Kvalitetsredovisning 2009/2010. Solhjulets Förskola. Ingrid Ahlén

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Solhjulets Förskola Ingrid Ahlén

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Grundfakta 3. System för kvalitetsredovisning 4. Föregående års åtgärder för utveckling 5. Områden 5.1 Likabehandlingsplan 5.2 Barn med annat modersmål 5.3 Genus och jämställdhet 5.4 Barns och elevers inflytande 5.5 Språk- och läsutveckling 6. Förskolans egna prioriteringar 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling

1. Inledning Nu har ännu ett verksamhetsår gått. Det har innehållit ett utvecklande arbete på alla avdelningar med matematik och teknik som övergripande områden. Vi inledde hösten med en studiedag där Sofie Jonsevall var vår inspirationskälla. Det gav intresse och lust hos pedagogerna att fortsätta i barngrupperna med experiment och medvetna tankar om hur vi kan inspirera barnen och öka lusten för att prova. Vi har även haft besök av tidningen Förskolan som gjort ett reportage utifrån vårt arbete med sång och musik som genom åren alltid genomsyrat allt vi gjort. Vad härligt att få vårt arbete synligt på det sättet och att det förmedlats till så många! Alla pedagoger har under året fått utbildning i TAKK, tecken som kommunikation. Det har gett resultat när vi tittar på barnens språkutveckling. Flera av pedagogerna har också gått utbildningar via Högskolan i Gävle och via internutbildning i Barn&Ungdom. Det har höjt kvaliteten på arbetet och gjort diskussionerna runt barns lärande och delaktighet ännu mer intressanta eftersom dessa pedagoger fått nya infallsvinklar och nya tankar att dela med sig av. Utbildningssatsningen på Likabehandlingsplanen har också väckt många frågor som vi behöver diskutera och framför allt fånga upp barnens tankar runt. Sammantaget känns det som ett inspirerande och roligt år för både barn och pedagoger med hög måluppfyllelse. Vi har kommit en bra bit på väg och det blir en rolig utmaning att vidareutveckla arbetet. En styrka som finns i huset och som även bekräftas av föräldrar är att ALLA BARN ÄR ALLAS BARN. Barnen känner trygghet och tillit till alla pedagoger och rör sig obehindrat mellan avdelningarna. Pedagogerna känner trygghet i varandra och det ger en glädje och sammanhållning som återspeglar sig i barngrupperna. Som chef är jag stolt över det arbete som min personal utför och jag ser att det resulterar i glada barn och föräldrar.

2. Grundfakta Solhjulets Förskola ligger i bostadsområdet Södra Bomhus med skogen på promenadavstånd. Huset är byggt som förskola i slutet av 70-talet med fyra avdelningar. Tre av dessa är för barn 1-4 år och en för barn 4-5 år Fördelningen pojkar flickor har under året varit jämn. Personalresurser enligt SCB statistik 15/10 2009. Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 2007 2008 2009 Solhjulet 5,48 5,52 5,4 Gävle kommun 5,4 5,6 5,6 Kommentar: Vi har under året varit 1,5 resurspersonal samt 1 pooltjänst utöver ordinarie personal. Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 2007 2008 2009 Solhjulet 18 18,6 20,25 Gävle kommun 15,8 17,7 18,2 Kommentar: Ökningen av barn per avdelning kommer av att vi har haft många barn födda -04. Femårsavdelningen har haft ett större antal barn. Närvaron i de andra grupperna har varit relativt låg sett i ett snitt eftersom vi har haft flera familjer med föräldraledigt. Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning 2007 2008 2009 Solhjulet 58 52 53 Gävle kommun 64 63 *) Kommentar: Fördelningen 2-1 hålls men siffran dras ned av att resurserna inte har högskoleutbildning.

