IRLÄNDSK RÖD SETTER (Irish Red Setter)



Relevanta dokument
NORSK ÄLGHUND SVART (Norsk elghund sort)

FIELD SPANIEL. Grupp 8

NORSK BUHUND. Grupp 5. FCI-nummer 237 Originalstandard SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

MANCHESTERTERRIER. Grupp 3

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DALMATINER (Dalmatinac)

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

OLD ENGLISH SHEEPDOG

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PARSON RUSSELL TERRIER

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

SCHILLERSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 131 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

JACK RUSSELL TERRIER

KARELSK BJÖRNHUND (Karjalankarhukoira)

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

ITALIENSK VINTHUND (Piccolo Levrieri Italiano)

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

OLD ENGLISH SHEEPDOG

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

BRETON (Epagneul breton)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

DVÄRGPINSCHER. (Zwergpinscher)

BASSET ARTÉSIEN NORMAND

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

PUMI. Grupp 1. FCI-nummer 56 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

FLATCOATED RETRIEVER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

AFFENPINSCHER. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

FLATCOATED RETRIEVER

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

Transkript:

Grupp 7 FCI-nummer 120 Originalstandard 2001-03-13 FCI-Standard 2001-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2002-10-30 IRLÄNDSK RÖD SETTER (Irish Red Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för IRLÄNDSK RÖD SETTER Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: Irland Jakt- och familjehund FCI-Klassifikation: Grupp 7, sektion 2 Med arbetsprov. Bakgrund/ändamål: Irländsk röd setter utvecklades på Irland för att vara en arbetande jakthund. Rasen härstammar från den irländska röda och vita settern kombinerad med en okänd enfärgat röd hund och hade en klart identifierbar rastyp redan på 1700-talet. The Irish Red Setter Club grundades 1882 för att främja rasen. Klubben publicerade rasstandarden 1886 och har alltsedan dess arrangerat jaktprov och utställningar. 1998 publicerade klubben en text om rasens typiska arbetssätt som tillsammans med rasstandarden utgör en beskrivning av rasens fysiska form och jaktduglighet. Med tiden har irländsk röd setter utvecklats till en härdig, frisk och intelligent hund, som kännetecknas av utomordentlig arbetsförmåga och stor uthållighet. Helhetsintryck: Irländsk röd setter skall utstråla snabbhet och styrka och vara av hög kvalitet. Uttrycket skall vara vänligt. Helheten skall vara balanserad och proportionerlig. Uppförande/karaktär: Irländsk röd setter är intensiv, intelligent, energisk, tillgiven och lojal. Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Huvudet skall vara långt och torrt. Det får inte vara grovt mellan öronen. Nos- och skallparti skall vara lika långa, med parallella plan. Skallen skall vara oval från öra till öra med gott om plats för hjärnan. Nackknölen skall vara väl markerad. Ögonbrynsbågarna skall vara markerade. Stopet skall vara tydligt markerat. Nostryffeln skall vara mörkt mahognyfärgad, mörkt valnötsfärgad eller svart. Näsborrarna skall vara vida.

Nosparti Läppar Käkar/Tänder Ögon Öron Nospartiet skall vara måttligt djupt och tämligen tvärt avslutat. Det skall vara långt från stop till nostipp. Läpparna får inte vara för hängande. Käkarna skall vara nästan lika långa. Bettet skall vara saxbett. Ögonen skall vara mörkt hasselnötsfärgade eller mörkbruna. De skall inte vara för stora. Öronen skall vara medelstora, ansatta lågt och långt bak på huvudet. De skall vara tunna och hänga i ett mjukt veck tätt intill huvudet. Hals: Halsen skall vara medellång, lätt välvd, mycket muskulös men inte grov, och utan tendens till lös halshud. Kropp: Bröstkorg Ländparti Svans Kroppen skall vara i proportion till storleken. Bröstkorgen skall vara djup och framifrån sett tämligen smal. Revbenen skall vara väl välvda och ge gott utrymme för lungorna. Ländpartiet skall vara muskulöst och lätt välvt. Svansen skall vara medellång, i proportion till kroppsstorleken. Den skall vara tämligen lågt ansatt, kraftig vid roten och gradvis avsmalnande mot den tunna svansspetsen. Svansen skall bäras i höjd med eller under rygglinjen. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Armbåge Underarm Framtassar Bakställ: Skulderbladen skall vara torra, långa och väl tillbakalagda. Armbågarna skall vara fria och placerade i jämnhöjd med bröstkorgen. De skall varken vara inåt- eller utåtvridna. Underarmarna skall vara raka och seniga med god benstomme. Framtassarna skall vara små och mycket fasta. Tårna skall vara starka, välvda och tätt slutna. Bakstället skall vara brett och kraftfullt. Bakbenen skall vara långa och muskulösa från höft till has med korta, starka mellanfötter.

Knäled Has Baktassar Knälederna skall vara väl vinklade. Hasorna skall varken vara inåt- eller utåtvridna. Baktassar, se framtassar. Rörelser: Rörelserna skall vara fria, flytande och vägvinnande; huvudet skall bäras högt. Frambenen skall ha god räckvidd framåt men föras lågt. Bakbensrörelserna skall vara jämna med kraftfullt påskjut. Korsande eller vevande rörelser accepteras ej. Päls: Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara kort och fin på huvudet, framsidan av benen och på öronspetsarna. På andra delar av kroppen och benen skall pälsen vara måttligt lång, slätt åtliggande och så fri som möjligt från lockar och vågor. Behängen på öronens övre del skall vara långa och silkiga. Fanorna på fram- och bakbenens baksidor skall vara långa och ha fin struktur. Den tämligen rikliga behåringen på buken kan bilda behäng som får nå upp till och bilda krås på bröstet och strupen. Tassarna skall ha riklig behåring mellan tårna. Svansen skall ha måttligt lång fana, som gradvis avtar i längd mot svansspetsen. Alla behäng skall vara raka och åtliggande. Pälsfärgen skall vara varmt kastanjeröd utan inslag av svart. Vita tecken på bröstet, strupen och tårna eller en liten stjärna i pannan eller ett smalt streck eller bläs på nosen eller i ansiktet är inte diskvalificerande. Storlek/vikt: Mankhöjd Hanhund Tik 58-67 cm 55-62 cm Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30