattesats år 29 med 1,42 procent så finns det ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Hylte höjde skatten senast år 26 med,5 procent och år 25 med,42 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 4 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 3 miljoner kronor per år och är därmed mindre än potentialen på 4 miljoner och betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 81 miljoner kronor och Hylte får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ned med cirka 35 miljoner kronor inom äldreomsorg, 15 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola och cirka 5 miljoner vardera inom social omsorg och inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 81 Mkr Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 81 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 17 personer. Hylte får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hylte (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för det relativt stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hylte det speciella Hylte kommun är belägen dels i landskapet Halland, dels i landskapet Småland. Hyltebruk är centralorten. Hylte har fyra grannkommuner och de har alla analyserats i tidigare nummer av Kommunexperten. Falkenberg (nr 1/28) ligger i väster och Gislaved (nr 6/29) i norr. I öster ligger Ljungby (nr 6/21) och i söder Halmstad (nr 3/29). Man kan sammanfatta Hylte som en kommun där politiken är problemet. Det finns för många stridiga viljor och det går ofta ut över ekonomin när var och en har fått sitt. Se diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Där framgår att vågmästarläge är det vanligaste styrkeförhållandet under de nio mandatperioder som presenteras i diagrammet och vågmästarlägen gynnar inte dem som tar ekonomiskt ansvar. Personer som öppet prioriterar ekonomistyrning får betala för det i tappat väljarstöd. Vid analysen i april valåret 1998 delade Socialdemokraterna och Centerpartiet på makten. Deras företrädare hade övertalats till en analys av de ledande tjänstemännen som med förfäran sett hur kommunens skulder växt från 6 miljoner kronor 1993 och upp över 2 miljoner 1998. Skulderna hade ökat nästan med multipeln fyra på fem år. Sparandet hade varit för lågt i förhållande till investeringarna under flera år. 1998 stod över 25 procent av lägenheterna tomma i den kommunala allmännyttiga bostadsstiftelsen Hyltebostäder.. Rådet var att balansera ekonomin och att hantera de finansiella riskerna KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 17

Hylte i bostadsstiftelsen. Potentialer fanns i form av överkostnader i verksamheterna och som så ofta i en kommun med ett flertal tätorter bestod dessa av dåligt kapacitetsutnyttjande av lokaler som kommunen också behövde rusta upp eller avveckla. Diskussionen som följde resulterade i stora förluster för Socialdemokraterna och Centerpartiet till vågmästarna och i all vishet höjdes skatten med 1,23 procent 1999. I övrigt fortsatte man som förut. Skulderna 1999 toppade på 22 miljoner kronor och låg kvar på denna nivå åren framöver. Investeringarna fick anpassas till sparandet. Det är ingen önskesituation att vara tjänsteman eller ung politiker i en kommun som skulle kunna meritera sig för högsta finansiella betyg inom några år men som befinner sig i ett långsiktigt politiskt låst läge. Med nya kommunoch ekonomichefer skedde nästa analys 27. Majoriteten bestod denna gång av Socialdemokraterna, Centerpartiet, tre avhoppade Moderater och en avhoppad Vänsterpartist. Denna analys skedde i form av en intensiv dialog mellan alla medverkande och det klämdes lagom på alla finansiellt ömma tår. Slutsatsen var att C-kommunen Hylte kunde nå A-nivå inom fem till tio år och det behövdes amorteras extra. Konsumtionslån på cirka 4 miljoner behövde lösas. LEDNINGSFRÅGA Läget i dag är bättre. Hylte har förbättrat sitt indikativa finansiella betyg från C till B. Det framgår av betygsmatrisen i faktarutan att Hylte har delbetyget A på tre av de fyra analysfrågorna och B på analysfrågan kommunskuld. Då lägsta betyg bestämmer slutbetyget så är det B. Det finns nu en kommunskuld på nästan 5 miljoner kronor som behöver amorteras bort genom extra amorteringar. Det finns skulder i förvaltningarna på 27 miljoner kronor och historien ovan berättar att det också var inom förvaltningarna som konsumtionslånen uppstått. Hylte