3. System för kvalitetsarbete Arbetslagen har verksamhetsplanering varje måndag mellan 16-18. Den tiden används till reflektion, utvärdering och planering. Vi har ett dokument med årets prioriterade områden som används för utvärdering. Pedagogisk dokumentation har också mer och mer blivit ett verktyg för utveckling och där har vi haft en träff i månaden. Arbetslagen har presenterat en dokumentation för varandra med åtföljande diskussion om barnens och pedagogernas lärande och om hur vi kan gå vidare. En måndag i månaden avsätts för arbetsplatsträffar där även ekonomipersonalen deltar. Detta för att vi anser att de är en del av förskolans arbetslag och behöver vara medvetna om vilka värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten. Här har vi jobbat med BRUK utifrån värdegrunden och utveckling och lärande. Varje tisdag träffas personal i olika ansvarsgrupper där de samtalar om hur arbetet kan utvecklas inom olika områden t.ex språk Vi har också två studiedagar per termin som används till utvärdering och vidare planering av verksamheten. För att få bättre resultat av fortbildning har vi skickat fler personer på samma utbildning och hållit oss till de prioriterade ämnena. Det gör att alla får en gemensam grund och då är det lättare att bedriva utvecklingsarbete. 4. Föregående års åtgärder för utveckling Vi bestämde att vi skulle satsa på matematik och teknik under året och det har verkligen genomsyrat verksamheten på ett positivt sätt. Experiment och bygglek har varit sätt att väcka de yngre barnens lust. Vatten och vad som flyter och vad som sjunker har intresserat barnen och efter introduktion och vägledning av de vuxna har barnen själva kunnat ta materialet och prova. Berättat av förälder till ett barn 3 år: - Barnet spolar och leker med vatten hemma och mamma säger till barnet att inte kladda mer. Barnet svarar - Men mamma, jag håller ju på med experiment! Ett härligt exempel där barnet genom att använda sitt språk kan förmedla vad det håller på med och kan känna glädje i att JAG KAN. Vi har jobbat vidare med barns delaktighet och här upplever pedagogerna att nu är det de som lär genom att stå tillbaka och se vilka kompetenser barnen besitter. Det ger en tillfredsställelse att få se, att vårt jobb med att stärka barnens självkänsla får barnen att ta för sig så mycket mer. Åtgärderna känns som realistiska och har varit lätta att utvärdera eftersom det har gjorts flera pedagogiska dokumentationer som visat på barnens lärande och utveckling. Vi har också nosat på Kursplan Mål för åk 3 matematik genom att titta på vad vi gör på förskolan. Det har visat att vårt arbete lägger grund i alla strävansmålen.

5. Områden som ska kvalitetsredovisas 5.1 Likabehandlingsplanen Uppföljningen av Likabehandlingsplanen resulterade i att vi vid en Apt-träff gjorde analysen att vi behövde arbeta med att vara en bra kompis. Vi upplevde att barnen inte behandlade varandra med respekt och det gick igen även hos en del av de yngre barnen. Kompissolar togs fram tillsammans med barnen och det har gett resultat hos de äldre barnen som kan hänvisa till vad som står i solen när de känner sig orättvist behandlade. Pedagogerna har gett de yngre barnen verktyg genom att vara nära och med ord och handling visa hur man är mot varandra. Vi hade ett mål om att också arbeta med litteratur för de yngre men det blev inte så strukturerat som det var tänkt. Det beror på att vi inte utsåg ansvariga utan det fick nog rinna ut i sanden. För att förbättra vår Likabehandlingsplan har två pedagoger gått utbildningsserien via Barn &Ungdom och blivit medvetna om att vi behöver skriva om vår plan. Vi behöver ta med barnen genom t.ex. intervjuer och utifrån det utse ansvariga av personalen för att driva arbetet. På Apt-möten har vi diskuterat vad är kränkningar av barn och hur ska vi tänka och förhålla oss så att det inte händer. Här har vi kommit överens om, att man hela tiden har förhållningssättet att jag inte gör saker jag inte skulle göra om föräldern står bredvid eller att det var mitt eget barn jag ser med en pedagog så tror vi att man har en förståelse för var gränsen går. Vi har också pratat om vikten att vara modig och kunna säga till om vi upplever att barn blir kränkta. 5.2 Barn med annat modersmål än svenska. Vi har även i år haft väldigt få barn med annat modersmål än svenska. Inget barn har språkstöd och alla familjer kommunicerar med förskolan på svenska. Vi har inte bedömt att något av barnen haft behov av extra stöd utan de deltar i förskolans arbete med språket på samma villkor som övriga barn. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet I barngruppen har vi uppmuntrat både pojkar och flickor i experimenten och byggleken och har inte upplevt att det varit något kön som varit överrepresenterat i någon aktivitet. Vi har försökt att få fler utklädningskläder som riktar sig till båda könen men det är svårt att hitta. Det är antingen Spiderman eller prinsessor. Vi skulle vilja ha kläder som är könsneutrala i tex olika yrken så det får bli ett utvecklingsarbete för nästa år.

