Prognos 2. Prognos 5. Prognos 3. Prognos 4

Prognos 3 Prognos 2 Prognos 5 Prognos 4 Verksamhets- och utgiftsprognos April 2016

Ekonomiavdelningen Prognos 2016-04-27 Diarienummer Dnr 1.1.3-2016-18258 Till Justitiedepartementet Verksamhets- och utgiftsprognos 2016-04-27 Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för 2016 2020 vid fem tillfällen under året. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognosen i januari (P1-16) består av okommenterade anslagstabeller och redovisas enbart i Hermes. Övriga prognoser ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognosen ska innehålla en analys av vilken verksamhet som kan bedrivas med tillgängliga medel och eventuella skillnader mellan tillgängliga medel och behov av medel ska förklaras. Myndigheten ska också i prognoskommentarerna redovisa olika utgiftsscenarier baserat på differentierade antaganden. Migrationsverket ska lämna nödvändig information till och inhämta nödvändig information från samtliga berörda myndigheter för att kunna presentera en samlad analys. Prognoskommentarerna lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet): Prognos 2 (P2-16) 4 februari Prognos 3 (P3-16) 27 april Prognos 4 (P4-16) 25 juli Prognos 5 (P5-16) 25 oktober

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 1(55) Innehållsförteckning. 1. Övergripande analys och slutsatser... 2 2. Migrationen till Sverige under prognosperioden... 6 2.1 Prognos asylsökande 2016-2017... 6 2.1.1 Antal asylsökande under karenstid för ID-kontrollerna v.27-28... 9 2.2 Analys av omvärldsfaktorerna... 10 2.2.1 Människor på flykt till Europa... 10 2.2.2 EU och andra länders agerande utifrån flyktingsituationen... 13 2.3. Antaganden om antalet asylsökande 2018-2020... 18 3. Verksamhetsbedömningar... 21 3.1 Övergripande förutsättningar... 21 3.1.1 Aktuella lagändringar under 2016... 22 3.2 Asylprocessen... 23 3.2.1 Asylprövning i första instans... 24 3.2.2 Överklagade asylärenden... 26 3.2.3 Boende och mottagning... 28 3.2.4 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar... 31 3.2.5 Bosättning och kommunmottagande... 33 3.2.6 Återvändande... 36 3.2.7 Prövning av verkställighetshinder... 39 3.3 Arbete, besök och bosättning... 39 3.3.1 Anknytningsärenden... 39 3.3.2 Arbetsmarknadsärenden... 41 3.3.3 Studerandeärenden... 41 3.3.4 Passärenden... 42 3.3.5 Besök och viseringsärenden... 42 3.3.6 EES-ärenden... 43 3.4 Svenskt medborgarskap... 43 4. Ekonomisk prognos... 44 4.1 Planerings- och beräkningsförutsättningar... 44 4.2 Migrationsverkets förvaltningsanslag, anslag 1:1... 45 4.3 Ersättningar och bostadskostnader, anslag 1:2... 46 4.4 Övriga anslag... 49 4.4.1 Migrationspolitiska åtgärder, anslag 1:3... 49 4.4.2 Domstolsprövning i utlänningsärenden, anslag 1:4... 49 4.4.3 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, anslag 1:5... 50 4.4.4 Offentliga biträden i utlänningsärenden, anslag 1:6... 50 4.4.5 Utresor för avvisade/utvisade, anslag 1:7... 51 4.4.6 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar, anslag 1:852 4.4.7 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, anslag 1:2, uo13... 53 4.4.8 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, anslag 1:4, uo13... 55 Bilaga 1 Prognostabell, asylprocessen. Beräkningsalternativ B beräknat på behov av medel (H-B). Bilaga 2 Prognostabell, arbete, besök, bosättning o medborgarskap (H-B) Bilaga 3 Prognostabell ekonomi, anslagsutfall inom politikområde migration (H-B) Bilaga 4 Prognostabell ekonomi, anslagsprognos inom politikområde migration (H-B, samt A och C) Bilaga 5 Prognostabell, asylprocessen Beräkningsunderlag A och C Bilaga 6 Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna Bilaga 7 Underlag DAC-beräkning Bilaga 8 Ensamkommande barn Kommunandelar Bilaga 9 Ensamkommande barn Platsbehovsberäkning

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 2(55) 1. Övergripande analys och slutsatser Den internationella flyktingskrisen fortsätter men färre har möjlighet att ta sig till Sverige Hittills i år har tre gånger fler flyktingar och migranter tagit sig över Medelhavet jämfört med samma period under 2015 1. Människors drivkraft att söka skydd i Europa har inte minskat och den internationella flyktingkrisen är inte på något sätt över. Under 2015 sökte över en miljon människor asyl i EU. UNHCR:s bedömning är att minst lika många avser att söka skydd i Europa i år. Vid tidpunkten för Migrationsverkets prognos från den 4 februari var västra Balkanrutten fortfarande öppen för syriska, afghanska och irakiska medborgare. Prognosen utgick från ett lägre antal asylsökande under perioden januari april 2016, i genomsnitt mellan 700-1 300 per vecka beroende på scenario. Därefter bedömdes osäkerheten öka då väderförhållandena på Medelhavet förbättras, turistsäsongen inleds och svårigheten att upprätthålla gränskontroller längs rutterna ökar. Efter februariprognosen har antalet asylsökande till Sverige minskat kraftigt jämfört med höstens akuta flyktingsituation. Antalet sökande hittills i år är även lägre än under samma period förra året. Det beror på att det blivit betydligt svårare för människor på flykt att ta sig till norra Europa och Sverige. Ytterligare kontrollåtgärder längs EU:s gränser leder till sänkta antaganden om antalet asylsökande Under mars har de gränskontrollerande åtgärderna i Europa ytterligare förstärkts, se bild 1. Särskilt två händelser påverkar Migrationsverkets bedömningar framåt. Dels har framkomligheten på västra Balkanrutten upphört även för syrier, afghaner och irakier. Dels har EU har slutit en överenskommelse med Turkiet som syftar till att stoppa flykting- och migrantbåtarna över Medelhavet till förmån för begränsad omplacering av syriska flyktingar från läger i Turkiet. Knappt 10 procent av syrierna i Turkiet finns i flyktingläger. Afghaner och irakier berörs inte av några omplaceringar enligt överenskommelsen. Sammantaget innebär det att en överväldigande majoritet av människorna på flykt från Mellanösternregionen inte omfattas av överenskommelsen. Dessa människor har fortfarande starka drivkrafter att försöka hitta nya vägar att ta sig till Europa. Bild 1. Tidslinje händelseutveckling oktober 2015- april 2016 1 Källa: UNHCR; http://data.unhcr.org/mediterranean/regional.php