ska ha beröm för att man under vågmästarläge lyckats införa en fungerande ekonomistyrning så att sparandet har kunnat läggas över högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter, motsvarande god ekonomisk hushållning enligt lagens krav, de senaste sex åren. I varje fall är det så i genomsnitt vilket diagrammet för nyckeltalet sparnivå visar under analysfrågan finansiell hälsa. Det framgår också av diagrammet att i november 27 låg genomsnittet strax under den andra kritiska nivån och betyget på nyckeltalet sparnivå var. Även delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa var då C. I dag är det med minsta möjliga marginal A. Nyckeltalet sparnivå är det enda nyckeltalet som har förbättrats sedan 27 och det enda som inom denna analysfrågas fem nyckeltal har betyget. De lägre betygen på efterföljande nyckeltal berättar fortfarande om höga skulder i förvaltningarna (skuldflödesoch skuldbalansgrad respektive ) och att det finns en tendens att utgifterna för investeringarna ligger något över sparandet (kapitalbildning ) och ett ansträngt rörelsekapital har nyckeltalsbetyget. Det finns mer ett tryck att öka långa skulder ytterligare än att amortera extra. Delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget B och bestämmer slutbetyget. Här är läget nästan oförändrat sedan 27. Hylte har ökat sin konsumtionsskuld med cirka 1 miljoner kronor. Investeringsnivån ligger obetydligt över sparnivån och det finns ett litet årligt lånebehov. Bruttoförpliktelsebeloppet på 58 811 kronor per invånare är jämförelsevis inte högt men är det ändå då Hylte inte äger mycket av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan värderas för att räkna fram ett lägre nettoförpliktelsebelopp. Hylte har bara en bostadsstiftelse och även om den avkastningsvärderas så är det oklart om dess värde, eftersom det är en stiftelse, kan användas som ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 11 14 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hylte kvittningsbart belopp. Företaget redovisar vinster och om en värdering sker och beloppet förs till kalkylen inklusive kommunens borgen till stiftelsen så kan 15 861 kronor per invånare kvittas bort. Nettoförpliktelsebeloppet blir 42 95 kronor per invånare. Konsumtionslån indikeras i analysen för nettobelopp över 38 5 kronor per invånare. Det finns inga pensionsmedel i förvaltning och inte heller några andra synliga tillgångar utanför kärnverksamheten i de ekonomiska dokumenten. Betyget för nyckeltalet förpliktelsebelopp ska vara och det motiverar ett delbetyg B för analysfrågan kommunskuld. När det gäller analysfrågan finansiella risker indikeras inga kritiska mönster mellan de sex nyckeltalen. Delbetyget ska vara A. Här finns två speciella aspekter värda att nämnas. För det första visar den bakomliggande statistiken till de tre nyckeltalen som mäter skattebasen, skattekraft, befolkning och sysselsättning, en stark utveckling för samtliga. Den är bättre än rikssnittet med undantag av befolkningen. Men befolkningsutvecklingen har stabiliserats. För det andra finns det fortfarande en viss volym lediga lägenheter i Stiftelsen Hyltebostäder men inte alls de volymer som innebar krisläge i mitten av nittiotalet. Vad berättar potentialnyckeltalen? Det finns möjligheter att höja avgifter och pressa kostnader och speciellt det senare. Men att pressa kostnader är inte Hyltes bästa gren utan överkostnaderna växer. I utsatta lägen så finns det tydligen alltid en majoritet för skattehöjningar och skatten höjdes 25 med,42 procent och 26 med,5 procent. Det var de år då sparandet höjdes till godkända nivåer. Berömmet ovan för god ekonomistyrning dessa år beror på att de ökade intäkterna användes för amorteringar och investeringar och inte tillfördes verksamheterna. Överkostnaderna mäts genom jämförelser med kommunerna i Halland och de är inte så många. Det finns fler i den grupp som utgörs av typen varuproducerande kommuner som Hylte tillhör och då växer överkostnaderna från drygt 8 miljoner kronor och upp till 11 miljoner. Jämför vi med alla kommuner blir överkostnaderna i underkant av 15 miljoner kronor. Delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: I Hylte finns två uppgifter. För det första gäller det att även framöver hålla sparnivån på minst 5,25 procent av totala intäkter. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då goda finansiella möjligheter finns i kostnadspress och i viss mån också i avgiftspotential. För det andra kan investeringarna förslagsvis få ligga minst 1,5 procent lägre än sparande för då finns cirka 1 miljoner kronor per år till extra amorteringar. Hylte betar då av konsumtionsskulden på 5 år och meriterar sig för högsta finansiella betyg. Överväg, med tanke på de stora överkostnaderna, ett program av små skattesänkningar varje år som ett led i bygget av en allt attraktivare kommun. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan i framtiden är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det öppet varje år. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Det behöver bara ta några år. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är fortfarande alldeles för många. Men en A-kommun kan i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten hur många ni än har varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Det gäller för ledningen i kommunen att behålla nuvarande höga sparnivå så att skulderna kan minskas. Att förutsättningarna förbättras kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Hylte. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är fortsatt effektiv i sin ekonomistyrning och säkrar en sparnivå över 5,25 procent av totala intäkter och därigenom kan betala av lite av sina höga skulder. I takt med att Hylte meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå gör det din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram. Företagare och investerare: Har Hylte komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Hylte. Överväger du lokaliseringar i en företagarkommun i denna del av Halland är Hylte en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Hylte kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på www.kommunexperten. se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Hylte så finns det två B- kommuner till i omgivningarna men också två A -kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 19

Kungälv Kungälv på rätt väg och nästan framme I Kungälv har det periodiskt varit rörigt i politiken på grund av vågmästeri och så ser du att kunna bli igen. Men ändå har Kungälvs ekonomi sakta förbättrats genom åren med ambitiösa tjänstemän som lotsar. Två viktiga förutsättningar i en ny organisation är bättre beslutsförmåga och handlingskraft. Men detta är ingen garanti att de sista stegen tas mot en ekonomi i elitklass. Mediebild och bakgrund Kungälv i södra Bohuslän är en av Nordens äldsta städer och den nämns redan i de isländska sagorna på 9-talet. Arkeologiska fynd är säkrade från 11-talet. Enligt Snorre Sturlasson ska Kungälv, då under namnet Kongahälla, ha varit platsen för trekungamötet 111 då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. De betydde dock inte att Kungälv gick en säker framtid till mötes. Staden brändes upprepade gånger och först från 168 då staden flyttades från sitt läge vid Nordre älv till nuvarande Fästningsholmen fick den vara ifred för angrepp. I dag har Kungälvs kommun 41 invånare. Kommunen, som ligger två mil norr om Göteborg, ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund och utgör en del av Stor-Göteborg. I kommunen ingår delar av den bohuslänska skärgården med Marstrand som största ö och kommundel. Skärgården utgör en del av kommunens sevärdheter där Carlstens fästning i Marstrand majestätiskt vakar över folklivet som blommar upp under sommaren. I Kungälv är Bohus fästning kommunens stora attraktion och numera finns Mimershallen i Kungälv som är kommunens nya stora besöksanläggning. I och runt Mimers hus ligger kommunens fem gymnasieskolor och i kommunen finns också Nordiska folkhögskolan. Kungälv har över 2 företag och det största verksamhetsområdet är Rollsbo som ligger i direkt anslutning till E6 med cirka 3 företag. Här finns bland annat såväl livsmedels- som bilindustri. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Kungälv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Faktaruta Kungälv Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 4 727 (29) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 21,87 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 74 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 17 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 115 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.