I personalgruppen för vi ständiga diskussioner om hur vi bemöter pojkar respektive flickor. Vi tar exempel och pratar om hur vi kan göra i stället. Hur möter vi pojkarna i hallen på morgonen? Använder vi andra ord till flickorna när de kommer? Dessa frågeställningar behöver upprepas ofta för att vi vuxna ska bli medvetna om hur vi säger och vad vi gör. 5.4 Barns och elevers inflytande För att öka inflytandet för barnen provade pedagogerna på vår musik och lek att låta barnen själva välja vad de ville göra i stället för att ha fasta grupper. Vi hade upplevt att en del barn tröttnat på sin grupp och inte deltog riktigt i verksamheten. Det klarade barnen av galant och även de yngsta barnen kunde förmedla vad de ville genom sitt kroppsspråk. Här måste pedagogerna vara lyhörda för barnen. Exempel: Ett barn 1,5 år fick frågan vad det ville göra och när pedagogen frågade om hinderbana ser barnet neutralt ut, men när hon frågar om det vill sjunga och spela instrument skiner det upp i ett stort leende. Barnet gjorde ett aktivt val och fick bekräftat att du ser mig och ger mig förtroendet att välja själv. Genom sina val har barnen kunnat göra det de tycker är roligt och då blir arbetet för pedagogerna ännu mer givande. Förskolan ska vara rolig och lärorik. 5.5 Språk- och läsutveckling Alla pedagoger har fått utbildning i TAKK, kommunikation med stödtecken. Detta har underlättat för barn med svårigheter att kommunicera med oss vuxna och med de andra barnen. Även de yngsta barnen har upptäckt att de kan använda tecknen för att göra sig förstådda. Till exempel vid matsituationer där de enkelt visar om de vill ha mjölk eller vatten, äpple eller banan. När vi vuxna samtidigt sätter ord på deras tecken, lär de sig det talade språket fortare. Vi har jobbat med veckans tecken och där har alla barn varit delaktiga. Barnen lär sig väldigt fort och använder tecken till oss andra. Vi har visat tecken på våra sångsamlingar med hela huset på morgonen och har sjungit sånger med tecken också. Pedagogerna läser också mycket litteratur för barnen. Det märks genom att barnen ofta kommer och vill lyssna till sagor och bilderböcker. Vi prioriterar att en vuxen då kan gå undan och läsa för de som vill. Vi upplever att våra barn har ett mycket bra språk och stor ordförståelse och tror att det beror på ett medvetet arbetssätt där vi pratar mycket med barnen och hela tiden ger dem nya ord och uttryck. Alla tar alla tillfällen i akt att prata med barnen om vad som händer och vad vi gör. Vi lyssnar också aktivt på vad barnen vill berätta och frågar efter deras tankar. Som utvecklingsåtgärd vill vi göra ett bättre bibliotek för barnen i huset. Där ska de kunna sitta och titta i böcker och läsa med en vuxen.

6. Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag. Utifrån att vi fortsatte med vårt projekt att skapa rum för konstruktion på femårsavdelningen började alla att samla återvinningsmaterial. Här hjälpte även föräldrarna till och tog med material till förskolan. Ett av barnen hade ett stort intresse för rymden och det spann pedagogerna vidare på. Tillsammans började man skapa rymden med planeter. Barnet kunde hela solsystemet och hade kunskap om raketer, rymdfarkoster, astronauter kometer m.m. Fler och fler barn blev intresserade. När rymden kändes klar blev intresset koncentrerat på vad som fanns under på jorden. STADEN. Nu kom det stora skapandet i gång. Återvinningsmaterialet blev till hus, bilar, båtar, människor, träd, sjukhus, förskolan, skolan. Vi kan fortsätta hur länge som helst. Allt detta växte vidare utifrån vad barnen varit med om. Någon hade sett Konserthuset. Hur såg det ut? Kan vi bygga det? Någon åkte med Eckeröfärjan. Kan vi bygga den? Vi måste ju ha vatten! Det finns ju en hamn i Gävle. Hur kan man bygga en lyftkran? Till slut tog bygget upp en tredjedel av golvytan i deras lekhall. Varje dag kom nya alster till och det som var så roligt var att barnen varje dag aktivt lekte med alla saker i sin stad. Gick något sönder så var det ju bara att ta fram limpistolen och laga. Barnen tordes prova och konstruera och fantasin flödade. Även samarbetet mellan barnen utvecklades när de hjälpte varandra att skapa. Alla har varit rädda om det som byggts och barnen och pedagogerna fick känna sig riktigt stolta när de ställde ut delar av staden i fönstret på skolkontoret. Att det blev så bra beror på pedagogernas öppna och tillåtande arbetssätt. De har också prioriterat att en pedagog har funnits tillgänglig för att kunna hjälpa barnen om de frågade. Vi hade teknik och matematik som ett av våra områden och vad kan bättre visa nyttan av att konstruera, räkna och samtala med varandra för att hitta lösningar på problemen än detta! Till hösten tänker de som utvecklingsåtgärd fånga de kvarvarande barnens erfarenheter och bygga på med de nyas intressen och fantasier och se vad det kan leda till.

7. Sammanställning av åtgärder för utveckling Vi har ett projekt i Läsa Skriva Räkna för alla pedagoger i Bomhus under hösten. Syftet med det är att förstärka pedagogernas och barnens intresse för matematik och teknik. Språket ingår också eftersom matematik och teknik är problemlösning och där måste man kommunicera för att lära. Detta ska leda till att pedagogerna ger barnen rika möjligheter att utforska de olika ämnena i sin vardag. Här finns två pedagoger på förskolan som ska ingå i nätverket och driva arbetet. Vi måste fortsätta att anpassa miljön för att göra materialet tillgängligt även för de yngre åldrarna. Här behöver vi få igång vårt vattenleksrum! Som ett annat område kommer anpassningen av ett ställe för läsning. Böckerna måste bli mer tillgängliga och synliga för alla barn. Att se över våra utklädningskläder får också bli ett mål under nästa läsår så att både pojkar och flickor får en större valfrihet när de väljer i sina rollekar.