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 3(55) Tre beräkningsalternativ för 2016 och 2017 varav ett beredskapsscenario Efter att den förra prognosen lämnades den 4 februari har det veckovisa utfallet av asylsökande varit lägre än prognosens nedre beräkningsalternativ C. Antalet ensamkommande barn har minskat i särskilt hög grad. Ensamkommande barn har mindre möjlighet än vuxna att välja alternativa resvägar, och saknar också oftare ID-handlingar. Samtliga scenarion förutsätter att de svenska ID-kontrollerna behålls minst året ut. En bedömning som kvarstår från förra prognosen är att osäkerheten för antalet nya asylsökande till Sverige och Europa ökar under det andra halvåret. Därför utgår även denna prognos från tre olika scenarion eller beräkningsalternativ. Skillnaden mellan de olika scenariona är effektiviteten och uthålligheten i de politiska kontrollåtgärderna inom EU och på nationell nivå under det andra halvåret 2016. Detta är fortfarande svårbedömt och kan resultera i helt olika utvecklingar av antalet asylsökande i Sverige. Samtliga beräkningsalternativ har dock reviderats nedåt och det övre scenariot har omdefinierats till ett beredskapsscenario. Beräkningsalternativen för 2016 Beräkningsalternativen för 2017 A: 100 000 varav 14 000 ensamkommande barn A: 100 000 varav 14 000 ensamkommande barn B: 60 000 varav 7 000 ensamkommande barn B: 60 000 varav 7 000 ensamkommande barn C: 40 000 varav 4 000 ensamkommande barn C: 35 000 varav 3 500 ensamkommande barn Beräkningsalternativ (B) med 60 000 asylsökande 2016 är ett planeringsscenario som ligger till grund för Migrationsverkets huvudsakliga planering. Möjligheterna för flyktingar och migranter att ta sig förbi kontrollerna längs östra Medelhavsrutten och på västra Balkan ökar under sommar- och turistsäsongen då vädret är bättre och många människor är i rörelse. Även andra resvägar används i större omfattning exempelvis via Italien och den centrala Medelhavsrutten. Antalet asylsökande i Sverige ökar under det andra halvåret, men i betydligt mindre omfattning än föregående år. Beräkningsalternativ C med 40 000 asylsökande 2016 är prognosens nedre scenario. Det förutsätter att nuvarande situation förblir i stort sett oförändrad under resten av året med endast en mindre ökning av antalet asylsökande under det andra halvåret. Beräkningsalternativ A med 100 000 asylsökande 2016 utgör ett beredskapsscenario som i nuläget inte är det mest troliga alternativet, men som heller inte kan räknas bort. Scenariot bygger på att genomförandet av EU-Turkietöverenskommelsen inte lyckas och att de strikta gränskontrollerna längs Balkanrutten inte längre kan upprätthållas. En inte obetydlig andel av flyktingarna och migranterna som har för avsikt att ta sig till Sverige har tillgång till ID-handlingar. Antalet asylsökande ökar kraftigt från juli om än inte i samma omfattning som 2015. En förlängning av de svenska ID-kontrollerna från Danmark till Sverige kan ske senast i juli efter ett obligatoriskt uppehåll på två veckor. Prognosen tar hänsyn till detta och bedömningarna ingår i de olika beräkningsalternativen. Situationen kan förändras igen kommande år Migrationsverket framhåller att samtliga beräkningsalternativ baseras på faktorer som är kända eller med någorlunda säkerhet kan förutses idag. Nya och oförutsedda händelser kan inträffa under året vilket kan leda till nya eller reviderade bedömningar. Det osäkra omvärldsläget innebär att även om utvecklingen i år fortsätter att vara stabil och i närheten av prognosens planeringsscenario eller nedre scenario, så kan utvecklingen ta en annan vändning nästa år. Stora utmaningar kvarstår efter höstens historiskt stora antal asylsökande Den 1 april var 173 000 personer inskrivna hos Migrationsverket. Cirka 142 000 av dem väntade på ett beslut i första instans, varav 30 800 är ensamkommande barn. Migrationsverket står inför en mycket stor uppgift att tillgodose människors dagliga behov och att pröva deras asylärenden. Den akuta situationen i mottagningen har förbättrats under våren, men effekterna från hösten 2015 kommer att fortsätta att påverka det svenska asylsystemet under hela prognosperioden. Att skapa förutsättningar för etablering för de som får stanna är en viktig långsiktig uppgift för kommuner, myndigheter och samhället i stort. En tredjedel av de inskrivna är barn i skolålder, vilket ställer stora krav på kommunerna att ordna skolgång. Fortsatta insatser för ensamkommande barn och ungdomar och fler bostäder för nyanlända är andra utmaningar som kommunerna har att hantera.

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 4(55) Färre nya asylsökande ger bättre marginaler i boendeplaneringen Vid en utveckling enligt planeringsscenariot kan avveckling av kommunala evakueringsplatser och förtätningsplatser ske under året. Om beredskapsscenariot inträffar blir det åter ont om platser från sommaren och under hösten. Förtätningsplatserna kan då inte avvecklas som planerat. Kraftsamling för att öka takten i asylprövningen Regeringen har gett Migrationsverket uppdraget att förkorta handläggningstiderna för asylansökningar genom produktivitetsökningar och andra åtgärder. Migrationsverket har nu redovisat en sådan plan och prognosen bygger på att dessa avarbetningsinsatser får en omedelbar effekt. Olika yttre faktorer kan påverka produktionen och leda till att det kraftigt höjda produktionsmålet inte nås fullt ut. Exempel på sådana faktorer är att införandet av den tillfälliga lagen ökar komplexitet i asylprövningen vilket i sin tur kan innebära att mer tid behövs för utredning och bristen på tolktjänster som kan orsaka förseningar. Handläggningstiderna sjunker först efter att de som sökte under hösten fått sitt beslut Migrationsverkets handläggningstider från ansökan till beslut i asylärenden är i dagsläget i genomsnitt cirka 9 månader och väntas öka till 12 månader innan utvecklingen vänder. Orsaken till att handläggningstiderna blir längre är att så många som 133 000 personer sökte asyl under andra halvåret 2015 jämfört med 29 000 under första halvåret. Även om antalet nya asylsökande minskar under 2016 så fortsätter handläggningstiderna att växa, men i mindre utsträckning än de 15 månader som uppskattades i föregående prognos. Viktigt att betona är att beräkningarna utgår från den genomsnittliga handläggningstiden och att tiderna för olika enskilda ärenden varierar kraftigt. Prognosen tar hänsyn till föreslagna lagändringar Denna prognos tar, liksom den förra prognosen, hänsyn till de omfattande lagändringar som är planerade att införas i närtid. Beräkningarna i februariprognosen utgick från att lagarna skulle införas som aviserat. Sedan dess har bland annat: en ny bosättningslag (prop. 2015/16:54) som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning trätt i kraft som planerat den 1 mars 2016, införandet av en tillfällig lag som innebär en treårig åtstramning av asylpolitiken samt begränsning av rätten till anhöriginvandring skjutits fram först från den 29 april till den 31 maj och sedan fram till 20 juli 2016. Lagrådsremissen innehåller vissa justeringar jämfört med tidigare förslag och utkast, 2 ett förslag (prop. 2015/16:146) lämnats till riksdagen om en lagändring som innebär att rätten till anläggningsboende och ersättning upphör en tid efter lagakraftvunnet avvisningseller utvisningsbeslut för vuxna asylsökande utan barn. Förslaget överensstämmer med tidigare förslag och utkast och väntas träda i ikraft den 1 juni 2016. Att det uppstått vissa förskjutningar och justeringar av lagförslagen innebär att beräkningarna i denna prognos utgår från delvis andra antaganden än i föregående prognos. På samma sätt som tidigare behöver bedömningarna av lagändringarnas effekter utgå från teoretiska antaganden som är mer eller mindre osäkra. Detta eftersom lagändringarna och förutsättningarna för dess tillämpning i flera avgörande delar fortfarande återstår att fastställa, samt svårigheten att med säkerhet förutspå implementeringen och följder av nya bestämmelser. Se avsnitt 3.1.1 för en sammanfattning av aktuella lagändringar. Tillståndsärenden och medborgarskapsärenden Ett stort antal människor väntar på besked på ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. De senaste förändringarna i lagrådsremissen i kombination med att fler får sina asylärenden avgjorda innebär troligen att antalet ansökningar på anknytning ökar, även om det fortfarande kommer att blir svårare att få ansökan beviljad. De redan långa handläggningstiderna riskerar att fortsätta växa. Även antalet ansökningar om svenskt medborgarskap väntas öka. För att möta denna utveckling behöver både effektiviteten inom tillståndsprövningen förbättras och resurser tillföras. Att åstadkomma detta parallellt med den stora satsningen på ökad asylproduktion utgör en stor utmaning för Migrationsverket. 2 Lagrådsremiss: Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, 7 april 2016.

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 5(55) Ekonomiska konsekvenser för de statliga anslagen Migrationsverkets behov av medel sänks under hela prognosperioden. Sänkningen av antalet personer som söker asyl i Sverige får stora effekter på både förvaltningsanslaget och anslaget 1.2 som finansierar boende och ersättningar till kommuner och landsting. Ekonomiska beräkningar har gjorts för tre beräkningsalternativ vad gäller anslaget 1:1 och 1:2 utgiftsområde 8 och anslaget 1:2 utgiftsområde 13. Nedan redovisas beräkningarna som bygger på beräkningsalternativ B. Belopp i tabellerna nedan anges i miljoner kronor Migrationsverkets kostnader Under år 2016 bedöms tillstånds-, medborgarskap och asylprövningsresurserna i stort sett vara samma som i föregående prognos men mottagningskostnaderna väntas minska. Migrationsverkets personalbehov för år 2017 till år 2020 är betydligt lägre jämfört med februariprognosen. Behov av medel, anslag 1:1, scenario B Anslag 1:1, mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos P2 16 6 620 7 250 7 000 6 450 6 250 Prognos P3 16 6 430 6 210 5 400 4 900 5 000 Förändring föregående prognos 190 1 040 1 600 1 550 1 250 Statens utgifter och kostnader för mottagning Det som driver kostnader och utgifter på anslaget 1:2 på utgiftsområde 8 är framför allt antalet personer och barn utan vårdnadshavare som är inskrivna i mottagningen. Behovet av medel för boende och kommunersättningar sjunker med mellan 6,4 och 16,9 miljarder under perioden. Den största delen av sänkningen kan härledas till minskade kostnader för barn utan vårdnadshavare. Mottagningens minskade storlek leder till att behovet av upphandlat tillfälligt boende minskar kraftigt under prognosperioden. Beräkningarna är också baserade på att Migrationsverket kan avveckla samtliga kommunala evakueringsboenden och förtätningsplatser under året. Prognos anslag 1:2, UO8, beräkningsalternativ B Anslag 1:2, mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos P2 16 41 000 41 750 27 450 18 550 16 200 varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting 32 400 34 150 22 450 15 750 14 100 varav Ap 3, Bostäder för asylsökande 8 600 7 600 5 000 2 800 2 100 P3 16 beräkningsalternativ B 34 600 24 800 12 650 9 600 8 050 varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting 27 650 22 000 11 550 8 700 7 350 varav Ap 3, Bostäder för asylsökande 6 950 2 800 1 100 900 700 Förändring föregående prognos 6 400 16 950 14 800 8 950 8 150 varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting 4 750 12 150 10 900 7 050 6 750 varav Ap 3, Bostäder för asylsökande 1 650 4 800 3 900 1 900 1 400 Statens utgifter för integration Effekterna på utgiftsområde 13 kommer då de asylsökande som fått uppehållstillstånd bosätts i kommun. Att färre personer väntas söka asyl i Sverige jämfört med i februariprognosen i märks tydligt först i slutet av prognosperioden. Ökningen under år 2017 kan härledas till Migrationsverket ökade produktion år 2016 och år 2017. Se tabellen nedan Prognos anslag 1:2, UO13, beräkningsalternativ B Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos P2 16 11 580 17 800 31 550 39 050 38 900 Varav Ap. 13 BUV 5 670 8 140 18 000 23 900 24 600 P3 16 beräkningsalternativ B 11 628 19 355 26 105 24 755 23 660 Varav Ap. 13 BUV 5 560 8 670 14 400 14 950 14 700 Förändring föregående prognos + 48 + 1 555 5 445 14 295 15 240 Varav Ap. 13 BUV 110 + 530 3 600 8 950 9 900

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 6(55) 2. Migrationen till Sverige under prognosperioden 2.1 Prognos asylsökande 2016-2017 Bedömningarna i föregående prognos Migrationsverkets senaste prognos från den 4 februari byggde på EU-scenariot nationella kontrollåtgärder. Det var tydligt att EU och de länder som berördes mest av förra höstens akuta flyktingsituation vidtog åtgärder för att undvika en motsvarande upprepning i år. På EU-nivå pågick förhandlingar om en överenskommelse mellan EU och Turkiet i migrationsfrågan. EU-länderna Österrike, Tyskland, Danmark och Sverige samt länderna på västra Balkan satte in nya kontrollåtgärder och initierade skärpta asyllagar. Vid tidpunkten tillät länderna på västra Balkan fortfarande syrier, afghaner och irakier, som utgör de största asylgrupperna i Sverige, att resa igenom mot norra Europa. Sveriges införande av gräns- och ID-kontroller gjorde det samtidigt svårare att resa in i landet utan giltig ID- eller passhandling. Osäkerheten var stor kring hur uthålliga och effektiva de politiska kontrollåtgärderna skulle bli, framför allt under andra halvåret, och dess påverkan på antalet asylsökande i Sverige. Istället för ett huvudscenario baserades februariprognosen återigen på tre olika beräkningsalternativ för antalet asylsökande år 2016 A: 140 000, B: 100 000 och C: 70 000. Migrationsverket flaggade även för är att det kunde bli fler eller färre asylsökande om utvecklingen helt eller delvis skulle följa ett annat scenario. Alla beräkningsalternativ utgick från ett lägre antal asylsökande under perioden januari-april. Bedömningen var att åtgärderna inom EU och enskilda länder, inklusive Sverige, skulle vara fortsatt effektiva och begränsa antalet asylsökande till Sverige. Från maj och framåt bedömdes osäkerheten kring antalet nya asylsökande till Europa och Sverige som störst. Samtliga beräkningsalternativ utgick från att antalet asylsökande i Sverige skulle öka under perioden majdecember. Alternativen baserades på olika antaganden av kontrollåtgärdernas samlade effekt vid en ökning av flyktingar och migranter på rutterna under sommaren och hösten. Ny prognos för 2016 och 2017 Efter februariprognosen har utvecklingen mot kontrollåtgärder för att kraftigt begränsa antalet flyktingar och migranter inom EU och olika länder ytterligare förstärkts. Under mars inträffade två händelser som i huvudsak påverkar bedömningar i denna prognos. 3 För det första har framkomligheten på västra Balkanrutten i princip upphört. Detta efter att Makedonien, med stöd av Serbien, Kroatien, Slovenien och Österrike, stängt sin gräns även för syrier, afghaner och irakier. Därefter har endast få flyktingar och migranter lyckats ta sig vidare mot norra Europa därefter. Istället är över 50 000 flyktingar strandande i Grekland och antalet ökar sannolikt under året. För det andra har EU slutit en flyktingöverenskommelse med Turkiet. som syftar till att stoppa flykting- och migrantbåtarna över Medelhavet till Grekland. Överenskommelsen innebär att irreguljära migranter ska skickas tillbaka till Turkiet, medan asylsökande ska få en individuell prövning i Grekland. För varje syrier som återförts från Grekland till Turkiet ska en annan syrier upp till en fastställd kvot vidarebosättas från Turkiet till EU (se avsnitt 2.2.2). Överenskommelsen har börjat implementeras till vissa delar och är ett tecken på ökad EU-samordning i flyktingfrågan, men som huvudsakligen bygger på kontrollåtgärder. EU-scenarion och beräkningsalternativ Denna prognos baseras, i likhet med den förra prognosen, på EU-scenariot nationella kontrollåtgärder. Prognosens bedömningar sker därmed med utgångspunkt i enskilda länders befintliga och tillkommande kontrollåtgärder, samt EU:s överenskommelse med Turkiet. Skillnaden mot förra prognosen är att kontrollåtgärderna ytterligare förstärkts. En annan viktig grundförutsättning för analysen är att människors drivkraft att söka skydd i Europa inte på något sätt har minskat jämfört med 2015, utan det är snarare framkomligheten för dessa människor som begränsats. I vilken utsträckning EU:s överenskommelse med Turkiet kommer att framgångsrikt kunna upprätthållas går i nuläget inte att bedöma. Det kommer krävas omfattande insatser för att 3 För mer utförlig beskrivning se avsnitt 2.2.2

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 7(55) dels kunna registrera och genomföra asylprövning i Grekland, samt dels få återvändandet till Turkiet att fungera. En annan viktig förutsättning för överenskommelsen är att omplaceringar av flyktingar till EU:s medlemsstater från Turkiet och Grekland ska fungera, vilket hittills gått mycket trögt. Samtidigt som EU och dess medlemsstater, inklusive Sverige, med olika åtgärder försöker minska antalet flyktingar och migranter fortsätter många syrier och andra flyktinggrupper hoppas på en bättre framtid i Europa och i Sverige. EU:s överenskommelse med Turkiet kan endast ge möjlighet till omplacering för ett begränsat antal syriska flyktingar i de turkiska flyktinglägren. Det motsvarar knappt 10 procent av alla syrier som nu finns i Turkiet. 4 Afghaner och irakier har ingen möjlighet till omplacering. Sammantaget innebär det att en överväldigande majoritet av människorna på flykt från Mellanösternregionen inte omfattas av överenskommelse med Turkiet. Dessa människor kommer med stor sannolikhet att söka andra vägar för att kunna ta sig till Europa och till Sverige. UNHCR:s bedömning är att minst lika många människor avser att söka skydd i Europa i år som under 2015, då över en miljon människor sökte asyl i EU. Antalet kommer att begränsas av de politiska kontrollåtgärder som vidtagits på olika nivåer. Vilken effekt detta får på antalet asylsökande i Sverige är svårt att förutse med någon större säkerhet. Prognosen utgår därför från tre olika scenarion eller beräkningsalternativ. De baseras på olika antaganden om kontrollåtgärdernas uthållighet och deras samlade effekt på antalet asylsökande i Sverige under sommaren och hösten, då antalet människor på flykt till Europa åter väntas öka. Det högre beräkningsalternativet A är ett beredskapsscenario. Beräkningsalternativet B är ett planeringsscenario som ligger till grund för Migrationsverkets huvudsakliga planering. Beräkningsalternativ C utgör prognosens nedre scenario. En förlängning av de svenska IDkontrollerna från Danmark till Sverige kan ske senast i juli efter ett obligatoriskt uppehåll på två veckor (v. 27-28). Prognosen tar hänsyn till detta, vilket ingår i de olika beräkningsalternativen, för detaljer se avsnitt 2.1.1. Beräkningsalternativ för antal asylsökande till Sverige år 2016 A: Beredskapsscenario: 100 000, varav 14 000 ensamkommande barn B: Planeringsscenario: 60 000, varav 7 000 ensamkommande barn C: Nedre scenario: 40 000, varav 4 000 ensamkommande barn Beräkningsalternativ för antal asylsökande till Sverige år 2017 A: Beredskapsscenario: 100 000, varav 14 000 ensamkommande barn B: Planeringsscenario: 60 000, varav 7 000 ensamkommande barn C: Nedre scenario: 35 000, varav 3 500 ensamkommande barn Antaganden som underlag till beräkningsalternativ Planeringsscenariot B: 60 000 Scenariot förutsätter att överenskommelsen mellan EU och Turkiet initialt fungerar, men i takt med att antalet båtflyktingar ökar till sommarmånaderna uppstår svårigheter att upprätthålla effektiva gränskontrollåtgärder i Turkiet och i Grekland. Många människor i rörelse under turistsäsongen i Medelhavet leder till att flyktingar och migranter i högre grad kan ta sig förbi kontrollerna längs östra Medelhavsrutten och på västra Balkan. Flyktingar och migranter använder även andra resvägar, exempelvis från Grekland till Italien, den centrala Medelhavsrutten från Nordafrika, via östra Europa eller Baltikum. Antalet asylsökande till Sverige ökar under andra halvåret, men i betydligt mindre omfattning än under de senaste två åren, se bild 2. De flyktingar som lyckas komma till Sverige anländer via olika resrutter och med olika färdemedel. Vissa kan resa in i Sverige eftersom de kan uppvisa giltigar ID-handlingar. Av dessa flyger vissa till Sverige och särskilt under turistsäsongen. Andra hittar vägar förbi kontroller från såväl Danmark, Finland som östra Europa. Fördelning av antalet asylsökande i Sverige mellan första och andra halvåret blir cirka 30-70 procent. 4 Hurriyet Daily News; http://www.hurriyetdailynews.com/turkey-hosts-over-27-million-syrians-four-years-intowar.aspx?pageid=238&nid=97644&newscatid=341

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 8(55) Bild 2 Antaganden om antal asylsökande per vecka 2016- beredskaps-, planerings- och nedre scenario Nedre scenario C: 40 000 Det nedre scenariot förutsätter att nuvarande situation förblir i stort sett oförändrad under resten av året och antalet asylsökande till Sverige fortsätter att vara relativt lågt med endast en mindre ökning under andra halvåret, se bild 2. I detta scenario fungerar alla de vidtagna kontrollåtgärderna fullt ut, vilket innebär att EU:s överenskommelse med Turkiet upprätthålls och att västra Balkanrutten förblir i princip stängd för flyktingar som vill ta sig vidare mot andra länder i Europa och till Sverige. De flyktingar och migranter som lyckats ta sig förbi gränskontrollerna i Europa och Sverige gör det genom att hitta nya vägar. Fördelning av antalet asylsökande i Sverige mellan första och andra halvåret blir cirka 40-60 procent. Beredskapsscenario A: 100 000 Ett scenario med 100 000 asylsökande till Sverige under 2016 är i nuläget inte det mest troliga alternativet, men kan inte heller räknas bort. I detta beredskapsscenario ökar antalet asylsökande till Sverige åter kraftigt under andra halvåret men inte i samma omfattning som 2015, se bild 2. Detta scenario förutsätter att upprätthållandet av överenskommelsen mellan EU och Turkiet misslyckas, samt att EU och enskilda länder inte kan upprätthålla gränskontroller vid en kraftig ökning av flyktingar och migranter. Påfrestningen på Grekland och länderna på västra Balkan skulle åter bli stor. Om antalet båtflyktingar till Grekland återigen börjar öka kraftigt under sommarmånaderna får Grekland det allt svårare att hantera situationen och tusentals fler blir strandade på öar och fastlandet. Omplaceringar blir allt svårare att genomföra på grund av medlemsstaternas bristande vilja. Allt fler strandande flyktingar i Grekland sätter större press på Makedonien och på andra länder i Balkanregionen. Gränskontrollerna kan inte upprätthållas, vilket leder en kraftig ökning av flyktingar och migranter längs västra Balkanrutten. Gränskontrollerna i Österrike sätts under press och landet tar emot en daglig kvot och låter andra resa vidare mot Tyskland. De flyktingar som anländer till Sverige kommer främst från Tyskland och har giltiga ID-handlingar. Andra hittar vägar förbi kontrollerna. Fördelning av antalet asylsökande i Sverige mellan första och andra halvåret blir cirka 20-80 procent. Ytterligare oförutsedda händelser kan inträffa Beredskaps-, planerings- och nedre scenariot, för både hela 2016 och för två veckor i juli ovan, är framtagna utifrån möjliga utvecklingar som bygger på kända faktorer. Beräkningsalternativen för 2017 kan i nuläget endast baseras på samma utgångspunkter som ligger till grund för antagandena för 2016. Migrationsverket vill särskilt framhålla att nya oförutsedda händelser kan inträffa under året vilket kan resultera i nya eller reviderade bedömningar och antaganden i kommande prognoser. Ett

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 9(55) exempel på en sådan händelse är konflikteskalering i Libyen som ytterligare skulle destabilisera den nordafrikanska regionen och medföra ökad migration till Europa. Situationen på den centrala Medelhavsrutten skulle då kunna förvärras ytterligare. Ett annat exempel är att Turkiet blir ännu mer involverad i Syrienkonflikten genom att upprätta en säkerhetszon för att förhindra fler syrier att komma till Turkiet. En sådan insats skulle vara resurskrävande och kunna leda till en nedprioritering av Turkiets åtaganden i enlighet med överenskommelsen med EU. Ett snabbt ökade antal flyktingar via östra Europa samt Baltikum via Ryssland är också ett exempel på händelsen som skulle påverka antalet asylsökande i Sverige. Rysslands agerande, d.v.s. restriktiv eller tillåtande hållning, i en sådan situation skulle vara av stor betydelse för påverkan på Sverige. Tabell 1. Antal asylsökande 2016 och 2017, tre scenarion och fördelat på medborgarskap 2014 2015 2016 2017 Beräkningsalternativ Utfall Utfall C B A C B A Totalt antal asylsökande, scenario 83 301 162 877 40 000 60 000 100 000 35 000 60 000 100 000 Förändring sedan föregående prognos 30 000 40 000 40 000 20 000 15 000 5 000 varav ensamkommande barn och unga 7 049 35 369 4 000 7 000 14 000 3 500 7 000 14 000 Förändring sedan föregående prognos 8 000 11 000 13 000 5 500 7 000 6 000 Syrien 30 583 51 338 8 500 18 000 36 000 8 500 18 000 36 000 Förändring sedan föregående prognos 11 500 18 000 22 000 1 500 6 000 2 000 Irak 2 666 20 858 3 000 3 000 8 000 2 500 3 000 8 000 Förändring sedan föregående prognos 2 000 7 000 7 000 2 500 2 000 2 000 Statslösa, Jordanien och Libanon 8 614 9 240 5 000 5 000 7 000 3 500 5 000 7 000 Förändring sedan föregående prognos +1 000 1 500 1 000 Afghanistan 3 104 41 564 4 000 6 000 15 000 3 000 6 000 15 000 Förändring sedan föregående prognos 5 500 11 500 10 000 4 000 7 000 1 000 Eritrea 11 499 7 233 3 000 4 000 7 000 3 000 4 000 7 000 Förändring sedan föregående prognos 3 000 2 000 3 000 2 000 1 000 2 000 Somalia 4 831 5 465 3 000 5 000 6 000 3 000 5 000 6 000 Förändring sedan föregående prognos 2 000 +500 2 000 +1 000 Västra Balkan 5 732 6 590 2 500 5 000 5 000 2 500 5 000 5 000 Förändring sedan föregående prognos 3 000 500 500 1 500 +1 000 +1 000 Övriga länder 14 272 20 589 11 000 14 000 16 000 9 000 14 000 16 000 Förändring sedan föregående prognos 3 000 1 000 +1 000 5 000 +1 000 2.1.1 Antal asylsökande under karenstid för ID-kontrollerna v.27-28 Den svenska regeringen har beslutat om en förordning med specifika bestämmelser om IDkontroller vid resor till Sverige från Danmark. Förordningen gäller från och med den 4 januari 2016 och är giltig i 6 månader. Den kan även förlängas ytterligare, efter en karenstid på två veckor, om det finns skäl för det. Karenstiden infaller under vecka 27 och 28, d.v.s. från den 4 juli till och med den 17 juli 2016. Utgångspunkt för beräkningar av antalet asylsökande under vecka 27-28 När ID-kontrollerna tillfälligt upphör blir det en kontrollåtgärd mindre för flyktingar och migranter som vill söka asyl i Sverige. Hur många som då kommer att söka asyl i Sverige beror på vilket av de tre ovan beskrivna scenariona som utvecklingen följer. Utgångspunkten för alla antaganden är att Tyskland hunnit registrera alla asylsökande i landet. I nedre scenariot fungerar alla de vidtagna kontrollåtgärderna fullt ut och gränskontroller från Turkiet till Danmark upprätthålls. I den kontexten kommer avsaknad av ID-kontroller att endast bli av marginell betydelse för antalet asylsökande i Sverige eftersom framkomligheten blir mycket begränsad. Skulle utvecklingen motsvara beredskapsscenariot, där gränskontroller i Turkiet och Europa blir ineffektiva, kommer framkomligheten till Sverige att vara mycket större då ID-kontroller inte genomförs. Antagandena om antalet asylsökande under karensveckorna för respektive scenario är följande: Antaganden antalet asylsökande per vecka, vecka 27-28 A: Beredskapsscenario: 3 000-4 000, varav 400-600 ensamkommande barn B: Planeringsscenario: 1 500-2 000, varav 160-250 ensamkommande barn C: Nedre scenario: 500-1 000, varav 60-100 ensamkommande barn

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 10(55) 2.2 Analys av omvärldsfaktorerna 2.2.1 Människor på flykt till Europa 2015 blev ett rekordår då 1 015 078 flyktingar och migranter anlände över Medelhavet till Europa. Det kan jämföras med 216 054 under hela 2014. 5 Den överväldigande majoriteten kom via den östra Medelhavsrutten, d v s från Turkiet till den grekiska övärlden. Under de första tre månaderna 2016 anlände 171 132 flyktingar och migranter över Medelhavet till Europa, varav majoriteten via den östra Medelhavsrutten, se bild 3. De dagliga ankomsterna till Grekland under det första kvartalet i år är högre jämfört med samma period för 2015. Antalet ankomster har dock minskat kontinuerligt sedan den högsta noteringen i oktober 2015. Bild 3. Antal flyktingar och migranter via Medelhavet in i Europa januari-mars 2016 Under mars har det även skett en kraftig ökning av antalet anlända flyktingar och migranter till Italien via den centrala Medelhavsrutten. 6 Sammansättningen utgörs dock i nuläget av nationaliteter som inte har Sverige som huvudsakligt destinationsland. Syrier, irakier och afghaner har hittills under 2016 inte använt den centrala Medelhavsrutten för att ta sig till Europa. Bilden 4 visar på skillnaden i sammansättning av flykting- och migrantgrupper på den centrala respektive östra Medelhavsrutten. Den enskilt största gruppen på den östra Medlehavsrutten är fortsatt syrier, följt av afghaner och irakier. Det innebär att den överväldigande majoriteten fortfarande kommer från länder där det råder pågående konflikt eller ett försämrat säkerhetsläge. 5 UNHCR Refugee/Migrant Emergency Response Mediterranean; http://data.unhcr.org/mediterranean/regional.php 6 Ibid

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 11(55) Bild 4 Sammansättning flyktingar och migranter-östra och centrala Medelhavsrutten Bilden 4 visar att sammansättningen på den centrala Medelhavsrutten är mer mångfacetterad än sammansättningen på den östra rutten med grupper som främst kommer från länder med hög arbetslöshet och svag ekonomisk utveckling, men även till viss del även från konfliktområden. Den största gruppen på den centrala Medelhavsrutten mellan januari till mars har förändrats i förhållande till föregående år och utgörs nu av främst nigerianer, följt av gambier och senegaleser. 7 Även sammansättningen av andelen män, kvinnor och barn skiljer sig åt på de olika rutterna. Majoriteten av de som anländer via den centrala Medelhavsrutten är män. På östra Medelhavsrutten anländer fler kvinnor och barn än män. Den främsta förklaringen att många fler familjer, främst från Syrien, anländer från Turkiet till Grekland är att det kortare avståndet innebär mindre risker än båtresan på den centrala Medelhavsrutten. Dock har det inte skett några större förändringar i könsfördelningen på de olika rutterna under första kvartalet 2016. Syrier, afghaner och irakier på flykt under 2016 Syrier och afghaner har under flera år sökt skydd i Europa. Det rekordhöga antalet under 2015 berodde inte enbart på grundläggande orsaker som funnits en längre tid till varför människor flyr från dessa länder, utan även på att fler än någonsin hade möjlighet att obehindrat passera EU:s yttre gräns i Grekland. Bevakningen av den yttre Schengengränsen upphörde i stort sett att fungera och priset för båtresorna mellan Turkiet och Grekland minskade avsevärt. Den ökande mediala uppmärksamheten kring migrationssituationen, inte minst på sociala medier, bidrog till att flera fattade beslut om att resa till Europa. Syrier Under 2015 lämnade många syrier Turkiet och regionen i övrigt, främst på grund av att framtidsutsikterna för ett avslut på konflikten minskade. Sedan kriget i Syrien började har mer än fem miljoner syrier flytt landet och 6,6 miljoner är internflyktingar. 8 Säkerhetsläget i landet följt av 7 De tre största grupperna under 2015 var eritreaner, nigerianer och somalier. 8 OCHA; http://www.unocha.org/syria

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 12(55) försämrad ekonomi är faktorer som påverkar kvarvarande syriers beslut att stanna kvar eller fly från landet. 9 Levnadsförhållandena för de miljoner syrier som vistas i grannländerna har stadigt försämrats och drivkrafterna för att lämna landet och regionen är fortsatt starka. 10 Syriska flyktingar har fortsatt att anlända till Grekland under de första tre månaderna 2016. Enligt UNHCR är sammansättningen ensamma män och familjer varav de flesta i åldern 25-59 år. Orsaker till flykten till Europa anges i första hand vara konflikt och våld följt av svårigheter att få basala behov som mat, skolgång och möjlighet till försörjning tillgodosedda. Majoriteten av de syrier som anlänt till Grekland under januari 2016 har varit på flykt från sina hem i upp till två år eller mer. En fjärdedel av dessa vistades i Turkiet i minst sex månader innan avresan. De flesta anger att de vill ta sig vidare till EU-länder med störst möjlighet till familjeåterförening, följt av möjligheten till utbildning och befintlig syrisk diaspora. Afghaner Afghaner utgör fortsatt den näst största gruppen som anlänt till Grekland under de tre första månaderna 2016. De grundorsaker som får afghaner att lämna landet och grannländerna Iran och Pakistan har varit konstanta över tid och kvarstår. På grund av uppgivenhet och bristande framtidstro förväntas många afghaner vilja lämna landet oavsett konfliktnivå, både på kort och på lång sikt. 11 Enligt UNHCR är det främst unga män i åldern 19-24 år som anlänt till Grekland i början av året. 12 Mer än hälften uppger att de är ensamstående och resterande del att de är gifta. Cirka hälften hade varit internflyktingar i Afghanistan innan avresa mot Europa, medan en femtedel uppgav att de aldrig bott i Afghanistan utan var födda och uppvuxna i Iran. En överväldigande majoritet uppgav utsatthet för konflikt/våld som främsta anledning till att lämna landet. Säkerhetssituationen i många av de afghanska provinserna är fortsatt instabil samtidigt som ekonomin och den afghanska regeringen är svag. Afghaner vill vidare till andra EU-länder främst för att få möjlighet till utbildning följt av respekt för mänskliga rättigheter samt möjligheten till familjeåterförening. Irakier Efter att syrier och afghaner hade ökat kraftigt på den östra Medelhavsrutten under 2015 ökade även antalet irakier kraftigt från september. Medierapporteringen om flyktingarnas resa genom Turkiet via Grekland och Balkan till Västeuropa ledde till att många irakier anslöt sig till flyktingar i hopp om en bättre framtid.13 Vissa irakier flydde på grund av det försämrade säkerhetsläget i landet sedan Daesh frammarsch under 2014, andra flydde från fattigdom, korruption och dåliga framtidsutsikter. Många unga män lämnade den irakiska armén då de inte ville slåss mot Daesh. Det dåliga säkerhetsläget och ekonomin, korruptionen och bristande framtidsutsikter för många irakier kvarstår. Säkerhetsläget har förbättrats i viss utsträckning under det första kvartalet 2016 främst på grund av militära framsteg gentemot Daesh styrkor. Den irakiska arméns eventuella återtagande av staden Mosul från Daesh skulle leda till en positiv utveckling för landet. I det korta perspektivet skulle det dock leda till många nya internflyktingar från staden. 14 Även om Daesh besegras riskerar säkerhetsläget mot bakgrund av rådande inrikes och regionala politiska/sekteristiska spänningar att inte påtagligt förbättras under de kommande åren, och därmed förblir hoppet om en bättre framtid svagt. I detta scenario kommer inte bara internflyktingar utan också unga kurder, sunni- och shiaaraber, samt kvarvarande mindre minoritetsgrupper, att söka bättre framtidsutsikter någon annanstans än i Irak. 15 9 Al-Monitor; http://www.al-monitor.com/pulse/originals/2016/04/syrian-pound-decline-harp-higher-pricespurchasing-power-.html 10 The Washington Institute for Near East Policy; http://www.washingtoninstitute.org/policy-analysis/view/theworst-of-the-syrian-refugee-crisis-is-coming-for-europe 11 Bedömning från Migrationsverkets landinformationsenhet (Lifos) 12 UNHCR; Profiling of Afghan arrivals on Greek Islands in January 2016 13 The Globe and Mail Newspaper; http://www.theglobeandmail.com/news/world/iraqis-fleeing-war-povertyjoin-tide-of-migrants-to-europe-despite-dangers/article26309408/ 14 Antalet nya internflyktingar vid en attack mot Mosul uppskattas av Iraks migrationsminister kunna uppgå till mellan 250 000 och 750 000 individer, alltså i värsta fall hälften av Mosuls kvarvarande befolkning. 15 Bedömning från Migrationsverkets landinformationsenhet (Lifos)

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 13(55) 2.2.2 EU och andra länders agerande utifrån flyktingsituationen EU:s överenskommelse med Turkiet Flyktingsituationen som utvecklades i Europa under 2015 ställer helt andra krav än tidigare på både EU-samarbete och enskilda länders förmåga att hantera det stora antalet människor på flykt. EU:s gemensamma grundprinciper för en reglerad asylmigration är fortfarande i praktiken satta ur spel. 16 I brist på ett fungerande EU-system har flera länder 17 hanterat situationen utifrån olika former av nationella lösningar och åtgärder. 18 Under 2015 och 2016 gjorde EU-kommissionen ett antal försök att åstadkomma gemensamma lösningar i frågan. 19 Det senaste i raden är överenskommelsen i flyktingfrågan mellan EU och Turkiet som trädde i kraft den 20 mars 2016. Syftet med överenskommelsen är stoppa flyktingars och migranters båtresor över Medelhavet och vidare färd mot andra delar av Europa. Enligt överenskommelsen ska flyktingar och migranter som anlänt från Turkiet till Grekland efter den 20 mars och inte ansöker om asyl, skickas tillbaka till Turkiet. Vidare ska personer som saknar rätt till internationellt skydd utan dröjsmål återsändas till Turkiet utifrån det bilaterala återtagandeavtalet mellan Grekland och Turkiet, vilket kommer att ersättas av ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet efter den 1 juni 2016. Grekland kan även skicka tillbaka asylsökande till Turkiet utan att göra en full hantering av deras asylansökan med hänvisning till att dessa personer har tillgång till en asylprövning i Turkiet. Grekland har anpassat sin lagstiftning, enligt vilken Turkiet uppfyller kriterier för ett säkert land 20 för att kunna genomföra återvändande av asylsökande 21. Flyktingar och migranter som anlänt till de grekiska öarna innan den 20 mars och de som befinner sig på grekiska fastlandet väntar på omplacering till andra medlemsstater. Enligt EU-kommissionen är ambitionen att 6 000 omplaceringar ska kunna genomföras under april, samt att ytterligare 20 000 ska ha omplacerats till övriga medlemsstater till mitten av maj. Hittills har omplaceringar från Grekland och Italien till andra medlemsstater gått mycket trögt och det finns risk att de asylsökande inte kommer kunna omplaceras i den takt som kommissionen aviserat. 22 Personer som ansöker om asyl i Grekland ska få sin ansökan behandlad individuellt, i linje med EU-rätt och internationell rätt. Principen om non-refoulement ska respekteras. Grupper som kommer att undantas överföringar från Grekland och Turkiet är ensamkommande barn samt personer som under Dublinförordningen har rätt till familjeåterförening i annan medlemsstat. 23 Överenskommelsen mellan EU och Turkiet bygger också på principen en för en för syriska flyktingar. Det innebär att för varje syrier som återförs från Grekland till Turkiet ska en annan syrier från flyktingläger vidarebosättas från flyktingläger i Turkiet till EU. Kombinationen mellan vidarebosättning och återvändande är genomförbart för upp till 72 000 personer, vilket faller inom ramen för överenskommelser om vidarebosättning och omplacering. Detta tillvägagångsätt är ett sätt skapa legala vägar för syriska flyktingar till Europa men dock endast för de som befinner sig i flyktinglägren i Turkiet. Av de ca 2,7 miljoner registrerade syriska flyktingar i Turkiet bor endast cirka 250 000 i flyktinglägren vilket innebär att överenskommelsen berör knappt 10 procent av den syriska flyktingpopulationen i landet. Andra asylsökande grupper som i hög grad beviljas skydd i EU:s medlemländer, ex irakier och afghaner, omfattas inte av överenskommelsen. För närvarande är det oklart hur EU och Turkiet kommer att hantera andra skyddsgrupper inom ramen för överenskommelsen. Irakiska och afghanska flyktingar i Turkiet kan inte få sin asylansökan prövad i landet då Turkiet tillämpar 16 Skyddet av EU:s yttre gränser, registrering vid inresa inklusive lagring av fingeravtryck i den gemensamma databasen Eurodac och första asyllandsprincipen, det vill säga tillämpningen av Dublinförordningen. 17 Grekland, länderna på västra Balkan, Österrike och Tyskland. 18 Se nästa fotnot 19 Se Migrationsverkets verksamhets och utgiftsprognos den 4 februari 2016, s.18-20. http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871592a8b/1454583524333/migrationsverkets+f ebruariprognos+2016+%28p2-16%29.pdf 20 Även om Grekland inte definierar specifikt Turkiet som ett säkert land. 21 Grekiska parlamentet antog den 1 april 2016 lag 4375/2016 22 Totalt har endast 1 425 personer omplacerats (varav 565 från Italien och 860 från Grekland) till 17 andra medlemsstater. 23 Enligt Dublinförordningens (EU 604/2013) artikel 9-11 har asylsökande rätt att få sin asylansökan behandlad tillsammans med övriga familjemedlemmar (äkta make/maka eller partner i varaktigt förhållande samt underåriga barn).

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 14(55) geografisk begränsning av Genèvekonventionen. Det innebär att endast europeiska flyktingar kan få flyktingstatus och skydd i Turkiet. Då endast en mycket liten andel av människor på flykt omfattas av överenskommelsen mellan EU och Turkiet kommer dessa försöka hitta andra vägar för att ta sig vidare till Europa. Som en del av överenskommelsen med Turkiet har EU åtagit sig att införa viseringslättnader som förväntas antas i slutet av juni 2016. EU öppnar även för nya förhandlingar med Turkiets om medlemskap i EU. Utbetalningarna av de 3 miljarder euro i EU:s stöd till flyktingmottagandet i Turkiet kommer att påskyndas samt att EU ska ytterligare ge stöd på 3 miljarder euro till Turkiet fram till slutet av 2018. EU-kommissionen vill reformera asylsystemet Parallellt med dessa insatser har kommissionen i början av april kommunicerat att EU:s nuvarande gemensamma asylsystem inte fungerar och att det behövs en diskussion kring mer långsiktiga förändringar av EU:s asylpolitik 24 En central del i denna diskussion är den nuvarande Dublinförordningen. Kommissionen föreslår två möjliga alternativ för revidering av förordningen för att säkerställa en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Den första modellen innebär att nuvarande Dublinförordning behålls men att det inrättas en fördelningsmekanism när antalet asylsökande ökar kraftigt i ett land, ex Grekland. Den andra modellen innebär att nuvarande Dublinförordning avskaffas och att flyktingar istället omfördelas till olika EU-länder. Kommissionen vill även i större utsträckning harmonisera gällande direktiv för att uppnå samma standard i alla medlemsstater vilket också kan minska incitamentet för sekundära förflyttningar av asylsökande mellan olika medlemsstater. Vidare avser kommissionen att lägga fram förslag om utökat mandat för det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). De konkreta förslagen väntas under våren 2016 och det är oklart i hur hög grad medlemsstaterna kommer att ge sitt stöd för dessa förslag från kommissionen. Enskilda länders agerande Tyskland största mottagare och huvudaktör inom EU Tyskland har tagit emot i särklass flest asylsökande under 2015-nästan 1,1 miljon 25. I landet vistas nu flera hundratusen personer 26 som fortfarande väntar på att få lämna in en formell asylansökan, något som kan ta många månader. Det beror på att Tyskland under lång har haft en otillräcklig registrerings- och prövningskapacitet inom asylområdet. En effekt av denna företeelse är att 13 procent av de 1,1 miljoner asylsökande avvek från transitförläggning i den delstat som de hade fördelats till. Det har också inneburit att det inte går att spåra personer som först anlänt till Tyskland och vidare sökt asyl i andra medlemsstater. 27 Den tyska migrationsmyndigheten meddelade även, den 24 februari 2016, att man endast avser återta personer enligt Dublinförordningen från andra medlemsstater, inklusive Sverige 28 om det föreligger en formell asylansökan i Tyskland. Den tyska regeringen har under de senaste två åren även vidtagit en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande. Senaste lagändringarna Asylpaket II, trädde i kraft den 17 mars 2016. 29 Möjligheteten att utvisa utländska medborgare som dömts för brott utvidgades. Inom ramen för 24 Bryssel 6.4.2016 COM (2016) 197final: Communication from the Commission to the European Parliament and the Council Towards a Reform of the Common European Asylum System and Enhancing Legal Avenues to Europe. 25 Tyska inrikesministeriet; http://www.bmi.bund.de/shareddocs/pressemitteilungen/de/2016/01/asylantraege-dezember- 2015.html;jsessionid=627E75024908062501A8A208C67D66A7.2_cid373 Varav 428 000 från Syrien, 154 000 från Afghanistan och 121 000 från Irak. Intressant är att 69 000 medborgare i Albanien och 33 000 medborgare i Kosovo även ansökte om asyl i Tyskland under 2015. 26 Det finns ingen exakt siffra i nuläget. I slutet av 2015 var det över en halv miljon personer som väntade på att lämna in en formell asylansökan. I och med att antalet asylsökande minskat i Tyskland under det första kvartalet 2016 har fler kunnat lämna in formell asylansökan. 27 Süddeutsche Zeitung; http://www.sueddeutsche.de/politik/fluechtlingspolitik-mehr-als-jeder-zehnteasylsuchende-ist-verschwunden-1.2881071 28 Mellan januari-oktober 2015 har antal upplagda Dublinärenden per månad från Sverige till Tyskland varit 80 i genomsnitt. Därefter blev det en kraftig ökning från november månad; november 446, december 1 863, januari 1844, februari 1151 och mars 633. 29 Tyska inrikesministeriet; http://www.bmi.bund.de/shareddocs/kurzmeldungen/en/2016/03/second-asylumpackage-enter-into-force.html

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 15(55) asylpaket II undantas även personer som beviljas asyl på annan grund än Genèvekonventionen från rätten till familjeåterförening under två års tid. 30 Vidare tecknade Tyskland, under februari månad, ett återvändandeavtal med länderna Marocko, Algeriet och Tunisien. 31 Avtalen ska ses i ljuset av ett ökat antal asylsökande från de aktuella länderna och svårigheter att utvisa till dessa länder. Tyskland fortsätter även med arbetet att minska antalet asylsökande från Afghanistan genom ett ökat fokus på verkställigheter av utvisningar samt informationskampanjer i landet i fråga. Även om Tyskland har skärpt sin asyllagstiftning har den tyska opinionen intagit en alltmer negativ hållning i flyktingfrågan. Som ett resultat av det skördade det invandringskritikiska partiet Alternative für Deutschland (AfD) den 13 mars 2016 stora framgångar i tre delstatsval. Med ett väljarstöd på mellan 12,6 och 24,2 procent fick partiet representation i de tre aktuella delstatsparlamenten. Trots en alltmer kritisk hemmaopinion och även kritik från olika medlemsstater, framför allt Österrike, med krav på bland annat en övre gräns för det årliga antalet asylsökande i Tyskland, förespråkar alltjämt förbundskansler Merkel och den tyska regeringen en europeisk lösning på flyktingkrisen framför enskilda unilaterala initiativ. Mot bakgrund av det har Merkel bland annat uttalat kritik mot det sätt på vilket Balkanrutten har stängts. Utöver olika program på EU-nivå betonar Tyskland även vikten av en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns, samarbete med Turkiet och Libyen och andra åtgärder. För att kunna hantera dels registreringsbalansen för formella asylansökningar och dels 409 000 32 öppna asylärenden har den tyska migrationsmyndigheten satt in mer resurser på såväl registrerings- som asylprövningsverksamhet. Den tyska migrationsmyndigheten (BAMF) kommer att fördubbla personalstyrkan och i takt med att antalet asylsökande nu minskar kontinuerligt finns möjlighet att registrera formella ansökningar mycket snabbare. 33 En tydlig indikator på det är att antalet formella asylansökningar under februari och mars 2016 var högre än antalet informella. 34 En annan effekt av det minskade antal asylsökande är endast cirka hälften av platserna i landets transitboenden är belagda i nuläget. I övrigt överväger Tyskland, om antalet asylsökande förblir lågt, att den 13 maj avveckla den gränskontroll som infördes den 13 september 2015. Nya och utökade kontrollåtgärder längs västra Balkanrutten I brist på en fungerande samordning på EU-nivå har många enskilda länder, inklusive Sverige, på kort tid initierat olika kontrollåtgärder för att minska flyktingarnas och migranternas rörelser mot Europa. Det har dels varit tillfälliga nationella gränskontroller och dels förslagen till en skärpning av den nationella asyl- och migrationslagstiftningen. 35 Under mars månad har nya kontrollåtgärder tillkommit i Österrike och i länderna på västra Balkan där situationen tidvis förändrades från dag till dag. Under årets två första månader sökte 12 000 asyl i Österrike samtidigt som landets regering satte upp ett övre tak på 37 500 asylsökande för 2016. För att inte överskrida den fastställda årliga kvoten införde Österrike, i mitten av februari, en daglig kvot på 80 asylsökande samt att låta högst 3 200 flyktingar och migranter att transitera landet. Makedonien har kort därefter, i samarbete med andra länder på västra Balkanrutten, svarat på Österrikes åtgärd genom att neka afghaner transitering och endast tillåta syrier och irakier som kan uppvisa ID-handlingar att passera. Makedonien införde också samtidigt en daglig kvot på 580 flyktingar som kunde transitera landet och regionen och aviserade också att de avsåg stänga sin 30 BAMF; https://www.bamf.de/shareddocs/meldungen/de/2015/20151218-vorstellung-modellverfahrenheidelberg.html 31 Tyska inrikesministeriet; http://www.bmi.bund.de/shareddocs/kurzmeldungen/en/2016/02/federal-interiorminister-visited-morocco-tunisia-algeria.html 32 Tyska inrikesministeriet; http://www.bmi.bund.de/shareddocs/pressemitteilungen/de/2016/04/asylantraege-m%c3%a4rz-2016.html 33 Intervju med chefen för BAMF; https://www.bamf.de/de/service/top/presse/interviews/20151211- WirtschaftsWoche/weise-wirtschaftswoche.html 34 Antalet informella ansökningar i Tyskland var 61 428 i februari och 20 608 i mars. Antalet formella ansökningar var 67 797 i februari och 59 975 i mars. Tyska inrikesministeriet; http://www.bmi.bund.de/shareddocs/pressemitteilungen/de/2016/03/asylantraege-februar-2016.html 35 Se fotnot 22

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 16(55) gräns mot Grekland helt när Österrike uppnått sin kvot. En direkt effekt av det blev att många afghaner blev strandsatta i Grekland. I slutet av februari bjöd Österrike in länderna på västra Balkan 36 till ett möte för att diskutera hur länderna gemensamt ska minska flyktingarnas väg genom Europa. Snabba och nya beslut tagna av länderna i fråga ledde till att västra Balkanrutten stängdes helt för transitering den 8 mars. Detta har inneburit att tiotusentals migranter och flyktingar har strandat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien i provisoriska läger. Omkring 50 000 flyktingar och migranter var fast på det grekiska fastlandet varav cirka 13 000 i gränsstaden Idomeni. 37 De flyktingar och migranter som anlänt till Grekland efter överenskommelsen som slöts mellan EU och Turkiet den 20 mars, har hållits kvar på ankomstöarna i väntan på att skickas tillbaka till Turkiet. 38 Utvecklingen i Sverige avspeglade utvecklingen på rutterna och i Europa Sverige har också vidtagit en rad åtgärder med det uttalade syftet att minska antalet asylsökande till Sverige. Den 12 november infördes tillfälliga gränskontroller följt av ID-kontroller den 4 januari 2016 för bussar, tåg och färjor från Danmark till Sverige. Även en ny tillfällig lag har aviserats att träda i kraft den 20 juli som innebär att det svenska regelverket för asyl- och anhöriginvandring anpassas till minimikraven i internationella konventioner och EU-rätten. Under första kvartalet sökte 9 174 personer asyl i Sverige vilket är en kraftig minskning jämfört med sista kvartalet 2015 då nästan 90 000 personer sökte asyl, se bild 5. Syrier är fortsatt den största gruppen följt av afghaner och irakier. 39 Bild 5. Antal asylsökande per vecka i Sverige januari-mars 2016 Kombination och samvariation av flera faktorer har bidragit till den kraftiga minskningen av antalet asylsökande i Sverige. Bild 6 nedan illustrerar samspelet mellan antalet anlända flyktingar och migranter till Grekland och olika faktorer, såsom kontrollåtgärder längs västra Balkan rutten och de kontrollåtgärder som Sverige initierat. 36 Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien http://www.europaportalen.se/2016/02/fullt-eu-brak-i-flyktingfragan#sthash.gl0waer7.dpuf 37 ACAPS; http://www.acaps.org/img/documents/r-160324_greece-analysis-report.pdf 38 ACAPS;http://www.acaps.org/img/documents/r-160324-balkan-transit-countries-scenarios-final.pdf 39 Syrier 2221, afghaner 1 268 och irakier 1 066

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 17(55) Vid den tidpunkt då gränskontrollerna infördes i Sverige minskade samtidigt antalet flyktingar och migranter till de grekiska öarna samt att Makedonien, i samarbete med andra länder på västra Balkan, lät endast grupper från konliktområden att passera. Det blev den första av Makedonien genomförda rörelserestriktion följt av en ytterligare som började gälla den 18 februari. När Sverige införde ID-kontroller bidrog det till minskat antal asylsökanden av de grupper av asylsökande som generellt har svårt att skaffa godtagbara id- och passhandlingar, exempelvis afghanska ensamkommande barn. Fortsatt minskning av antalet asylsökande i Sverige under februari och mars berodde inte enbart på ID-kontrollerna utan även på de nya vidtagna kontrollåtgärder som ledde till att västra Balkanrutten stängdes helt för transitering den 6 mars. Bild 6 visar även hur antalet flyktingar och migranter kontinuerligt minskat i Makedonien för att upphöra helt efter den 6 mars. Bild 6. Tidslinje händelseutveckling oktober 2015- april 2016 Asylsökande ensamkommande barn Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige afghaner utgjorde i särklass den största gruppen. I oktober och november var ökningen av antalet ensamkommande barn från Afghanistan som störst för att sedan minska i snabbare takt från december månad, se bild 7. Under första kvartalet 2016 fortsatte antalet ensamkommande barn, främst från Afghanistan, att minska. Under den aktuella perioden sökte 948 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Afghaner är fortsatt den största gruppen följt av syrier och somalier. Minskningen beror på samma faktorer som beskrivits i föregående avsnitt, samt att ensamkommande barn oftare saknar tillgång till ID-handlingar och har mindre resurser välja alternativa resvägar.

Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) 18(55) Bild 7. Antal ensamkommande barn utan vårdnadshavare januari 2015-mars 2016 2.3. Antaganden om antalet asylsökande 2018-2020 Prognoser över antalet asylsökande kännetecknas av en stor osäkerhet som i en snabbt föränderlig omvärld ökar med ett längre tidsperspektiv. Migrationsverket gör prognoser över antalet asylsökande för en begränsad tid framåt. Under förutsättning att omvärlden är relativt stabil är det möjligt att göra tillförlitliga prognoser för i bästa fall två år framåt. I dagsläget är prognoshorisonten 3 månader. Antalet asylsökande påverkas i hög grad av oförutsägbara politiska beslut och den samlade effekten av kontrollåtgärder i en rad länder. Den statliga budgetplaneringsprocessen har en femårig tidshorisont. När beräkningar behöver göras för längre tidsperioder får underlagen tas fram på annat sätt. Ett exempel är rak framskrivning, ett annat är hypotetiska scenarion. Hypotetiska beräkningsantaganden för perioden 2018-2020 Beräkningsalternativen A och B för 2018-2020 i denna prognos bygger på scenariot Reducerade men fortsatta strider, cementering av politisk osäkerhet och fortsatt strukturell urholkning. Beräkningsalternativ C bygger på Konfliktstabilisering i Syrien som övergår i en fredsprocess. Sifferantagandena har uppdaterats med de nya beräkningsalternativen för 2016 och 2017 som referensram. Tabell 2. hypotetiska antaganden om antalet asylsökande 2018-2020 Hypotetiska beräkningsunderlag: 2018 2020 2018 2019 2020 Hypotes Hypotes Hypotes Planeringsscenario, beräkningsalternativ B 60000 60 000 60 000 Förändring sedan föregående prognos 15 000 15 000 15 000 Beredskapsscenario, beräkningsalternativ A 100 000 100 000 100 000 Nedre scenario, beräkningsalternativ C 30 000 30 000 30 000